Två av tre jobb skapas i ägarledda företag
I debatten har ofta påtalats att 4 av 5 jobb skapas i småföretag. Detta har gällt över längre tid, från början av 1990-talet och avsett alla företag med upp till 199 sysselsatta.
En ny sammanställning som Svenskt Näringsliv gjort utifrån SCB-data visar att antalet anställda i hela näringslivet ökade med ca 1,1 miljoner under perioden 2003–2021. Till näringslivet räknas här samtliga aktiebolag, handelsbolag, enskilda näringsidkare och ekonomiska föreningar. Av ökningen kommer drygt 700 000 anställda från ägarledda företag, dvs. motsvarande 65 % av sysselsättningstillväxten i näringslivet. Siffran är särskilt intressant att uppmärksamma i ljuset av att skattereglerna för just denna grupp av företag har förändrats och i viktiga delar förbättrats med start i en större reform från och med 2006.
Att två av tre jobb skapas i ägarledda företag är en stark utveckling, men det är också en utveckling som inte får tas för given. För att trenden ska fortsätta är entreprenörskap ständigt beroende av långsiktiga konkurrenskraftiga regler. Här har entreprenörsskatten eller de så kallade 3:12-reglerna en central roll. Incitament för att våga ta risk är väsentliga inslag i regelverkets utformning för att överbrygga osäkerheten i att göra en investering. Det är den första förutsättningen för att i nästa steg kunna öka antalet anställda. Därför är det välkommet att Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag om en knapp månad ska lämna sitt betänkande med fokus på att främja entreprenörskap för små och medelstora företag.
Regelverket som omgärdar entreprenörskap behöver förenklas och förbättras. Förhoppningen är att förslagen från kommittén ytterligare kan stärka ägarledda bolags roll som näringslivets jobbskapare.
Faktaruta
Ägarledda företag definieras i denna beräkning som ett företag där minst en delägare under ett givet år lämnat in en K10-blankett avseende aktiebolaget eller aktiebolagets koncernmoder.
Smygändring utan motivering – Skatteverket måste klargöra momsfrågan
Svenskt Näringsliv har skickat ett brev till Skatteverket med begäran om ett skyndsamt och samlat klargörande om hur moms på förmånsbilar (personbil mot förmån, förmånsbil mot brutto- eller nettolöneavdrag) ska hanteras.
- Katarina Bartels
Svenska skatteavtal fortsätter att tappa i konkurrenskraft
Den 21 september presenterade Svenskt Näringsliv rapporten Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal vid ett seminarium där företrädare för Finansdepartementet, näringslivet och akademin diskuterade rapportens slutsatser och behovet av ökad prioritering av det svenska skatteavtalsarbetet.
Claes Hammarstedt
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat
”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar.
- Anders Ydstedt
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden
Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
- Katarina Bartels
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras.
Sofia Bildstein-Hagberg
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform.