Två av tre jobb skapas i ägarledda företag
I debatten har ofta påtalats att 4 av 5 jobb skapas i småföretag. Detta har gällt över längre tid, från början av 1990-talet och avsett alla företag med upp till 199 sysselsatta.
En ny sammanställning som Svenskt Näringsliv gjort utifrån SCB-data visar att antalet anställda i hela näringslivet ökade med ca 1,1 miljoner under perioden 2003–2021. Till näringslivet räknas här samtliga aktiebolag, handelsbolag, enskilda näringsidkare och ekonomiska föreningar. Av ökningen kommer drygt 700 000 anställda från ägarledda företag, dvs. motsvarande 65 % av sysselsättningstillväxten i näringslivet. Siffran är särskilt intressant att uppmärksamma i ljuset av att skattereglerna för just denna grupp av företag har förändrats och i viktiga delar förbättrats med start i en större reform från och med 2006.

Att två av tre jobb skapas i ägarledda företag är en stark utveckling, men det är också en utveckling som inte får tas för given. För att trenden ska fortsätta är entreprenörskap ständigt beroende av långsiktiga konkurrenskraftiga regler. Här har entreprenörsskatten eller de så kallade 3:12-reglerna en central roll. Incitament för att våga ta risk är väsentliga inslag i regelverkets utformning för att överbrygga osäkerheten i att göra en investering. Det är den första förutsättningen för att i nästa steg kunna öka antalet anställda. Därför är det välkommet att Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag om en knapp månad ska lämna sitt betänkande med fokus på att främja entreprenörskap för små och medelstora företag.
Regelverket som omgärdar entreprenörskap behöver förenklas och förbättras. Förhoppningen är att förslagen från kommittén ytterligare kan stärka ägarledda bolags roll som näringslivets jobbskapare.
Faktaruta
Ägarledda företag definieras i denna beräkning som ett företag där minst en delägare under ett givet år lämnat in en K10-blankett avseende aktiebolaget eller aktiebolagets koncernmoder.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
