Två av tre jobb skapas i ägarledda företag
I debatten har ofta påtalats att 4 av 5 jobb skapas i småföretag. Detta har gällt över längre tid, från början av 1990-talet och avsett alla företag med upp till 199 sysselsatta.
En ny sammanställning som Svenskt Näringsliv gjort utifrån SCB-data visar att antalet anställda i hela näringslivet ökade med ca 1,1 miljoner under perioden 2003–2021. Till näringslivet räknas här samtliga aktiebolag, handelsbolag, enskilda näringsidkare och ekonomiska föreningar. Av ökningen kommer drygt 700 000 anställda från ägarledda företag, dvs. motsvarande 65 % av sysselsättningstillväxten i näringslivet. Siffran är särskilt intressant att uppmärksamma i ljuset av att skattereglerna för just denna grupp av företag har förändrats och i viktiga delar förbättrats med start i en större reform från och med 2006.

Att två av tre jobb skapas i ägarledda företag är en stark utveckling, men det är också en utveckling som inte får tas för given. För att trenden ska fortsätta är entreprenörskap ständigt beroende av långsiktiga konkurrenskraftiga regler. Här har entreprenörsskatten eller de så kallade 3:12-reglerna en central roll. Incitament för att våga ta risk är väsentliga inslag i regelverkets utformning för att överbrygga osäkerheten i att göra en investering. Det är den första förutsättningen för att i nästa steg kunna öka antalet anställda. Därför är det välkommet att Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag om en knapp månad ska lämna sitt betänkande med fokus på att främja entreprenörskap för små och medelstora företag.
Regelverket som omgärdar entreprenörskap behöver förenklas och förbättras. Förhoppningen är att förslagen från kommittén ytterligare kan stärka ägarledda bolags roll som näringslivets jobbskapare.
Faktaruta
Ägarledda företag definieras i denna beräkning som ett företag där minst en delägare under ett givet år lämnat in en K10-blankett avseende aktiebolaget eller aktiebolagets koncernmoder.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
