Det digitala Europa ska byggas med människan i centrum

NYHET Publicerad

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat en strategi för hur man både ska kunna vara världsledande på artificiell intelligens, AI, samtidigt som medborgarnas rättigheter inte kränks av teknologin. "Tekniken är ett viktigt verktyg som politiken kan använda för att lösa existerande utmaningar och skapa ett modernt samhälle", skriver juristen Carolina Brånby.

AI.

Eftersom den politiska viljan är stor att göra Europa mer digitaliserat och konkurrenskraftigt genom AI-lösningar är det viktigt att dela upp användandet i olika sammanhang och efter vem som ska använda tjänsten, skriver Carolina Brånby.

Debatten om övervakningssamhället, kartläggning av medborgare och profilering av konsumenter är ett viktigt led i att ta klivet in i framtiden. Europa vill satsa på etik för att säkra en utveckling som utgår från människans bästa och stärka tilliten till den digitaliserade världen.

I Europa och övriga världen pågår en diskussion om etiskt användande av artificiell intelligens. En mängd organisationer och företag har redan satt upp etiska koder. I Europa har riktlinjer för hur tillitsfull AI ska skapas tagits fram. I Sverige har IT & Telekomföretagen föredömligt publicerat en branschkod för ansvarsfull AI för att bidra till ett mänskligt samhälle, förtroende för AI och hållbarhet.

Genom lagar om till exempel produktsäkerhet och produktansvar har vi hittills reglerat det farliga och olämpliga. Regelverken skyddar invånarna och miljön. I den digitala miljön är det främst personuppgifter som behöver skyddas. Där finns ett omfattande dataskyddsregelverk på plats sedan 2018 med GDPR som bas. Integritetsfrågorna är de mest kontroversiella aspekterna av digitaliseringen. För produktion, produkter och tjänster är tillitsfrågan mycket viktig. Att säkra integritets- och sekretesskydd kombinerat med relevanta säkerhetsnivåer på it-systemen är grundläggande för tilliten. Därtill kommer människors behov av att förstå hur och vad ny teknik och nya system skapar. Av de krav som ställs på etisk AI är sannolikt transparens viktigast för att vinna och upprätthålla tillit till AI.

Den tekniska utvecklingen har dock kommit till en nivå som för gemene man är svårt att greppa men också svår att övervaka för myndigheter. Politiker söker vägar att reglera både framtagande och utfall av AI-systemen. Den tekniska utvecklingen har pågått i decennier men nu framträder en ny nivå på komplexitet i systemen. Vi har system som kan formulera och ta beslut och som förändrar processer, miljöer och uppbyggnad av samhällen. Tekniken kan tyckas konkurrera med politiken om att styra samhällsutvecklingen, men teknik är ett viktigt verktyg som politiken kan använda för att lösa existerande utmaningar och skapa ett modernt samhälle.

Därför bör inte politiska ingripanden stänga möjligheten till ytterligare innovation eller inlåsning av nuvarande teknik på grund av ouppdaterad lagstiftning och äldre praxis. Det är viktigt att förbli neutral mot själva tekniken och istället fokusera på principbaserade regler som är teknikneutrala och därmed relevanta under längre tid. Eftersom teknikutvecklingen går fort finns dessutom en stor fördel med självreglering framför stiftande av lagar.

AI-tillämpningar omfattar så mycket att AI visat sig svårt att enkelt definiera. Eftersom den politiska viljan är stor att göra Europa mer digitaliserat och konkurrenskraftigt genom AI-lösningar och tillämpningar är det viktigt att dela upp användandet i olika sammanhang och efter vem som ska använda tjänsten. Är det industriell produktion, en plattforms hantering av företagskunder, administration och ekonomi, tjänst till konsument eller är det offentlig verksamhet som levererar en tjänst eller ett beslut till medborgare?

Kraven kopplade till AI-användning borde därför tydligt delas upp beroende på sammanhang och användare. Är det industrin, kunder eller myndigheter som är användare? Att skapa ett horisontellt förhållningssätt för alla branscher kommer inte stärka konkurrenskraften utan snarare bli en ny regelbörda med allt vad det innebär i form av osäkerhet, tidsåtgång och kostnader. Det är stor skillnad på att effektivisera produktion eller administration och individanpassa behandlingar eller utbildning.

I EU-kommissionens strategi för att skapa Europas digitala framtid föreslås olika regler beroende på sektor och olika typer av risk med AI-användning. Det är ett förslag som tål att arbeta vidare med. Om vi ska skapa Europas digitala framtid gäller det att ha visionen klar så att vi inte begränsar de digitala möjligheterna i Europa.

Fakta

Kommissionens strategi för data och vitbok om tillitsfull AI är de första stegen mot målet om ett europeiskt samhälle som drivs av digitala lösningar som sätter människor först, öppnar upp nya möjligheter för företag och ökar utvecklingen av pålitlig teknik för att främja ett öppet och demokratiskt samhälle och en stark och hållbar ekonomi.

Kommissionens vitbok om AI innehåller en plan för tillitsfull AI som baseras på spetskompetens och förtroende. Enligt Kommissionens förslag ska tydliga regler gälla för högrisk-AI-system utan att lägga för mycket börda på mindre riskfyllda. För fall med hög risk, såsom inom polis, transportsektor och sjukvård, bör AI-system vara transparenta, spårbara och garantera människors integritetsskydd. Strikta EU-regler för konsumentskydd, för att hantera orättvisa affärsmodeller och för att skydda personuppgifter och integritet fortsätter att gälla. Alla AI-applikationer är välkomna på den europeiska marknaden så länge de följer EU: s regler.

Målet med datastrategin är att se till att EU blir en förebild och en ledare för ett datadrivet samhälle. För detta syfte ska en inre marknad för data skapas. I en dataspace tillgängliggörs data så att den kan flöda fritt inom EU och mellan sektorer till förmån för företag, forskare och offentlig verksamhet. Data som inte utgör personuppgifter ska vara tillgängliga för alla.

Det digitala Europa ska formas genom åtgärder inom tre områden:

  1. Teknologi för människor: kompetenssatsningar, cybersäkerhet, tillitsfull AI, utbyggnad av snabba bredband till medborgare, sjukhus och skolor, utvidga superdatorers kapacitet för att stärka innovationsmöjligheter inom medicin, transport och miljö.
  2. En rättvis och konkurrenskraftig dataekonomi: finansiering av innovativa och snabbväxande nya företag, förslag om ny lag för att tydliggöra plattformars ansvar och regler för nättjänster, säkerställa ändamålsenliga regler, konkurrens på lika villkor, öka tillgången av kvalitetsdata där personuppgifter skyddas.
  3. Ett öppet, demokratiskt och hållbart samhälle: teknikanvändning för att nå klimatneutralitet 2050, minska digitaliseringens koldioxidutsläpp, bättre kontroll och skydd av medborgarnas personuppgifter, skapa ett hälsodata-space för forskning, diagnostik och behandlingar, bekämpa fakenews och skapa pålitlig media

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

GDPR: Mer stöd till företagen men inga lagändringar

KOMMENTAR Var fjärde år ska EU-kommissionen utvärdera dataskyddsförordningen (GDPR) och nu har den första rapporten presenterats. Kommissionen fastslår att Europa behöver enhetlig tillämpning av regelverket, hjälpa de mindre företagen och underlätta internationella dataöverföringar. "Det är glädjande att åtgärder kommer som speglar vad näringslivet efterfrågat och föreslagit", säger Carolina Brånby, policyansvarig, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Europas digitala omvandling får arbetsgivarnas stöd

DIGITALISERINGEN Svenskt Näringsliv är positiv till EU:s plan att skapa en gemensam digital inre marknad. Färre tekniska och rättsliga hinder och kompetenssatsningar är viktiga inslag i strategin.
NYHET Publicerad:

Det digitala Europa ska byggas med människan i centrum

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat en strategi för hur man både ska kunna vara världsledande på artificiell intelligens, AI, samtidigt som medborgarnas rättigheter inte kränks av teknologin. "Tekniken är ett viktigt verktyg som politiken kan använda för att lösa existerande utmaningar och skapa ett modernt samhälle", skriver juristen Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

Resurssvag tillsynsmyndighet och villrådiga företagare – GDPR efter 18 månader

DATASKYDD Dataskyddsförordningen har varit i bruk i ett och ett halvt år. De värsta farhågorna har kommit på skam, men det finns ett stort behov av hjälp och förbättringar. ”Regeringen bör snarast möjligt tillsätta en ny utredning för att skapa regelförenkling”, säger Carolina Brånby, policyansvarig för dataskyddsfrågor.
NYHET Publicerad:

Det här är felet med GDPR

KOMMENTAR GDPR-förordningen kräver att företag skyddar personuppgifter. Det är bra, men mycket kan bli bättre. Det är hög tid att analysera hur reglerna påverkar innovation och internationell konkurrenskraft, skriver jurist Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

GDPR- expert: ”Samtycke har ingen rättslig grund i en beroendeställning”

DATASKYDDSFÖRORDNINGEN Gymnasieskolan som använde kameraövervakning bröt mot dataskyddsförordningen. När det finns en beroendeställning gäller inte samtycke som rättslig grund, menar jurist Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

Digitaliseringen av svensk offentlig förvaltning – ett arbete med förhinder?

KOMMENTAR I en OECD:s rapport ställs frågan varför Sverige, trots hög teknisk standard och datamognad, inte förmår använda digitaliseringen för att effektivisera svensk offentlig förvaltning.
NYHET Publicerad:

Plattformsekonomi – vad är det och hur fungerar den?

DATAEKONOMIN I samarbete med fyra medlemsorganisationer – IT och telekomföretagen, Svensk Handel, Teknikföretagen och Visita – höll SN ett seminarium på detta tema den 17 maj. 65 nyfikna deltagare samlades på Europahuset i Stockholm.
NYHET Publicerad:

Så skapas AI du kan lita på

DIGITALISERING Ett 50-tal experter från universitet, näringsliv och civilsamhället har på EU-kommissionens uppdrag arbetat fram ett dokument med riktlinjer för Tillitsfull AI.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Akut att stoppa cyberbrottsligheten – så ska det gå till

IT-SÄKERHET I ljuset av den stora säkerhetsläckan från 1177 Vårdguiden är frågan hur Sverige ska stärka sin IT-säkerhet viktigare än någonsin. På Näringslivets Säkerhetsdelegations årsmöte diskuterades hur svenska företag och myndigheter kan arbeta för att stå emot den växande cyberbrottsligheten.
NYHET Publicerad:

E-faktura närmar sig med stormsteg

DIGITALISERING Tre av fyra småföretag klarar inte att använda e-faktura i affärer med offentlig sektor. ”Vägledningen måste vara tydlig och lättbegriplig”, säger jurist Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

"Ingen pratar om det som redan görs med AI"

AI Just nu pågår det närmast en Tsunami av event om artificiell intelligens, AI, i Bryssel. Det som tas upp är potential för tekniken, behovet av investeringar men också risker med den nya tekniken, berättar Sophia Bengtsson, biträdande Chef Svenskt Näringslivs Brysselkontor, i samband med att hon var värd för seminariet AI IN PRACTICE som arrangerades tillsammans med IT&Telekomföretagen.
NYHET Publicerad:

Trubbigt biträdesavtal riskerar ge färre anbud

OFFENTLIG UPPHANDLING Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tillsammans med SKL Kommentus och Inera arbetat fram en mall för ett personuppgiftsbiträdesavtal som ska kunna användas vid offentlig upphandling. ”Vi är kritiska till att en och samma mall, som kommer att uppfattas som bindande, ska användas i alla olika typer av avtal. Risken är stor att företag då väljer att avstå från att delta i offentlig upphandling med en sämre konkurrens som följd”, skriver juristerna Birgitta Laurent och Carolina Brånby
NYHET Publicerad:

Snabb teknisk utveckling påverkar immaterialrätten

SEMINARIUM Den fjärde industriella revolutionen är här. Förändringarna är så snabba och genomgripande att alla måste skapa sig en förståelse av hur de kan komma att påverka företag och arbetsplatser. Det innebär utmaningar för kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Så fungerar AI i praktiken

SEMINARIUM Artificiell intelligens, AI, är på allas läppar i EU:s huvudstad Bryssel. Seminarier avlöser varandra.
Under Brysselkontorets och It&telekomföretagens evenemang presenterades flera företagsexempel.
NYHET Publicerad:

EU:s plan för artificiell intelligens stärker företagens konkurrenskraft

KOMMENTAR EU:s medlemsländer har presenterat en AI-plan för att främja utveckling och användning av artificiell intelligens. Att stärka AI vad gäller utveckling och användning i Europa är välkommet. Svenskt Näringsliv betonar bland annat betydelsen av ett hållbart och flexibelt regelverk, en investeringsvänlig politik och en infrastruktur av hög kvalitet. 
NYHET Publicerad:

Sverige driver inte digitaliseringen

KOMMENTAR Sverige anser sig vara en av EU:s nio ”digitala frontrunners”. När digitaliseringsministrarna möttes i Wien nyligen blev det uppenbart att Sverige inte är drivande och inte har förstått vikten av ePrivacy-förordningen, skriver jurist Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

”Samtycke ska vara sista utvägen”

ARBETSGIVARDAGEN För ungefär ett halvår sedan trädde EU:s nya dataskyddsförordningen, GDPR, och kompletterande svenska dataskyddsregler i kraft i Sverige. Fortfarande råder viss förvirring och en del missförstånd kring regelverket, konstaterade Svenskt Näringslivs expert Carolina Brånby på ett Arbetsgivardagen i Malmö. Exempelvis är det många som tror att det alltid krävs samtycke för att spara uppgifter. ”Det finns flera andra grunder för att få spara uppgifter, och om möjligt bör man försöka använda någon av dem”, säger Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

Geoblockering förbjuds mitt i julhandeln

NÄTHANDEL Från 3 december i år ska konsumenter och företag få besöka och handla från webbsidor inom hela EU. För dig som är leverantör är det viktigt att ha koll på vad som verkligen krävs. Sanktionsavgifterna i Sverige föreslås få uppgå till max 10 procent av årsomsättningen.