Ny prognos: Ekonomiska krisen allt djupare

Efter veckor av pessimistiska salvor så är det flera prognosmakare som ser en svag vändning uppåt av den svenska ekonomin. Näringslivets produktion rasar inte lika mycket som tidigare, företagens tro på framtiden börjar så smått att öka och rekorddystra BNP-utsikter skruvas upp något.

Även Svenskt Näringsliv bedömer att de värsta veckorna är bakom oss när det gäller nedstängda samhällen och stillestånd i ekonomin i en prognos som presenterades på ett webbinarium på torsdagen.

– Ljuspunkter finns såväl i Sverige som i omvärlden. Inköpschefsindex och konjunkturinstitutets barometer visar på en vändning uppåt. Men det är viktigt att komma ihåg att uppgången sker från exceptionellt låga nivåer, säger chefekonomen Bettina Kashefi på Svenskt Näringsliv.

Sannolikheten för en återhämtning ökar i takt med att allt fler länder börjar lätta på alla restriktioner för att begränsa smittspridningen, enligt Kashefi, som hoppas att det värsta ligger bakom oss.

– Men det förutsätter naturligtvis att virusspridningen inte tilltar mer och att regionala utbrott kan dämpas för att få kontroll på spridningen och därmed förhindra nya omfattande nedstängningar av verksamheter.

Samtidigt varnar hon för att dra för stora växlar av en begynnande återhämtning. Coronakrisen slår fortfarande hårt. I flertalet branscher råder ett svårt läge. Osäkerheten är stor hur många företag och arbetstillfällen som kan räddas.

– Många företag kämpar med vikande försäljning och omsättningstapp. Vi ser också att antalet konkurser och rekonstruktioner har ökat under året. Det är klart att den situation vi befinner oss i sätter en enorm press på våra företag och deras verksamheter.

Mot bakgrund av det dramatiska läget för näringslivet bör vi göra allt som står i vår makt för att förhindra onödiga konkurser och nedläggningar av företag. Regeringens stödåtgärder bör därför fortsätta och helst förstärkas, anser Kashefi.

– Ju fler företag som övervintrar, desto snabbare går återhämtningen.

I sin konjunkturprognos bedömer Svenskt Näringsliv att ekonomin krymper med 6,1 procent i år, men växer med 3,4 procent nästa år. BNP-fallet är djupare än det så kallade V-scenario som presenterades i april.Bettina Kashefi tror att det dröjer ända till slutet på 2022 innan tillväxten är tillbaka på en normal nivå.

Även företagen är pessimistiska. Deras bedömning av utvecklingen under det kommande halvåret är nere på ungefär samma nivåer som under finanskrisen 2008, enligt den ekonomiska bedömningen.

– Vi räknar med en djupare nedgång än tidigare och uppgången blir svagare och mer långdragen jämfört med finanskrisen, säger Bettina Kashefi.

Sedan coronakrisen började märkas i mars har mer än 80 000 personer varslats om uppsägning.

Bettina Kashefi ser en fortsatt oroande utveckling på arbetsmarknaden framför sig. Varslen och uppsägningarna fortsätter stiga under hösten.

Enligt prognosen väntas antalet arbetslösa öka och nå närmare 12 procent de kommande åren, för att därefter långsamt falla tillbaka. 9,7 procent av arbetskraften beräknas vara utan jobb i år, motsvarande siffra för nästa år är 10,4 procent. Hälften av de som varslas hamnar i arbetslöshet.

De stora talen vittnar om allvaret i situationen, enligt henne.

– Läget på arbetsmarknaden är alarmerande. Tuffast blir det för de som står långt från arbetsmarknaden såsom ungdomar och utrikes födda, där vi riskerar att många fler fastnar i långtidsarbetslöshet.

– Ju fler som förlorar jobben och ju högre arbetslösheten blir, desto svårare och mer kostsamt kommer det att bli när arbetslösheten ska pressas tillbaka och sysselsättningen ta fart, säger Bettina Kashefi.

Joakim Sonnegård, vid Finanspolitiska rådet, delar Svenskt Näringslivs ekonomiska bedömning.

I en kommentar säger han att en återhämtning av ekonomin, inom ett till två år, bygger på att det inte sveper in en andra våg av virus och att ett vaccin utvecklas.

– Den ekonomiska aktiviteten är så låg för närvarande att varje liten uppgång ses som en ljusning, säger han.

Men Sveriges ekonomiska läge är gynnsamt, enligt Sonnegård. Den offentliga skulden beräknas till 40-45 procent av BNP nästa år beroende på hur mycket ekonomin krymper.

– Vi har kraften att stimulera ekonomin. Men det handlar inte om några Alexanderhugg, snarare om gnetande, säger Joakim Sonnegård.

På Svenskt Näringslivs faktasajt kan du i realtid följa hur coronakrisen slår mot svenska företag och jobb.