Carina Ohlsson: ”Den sociala ekonomin måste ha samma förutsättningar och spelregler som de vinstdrivande verksamheterna”

Carina Ohlsson var riksdagsledamot i 24 år och dessförinnan kommunpolitiker i Lidköping. När Jytte Guteland blev invald i riksdagen klev Ohlsson in på sin nästa politiska arena, Europaparlamentet. Hon sitter i utskotten för Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet och det särskilda utskottet för covid-19-pandemin, samt är ersättare i bland annat utskottet för sysselsättning och sociala frågor liksom utrikesutskottet. Under våren blir hon skuggrapportör för EU-kommissionens kommande förslag till rådsrekommendation om utarbetande av ramvillkor för den sociala ekonomin, vilket har en viss näringslivskoppling. Svenskt Näringslivs EU-kontor ställde några frågor om hennes erfarenheter efter den här tiden på plats i parlamentet.

Vad är ditt intryck av arbetet i Europaparlamentet efter din första tid där? Var det vad du hade förväntat dig? Något som överraskat?

– Det var ungefär som jag föreställt mig, även om resorna faktiskt är krångligare än vad jag föreställt mig. Förbindelserna med Bryssel är ok, men att ta sig till och från Strasbourg är inte det lättaste. Arbetet i sig, skiljer sig inte jättemycket från riksdagsarbetet - det handlar om att skapa majoriteter för de frågor som är viktiga för oss, att förhandla fram kompromisser för att komma så långt det går i ett visst ämne. Det är ett givande och ett tagande.

Hur kommer det sig att du valde Europaparlamentet framför Riksdagen?

– Det var egentligen två anledningar - den första att jag faktiskt suttit i Riksdagen i 24 år. Det har varit roliga år men självfallet också en hel del hårt arbete men nu var jag redo för något nytt. Den andra anledningen var att, trots Socialdemokraternas valframgång, förlorade vi regeringsmakten. Att sitta i opposition, som jag varit med om tidigare, lockade inte mig och därför blev valet att ta klivet till Bryssel enkelt.

Du sitter som ordinarie ledamot i FEMM och COVI, samt som ersättare i EMPL mm. Vilka frågor i dessa utskott är du mest engagerad i?

– I hela mitt politiska liv har jag alltid värnat om arbetstagarnas rättigheter. Det kommer jag att fortsätta att göra även i Europaparlamentet. Självfallet hör jämställdhet till mina prioriterade frågor också, jag har ett livslångt engagemang här och det är inget som jag kommer att släppa. Det finns oerhört mycket att göra på EU-nivå - jämställdheten går faktiskt bakåt när man tittar på hela unionen och det är helt fel väg att gå. Vi måste vända den negativa trenden och se till att jämställdhetsfrågorna får sin naturliga plats i vårt europeiska samhälle och på den politiska dagordningen.

Utöver utskottens ämnen, vilka andra frågor engagerar du dig i, eller kommer att ägna dig åt framgent?

– I allt jag gör, har jag mina jämställdhetsglasögon på mig. Det gäller oavsett om det handlar om utrikespolitik eller sysselsättningspolitik. Vi kan alltid ha fokus på jämställheten även om ämnet handlar om något annat. Som en av fem svenska socialdemokrater måste man ha koll på alla frågor som parlamentet behandlar. En mycket viktig fråga för mig, precis som för många andra, är miljö- och klimatfrågan. Här kan vi inte misslyckas. Det kräver stort engagemang från alla för att den gröna omställningen ska fortsätta och öka takten. Grön omställning handlar både om konkurrenskraft, säkerhetspolitik och självklart vår planets överlevnad.

Finns det några frågor med näringslivskoppling eller arbetsmarknad på din agenda? I så fall vilka och varför just dessa?

– Under våren kommer jag att vara skuggrapportör för ett parlamentets betänkande om EU-kommissionens kommande förslag till rådsrekommendation om utarbetande av ramvillkor för den sociala ekonomin. Att satsa på den sociala ekonomin för med sig en stor potential, det möjliggör fler arbetstillfällen, att klimatet värnas och att en levande landsbygd stärks. Redan idag förses 13,6 miljoner människor i EU med arbeten inom den sociala ekonomin.

Varför behöver då förutsättningarna för den sociala ekonomin ses över? Verksamheter inom den sociala ekonomin organiserar sig på sätt som skiljer sig från de traditionella företagsmallarna - det handlar om kooperativ, frivilligorganisationer, stiftelser eller personalägda företag. Dagens lagar och regler är utformade för vinstdrivande företag. Verksamheter som inte passar in i den mer traditionella mallen har svårt att hitta rätt i pappersdjungeln.

Den sociala ekonomin måste ha samma förutsättningar och spelregler som de vinstdrivande verksamheterna om vi vill se fler gröna jobb både i staden och på landsbygden.

Du kommer att jobba med ’’Sexual harassment in the EU and MeToo evaluation’’, vad inom detta område kommer du att vilja fokusera på?

– Sexuella trakasserier erkänns som en form av könsrelateraddiskriminering och strider mot principen om likabehandling av män och kvinnor och är därför förbjudet. Syftet med betänkandet som vi ska arbeta fram är att undersöka framstegen i kampen mot sexuella trakasserier sedan #meetoo i EU, sedan antagandet av parlamentets resolutioner på området. Hur framgångsrika har insatserna hittills varit, vilka är de kvarstående utmaningarna och hindren, samt vad skulle kunna vara ytterligare åtgärder och policyer för att förebygga och bekämpa sexuella trakasserier på arbetsplatsen, i offentliga utrymmen, i det politiska livet och online i EU. Vi är fortfarande i ett tidigt skede i vårt arbete men vi socialdemokrater gick till val på ökade krav och reformer för att kvinnor inte skall bli utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp på arbetsplatsen. Därför vill vi generellt stärka EU:s arbetsmiljöarbete som under lång tid har varit eftersatt.