Statligt anställda ska få se hela lönen!
Regeringen har beslutat om en förordning om att alla myndigheter under regeringen ska synliggöra arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för alla anställda. Förordningen träder i kraft 1 juli 2026. Omkring 295 000 statsanställda berörs. Syftet med den nya förordningen är att öka transparensen till den enskilde om de skatter och avgifter som betalas in i samband med lönen. Tidigare i år kom en promemoria baserad på en utredning som gjorts åt Finansdepartementet av Svenskt Näringslivs vice VD Karin Johansson och det är detta vi nu ser resultatet av.
Regeringen skriver att ”Ett transparent skattesystem är viktigt såväl ur ett demokratiskt perspektiv som för legitimiteten i systemet. Skatter och avgifter som en arbetsgivare betalar in för en arbetstagare bör redovisas på ett samlat, tydligt och öppet sätt.”
Ansvarigt statsråd, civilministern Erik Slottner, skriver i en kommentar att ”Staten visar nu vägen för ökad transparens om skatter och avgifter till sina anställda. Vår förhoppning är att fler arbetsgivare i Sverige tar efter.”
Enligt Svenskt Näringslivs undersökningar är det strax över 40 procent av företagen som har med arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden. De allra flesta lönesystemen klarar idag att visa arbetsgivaravgiften, se förteckning här.
Arbetsgivaravgiften uppgår till 31,42 procent av den anställdes bruttolön och består av sju delavgifter. Vissa av dessa är kopplade till finansieringen av pension samt socialförsäkringar, såsom föräldraförsäkringen och sjukförsäkringen. Gemensamt för dessa delavgifter är att de tas ut på hela lönen trots att förmånerna som den anställde kan erhålla från de olika systemen är takbegränsade. Läs mer om arbetsgivaravgifter på Ekonomifakta.
Det finns behov av att synliggöra arbetsgivaravgiften. Undersökningar visar att svenskarna underskattar arbetsgivaravgiften. Företagare som ser och betalar in skatter och arbetsgivaravgifter har bra koll på hur stora dessa är medan alla andra grupper underskattar storleken. En undersökning från 2023 visar att löntagare underskattar i genomsnitt underskattar storleken på arbetsgivaravgiften med fem procentenheter.
En möjlighet för att få alla medborgare att se arbetsgivaravgifterna skulle vara att visa arbetsgivaravgiften på slutskattebeskedet. Ett sådant förslag har framförts av Svenskt Näringsliv i en hemställan 2023.
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
