LogoLogo
LogoLogo
NYHET17 januari 2018

Fredrick Federley : Självklart arbetar jag med regelförenklingar

En intensiv debatt pågår runt om i Europa om vilket EU vi vill ha. Svenskt Näringsliv välkomnar denna diskussion. EU-samarbetet är helt avgörande för svenska företag. Det räcker inte med att värna om de framgångar EU lyckats åstadkomma.

Vår utgångspunkt är att lyfta det som behöver göras för att stärka Europas konkurrenskraft. Det är genom att fokusera på att undanröja hinder för företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag som EU kan vara den drivkraft för ett fortsatt hållbart välstånd för alla sina medborgare som Sverige och övriga Europa behöver.

I Svenskt Näringsliv EU-policy ”Ett utmanat Europa” presenterar vi vårt recept för ett konkurrenskraftigt EU. I den berör vi allt från digitalisering till klimat, från de fyra friheterna till regelförbättring, från handel till energi – och mer därtill. Läs den gärna, länk finns längst ner i denna artikel.

Svenskt Näringslivs Brysselkontor kommer under de närmaste månaderna att intervjua de svenska EU-parlamentarikerna för att få vet lite mer om hur de resonerar kring de här frågorna, som är så viktiga för näringslivet på EU-nivå.

Denna gång presenterar vi Centerpartiets Fredrick Federley, Alliance of Liberals and Democrats for Europe (ALDE). Han är ledamot i utskottet för industrifrågor, forskning och energi och suppleant i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Syftet med den inre marknaden var att skapa en mer gynnsam miljö för företagende, individernas rörlighet, konkurrens och handel. Detta för att ge EUs invånare bättre tillväxt och därmed välfärd.

Är du nöjd med hur den inre marknaden fungerar idag? Finns det några områden inom denna som du tycker bör förändras eller förbättras? I så fall hur?

- Den inre marknaden fungerar generellt bra och den är en av de viktigaste delarna i EU-samarbetet, men den kan fungera ännu bättre och framförallt måste vi utvidga den till andra delar av näringslivet, till exempel inom energi och digitala frågor.

Finns det några områden inom denna som du tycker bör förändras eller förbättras? I så fall hur?

- Digitala marknaden och energimarknaden är de mest prioriterade delarna som bör förändras. Jag tror även att det finns mycket att göra när det gäller konkurrens inom vissa sektorer där medlemsländerna gärna sätter upp olika former av tekniska hinder och passar på att införa nationella specialregler. Ta utstationeringsdirektivet som ett exempel där en 12-månadersgräns för utstationering gör det mycket svårare att konkurrera inom byggsektorn. Det samma gäller godkännande av licenser för olika specialistyrken.

Hur tycker du att näringslivets behov tillgodoses på den inre marknaden och finns det något kring detta du skulle vilja ändra på?

- Näringslivet i Europa tjänar enormt mycket på den inre marknaden. Generellt skulle jag säga att näringslivets behov tillgodoses bra, men i en utvidgning av marknaden till andra områden ligger förstås ytterligare potential till ekonomisk tillväxt.

Den digitala dimensionen av den inre marknaden blir allt viktigare, inte minst för näringslivet som är beroende av att data ska kunna flöda friktionsfritt mellan olika medlemsländer samt in och ut ur unionen. Idag finns det av 28 nationella regelverk på området, vilket gör den digitala ekonomin krånglig för företagen.

Hur ser du att EUs digitala ekonomi ska kunna generera mer tillväxt växa och leda till att nya lösningar och företag skapas?

- Framförallt måste vi se till att skapa en gemensam marknad för digitala tjänster. Många bra initiativ diskuteras för närvarande, men det finns ett stort motstånd från nationella aktörer som vill behålla olika typer av geografiska barriärer. EU behöver även uppdatera sin lagstiftning på copyright-området. Frågan har stött på motstånd och fortsätter vi som idag kommer USA för fullt varva förbi EU.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras? Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

- Som gruppledare för den liberala gruppen i Industriutskottet, där många av de digitala frågorna behandlas, är jag inblandad på ett övergripande plan i de flesta frågor som rör den digitala inre marknaden. Vi har under den här mandatperioden valt att prioritera energi- och klimatfrågor högre för att kunna följa upp vallöften på bästa sätt.

Ungefär hälften av de regelverk som berör svenska företag härrör från EU-lagstiftning. Ett bra regelverk ger företagen god konkurrenskraft och därmed ökat välstånd - utan att sänka skyddsnivån. Överimplementering av regler är ett område som kan ge negativa konsekvenser för näringslivet i de medlemsstater som ofta går utöver EUs minimikrav.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras?

- På sikt behöver vi nog fundera på sätt att komma åt så kallad goldplating som nationella regeringar ägnar sig åt, det vill säga att de lägger på ytterligare nationella bördor på företag i samband med implementering av EU-lagstiftning. Anledningen är att det skapar orättvisa konkurrensvillkor för företag.

Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

- Självklart arbetar jag med regelförenklingar. Jag hoppas framför allt att jag genom mitt engagemang i Sällskapet Politik & Näringsliv kan göra en insats på detta område.

Hur ser samarbetet med dina kollegor i den svenska regeringen och riksdagen ut på detta område?

- För att Sveriges företagare ska kunna utveckla sin verksamhet behövs enklare regler. Många regler är onödiga och dyra, både för företagen men också för samhället. Därför vill vi ha mer fokus på möjligheter och mindre på regelkrångel. Jag har återkommande kontakt med mina kollegor i Centerpartiet och resten av Alliansen. Men regeringen har sin läxa kvar att göra.

Statsminister Löfven har engagerat sig i frågan som han kallar ”ett socialt Europa” och vill arbeta för att alla inom EU ska ha samma arbetsrättsliga grundskydd och lägsta lönenivå. En annan tolkning av begreppet är att ett socialt Europa är ett Europa i arbete, d v s att en hög sysselsättning ger bättre sociala villkor. I så fall är strategin för att nå detta en inriktning på konkurrenskraftiga företag och en god ekonomi i medlemsländerna.

Vad är din syn på ”ett socialt Europa”?

- Jag anser att beslut ska fattas så nära dem som påverkas som möjligt. Därför är jag övertygad om att välfärden är en nationell angelägenhet som ska beslutas nära dem som betalar för och använder den. Att reglera människors välfärd på EU-nivå är inte rätt väg att gå, framför allt inte i en tid när politikerföraktet ökar. Självklart vill jag se reformer och lösningar för att underlätta den fria rörligheten, så att människor kan jobba och studera i hela EU. För att uppnå detta behövs dock färre hinder, inte fler krångliga regler.

Hur tycker du att EU respektive de nationella parlamenten skall arbeta med frågan?

- Jag tycker att arbetsmarknads- och välfärdsfrågor är något som de nationella parlamenten ska arbeta med. Att EU ska lyckas harmonisera socialpolitiken är ogenomförbart under en överskådlig framtid.

En välfungerande inre marknad utan handelshinder är eftersträvansvärt för företagen i EU. Detta får dock inte hindra att handel med icke-medlemsstater också skall kunna gå så friktionsfritt som möjligt. I detta ligger både konstruktiva handelsavtal och att undanröja regelkrångel. Handel kan i många fall vara en viktig nyckel till tillväxt och jobb – för oss inom EU - och för länder utanför som behöver stärka sin ekonomi.

Vad anser du bör göras få att få till stånd fler frihandelsavtal?

- Kommissionen arbetar för närvarande mycket aktivt och bra med att skapa nya handelsavtal med olika delar av världen vilket jag ser som mycket positivt. Vi som lagstiftare bör ge vårt stöd till detta och se till att handelsavtalen kan tas i hamn.

Med vilka länder tycker du EU bör prioritera att få till stånd handelsavtal?

- Jag tror att det finns stora vinster på flera områden att skapa handelsavtal med länder i norra Afrika. Kan vi genom handelsavtal som en del av ett paket med andra åtgärder bidra till att skapa mer stabilitet och ekonomisk tillväxt i de länderna får vi ett vi ett mer stabilt närområde.

Vad kan medlemsländernas regeringar göra för att påskynda processen med fler handelsavtal.

- Ge sitt fulla stöd till kommissionens förhandlingar och hantera oron från de sektorer som tror sig bli drabbade negativt av handelsavtal.

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och kräver att det internationella samfundet tar ansvar och kommer fram till globala lösningar. EUs roll är viktig i detta och ambitionsnivån är hög. Många av de innovationer som gör stor miljönytta kommer dessutom från det europeiska näringslivet.

Vilka är de viktigaste åtgärderna på EU-nivå vad gäller klimatutmaningarna enligt dig?

- EU har stora möjligheter att visa vägen för omställningen till en grön, hållbar ekonomi där tillväxt och minskade utsläpp går hand i hand. Dels måste EU visa ledarskap både i from ut av höga ambitioner för förnybart men också i praktiskt utförande. EU har en nyckelroll att visa att en stor grupp länder med stora skilda förutsättningar kan lyckas med klimatomställningen. Här är EUs arbete med klimat- och energiregelverken av yttersta vikt och inte minst regler kring hur vi kan utveckla den förnybara energi och ta tillvara alla länders unika förutsättningar.

En del menar att EU i sin ambition att bidra i arbetet med att nå klimatmålen, kan komma att skapa regelverk som gör att företagen i EU kommer att få svårare att konkurrera på lika villkor med företag utanför unionen. Har du några tankar kring detta?

Vi har just slutfört förhandlingarna kring EU:s handel med utsläppsrätter där vi har hittat en bra balans för att höja ambitionerna men också stärka konkurrenskraften för Europeisk industri. Men att som industri vara ledande i effektiv och klimatvänlig produktion kommer också allt mer att vara en konkurrensfördel. Vi ser exempelvis hur miljöproblemen i Kina de kommande åren kommer tvinga deras industri att effektivisera och minska sina utsläpp. Att Svensk och europeisk industri ligger i framkant kommer också vara en fördel.

- I handeln med utsläppsrätter har vi nu infört en innovationsfond vars syfte är att förse industri med medel för att kunna satsa på nya tekniska innovationer som kan ge stora effektivitetsförbättringar och utsläppsminskningar. Det är ett bra exempel på hur EU ska jobba för att både höja ambitionerna och vara världsledande i klimat- och energiomställningen, men samtidigt säkerställa innovationer och konkurrenskraften hos industrin.

Svenskt Näringslivs vision:
Ett välmående och konkurrenskraftigt EU vars övergripande målsättning är att stärka företagens, individers och medlemsländernas möjligheter att hävda sig i en allt starkare global konkurrens.

Läs gärna mer om Svenskt Näringslivs program för ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt EU här.

Den inre marknadenEu/Emu/Euro
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist