LogoLogo
LogoLogo
NYHET25 januari 2018

EU en tydlig garant för global frihandel

Svenskt Näringslivs Brysselkontor kommer under de närmaste månaderna att intervjua de svenska EU-parlamentarikerna för att få vet lite mer om hur de resonerar kring de här frågorna, som är så viktiga för näringslivet på EU-nivå.

Här presenterar vi Liberalernas parlamentariker Cecilia Wikström, som ingår i den liberala gruppen ALDE i Europaparlamentet. Wikström är ordförande i Utskottsordförandekonferensen och i utskottet för framställningar, samt ledamot i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Hon är även ledamot i delegationen för förbindelserna med länderna i Sydostasien och Sydostasiatiska nationers förbund.

1. En fungerande inre marknad.

Är du nöjd med hur den inre marknaden fungerar idag? Finns det några områden inom denna som du tycker bör förändras eller förbättras? I så fall hur?

Den inre marknaden är tillsammans med den fria rörligheten en av EU:s verkligt stora framgångar. Men naturligtvis kan något som fungerar bra förbättras ytterligare.

Den inre marknaden handlar inte bara handlar om tullfrihet och avskaffade av inre gränser, utan om mycket mer. Exempelvis bygger den på gemensamma normer kring miljö och hållbarhet, så som hantering av kemikalier och liknande. Ett kontinuerligt arbete pågår för att säkra rimliga regler som skyddar konsumenter och miljön, samtidigt som det skapar en likvärdig spelplan i hela EU för de företag som vill erbjuda sina varor och tjänster. Det är självklart viktigt att dessa regler är ändamålsenliga och inte skapar onödigt krångel för våra företag.

Sedan finns det andra angränsande delar som skulle kunna utvecklas ytterligare. Både på kontrakt- och konsumenträttens område skulle det finnas stora vinster att göra på mer harmoniserade regler, även om vissa framsteg har gjorts under senare år. Inte sällan är det problem med skillnader i exempelvis konsumenträttsliga regler eller praktiska problem med orimligt höga kostnader för transporter över landsgränser som begränsar konsumenters såväl som företags tillgång till en verkligt gemensam inre marknad.

Ytterligare steg behöver också tas för att möta de särskilda utmaningar som finns för den digitala inre marknaden och den inre marknaden för tjänster.

Hur tycker du att näringslivets behov tillgodoses på den inre marknaden och finns det något kring detta du skulle vilja ändra på?

Det är en väldigt bred fråga. Ett så omfattande system som EU:s inre marknad kommer alltid att kräva ett stort antal regler, men det är samtidigt viktigt att kontinuerligt utvärdera om det går att göra förenklingar och förbättringar som underlättar för företag och konsumenter.

2. Digitalisering och den inre marknaden

Hur ser du att EUs digitala ekonomi ska kunna generera mer tillväxt växa och leda till att nya lösningar och företag skapas?

Det är enklare för företag och konsumenter att hantera ett gemensamt regelverk inom EU istället för att behöva hantera 28 snarlika men olika nationella regelverk. Samtidigt finns det system som under årtionden har byggts upp på nationell grund, där det är svårt att gå över till europeiska lösningar över en natt. Upphovsrätten är ett sådant område.

Vad gäller reglering av dataskydd så är detta något som har debatterats flitigt under de senaste två mandatperioderna. Numera har vi en ny lagstiftning som är på väg att träda i kraft. Med tanke på hur lagstiftningens omfattning, så är det viktigt att noggrant utvärdera hur den fungerar i praktiken för att fortsätta kunna förbättringsarbetet. Medborgare och konsumenter i EU ska veta att känsliga personuppgifter hanteras på ett rimligt sätt och inte kan missbrukas av företag, samtidigt som regelverken måste se till att europeiska företag kan fortsätta att innovera och utveckla sina produkter och tjänster.

Gemsamma regler på detta område ger, likt på den inre marknaden i övrigt, en likvärdig spelplan på hela den europeiska marknaden för alla företag och underlättar så till vida att företag inte behöver känna till 28 olika nationella regelverk för att kunna arbeta mot kunder eller andra företag som befinner sig i andra EU-länder.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras? Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

Vad gäller dataskydd och flöden av data bör man noggrant utvärdera den praktiska implementeringen av de nyligen ikraftträdda reglerna innan man sätter igång omfattande nya revideringar av dem.

3. Regelförbättring

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras?

Jag har å Europaparlamentets vägnar tagit upp regelförbättringar med EU-kommissionen och Ministerrådet på högsta nivå i de interinstitutionella förhandlingar om förbättrad lagstiftning, där jag deltagit i egenskap av ordförande för Europaparlaments utskottsordförandekonferens.

Det är ett problem att många EU länder ”passar på” att lägga till nationella regler i de lagar som skapas för att implementera EU-lagstiftning. Detta brukar benämnas ”gold plating” och är ett sätt för nationella regeringar att driva igenom ofta impopulära regler och skylla på att det krävs av EU-regler, när det i själva verket inte är fallet.

Europaparlamentet har länge krävt att medlemsländernas regeringar måste bli mycket bättre på att öppet redovisa exakt vilka delar av den lagstiftning som läggs fram för att implementera EU-beslut som härrör från vilka EU-regler och att antingen helt avstå från eller tydligt deklarera när regler utan anknytning till EU-beslut bakas in i nationell lagstiftning som implementerar EU-beslut. Detta skulle tydliggöra vilka regler som härrör från EU-lagstiftning och vilka som är rent nationellt beslutade.

Ett annat bekymmer som vi har haft, inte minst i Sverige, är myndigheter som allt för övernitiskt implementerar regler på ett sätt som de europeiska lagstiftarna aldrig avsett. Här behöver naturligtvis lagstiftaren se till att leverera tydliga lagar och regler med mindre utrymme för feltolkningar. Men det är också viktigt att stärka kompetensen hos myndigheter i EU-relaterade frågor så att dessa är medvetna om intentionerna bakom den beslutade lagstiftningen.

Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

Ja, i det praktiska lagstiftande arbetet på de områden där jag själv arbetar försöker jag se till att vi beslutar om så tydliga och begripliga texter som möjligt. Detta är även ett prioriterat område utskottsordförandekonferensen, där jag är ordförande.

Hur ser samarbetet med dina kollegor i den svenska regeringen och riksdagen ut på detta område?

Jag för kontinuerliga diskussioner med kollegor i mitt eget parti, andra partier och med regeringsföreträdare på de områden där jag är aktivt involverad i lagstiftningsarbetet.

4. Ett socialt Europa.

Vad är din syn på ”ett socialt Europa”?

Karaktäriseringen ovan om vad ett ”socialt Europa” är, är överdriven. Jag har inte uppfattat att i princip någon är av uppfattningen att vi bör ha exakt samma minimilöner (eller för den sakens skull att alla skulle gå över till minimilöner, istället för att som i Sverige ha löner som förhandlas fram av parterna).

Min grundsyn i denna fråga är att om vi menar allvar med att vi anser att Bulgarien och Rumänien ska ta ett ansvar för de romer som idag sitter utanför svenska matvaruaffärer och tigger så behöver vi praktiska verktyg på EU-nivå för att successivt höja lägstanivån i det sociala skyddet runt om i Europa.

Ett socialt Europa baserat på grundläggande principer, uppföljning, rapportering och diskussioner om hur man kan tackla specifika nationella problem på nationell nivå bör välkomnas. Arbetet bör naturligtvis inte utvecklas till ett försök att detaljreglera socialförsäkringar eller arbetsmarknaden på EU-nivå. Jag är övertygad om att det är möjligt att uträtta mycket nyttigt på detta område utan bindande lagstiftning.

I grunden faller detta tillbaka på vilket Europa vi vill se. Vill vi se ett Europa där länder som under kommunismens förtryck i öst hölls tillbaka nu får en levnadsstandard som närmar sig den som vi har i västeuropeiska länder? Eller är vi beredda att acceptera ett delat Europa? Jag är övertygad om att den fria rörligheten kräver ett socialt närmande.

Som socialliberal är den självklara grunduppfattningen att goda sociala villkor bara kan tryggas i en miljö med framgångsrika och konkurrenskraftiga företag. Fler borde våga se de positiva sidorna och de nya möjligheter som skulle kunna öppna sig om vi lyckades hjälpa Europas fattigaste länder att komma ikapp oss andra.

Hur tycker du att EU respektive de nationella parlamenten skall arbeta med frågan?
Detta arbete bör handla om ett icke bindande samarbete med diskussioner, studier, uppföljningar och liknande arbete.


5. Handelspoliti
k

Vad anser du bör göras få att få till stånd fler frihandelsavtal?

EU är redan idag den tydligaste garanten för frihandel i världen och inte minst EU-kommissionär Cecilia Malmström har genom ett ofantligt arbete sett till att vi har fått flera stora handelsavtal på plats och att förhandlingar pågår med ytterligare ett antal viktiga länder.

En av de viktigaste frågorna för den framtida frihandeln blir att slå fast att handelspolitiken verkligen är en exklusiv EU-kompetens och att besluten ska fattas på EU-nivå. Det är orimligt att enstaka nationella eller till och med regionala parlament skulle kunna stoppa en hel kontinent från att ingå frihandelsavtal som under lång tid och mycket möda har förhandlats fram gemensamt.

Självklart fordrar detta en ordentlig demokratisk förankring och beslutsprocess på EU-nivå, även där tycker jag att Cecilia Malmström tagit viktiga steg för att öka insynen och förbättra processen kring dessa förhandlingar.

Med vilka länder tycker du EU bör prioritera att få till stånd handelsavtal?

EU bör prioritera att slutföra de förhandlingar som just nu pågår med flera av väldens största ekonomier. På sikt vore det mycket önskvärt att få till stånd ett avtal mellan EU och USA, även om det sannolikt kräver att vi först inväntar en ny amerikansk president. Givetvis blir det också helt centralt att få på plats ett så omfattande handelsavtal med Storbritannien som möjligt efter att de lämnar unionen.

Vad kan medlemsländernas regeringar göra för att påskynda processen med fler handelsavtal?

Det bör skapas en tydligare klarhet i att handelspolitiken är en EU-kompetens. De nationella regeringarna bör arbeta för att minimera risken för att enskilda länder tillåts blockera hela handelsavtal. Det är naturligtvis också viktigt att nationella regeringar är tillskyndare av frihandel i allmänhet och stöttar EU-kommissionen i dess arbete.

6. Energi och klimat

Vilka är de viktigaste åtgärderna på EU-nivå vad gäller klimatutmaningarna enligt dig?

Klimat hotet kräver ett stort batteri av olika åtgärder. Några nyckelområden är handeln med utsläppsrätter och arbetet med att skapa en europeisk koldioxidskatt för att skapa incitament såväl för näringslivet som för enskilda att ställa om från koldioxidintensiva energikällor till alternativa energikällor.

På forskningsområdet har EU:s omfattande forsknings- och innovationsprogram möjligheten att bistå med världsledande forskning på vår kontinent som kan bidra till lösningar på klimatproblemen. Ett starkt näringsliv kan lansera nya varor och tjänster på en väl fungerande inre marknad. Ett starkt närverk av internationella frihandelsavtal är också en viktig del i detta.

Slutligen är det viktigt att inte underskatta betydelsen av att EU förmår att tala med en röst på den internationella arenan. Det kräver att vi fortsätter arbetet med att stärka den gemensamma utrikestjänsten. En gemensam stark röst får större betydelse än 28 nationella. Endast tillsammans kan EU:s medlemsländer utgöra en självklar nyckelspelare på den internationella arenan.

En del menar att EU i sin ambition att bidra i arbetet med att nå klimatmålen, kan komma att skapa regelverk som gör att företagen i EU kommer att få svårare att konkurrera på lika villkor med företag utanför unionen. Har du några tankar kring detta?

Det är självklart att en ambitiös klimat- och energipolitik också kommer att ställa stora krav på innovationskraft och förmåga att ställa om hos europeiska företag. Vissa företag som levererar moderna innovativa lösningar kommer sannolikt att vara vinnare på den ambitiösa politiken medan andra etablerade företag kan ställas inför en relativt hård omställning med tanke på att klimatutmaningens omfattning kräver betydande åtgärder inom en snar framtid.

Jag är dock övertygad om att hela vår planet står inför behovet av att göra denna omställning och att våra företag sammantaget kommer att gå stärkta ur denna process, även om inga omställningar av denna storleksordning sker utan problem.

Svenskt Näringslivs vision:
Ett välmående och konkurrenskraftigt EU vars övergripande målsättning är att stärka företagens, individers och medlemsländernas möjligheter att hävda sig i en allt starkare global konkurrens.

Läs gärna mer om Svenskt Näringslivs program för ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt EU här

Den inre marknadenEu/Emu/Euro
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist