Statligt anställda ska få se hela lönen!
Regeringen har beslutat om en förordning om att alla myndigheter under regeringen ska synliggöra arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för alla anställda. Förordningen träder i kraft 1 juli 2026. Omkring 295 000 statsanställda berörs. Syftet med den nya förordningen är att öka transparensen till den enskilde om de skatter och avgifter som betalas in i samband med lönen. Tidigare i år kom en promemoria baserad på en utredning som gjorts åt Finansdepartementet av Svenskt Näringslivs vice VD Karin Johansson och det är detta vi nu ser resultatet av.
Regeringen skriver att ”Ett transparent skattesystem är viktigt såväl ur ett demokratiskt perspektiv som för legitimiteten i systemet. Skatter och avgifter som en arbetsgivare betalar in för en arbetstagare bör redovisas på ett samlat, tydligt och öppet sätt.”
Ansvarigt statsråd, civilministern Erik Slottner, skriver i en kommentar att ”Staten visar nu vägen för ökad transparens om skatter och avgifter till sina anställda. Vår förhoppning är att fler arbetsgivare i Sverige tar efter.”
Enligt Svenskt Näringslivs undersökningar är det strax över 40 procent av företagen som har med arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden. De allra flesta lönesystemen klarar idag att visa arbetsgivaravgiften, se förteckning här.
Arbetsgivaravgiften uppgår till 31,42 procent av den anställdes bruttolön och består av sju delavgifter. Vissa av dessa är kopplade till finansieringen av pension samt socialförsäkringar, såsom föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen. Gemensamt för dessa delavgifter är att de tas ut på hela lönen trots att förmånerna som den anställde kan erhålla från de olika systemen är takbegränsade. Läs mer om arbetsgivaravgifter på Ekonomifakta.
Det finns behov av att synliggöra arbetsgivaravgiften. Undersökningar visar att svenskarna underskattar arbetsgivaravgiften. Företagare som ser och betalar in skatter och arbetsgivaravgifter har bra koll på hur stora dessa är medan alla andra grupper underskattar storleken. En undersökning från 2023 visar att löntagare underskattar i genomsnitt underskattar storleken på arbetsgivaravgiften med fem procentenheter.
En möjlighet för att få alla medborgare att se arbetsgivaravgifterna skulle vara att visa arbetsgivaravgiften på slutskattebeskedet. Ett sådant förslag har framförts av Svenskt Näringsliv i en hemställan 2023.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
