Prioriterar vi bort tillväxt?

Det går inte att tala om tillväxt i kunskapsekonomin och samtidigt kasta bort det som gör företag attraktiva för investeringar, skriver experten Christina Wainikka.

Sverige har på flera år inte nått den tillväxt som vore önskvärd. Det är anledningen till den tillväxtagenda som Svenskt Näringsliv lanserade under 2025.

När man i Sverige pratar om tillväxt handlar det ofta om att beskriva insatser för högre produktivitet som att fler ska springa snabbare. Det lyfts också insatser för att säkerställa tillgång till kompetens och för strukturer som gynnar investeringar.

I ett internationellt perspektiv handlar tillväxt allt oftare om att ta tillvara på de kunskapsbaserade tillgångarna. Många länder har under de senaste åren tagit fram nationella immaterialrättsstrategier. Om man ser på vilka länder som gjort det kan man se några intressanta saker. En är att syftena ofta handlar om förbättrad konkurrenskraft och därmed tillväxt i ekonomin, se Svenskt Näringslivs rapport med jämförelser mellan olika nationella immaterialrättsstrategier.

På EU-nivå har EU:s immaterialrättsmyndighet (EUIPO) antagit en strategisk plan för vad de ska göra fram till 2030. Redan i första meningen där de beskriver planen dyker ordet tillväxt upp.

I den kunskapsekonomi vi vill vara en del av kan tillväxt inte komma samtidigt som vi inte på bästa sätt tar tillvara de kunskapsbaserade tillgångarna. Detta inte minst eftersom hanteringen av dessa tillgångar som få andra saker leda till hög produktivitet. Låt till exempel säga att ett företag har patent på en teknisk lösning som andra vill använda. Att sälja en licens till kan innebära en ganska liten arbetsinsats men generera stora intäkter.

I Sverige har vi inte prioriterat de immaterialrättsliga frågorna på många decennier, samtidigt som våra konkurrentländer har gjort stora satsningar. De har satsat på utbildning, strategier och inte minst på strukturer för hur frågorna hanteras i det politiska systemet. Dessa länder har också ofta haft en betydligt bättre tillväxt än Sverige.

Svenskt Näringsliv har under åren 2019-2025 drivit arbetet med immaterialrättsfrågorna utifrån Svenskt Näringslivs immaterialrättsstrategi.

Svenskt Näringsliv gör nu en ny satsning på frågorna i form av immaterialrättsprioriteringar – med fokus på tillväxt i kunskapsekonomin.

Bakom denna nya satsning ligger inte att immaterialrättsstrategin misslyckades. Tvärtom. Det behövs nya tag eftersom så mycket faktiskt har skett på området. Några exempel på vad som har hänt de senaste åren kan ges.

• Regeringen har nu ett samlat grepp om immaterialrättsfrågorna, som involverar alla departement.

• Industristrategin och försvarsindustristrategin innehåller tydliga skrivningar om hur nödvändigt det är med strategisk hantering av immateriella tillgångar.

• Forsknings- och innovationspropositionen hösten 2024 lyfte på flera ställen hur avgörande immaterialrättshanteringen är för att kunna nyttiggöra forskningsresultat.

• Sverige fick en ny patentlag från 1 januari 2025.

• Lagen om företagshemligheter ändras så att skyddet förbättras väsentligt, gäller från 1 januari 2026.

• Produktivitetskommissionen har en bedömning och ett förslag (28 respektive 41) om immaterialrätt och de skriver också tydligt om immaterialrättens betydelse för förbättrad produktivitet.

• EU har genom sina satsningar på innovation och villkoren för startups markerat att de tar de strategiska frågorna kring immaterialrätten på allvar.

Svenskt Näringslivs prioriteringar på immaterialrättsområdet stakar ut det som är allra viktigast att få ordning på. I Sverige. I EU. Internationellt. Det går inte att tala om tillväxt i kunskapsekonomin och samtidigt kasta bort det som gör företag attraktiva för investeringar. Det går inte att få till tillväxt i kunskapsekonomin utan att utbilda om de immaterialrättsliga frågorna. Det går verkligen inte att tala om tillväxt och samtidigt prioritera bort det som gör tillväxten möjlig.