LogoLogo
LogoLogo
NYHET10 juni 2020

Grön tillväxt styr ekonomin mot ett hållbart samhälle

Europaparlamentarikern Fredrik Federley, ledamot i parlamentets miljöutskott, ger sin syn på EU-kommissionens gröna återhämtningsprogram.

Fredrick-ferderley (C)
– Den gröna given måste bidra till en bättre fungerande inre marknad och mer frihandel med övriga världen, säger politikern Fredrick Ferderley.Foto: Fredrik Wennerlund / Centerparti

Det av EU-kommissionen föreslagna återhämtningsprogrammet har en uttalad ambition att återstarten ska vara grön. Detta tar en utgångspunkt från kommissionsordförande Ursula von der Leyens initiativ om den gröna given som presenterades tidigare i vår. Vad är särskilt viktigt för Sverige och hur kommer det att påverka de svenska företagen? Vi ställde några frågor till den svenske Europaparlamentarikern Fredrik Federley (C, Renew) som är ledamot i parlamentets miljöutskott ENVI och suppleant i utskottet för industri, forskning och energi, ITRE.

Vad ser du som speciellt viktigt i den gröna given? Vad är bättre och vad är sämre?
– Den gröna given är början på en helt ny och grön ekonomisk era i Europa. En möjlighet att styra om ekonomin mot ett hållbart samhälle med en grön tillväxt. Med rätt hantering kan vi skapa nya jobb, ny industri och ny teknik. Det är en avgörande möjlighet att skapa arbetstillfällen i Sverige och över hela Unionen. Vi behöver skapa rätt förutsättningar för EU att ta ledningen globalt för att visa att en modern, industrialiserad ekonomi är möjlig att uppnå inom gränserna för de resurser naturen gett oss. – Den gröna given inkluderar högre ambitioner för miljö, klimat och för en hållbar ekonomi. Med detta sagt måste högre mål också gå hand i hand med rätta åtgärder och verktyg för företag att investera och ställa om, skapa ett stabilt företagsklimat som möjliggör gröna satsningar och investeringar. Den gröna given måste få alla medlemsstater och sektorer med sig i den gröna omställningen. Medlemmar, så som Sverige, som ligger i framkant med klimatarbetet får inte bli hejdade genom att man förbjuder saker titt som tätt eller en överdriven detaljstyrning som hämmar innovationskraften. En del som behöver förstärkas i den gröna given är den cirkulära bioekonomin, som ger oss en enorm möjlighet att komma ifrån från skadliga kemikalier och fossilbaserade material till förmån för gröna bio-baserade material.

Hur säkerställs att minskade koldioxidutsläpp kan kombineras med ökad tillväxt för EU-länderna?
– Att ställa om vår samhällsekonomi i en grön och hållbar riktning minskar inte bara utsläppen utan det skapar också nya jobb och företag. Effektiva miljöåtgärder skapar en grogrund för både ekonomisk tillväxt och sänkta utsläpp - det är både möjligt och nödvändigt. Den gröna tillväxtstrategin ska säkra att det inte förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten frikopplas från resursförbrukningen. Insatser för att stärka den cirkulära ekonomin är ett viktigt verktyg för att uppnå detta. Den gröna given måste uppmuntra investeringar i cirkulära lösningar, produkter, tjänster, tekniska lösningar, transporter och bränslen för att påskynda omställningen. Satsningar för att främja EU:s energieffektivitet kommer även behövas, särskilt i bygg- och fastighetssektorn samt transportsektorn. Att investera i infrastruktur skapar ett stort europeiskt mervärde samtidigt som vi tillsammans kan stimulera tillväxt och sänka våra utsläpp.

Vilken roll tror du att en ”rätt utförd” grön giv kan spela för EU post-Corona? Och, en i dina ögon ”fel utförd” strategi?
– Den gröna given spelar en enormt stor roll i EUs ekonomi och samhälle efter Corona-krisen.Vi befinner oss mitt i en global kris som drabbar alla samhällsaktörer och deras vardag. Våra företag upplever stora inkomstbortfall när efterfrågan nästintill upphört. Vi måste fokusera på att kick-starta ekonomin genom satsningar på grön teknik, hållbara lösningar, nya företag och därmed nya gröna jobb.Vi måste nu säkerställa det påbörjade utförandet av den grön giv som innehåller höga klimat och miljö ambitioner, som säkerställer en stabil konkurrenskraftig ekonomi. Ett utförande som är handlingskraftigt när det kommer till att ställa om vårt samhälle till ett förnybart genom att gynna gröna jobb och tekniker i framtida stimulanspaket. En förhalning eller minskning i ambitioner av den gröna given är en förlorad möjlighet att agera inför den framtid vi står inför. Klimatförändringarna pausar inte trots en pågående pandemi och en ekonomisk kris. En mindre ambitiös satsning på ett grönt samhälle är i min mening en fel utförd strategi.

Vilka möjligheter ser du för svenska företag i den gröna given?
– Den gröna given måste bidra till en bättre fungerande inre marknad och mer frihandel med övriga världen. Exempelvis vill jag se att vi satsar på den digitala ekonomin, tjänstesektorn och energi. Jag vill arbeta med att stärka den inre marknaden och fortsätta förenkla de regelverk som finns och ta bort de handelshinder som finns där. Vi behöver ett bra företagsklimat och stärka vår gemensamma konkurrenskraft, framförallt handlar det att ha de små och medelstora företagens perspektiv med i arbete med all EU-lagstiftning. – Jag ser att den gröna given med rätt hantering kan det bli som de förändringar som skedde i flera svenska städer när man gick från det totala beroendet av ett regemente på orten till att idag ha stark näringsaktivitet och flera nya företag. Kommissionen kommer nu anta en industristrategi för EU för att hantera den dubbla utmaning som den gröna omställningen och den digitala omställningen innebär. EU måste ta vara på potentialen i den digitala omställningen, som är en nyckelfaktor för att uppnå den gröna givens mål. Här spelar de svenska företagen redan en nyckelroll, alla bidrar på sitt sätt till en hållbar värdekedja. Det ser vi med företag såsom Northvolt och Einride men även i vår basindustri. En övergång till ett cirkulärt samhälle kommer innebära att vi till exempel måste stärka Europas självförsörjning vad gäller råmaterial. Tillsammans med industristrategin ska en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin bidra till att modernisera EU:s ekonomi och ta vara på den cirkulära ekonomins möjligheter hemma och på världsmarknaden. Ett centralt mål för den nya politiska ramen blir att stimulera utvecklingen av pionjärmarknader för klimatneutrala och cirkulära produkter i och utanför EU.
Vad i den gröna givens konkretisering ser du som särskilt viktigt i detta perspekt
iv?
– Den nya cirkulära ekonomiska planen är en viktig del och möjlighet för svenska företag och skapandet av en hållbar konsumtion efter den nuvarande globala Corona krisen. Här bör vi ta möjligheten att stärka utvecklingen av en resurseffektiv cirkulär och biobaserad ekonomi. Här vill jag se möjligheten till Europeiska miljömål om ökad produktion i EU, detta för att tydliggöra att tillväxt och miljö går hand i hand i Europa.

– Ett annat exempel är uppdateringar av all klimat och miljölagstiftning. I den gröna given och i klimatlagen ingår en revidering av EUs handel med utsläppsrätter. Ett viktigt fokusområde. Utsläppsrätterna täcker energisektorn, de flesta industrier men till exempel inte jordbruket och transporterna. Priset har dessutom varit för lågt hittills och inte haft den effekt vi hoppats på. Den fria tilldelningen av utsläppsrätter måste minska samtidigt som det måste bli mer gynnsamt att förbättra processerna och driva innovationen för att minska koldioxidutsläppen. Systemet har fungerat bra för energisektorn där samtliga energiproducerande företag är för ett högt pris på koldioxid. Det är en mekanism som fungerar men som behöver utvecklas, tajtas till och inkludera fler sektorer för att uppnå våra utsläppsmål.

Skogen nämns ofta som en viktig komponent i arbetet mot klimatförändringar. Hur tycker du att man bäst ska ta tillvara skogen som resurs i klimatarbetet?
– Jag ser att skogen och de gröna näringarna har en avgörande del i omställningen av samhället i klimatsmart riktning. Det är också helt avgörande för att Sverige ska kunna upprätthålla en stor kolsänka att det aktiva skogsbruket kan fortsätta och att det finns en grund för en fortsatt innovativ bioekonomi som utvecklar skogsprodukter av högre förädlingsvärde. Därför är det viktigt att säkerställa att skogens sänka i det korta perspektivet inte används som garant för att klara målsättningen om netto noll till 2050. EU måste främja innovation, investeringar i den skogsbaserade sektorn och en stark bioekonomi.

En del menar att strängare utsläpps- och miljöregler till följd av den gröna given kan bidra till att företag och produktion flyttar utanför EUs gränser till länder med mindre reglering; hur ser du på denna risk och hur kan den stävjas?
– Vi måste självfallet se till att Europeiska företag står sig som konkurrenskraftiga, att vi ställer höga krav på det som importeras och gör det gynnsamt för företag på den inre marknaden. Att bygga på fri konkurrens, att skapa säkerhet och trygghet för att mobilisera de stora mängder finansiella investeringar för att vi ska kunna klara den omställning som behövs. Detta kommer att ge stabil grund för innovationer och garanterar trygghet för de som gör långsiktiga investeringar. Exempelvis bör inkomster från en potentiell koldioxidavgift på importerade varor ska kunna användas för att stimulera den gröna omställningen av ekonomin, inte minst för klimatinvesteringar i europeisk industri.

Hur ser du att konkurrensneutralitet mellan företag och länders företagsklimat vägs in i den gröna given?
– Det är viktigt att den omställning vi nu gör- inte minst i ljuset av den ekonomiska krisen- blir hållbar också för EU-ländernas näringsliv. Men det är klart att de företag och branscher som ligger i framkant redan idag när det gäller klimatanpassning och hållbarhet är de som snabbast kommer få utdelning av arbetet med den gröna given, och det ligger ju i själva syftet- att ge incitament för att ställa om. Samtidigt ser jag tillväxt som en grundbult för den gröna omställningen, så det blir viktigt att också se till att företag i både Sverige och resten av EU får de bästa förutsättningarna för att skapa jobb, innovationer och värde.

En rättvis omställningsfond är för många länder en viktig del i den gröna given. Hur ser du på den? Vilka hänsyn ska tas och hur långt ska ”solidariteten” gå?
– Jag kan se att det finns ett behov av en gemensam fond för att vi tillsammans ska kunna ta tag i klimatfrågan och få med alla i den gröna omställningen. Det är viktigt att fonden har en funktion i den gröna omställningen av Europa, vilket inkluderar att kunna stimulera innovation och teknikutveckling och samtidigt också säkerställa att omställningen är tillgänglig för alla.


– Det krävs insatser för att stimulera teknikutveckling och innovation så att de aktörer som ligger i framkant och satsat på klimatinvesteringar också fortsatt kommer att göra detta. Även Insatser och stöd för omställning till regioner vars arbetsmarknad påverkas extra mycket av den gröna omställningen är grunden i fonden. Medel ska främst gå till investeringar och strukturomvandling och får inte användas till fossila investeringar.

EU-kommissionen föreslår i den gröna given att EU antar en lag om klimatneutralitet till 2050 samt höjer utsläppsambitionerna till 2030. Vilka möjligheter och risker ser du i dessa förslag?
– Jag anser att det är positivt att detta bindande mål fastslås i lagstiftning. Ska vi ha en chans att klara Parisavtalet och hålla den globala uppvärmningen under 1.5 grader så måste EU vara klimatneutrala till senast 2050. Ska lagen vara värt något så måste den just vara ett långsiktigt verktyg som ger tydlighet och klarhet fram till 2050. Jag vill därför även se mål för 2040 för att skapa stabilitet och förutsägbarhet för marknaden och att vi tydlighet och långsiktighet i klimat- och energipolitiken på EU-nivå. För att nå klimatneutralitet till 2050 krävs höjda ambitioner till 2030. Det krävs det också att andra energi- och klimatlagstiftningar uppdateras med högre sektors mål men också andra mekanismer måste ses över så som utsläppskrav i transportsektorn och kvot för avancerade biodrivmedel.

Vilka investeringar ser du kommer vara nödvändiga framöver för att ställa om Europa till världens första klimatneutrala kontinent?
– Den gröna given fungerar som en ny tillväxtstrategi för EU och kräver satsningar för att fullt ut stödja ren och cirkulär ekonomi. Både investeringsplaner och en ny plan för cirkulärekonomi håller på att tas fram. I exempelvis innovationsfonden ska en hel del avsättas för utsläppsrätter som säljs på marknaden och intäkterna från systemet bör användas för dessa innovativa spjutspetsprojekt, så att vi kan minska koldioxidutsläppen. Vi måste se stora gröna satsningar när det gäller att leverera på ett EU som är klimatneutralt senast 2050, att ställa om ekonomin genom fler gröna investeringar och få igenom satsningar som snabbt får ner utsläppen från transportsektorn. Jag vill se fler åtgärder för gröna investeringar i Europa, bland annat gällande cirkulärekonomi och bioekonomi. Omställningen förutsätter massiva offentliga investeringar och ökade satsningar på att styra privat kapital till klimat- och miljöåtgärder och samtidigt undvika inlåsning i ohållbara metoder. EU måste även gå i täten när det gäller att samordna de internationella insatserna för att skapa ett samordnat finansiellt system som främjar hållbara lösningar inom alla sektorer.

– Det krävs ny teknik genom att stödja investeringar i ren teknik, vilket kommer ge incitament för marknader för hållbara produkter, utfasning av direkt och indirekt subvention av fossila bränslen, som möjliggör övergången från en fossilbaserad ekonomi till grön ekonomi. Ska vi klara omställningen av samhället så måste vi mobilisera stora mängder pengar för att kunna göra alla dessa investeringar i industri, transporter, byggnader m.m. som behövs. Därför behöver vi även satsa mer på forskning och innovation.

Det faktum att många städer och länder fått bättre luftkvalitet som en konsekvens av nedstängningarna och att en del röster menar att detta är en läxa för världen, att vi måste ändra vårt sätt att leva efter krisen. Hur ser du på den argumentationen?
– Det finns två aspekter att se till här. Världen och Europa måste ställa om, det har om ingenting annat den här krisen under kort tid gjort det väldigt tydligt. Våra naturliga resurser är begränsade. Vi måste skapa ett grönt, hållbart och cirkulärt samhälle. Andra aspekten är att det inte sker genom att stoppa eller bromsa utan om att köra på, men i en ny hållbar riktning. Vi måste ställa om vårt samhälle till ett förnybart sådant, genom att gynna gröna jobb och tekniker i framtida stimulanspaket. Det faktum att det runt om i världen kommer små tecken på att pandemin ger naturen lite andrum, borde ge hopp om att det ännu inte är för sent. Det borde skapa en större beslutsamhet att slå in på en hållbar väg. EU:s ”Gröna giv” och våra framtida stimulanspaket är en fantastisk möjlighet för Sverige att göra just det. Nya mål och ny lagstiftning tillsammans med många miljarder i investeringar kommer kunna styra om ekonomin mot ett hållbart samhälle med en grön tillväxt.

KlimatHållbar utveckling genom Agenda 2030Den inre marknadenEu/Emu/Euro
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist