Detta väntar EU-parlamentarikerna

NYHET Publicerad

EU-VALET 20 svenska ledamöter tar plats i Europaparlament efter valet. Vad som väntar är plenarsessioner, utskottsmöten, jobb på hemmaplan samt klippkort mellan Strasbourg och Bryssel.  

Parlamentariker

En plats i Europaparlamentet hägrar för Heléne Fritzon (S), Fredrick Federley (C), Tomas Tobé (M), Alice Bah Kuhnke (MP), Malin Björk (V) och Sara Skyttedal (KD).

Om ett par veckor är det dags för val till Europaparlamentet, det nionde i ordningen. Huvudfrågan är mer eller mindre Europa, mer integration eller inte.

Valdeltagandet brukar ligga kring 40 procent, med stor variation mellan medlemsländerna. I Sverige röstade 51 procent 2014 och mycket tyder på att valdeltagandet kommer att öka denna gång.

Varje EU-land har ett fast antal ledamöter i parlamentet: allt från sex stycken från Cypern, Estland, Luxemburg och Malta till Tysklands 96. Platserna fördelas efter folkmängd i varje medlemsland. Drygt en tredjedel av ledamöterna är kvinnor. De valda delas in efter politisk tillhörighet, inte nationalitet.

De 751 ledamöterna utses av väljarna i EU:s 28 medlemsländer för en femårsperiod. Men i och med att 73 brittiska ledamöter eventuellt lämnar sina platser har övriga parlamentsledamöter och rådet beslutat att minska antalet platser till 705 från och med årets val.

46 av Storbritanniens nuvarande 73 stolar sparas för framtida behov. Återstående 27 platser delas ut till 14 EU-länder som för närvarande är något underrepresenterade i Europaparlamentet. Bland annat tilldelas Sverige ytterligare ett mandat och får 21 parlamentsledamöter, Finland ökar från 13 till 14 ledamöter och Spanien utvidgar sin representation med fem platser, från 54 till 59.

Men vad gör då de valda parlamentsledamöterna?

En av huvuduppgifterna är att arbeta med EU:s budget. EU-kommissionen lade i början av maj 2018 förslag om en ny flerårsbudget för åren 2021-2027.

Förslaget hade flera kontroversiella inslag däribland att Sverige och andra rikare nettobetalare ska bli av med sina rabatter och att medlemsländer som inte håller sig till demokratiska värderingar och rättsstatsprinciper kan få indraget EU-stöd.

De kommande förhandlingarna, som beskrivs som de svåraste någonsin, ska enligt den senaste planen slutföras på EU-toppmötet i oktober 2019.

En annan stor arbetsuppgift är att anta lagar sedan kommissionen lagt förslag. Antingen rör det sig om en förordning, som är bindande för alla EU-länder, eller ett direktiv, som sätter upp ett mål som medlemsländerna ska uppnå, men de får själva bestämma hur det ska gå till.  

Parlamentsledamöterna har också viss kontroll över andra institutioner och organ. Bland annat väljer de EU-kommissionens ordförande.

För att politikerna ska veta vad de ska göra, och var, används en färgkodad kalender.

Under blåmarkerade veckor träffar svenska ledamöter andra medlemmar i sin politiska grupp. Det krävs 25 ledamöter, från åtminstone sju olika medlemsländer, för att skapa en politisk grupp.

Rosa veckor är öronmärkta för utskottsmöten. Varje ledamot arbetar i ett eller flera parlamentsutskott, inom ett eller flera politikområden, allt från utrikesfrågor till ekonomi, jämställdhet, utbildning och kultur.

I utskotten möts ledamöter från olika politiska grupper och diskuterar detaljförslag till lagstiftning och ändringar, tar ställning till kommissions- och rådsförslag och formulerar betänkanden som ska presenteras i kammaren.

Höjdpunkten är parlamentets sessionsveckor i Strasbourg, eller i Bryssel. Plenarsessionerna, som är rödmarkerade i kalendern, är platsen för debatt om viktiga frågor, där ledamöterna fattar de stora besluten genom omröstning, där de antar, ändrar eller avvisar lagstiftning.

Och att flyttcirkusen mellan Strasbourg och Bryssel består ger upphov till ständiga gräl.

Enligt EU-fördraget så ska tolv parlamentsmöten hållas i Strasbourg varje år. Men att varje månad forsla tusentals dokument och pärmar via tåg, samtidigt boka biljetter och hotellrum för alla EU-parlamentarikerna och deras tusentals assistenter och tjänstemän kostar EU:s skattebetalare i runda slängar ett par miljarder kronor om året.

Dyrt, ineffektivt och miljövidrigt, hävdar många ledamöter.

En ändring av det kritiserade systemet kräver ett enhälligt beslut från medlemsstaters regeringar och ratificering av alla nationella parlament.

Slutligen de turkosa veckorna. Då är parlamentarikerna verksamma utanför Europaparlamentet. De arbetar antingen i sitt hemland, i sin valkrets eller i parlamentsdelegationerna, som ansvarar för relationerna med länder utanför EU.

Europaparlamentets väljarbarometer har tillsammans med Kantar Public publicerat en väljarundersökning inför det kommande valet i maj. Enkäten, som gjordes i början av mars, är baserad på opinionsundersökningar från varje medlemsstat, med undantag för Storbritannien, utifrån det aktuella politiska läget.

Europeiska folkpartiets grupp, dominerat av tyska CDU och där även det ungerska regeringspartiet Fidesz ingår, är tillsammans med Progressiva förbundet av socialdemokrater de största grupperingarna i EU-parlamentet sedan många år.

Enligt prognosen backar nu båda grupperna kraftigt. Socialistgruppen försvagas när brittiska Labour eventuellt försvinner, samtidigt som socialistpartierna i Frankrike och Nederländerna förlorar i styrka.

Alliansen liberaler och demokrater för Europa och Nationernas och friheternas Europa, fäste för EU-skeptiska missnöjespolitiker, gör också relativt bra ifrån sig.

Viss uppmärksamhet röner också mindre grupper som den paneuropeiska rörelsen Volt, som grundades 2016 efter brexitomröstningen och som vill bryta upp höger-vänster-schemat. Men också falangen, som vill demokratisera Europa och bekämpa högerpopulismen, gör sin stämma hörd. Grundare är ekonomen Thomas Piketty.

Hur det går får vi se 23-26 maj, då runt 400 miljoner européer går till valurnorna.

Partigrupper i EU-parlamentet:

Europeiska folkpartiets grupp: Här återfinns svenska KD och M

Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater: Här hittar man S och Fi

Europeiska konservativa och reformister: Plats för SD

Alliansen liberaler och demokrater för Europa: Här återfinns L och C

Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster: Plats för V

De gröna/Europeiska fria alliansen: Här hittar man MP

Frihet och direktdemokrati i Europa: Inga svenska partier

Nationernas och friheternas Europa: Bland andra franska Nationell samling. Inga svenska ledamöter.

Grupplösa i Europaparlamentet: Bland andra grekiska Gyllene Gryning och italienska Femstjärnerörelsen. Inga svenska ledamöter.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Nordisk samsyn om klimatlag

EU En viktig del i EU:s gröna giv är en kommande klimatlag. Fyra nordiska näringslivsorganisationer har formulerat ett antal rekommendationer, så att lagen blir ett effektivt redskap för att möta klimatutmaningen.
NYHET Publicerad:

Handeln med livsviktiga varor

SEMINARIUM Svenskt Näringslivs handelspolitiskt ansvarige Henrik Isakson deltar i ett seminarium om sänkta tullar och exportrestriktioner i coronans spår.
NYHET Publicerad:

Så tycker parlamentets huvudförhandlare om en ny klimatlag

EU EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Här ger Europaparlamentarikern Jytte Guteland (S, S&D) sin syn på klimatlagen.
NYHET Publicerad:

"Andra länder kan inte åka snålskjuts på vårt klimatarbete”

EU EU-kommissionen publicerade i mars ett förslag till en ny klimatlag, som bland annat förbinder EU att bli klimatneutralt till år 2050. Här ger Europaparlamentarikern Jessica Polfjärd (M, EPP) sin syn på klimatlagen.
NYHET Publicerad:

Ambitiös handlingsplan för cirkulär ekonomi från EU-kommissionen

KOMMENTAR EU har fokus på cirkulär ekonomi och har under våren presenterat sin andra handlingsplan. Svenskt Näringsliv är positiv. "Det svenska näringslivet ligger i framkant i arbetet och vill ta en drivande roll i utvecklingen och bidra konstruktivt till arbetet", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Grön tillväxt styr ekonomin mot ett hållbart samhälle

EU Europaparlamentarikern Fredrik Federley, ledamot i parlamentets miljöutskott, ger sin syn på EU-kommissionens gröna återhämtningsprogram.
NYHET Publicerad:

Så ska EU få bukt med konkurrensproblemen

KOMMENTAR EU-kommissionen förbereder omfattande förändringar av konkurrensregelverket. Nu inhämtar man synpunkter på förslag som kan komma att utöka kommissionens verktygslåda markant, skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Europas digitala omvandling får arbetsgivarnas stöd

DIGITALISERINGEN Svenskt Näringsliv är positiv till EU:s plan att skapa en gemensam digital inre marknad. Färre tekniska och rättsliga hinder och kompetenssatsningar är viktiga inslag i strategin.
NYHET Publicerad:

Så ska EU ta tillbaka förlorad mark

SEMINARIUM Företagsledare och beslutsfattare diskuterar konkurrensfrågor när tidningen Politico arrangerar ett heldagsseminarium i Bryssel den första juli.
NYHET Publicerad:

Starkare WTO krävs för att bota haltande världshandel

INTERNATIONELL HANDEL Det är omöjligt att återstarta Sverige utan att handeln inom och utanför EU kommer igång, menar Anna Stellinger, internationell chef på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska EU-länderna klara coronakrisen

EU Parlamentarikerna Sara Skyttedal, EPP, och Johan Danielsson, S&D, svarar på frågor kopplade till coronakrisen.
NYHET Publicerad:

Europadagen i skuggan av coronakrisen

EU Fredagen den 8 maj uppmärksammas Europadagen. Svenskt Näringsliv är medarrangör till ett digitalt seminarium med rubriken ”Från krisläge till återstart”.
NYHET Publicerad:

Därför är handel en del av lösningen i kampen mot pandemin

BOKNYTT Svenskt Näringslivs medarbetare Anna Stellinger, Ingrid Berglund och Henrik Isakson är några av författarna i en ny antologi. Ansatsen är att mitt i en kris, så är det viktigt att våga tänka framåt och behålla globala värdekedjor och inte flytta hem produktion.
NYHET Publicerad:

Återhämtningsplan ska ta företagen ur krisen

EU Om företagen ska ta sig ur krisen och fortsätta att växa krävs en ambitiös och samordnad återhämtningsplan för EU som uppmuntrar investeringar, främjar tillväxt och skapar sysselsättning, skriver Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor och Anders Edholm, chef för EU-kontoret.
NYHET Publicerad:

Näringslivet måste anpassa sig till den digitala framtiden

EU Digitaliseringen stöper om arbetsmarknaden, påverkar skatteområdet och skyndar på hållbara investeringar. Några slutsatser vid ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Handlingsplan för effektivare inre marknad

KOMMENTAR EU-kommissionen har sjösatt en handlingsplan för den inre marknaden. "Svenskt Näringsliv välkomnar kommissionens fokus på genomförande av existerande lagstiftning och är positiv till flera av förslagen, skriver Cemille Üstün, policyansvarig för EU:s inre marknad.
NYHET Publicerad:

EU:s industristrategi: "Det är nu som det verkliga arbetet börjar"

EU EU-kommissionen har presenterat en industristrategi, som lägger ut kursen för fem år framåt. "Strategin är bara startskottet, det är först med konkreta förslag vi ser om Europa är på väg i rätt riktning eller inte", säger Göran Grén, avdelningschef för företagsjuridik.
NYHET Publicerad:

Svenska företag har en huvudroll i EU:s gröna giv

EU-kommissionens gröna giv öppnar för affärsmöjligheter för svenska företag samtidigt som de bidrar till klimatnytta. "Det är nödvändigt att näringslivet får vara en viktig del i arbetet med den gröna given, sa ordförande Fredrik Persson när han talade på BusinessEuropes konferens.
NYHET Publicerad:

Rör inte våra kollektivavtal

KOMMENTAR Istället för EU-styrda minimilöner borde lönebildningen skötas i respektive medlemsland, skriver Anders Edholm, chef på EU-kontoret.
NYHET Publicerad:

Europa – den bästa platsen att arbeta och göra affärer på

EU Europeiska företag har åtagit sig att göra Europa till den bästa platsen att arbeta och bedriva företag på. Men hur gör vi det? Hur kan man kan säkra långsiktig tillväxt och sysselsättning i hela EU? Ett svar är att en sammanhållen och välfungerande inre marknad är avgörande för tillväxten, men varje medlemsstats unika villkor och möjligheter bör beaktas.