Immaterialrättsprioriteringar

”Teknikledarskap förutsätter också strategisk hantering av immaterialrättsliga tillgångar och skyddsvärd teknik.”. Detta står i regeringens industristrategi som presenterades i juni 2025. Men det är inte bara teknikledarskap som förutsätter strategisk hantering av immaterialrättsliga tillgångar. I förlängningen gäller det också konkurrenskraft och tillväxt.

Den moderna ekonomin är en kunskapsekonomi. Precis som traditionell äganderätt behövs för den traditionella ekonomins utveckling behövs immaterialrätt för kunskapsekonomins utveckling.

Varumärkesskydd gör det meningsfullt att investera i kundernas förtroende. Patent skyddar innovationer så att de kan licensieras till andra. Upphovsrätt ger företag möjlighet att kapitalisera på investeringar i exempelvis framtagande av IT-lösningar.

Företag med registrerade rättigheter står för runt 40 % av svensk BNP. Detta är en lägre andel än på EU-nivå, där motsvarande företag står för 47 % av BNP. Sverige ligger där EU-snittet låg för tio år sedan.

Detta är enkla insikter. Men de politiska implikationerna är underskattade. En strategisk hantering av immaterialrättsliga tillgångar innebär att utbildningssystemet måste utbilda för kunskapsekonomin. Att forskningspolitiken säkerställer att forskningen kan nyttiggöras och faktiskt nyttiggörs. Att näringspolitiken anpassas till dagens näringsliv, till kunskapsekonomins behov.

Svenskt Näringslivs prioriteringar på immaterialrättsområdet

1. En politik om kunskapsbaserade tillgångar för konkurrenskraft och tillväxt

För att Sverige och EU ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs en politik där frågor kopplade till de kunskapsbaserade tillgångarna hanteras på ett samlat sätt. Idag är talas det till exempel om forskningssatsningar utan att prata om hur immaterialrättsliga beslut blir avgörande för om resultaten kan komma att tas tillvara. Det talas om hur Sverige och Europa ska attrahera investeringar i AI-innovation utan att beakta hur en fragmenterad immaterialrätt leder till uteblivna investeringar. Politiska beslut som fattas i stuprör leder inte till en politik för konkurrenskraft och tillväxt.

2. Höjd kunskapsnivå

I många av Sveriges konkurrentländer har stora satsningar gjorts så att fler ska kunna förstå mer om strategisk hantering av kunskapsbaserade tillgångar. Satsningar har gjorts genom hela utbildningssystemet och även i relation till de som redan är yrkesverksamma. Kunskapsnivån om immaterialrätt behöver höjas i Sverige, inte minst behöver fler förstå hur värde skapas genom immaterialrättsliga avtal.

3. Säkerställ utväxling på investeringar

Investeringar i forskning, utveckling och innovation kan bara få utväxling i relation till de kunskapsbaserade tillgångarna. Det går inte att ta något från labb till marknad utan att relatera till egna och andras rättigheter. Forsknings- och innovationspolitiken måste ta sin utgångspunkt i immaterialrättens betydelse för att få utväxling på dessa investeringar.

4. Regelverk för idag

Det globala näringslivets snabba omställning, digitalisering och nya affärsmodeller ställer krav på moderna och ändamålsenliga regelverk kring de kunskapsbaserade tillgångarna. För att svenska och europeiska aktörer ska kunna konkurrera på lika villkor internationellt, och för att innovationsklimatet ska främjas, måste lagar och regler anpassas till dagens och morgondagens behov. Ett exempel på en fråga som behöver ses över är lagstiftning kring vem som äger vad. Ett annat är att dagens fragmenterade upphovsrätt i EU behöver ses över och harmoniseras.