Delning av data gynnar samhället och näringslivet

NYHET Publicerad

DIGITALISERINGEN Securitas delar inte särskilt stora mängder data – men det svenska säkerhetsföretaget skulle kunna dela mer, till polis och andra myndigheter. De är också intresserade av att ta del av mer myndighetsdata. "Det skulle bidra till ett säkrare och tryggare samhälle och vi skulle kunna förbättra vår responsförmåga, säger Martin Althén, CIO på Securitas.

Sara Liljedahl.

Sara Liljedahl, jurist på Securitas.

EU-kommissionen ser över hur mer data skulle kunna delas och återanvändas för att stärka dataekonomin. Många myndigheter och företag dämmer upp stora datasjöar som behöver fiskas ur för att ta tillvara tekniska möjligheter som gynnar både samhället och näringslivets konkurrenskraft. Därför ser kommissionen över möjligheten att tillgängliggöra och återanvända offentlig och offentligt skapade data, så kallad PSI-data. Men även en ökad datadelning från den privata sektorn till det offentliga skulle stärka samhällsnyttan.

Vi frågade Martin Althén, CIO och Sara Liljedahl, jurist på Securitas om deras syn på delning av data.
 

Ömsesidigt intresse för delad data

Säkerhetsföretaget Securitas sysselsätter fler än 335 000 personer i Nordamerika, Europa, Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika. Företaget erbjuder ett komplett utbud av säkerhetstjänster inom de flesta industrier, i offentlig verksamhet samt i offentliga miljöer och hemsäkerhet. Securitas delar idag data i flera syften till teknikpartners, kunder och myndigheter men även till andra säkerhetsaktörer.

– Dessutom delar vi med oss data till utvecklingspartners som jobbar med att ta fram algoritmer för att förbättra kvaliteten i analyser, till exempel video. Vi delar självklart även data till våra företagskunder och leverantörer, säger Martin Althén.

Enligt honom skulle företagets övervakningsfunktioner kunna bidra till ett tryggare samhälle om datauppgifterna delades med polisen.

– Samtidigt skulle vi vara intresserade av att ta del av myndigheternas information vad gäller hotbilder och incidenter i exempelvis en viss stad för att kunna förbättra vår responsförmåga. Det finns ett ömsesidigt intresse att snabbare få ett grepp om riskbilden. Trafikdata och väderdata är också intressant. Vi vet om att vissa typer av brott påverkas av vädret. Trafikdata behöver vi för att kunna dirigera våra utryckningar på bästa sätt.

Regler och konkurrens hinder för datadelning

Samtidigt, poängterar Martin Althén, uppstår det också vissa hinder för Securitas som säkerhetsföretag vid delning av data.

– Vi ska skydda människor och tillgångar som byggnader och att dela data kan ge fel signalvärde till våra kunder. Därför är det enormt viktigt att den data vi faktiskt delar hamnar i rätt händer. Vi är redan idag bundna till flera regelverk och kan bara dela med oss av data i specifika fall.
– Om myndigheterna får tillgång till data för ett gott syfte så är det bra. Men om en myndighet också samarbetar med andra företag och konkurrerande företag får tag på data som tillhör eller hanteras av oss så är det inte lika lyckosamt. 


Om ni skulle dela med er av data till myndigheter, vad gäller då?
– Ska vi dela med oss av data för att gynna samhället så förutsätter jag att det är data vi själva skapar och genererar i vår ordinarie affärsverksamhet som vi delar med oss av. Vidare utgår jag från att datadelning skapar ett ömsesidigt, för oss affärsmässigt värde och att myndigheterna kan tillhandahålla kostnads- och ändamålsenliga tekniska lösningar för syftet, inte minst från ett säkerhets- och integritetsperspektiv.

Konkurrensfördelar vid delning av data   
– Om data skulle vara mer tillgängligt skulle vi kunna använda mer data för att utveckla bättre tjänster och vi skulle även kunna dela data för att möjliggöra för andra att utveckla bättre tjänster, det är ett bra incitament. Alternativt ett ökat samarbete, och i förlängningen ett gemensamt agerande, mellan oss privata säkerhetsföretag och polisen. Där ser jag en tydlig vinst i att dela data, inte minst med tanke på att vi skulle kunna agera mot brottslighet snabbare och till och med preventivt, säger Martin Althén.

Ett annat skäl till att dela data, poängterar han, är för att främja dataekonomin.

– Ska vi öka konkurrenskraften gentemot USA och Asien så kan det finnas ett högre syfte med att dela data. Lagstiftningen på integritetsområdet ser annorlunda ut i många länder utanför Europa, där användande av personuppgifter är möjligt på ett annat sätt. Det gör att de har tydligare konkurrensfördelar vad gäller till exempel artificiell intelligens, AI, och kan utveckla den snabbare än vad vi kan i Europa. Där riskerar vi att halka efter.

Hur ser du på möjligheten att kunna dela skattefinansierad data, exempelvis data som produceras eller delfinansieras av företag i samarbeten med universitet?
– Vi har den typen av samarbeten i några länder. Vi ger universiteten tillgång till datakällor och vi får tillgång till deras spetskompetens. Universiteten blir som en förlängd forskningsavdelning för oss. Att ge universiteten tillgång till verklig data ser jag som en stor resurs – det ger en skarpare forskning och oss skarpare tillämpningar.

Text: Lina Skandevall

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

GDPR- expert: ”Samtycke har ingen rättslig grund i en beroendeställning”

DATASKYDDSFÖRORDNINGEN Gymnasieskolan som använde kameraövervakning bröt mot dataskyddsförordningen. När det finns en beroendeställning gäller inte samtycke som rättslig grund, menar jurist Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

Digitaliseringen av svensk offentlig förvaltning – ett arbete med förhinder?

KOMMENTAR I en OECD:s rapport ställs frågan varför Sverige, trots hög teknisk standard och datamognad, inte förmår använda digitaliseringen för att effektivisera svensk offentlig förvaltning.
NYHET Publicerad:

Plattformsekonomi – vad är det och hur fungerar den?

DATAEKONOMIN I samarbete med fyra medlemsorganisationer – IT och telekomföretagen, Svensk Handel, Teknikföretagen och Visita – höll SN ett seminarium på detta tema den 17 maj. 65 nyfikna deltagare samlades på Europahuset i Stockholm.
NYHET Publicerad:

Så skapas AI du kan lita på

DIGITALISERING Ett 50-tal experter från universitet, näringsliv och civilsamhället har på EU-kommissionens uppdrag arbetat fram ett dokument med riktlinjer för Tillitsfull AI.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Akut att stoppa cyberbrottsligheten – så ska det gå till

IT-SÄKERHET I ljuset av den stora säkerhetsläckan från 1177 Vårdguiden är frågan hur Sverige ska stärka sin IT-säkerhet viktigare än någonsin. På Näringslivets Säkerhetsdelegations årsmöte diskuterades hur svenska företag och myndigheter kan arbeta för att stå emot den växande cyberbrottsligheten.
NYHET Publicerad:

E-faktura närmar sig med stormsteg

DIGITALISERING Tre av fyra småföretag klarar inte att använda e-faktura i affärer med offentlig sektor. ”Vägledningen måste vara tydlig och lättbegriplig”, säger jurist Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

"Ingen pratar om det som redan görs med AI"

AI Just nu pågår det närmast en Tsunami av event om artificiell intelligens, AI, i Bryssel. Det som tas upp är potential för tekniken, behovet av investeringar men också risker med den nya tekniken, berättar Sophia Bengtsson, biträdande Chef Svenskt Näringslivs Brysselkontor, i samband med att hon var värd för seminariet AI IN PRACTICE som arrangerades tillsammans med IT&Telekomföretagen.
NYHET Publicerad:

Trubbigt biträdesavtal riskerar ge färre anbud

OFFENTLIG UPPHANDLING Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tillsammans med SKL Kommentus och Inera arbetat fram en mall för ett personuppgiftsbiträdesavtal som ska kunna användas vid offentlig upphandling. ”Vi är kritiska till att en och samma mall, som kommer att uppfattas som bindande, ska användas i alla olika typer av avtal. Risken är stor att företag då väljer att avstå från att delta i offentlig upphandling med en sämre konkurrens som följd”, skriver juristerna Birgitta Laurent och Carolina Brånby
NYHET Publicerad:

Snabb teknisk utveckling påverkar immaterialrätten

SEMINARIUM Den fjärde industriella revolutionen är här. Förändringarna är så snabba och genomgripande att alla måste skapa sig en förståelse av hur de kan komma att påverka företag och arbetsplatser. Det innebär utmaningar för kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Så fungerar AI i praktiken

SEMINARIUM Artificiell intelligens, AI, är på allas läppar i EU:s huvudstad Bryssel. Seminarier avlöser varandra.
Under Brysselkontorets och It&telekomföretagens evenemang presenterades flera företagsexempel.
NYHET Publicerad:

EU:s plan för artificiell intelligens stärker företagens konkurrenskraft

KOMMENTAR EU:s medlemsländer har presenterat en AI-plan för att främja utveckling och användning av artificiell intelligens. Att stärka AI vad gäller utveckling och användning i Europa är välkommet. Svenskt Näringsliv betonar bland annat betydelsen av ett hållbart och flexibelt regelverk, en investeringsvänlig politik och en infrastruktur av hög kvalitet. 
NYHET Publicerad:

Sverige driver inte digitaliseringen

KOMMENTAR Sverige anser sig vara en av EU:s nio ”digitala frontrunners”. När digitaliseringsministrarna möttes i Wien nyligen blev det uppenbart att Sverige inte är drivande och inte har förstått vikten av ePrivacy-förordningen, skriver jurist Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

”Samtycke ska vara sista utvägen”

ARBETSGIVARDAGEN För ungefär ett halvår sedan trädde EU:s nya dataskyddsförordningen, GDPR, och kompletterande svenska dataskyddsregler i kraft i Sverige. Fortfarande råder viss förvirring och en del missförstånd kring regelverket, konstaterade Svenskt Näringslivs expert Carolina Brånby på ett Arbetsgivardagen i Malmö. Exempelvis är det många som tror att det alltid krävs samtycke för att spara uppgifter. ”Det finns flera andra grunder för att få spara uppgifter, och om möjligt bör man försöka använda någon av dem”, säger Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

Geoblockering förbjuds mitt i julhandeln

NÄTHANDEL Från 3 december i år ska konsumenter och företag få besöka och handla från webbsidor inom hela EU. För dig som är leverantör är det viktigt att ha koll på vad som verkligen krävs. Sanktionsavgifterna i Sverige föreslås få uppgå till max 10 procent av årsomsättningen. 
NYHET Publicerad:

Riktlinjer för den ansvarfullt skapade artificiella intelligensen

KOMMNENTAR Det pågår flera ambitiösa arbeten med att ta fram riktlinjer för hur artificiell intelligens, AI, kan användas på ett etiskt ansvarsfullt sätt. Initiativen tas inom näringslivet. EU-kommissionen har en expertgrupp som jobbar dels med etiska riktlinjer, dels med rekommendationer för att stärka användandet av AI.
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Nu börjar GDPR gälla!

GDPR I GDPR ställs höga krav på ordning och reda i behandlingen av personuppgifter. Den värnar integritetsskydd samtidigt som den också ska garantera fria dataflöden för att stärka innovation, handel och konkurrenskraft. ”Att ordningen är rörig att förstå sig på, håller nog många med om”, säger Carolina Brånby, jurist och policyansvarig på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.