NYHET28 augusti 2018

Fjellner: Det som är bra med EU är enkelt, det som är dåligt är krångligt och hur dyrt som helst

Möt Moderaternas Christofer Fjellner, European People's Party (EPP). Han är ledamot i utskottet för internationell handel och suppleant i budgetutskottet. Här berättar han hur han ser på EU och dess konkurrenskraft, samt vad han skulle vilja göra för att stärka EU-samarbetet så att hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag undanröjs.

En fungerande inre marknad:
Syftet med den inre marknaden var att skapa en mer gynnsam miljö för företagande, individens rörlighet, konkurrens och handel. Detta för att ge EUs invånare bättre tillväxt och därmed välfärd.

Är du nöjd med hur den inre marknaden fungerar idag? Finns det några områden inom denna som du tycker bör förändras eller förbättras? I så fall hur?

– Den inre marknaden är grundbulten i det europeiska samarbetet och den europeiska integrationen. Den är avgörande för Sverige. Knappt tre fjärdedelar av den totala exporten och fyra femtedelar av importen går till och kommer från andra länder i EU. Men den inre marknaden är ännu inte fullt utvecklad - för tjänster är fortfarande omkring 60 procent av marknaden stängd för handel över gränserna. Detta bör vi jobba på att utveckla.

Hur tycker du att näringslivets behov tillgodoses på den inre marknaden och finns det något kring detta du skulle vilja ändra på?

– EU har världens största inre marknad som omfattar en halv miljard människor, tyvärr tar vi den ofta för givet - även i Sverige. För oss som är ett förhållandevis litet och exportberoende land är det avgörande för vårt fortsatta ekonomiska välstånd att den inre marknaden fungerar och utvecklas. Det finns som sagt stor potential för tjänstehandeln. Men också varuhandeln behöver underlättas. Det går att förenkla och skapa mindre krångliga regler för företagen.

Digitalisering och den inre marknaden:
Den digitala dimensionen av den inre marknaden blir allt viktigare, inte minst för näringslivet som är beroende av att data ska kunna flöda friktionsfritt mellan olika medlemsländer samt in och ut ur unionen. Idag finns det av 28 nationella regelverk på området, vilket gör den digitala ekonomin krånglig för företagen.

Hur ser du att EUs digitala ekonomi ska kunna generera mer tillväxt växa och leda till att nya lösningar och företag skapas?

– Det är inte svårare att skicka data runt jorden än till grannen - trots det finns det även här handelshinder och tekniska hinder. Genom att ta bort de hinder som finns idag förenklar vi för företag att byta, varor, data, tjänster och kunskap. Detta ger dels företag större möjligheter att växa utanför sitt lands gränser och dels att sprida kunskap snabbare.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras? Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

– Vi behöver en politik som garanterar fria dataflöden och en digital ekonomi, både inom och utanför EU. I dag kan i stort sett ingen varu- eller tjänstehandel fungera utan utbyte av just data. Något som borde synas också i våra handelsavtal som måste garantera fria dataflöden och att bl.a. upphovsrätt och patent respekteras, de måste avspegla 2000-talets ekonomi, inte 1900-talets.

Regelförbättring:
Ungefär hälften av de regelverk som berör svenska företag härrör från EU-lagstiftning. Ett bra regelverk ger företagen god konkurrenskraft och därmed ökat välstånd - utan att sänka skyddsnivån. Överimplementering av regler är ett område som kan ge negativa konsekvenser för näringslivet i de medlemsstater som ofta går utöver EUs minimikrav.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras?

– Det som är bra med EU är enkelt, det som är dåligt är krångligt och hur dyrt som helst. Jag jobbar för enklare regler både i utformningen i EU och i genomförandet i Sverige. Vi har nått långt, men inte hela vägen fram. Detta är något jag kommer fortsätta att arbeta för.

Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

– Enklare regler och ett mer välfungerande EU är något som alltid bör prioriteras och något som jag arbetar för varje dag. Samtidigt som det finns att göra på EU-nivå ska vi komma ihåg att det ännu finns mycket som kan förbättras i Sverige vad gäller genomförandet av EU-lagstiftningen. Sverige behöver bli bättre på att genomföra lagstiftningen på ett sätt som gynnar svenska intressen.

Ett socialt Europa:
Statsminister Löfven har engagerat sig i frågan som han kallar ”ett socialt Europa”, och vill arbeta för att alla inom EU ska ha samma arbetsrättsliga grundskydd och lägsta lönenivå. En annan tolkning av begreppet är att ett socialt Europa är ett Europa i arbete, d v s att en hög sysselsättning ger bättre sociala villkor. I så fall är strategin för att nå detta en inriktning på konkurrenskraftiga företag och en god ekonomi i medlemsländerna.

Vad är din syn på ”ett socialt Europa”?

– Ett socialt Europa når vi genom att öka det ekonomiska välståndet och se till att den gemensamma kakan blir större. Det handlar inte om att EU ska lagstifta i de frågor som är mest politiskt känsliga och som medborgarna bryr sig allra mest om. Inte heller om att omfördela redan befintliga resurser. För mig handlar ”ett socialt Europa” om en politik som stärker konkurrenskraften och skapar förutsättningar för jobb och tillväxt i hela Europa.

Hur tycker du att EU respektive de nationella parlamenten skall arbeta med frågan?

– Det skapar inget mervärde för svenska befolkningen att vi kompromissar med 27 andra länder i social- och arbetsmarknadspolitiken. Däremot behöver EU och medlemsstaterna lägga mer vikt vid att stärka konkurrenskraften och förutsättningarna för jobb. Lyckas vi med detta får vi ett Europa som är långt mer socialt och bättre rustat för framtiden än det en social pelare någonsin kan åstadkomma.

Handelspolitik:
En välfungerande inre marknad utan handelshinder är eftersträvansvärt för företagen i EU. Detta får dock inte hindra att handel med icke-medlemsstater också skall kunna gå så friktionsfritt som möjligt. I detta ligger både konstruktiva handelsavtal och att undanröja regelkrångel. Handel kan i många fall vara en viktig nyckel till tillväxt och jobb – för oss inom EU - och för länder utanför som behöver stärka sin ekonomi.

Vad anser du bör göras få att få till stånd fler frihandelsavtal?

– Sveriges ekonomiska välstånd har alltid varit beroende av vår handel med omvärlden. Sverige är och måste förbli en ledande kraft för frihandel. Efter att Donald Trump tillträdde har ett möjligheternas fönster öppnat sig och alltfler länder är intresserade att teckna frihandelsavtal med EU. Samtidigt blåser protektionismens vindar starka - det viktigaste är att vi är flexibla och inte låter enskilda särintressen inom exempelvis jordbruket sätta stopp för nya avtal. Men EU:s frihandelsavtal måste framför allt bli bättre och göra tjänstehandel och digital handel lättare.

Med vilka länder tycker du EU bör prioritera att få till stånd handelsavtal?

– Vi har just nu pågående förhandlingar om frihandelsavtal med bl.a. Sydamerika, Mexiko, Indonesien och kan förmodligen snart starta förhandlingar med Australien och Nya Zeeland. Vi ska snart godkänna avtal med Japan, Vietnam och Singapore. Jag vill att alla dessa går i mål, samtidigt som jag har förhoppningar om att återta frihandelsförhandlingarna med USA så snart som möjligt. Men det viktigaste är kanske att vi kan få fart på några nya förhandlingar i WTO och att vi inte inför för många nya handelshinder med Storbritannien efter Brexit.

Vad kan medlemsländernas regeringar göra för att påskynda processen med fler handelsavtal?

– Jämfört med för ett år sedan känner jag mig faktiskt mer positiv kring EU:s handelspolitik. Ändå måste den europeiska handelspolitiken bli än mer ambitiös i framtiden. Reglerna i frihandelsavtalen är ibland så komplicerade att företagen inte lyckas använda sig av avskaffade tullar. Dessutom måste de ta hänsyn till den moderna ekonomin och garantera att data kan flöda fritt till och från Europa samt liberalisera tjänstehandeln ytterligare.

Energi och klimat:
Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och kräver att det internationella samfundet tar ansvar och kommer fram till globala lösningar. EUs roll är viktig i detta och ambitionsnivån är hög. Många av de innovationer som gör stor miljönytta kommer dessutom från det europeiska näringslivet.

Vilka är de viktigaste åtgärderna på EU-nivå vad gäller klimatutmaningarna enligt dig?

– Klimat- och miljöpolitiken både i Sverige och EU måste vara kostnadseffektiv. Sverige står för några promille av världens utsläpp och EU för mindre än tio procent. Ska vi rädda klimatet måste vi övertyga andra stora utsläppare att följa vårt exempel. Det kräver en ambitiös klimatpolitik som kombinerar minskade utsläpp med bibehållen konkurrenskraft och fler jobb.

En del menar att EU i sin ambition att bidra i arbetet med att nå klimatmålen, kan komma att skapa regelverk som gör att företagen i EU kommer att få svårare att konkurrera på lika villkor med företag utanför unionen. Har du några tankar kring detta?

– Europa behöver kombinera en ambitiös klimatpolitik med bibehållen konkurrenskraft. Driver EU en politik som gör att europeiska företag inte kan konkurrera globalt kommer det i längden att drabba klimatet också. Andra länder kommer att ta det som intäkt för att det inte går att föra en klimatpolitik som också gynnar jobb och tillväxt. EU behöver agera som ett föredöme och inte som ett avskräckande exempel.

Svenskt Näringslivs vision:
Ett välmående och konkurrenskraftigt EU vars övergripande målsättning är att stärka företagens, individers och medlemsländernas möjligheter att hävda sig i en allt starkare global konkurrens.

Läs gärna mer om Svenskt Näringslivs program för ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt EU här.

Susanne Ydstedt

Den inre marknadenInternationell handelEU
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist