Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.

I skymundan av valrörelsen har regeringen fattat beslut om att tillsätta en kommitté som ska arbeta med en samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde revolutionens teknologier.

Den fjärde industriella revolutionen innebär stora förändringar, den utpekas som en snabb utveckling som kommer påverka nästan allt i vår vardag. Uttrycket den fjärde industriella revolutionen lanserades 2016 av World Economic Forum. För att Sverige ska kunna ha någon som helst möjlighet att klara alla utmaningar denna industriella revolution för med sig måste ett aktivt arbete ske. Från Svenskt Näringslivs sida kan vi bara stryka under på behoven av att minska osäkerhet kring gällande regler och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier.

Ansatsen som ges i kommittédirektivet är bred, något av ”alla ska med”. Det pekas ut att kommittén ska ha en nära dialog med berörda aktörer i innovationssystemet samt med flera olika myndigheter. Som så många gånger förr har regeringen dock missat frågorna om de kunskapsbaserade tillgångarna.

Mycket av det som lyfts som möjligheter och svårigheter i och med den fjärde industriella revolutionen har nära koppling till de kunskapsbaserade tillgångarna, såsom know-how och immaterialrättsliga ensamrätter. Innovation handlar till stora delar om att skapa nya kunskapsbaserade tillgångar och ta tillvara dem på bästa sätt.

I praktiken har frågor om de kunskapsbaserade tillgångarna avgörande betydelse på många sätt. Inom ramen för frågor som lyfts i direktivet kan till exempel följande nämnas:

  • Nyttiggörande av innovationer handlar till stora delar om rättighetshantering.
  • Möjligheterna till rättighetshantering är grunden för att investera i verksamheter som skapar innovationer.
  • Rättigheter kan dock samtidigt ha en inlåsande effekt, vilket kan medföra att innovationer inte nyttiggörs i tillräcklig utsträckning.

De regler vi har att tillgå idag kring de kunskapsbaserade tillgångarna har till stora delar sitt ursprung i internationella konventioner från 1880-talet. De bygger helt enkelt på avvägningar och synsätt från industrialismens barndom. Det är självklart att den fjärde industriella revolutionen kan innebära helt andra behov och kan innebära att helt andra avvägningar behöver göras.

Det faktum att reglerna om kunskapsbaserade tillgångar bygger på internationella åtaganden är samtidigt en komplicerande faktor, liksom att de även omfattas av EU-regler. Vi har inte ett oinskränkt nationellt handlingsutrymme.

För att kunna driva en utveckling, kanske även en utveckling av de internationella reglerna, kan man dock inte sticka huvudet i sanden. Det utredningen ska arbeta med blir helt enkelt rumphugget om inte policyutvecklingen inom immaterialrättsområdet lyfts in på ett tydligt sätt i utredningen. Trots den breda ansatsen, där utredningen uttryckligen ska arbeta i nära dialog med flera myndigheter, nämns inte ens den myndighet som är Sveriges center för immateriella tillgångar. Har regeringen glömt att Patent och registreringsverket finns? Har regeringen inte insett betydelsen de kunskapsbaserade tillgångarna?

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Öka AI användningen

KOMMENTAR Sveriges har en tätposition i byggandet av framtidens digitala samhälle. AI-användning är centralt. För att lyckas krävs hög kunskapsnivå, en anpassad infrastruktur och ett fungerande regelverk, säger Carolina Brånby, jurist med fokus på digital policy.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

GDPR: Mer stöd till företagen men inga lagändringar

KOMMENTAR Var fjärde år ska EU-kommissionen utvärdera dataskyddsförordningen (GDPR) och nu har den första rapporten presenterats. Kommissionen fastslår att Europa behöver enhetlig tillämpning av regelverket, hjälpa de mindre företagen och underlätta internationella dataöverföringar. "Det är glädjande att åtgärder kommer som speglar vad näringslivet efterfrågat och föreslagit", säger Carolina Brånby, policyansvarig, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Europas digitala omvandling får arbetsgivarnas stöd

DIGITALISERINGEN Svenskt Näringsliv är positiv till EU:s plan att skapa en gemensam digital inre marknad. Färre tekniska och rättsliga hinder och kompetenssatsningar är viktiga inslag i strategin.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Det digitala Europa ska byggas med människan i centrum

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat en strategi för hur man både ska kunna vara världsledande på artificiell intelligens, AI, samtidigt som medborgarnas rättigheter inte kränks av teknologin. "Tekniken är ett viktigt verktyg som politiken kan använda för att lösa existerande utmaningar och skapa ett modernt samhälle", skriver juristen Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

Stora kunskapsluckor om immaterialrätten – här är lösningen

IMMATERIALRÄTTIGHETER Sverige tar inte tillvara sina immateriella tillgångar. Förklaringen är bland annat en skriande kunskapsbrist på grund av ett ihåligt utbildningssystem och småföretag som inte har råd att anställa personer med specialistkompetens, visar en sammanställning.
NYHET Publicerad:

Resurssvag tillsynsmyndighet och villrådiga företagare – GDPR efter 18 månader

DATASKYDD Dataskyddsförordningen har varit i bruk i ett och ett halvt år. De värsta farhågorna har kommit på skam, men det finns ett stort behov av hjälp och förbättringar. ”Regeringen bör snarast möjligt tillsätta en ny utredning för att skapa regelförenkling”, säger Carolina Brånby, policyansvarig för dataskyddsfrågor.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Det här händer när innovationer flödar över nationsgränser

KOMMENTAR I framtiden konkurrerar Sverige med kunskap. För exportföretag finns utmaningar med kunskapsekonomin. Svenskt Näringsliv har tagit fram förslag på hur Sverige kan agera bättre på det här området.
NYHET Publicerad:

Det här är felet med GDPR

KOMMENTAR GDPR-förordningen kräver att företag skyddar personuppgifter. Det är bra, men mycket kan bli bättre. Det är hög tid att analysera hur reglerna påverkar innovation och internationell konkurrenskraft, skriver jurist Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

Mager utdelning på innovationer

KOMMENTAR Sverige får inte nödvändig utväxling på de innovationer som görs. Därför krävs en tydlig immaterialrättsstrategi. Svenskt Näringsliv redogör för vilka utmaningar som finns på området och presenterar konkreta åtgärder som behöver vidtas i en seminarieserie.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

GDPR- expert: ”Samtycke har ingen rättslig grund i en beroendeställning”

DATASKYDDSFÖRORDNINGEN Gymnasieskolan som använde kameraövervakning bröt mot dataskyddsförordningen. När det finns en beroendeställning gäller inte samtycke som rättslig grund, menar jurist Carolina Brånby.