Nytt initiativ från kommissionen oroar Al-Sahlani

EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (Renew Europe) om EU-kommissionens initiativ om lönetransparens.

EU-kommissionens initiativ om lönetransparens är ett förslag till direktiv som planeras att läggas senare i år och som ska handla om lönetransparens och jämställda löner. Svenskt Näringsliv befarar dock att förslaget riskerar att vända utvecklingen åt fel håll. Vi ställde därför några frågor till Abir Al-Sahlani, som är Europaparlamentariker för Centerpartiet/Renew och ledamot i EMPL, utskottet för sysselsättning och sociala frågor inom EU, om hur hon ser på frågan.

Hur ställer du dig till EU-kommissionens initiativ om lönetransparens som vill nå mer jämställda löner genom fler lönediskrimineringsärenden i domstol? Vilka för- resp nackdelar finns med förslaget?
Jag och Centerpartiet är tydliga med att vi behöver öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Att direktivet inte presenterats än medför vissa svårigheter att bedöma innehållet, men det är tydligt att det finns vissa risker med förslaget, att det inte kommer uppnå det som Kommissionen gör anspråk på. För svensk del kan förslaget komma att innebära en rad förändringar samt flytta inflytande från de svenska parterna till Kommissionen i Bryssel. En sådan utveckling vill vi inte se. Centerpartiet arbetar aktivt för att artikel 157 om att lika lön för lika arbete ska gälla och tillämpas. Huruvida det kommande direktivet om lönetransparens enskilt kommer kunna garantera detta ställer vi dock oss skeptiska till. 

I Sverige finns en oro över att förslaget inte kommer att rimma väl med den svenska modellen där lönebildningen sköts av parterna. Hur ser du på det?
För mig och Centerpartiet är den svenska modellen central för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar och utvecklas. Det finns skäl att vara orolig för kommande direktivförslaget om bindande lönetransparens eftersom förslaget troligen kommer medföra inskränkningar på den svenska arbetsmarknaden. Dessutom riskerar det skapa ytterligare betungande regelverk på små- och medelstora företag som redan idag har svårt att klara av regelbördan. För mig och Centerpartiet är det särskilt viktigt att Kommissionen presenterar förslag som är förankrade i medlemsländerna samt att initiativen leder till dom efterfrågade resultaten, utan att skapa nya problem för arbetsmarknadens parter. Jag är mycket bekymrad över de direktiv som presenterats av EU-kommissionen de senaste åren, såsom direktivet om arbetsvillkorsdirektivet. Ett flertal direktiv på det sociala området har lagts med en tydlig hänvisning till sociala pelaren och slutsatser från det Sociala Toppmötet i Göteborg 2017. Det är tydligt att dessa initiativ hotar den svenska modellen och dess funktionssätt.     

Vad ser du att EU-kommissionen kan göra för att få till stånd ett mer jämställt arbetsliv? Är det överhuvudtaget en fråga för EU-nivån eller är det något som sköts bäst nationellt?
Jämställdhet är en nationell angelägenhet. Det är tydligt att skillnaderna mellan våra 27 länder idag är stora. EU-kommissionen ger redan idag stöd och genom den sociala dialogen finns det möjlighet att dela med sig av lyckade och beprövade exempel samt för parterna att berätta om hur vi arbetar för att ökad jämställdheten på arbetsmarknaden. En viktig del av medlemsländernas arbete är att implementera de slutsatser och rekommendationer som EU-kommissionen ger två gånger per år. Det är tydligt att ett flertal medlemsländer struntar i dessa åtgärder. Ett jämställt arbetsliv handlar i grund och botten om att öka kvinnors delaktighet på den europeiska arbetsmarknaden. Det är särskilt viktigt att sådana möjligheter finns genom utbyggd barnomsorg och föräldraförsäkring. Medlemsländerna har genom åren antagit ett flertal rekommendationer på jämställdhetsarbetet. Kommissionen bör fokusera på att utöva aktiv uppföljning hos medlemsstaterna för att försäkra sig om att arbetet bedrivs effektivt.