LogoLogo
LogoLogo
NYHET27 november 2020

Protektionism är fel väg

Sara Skyttedal (EPP) om initiativrapporten kring EU-kommissionens föreslagna industristrategi.

Foto: EPP Group

Europaparlamentets utskott för industri, forskning och energi har antagit en initiativrapport kring EU-kommissionens föreslagna industristrategi; rapporten ska nu gå till hela Europaparlamentets plenum för omröstning. Vi ställde några frågor till Europaparlamentarikern Sara Skyttedal (EPP), som är ledamot i ITRE (Utskottet för industri, energi och forskning), om hur hon ser på rapporten.

Vad i Parlamentets rapport tycker du är speciellt viktigt att lyfta fram ur en positiv respektive negativ synvinkel?

Skrivningarna vad gäller statsstödsreglerna blev i rapporten betydligt bättre än vad jag hade befarat. Det betonas att en översyn av statsstödsregler måste baseras på en konsekvensbedömning av konkurrenskraft och bör ta hänsyn till eventuella snedvridningar samt att de bör vara förenlig med EU:s klimatmål. Tyvärr finns andra problem med rapporten. Det finns ett allt för ensidigt fokus på att flytta hem värdekedjor. Givet det sköra läget i världshandeln kan en sådan agenda lätt slå fel, och snarare försvaga europeisk konkurrenskraft.

Hur tror du att industristrategin kan komma att påverka svenska företag?

Det återstår att se, nästa år kommer kommissionen att presentera en uppdaterad version av den industristrategi som presenterades i mars i år. Vilka inspel som kommissionen väljer att ta med sig från parlamentets initiativrapport blir naturligtvis avgörande. Kommissionens tidigare utannonserade vilja att lätta upp statsstödsreglerna permanent skulle i värsta fall kunna innebära en gräddfil för kontinentens storföretag, på bekostnad av svensk konkurrenskraft. Vi hoppas och tror att kommissionen inte går så långt.

Näringslivet i Europa, liksom i hela världen, har drabbats hårt av pandemin. EU-kommissionen har därför aviserat att man under våren 2021 kommer att uppdatera industristrategin som presenterades i mars 2020. Vad skulle du vilja se mer av i den uppdaterade strategin?

Fortsatt fördjupning av den inre marknaden, och att få bort de handelshinder som uppstått under coronakrisen, är det viktigaste. Sen behöver naturligtvis frågan om produktion i kristider adresseras, framförallt vad gäller medtec och medicin. Inte minst som en följd av det spända läget i världshandeln.

Pandemin har medfört ökade protektionistiska tongångar och att det allt mer frekvent talas om att ”ta hem” produktion från utanför EU. Hur ser du på det? Vad skulle du vilja se för reformer som kan stärka företagsklimatet och konkurrenskraften inom unionens medlemsländer?

Jag tror att tongångarna reflekterade en allmän frustration över hur sårbart våra samhällen visat sig vara i samband med pandemin. Allt från brist på respiratorer och skyddsmateriel till stoppade transporter och stängda gränser var resultatet av ett oförberett samhälle. Mitt budskap till mina kontinentala kollegor i industriutskottet har varit, och kommer fortsatt vara, att det går att förbereda våra samhällen för kris genom andra vägar protektionistiska åtgärder som syftar till att ”ta hem” hela värdekedjor.

En fungerande inre marknad är en av EU:s viktigaste delar och rapporten vänder sig en del mot ökade stöd och bidrag, mindre mot att avlägsna hinder. Hur ser du på den inre marknadens roll i industristrategin och är reformviljan tillräcklig?

Rapportens oro rörande de globala värdekedjornas beskaffenhet paras dessvärre inte med en tillräcklig vilja att göra något åt de hinder som uppstått på den inre marknaden. Att ensidigt fokusera på externa faktorer när vi vet att produkter – exempelvis personlig skyddsutrustning – inte kom fram i våras som en följd av en dåligt fungerande inre marknad är väldigt märkligt. Det är i grunden att blunda för EU:s egna problem.

Att försöka få till stånd fler ”europeiska champions”, det vill säga fler europeiska storbolag, genom att förändra EU:s konkurrensregler är något som ofta lyfts från bland annat Frankrike och Tyskland. Ser du att EU:s konkurrensregler behöver de revideras? Vilka risker respektive möjligheter ser du kring detta?

Självklart är det så att det finns stora riskerar förknippade med att revidera EU:s konkurrensregler, inte minst för mindre länder som Sverige. Frankrike driver på för en ordning där några kontinentala storbolag får en gräddfil, och tillåts ta emot statsstöd. Det skulle av en lång rad skäl vara mycket negativt för Sverige. Vi har tjänat på att våra företag har kunnat etablera sig och spela på rimliga villkor i andra EU-länder, något som riskerar sättas ur spel med subventionerade storföretag. Dessutom får det negativa följder på sikt om de grundläggande marknadsmekanismer som driver fram innovation och effektivisering undermineras genom att marknaden i högre grad blir koncentrerad till ett fåtal statligt subventionerade aktörer.

Hur tycker du att frihandelsfrågorna hanteras i detta arbete? Något du vill se mer eller mindre utav, eller kanske något helt annat?

Som jag var inne på så tror jag att tongångarna återspelar en allmän frustration över hur sårbart våra samhällen var i samband med pandemin. Detta har spillt över och lett till att protektionistiska tongångar vunnit mer acceptans. Det är beklagligt, och riskerar skada Europa.

EUEuropaparlamentetEU-kommissionenIndustristrategi
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist