Ekonomiskt perspektivlös historiebok

Hans Nyström är gymnasielärare medan Örjan Nyström länge har verkat som utredare inom LO. Båda startade sin författarbana inom den yttersta bokstavsvänstern. Här finns möjligen en förklaring till lärobokens utomordentligt torftiga behandling av näringslivets roll för den historiska utvecklingen.

Författarna skildrar mycket ingående olika aspekter av den politiska utvecklingen och ger sin tolkning av viktiga händelseförlopp. Men författarnas engagemang falnar betydligt när man ska skildra företagssektorn.

Detta förhållningssätt är exempelvis uppenbart i kapitlet om den svenska stormaktstiden. De flesta historieböcker har åtminstone något intressant att säga om exempelvis järnbrukens betydelse, valloninvandringen och företagare som Louis De Geer. Men i Perspektiv på historien dominerar det statsfinansiella perspektivet fullständigt. Långa utläggningar om hur staten ska få tillräckliga inkomster. Ingenting om hur de företag organiserades som stod för en stor del av statsinkomsterna.

Låt oss nu titta närmare på de fyra frågor som ingår i min granskning av historieböckerna.

Vad orsakade den industriella revolutionen?

Hur skildrar och förklarar författarna att först Holland och sedan Storbritannien tog ledningen i den ekonomiska utveckling som ledde fram till den industriella revolutionen?

Framställningen domineras av ett maktperspektiv: I Holland och Storbritannien kom affärsintressena att få stor politisk makt, varför företagare kunde bygga upp stora förmögenheter.

Givetvis är maktperspektivet ett legitimt perspektiv. Men för att förstå hur ekonomisk utveckling uppstår måste det kompletteras med ett entreprenörsperspektiv: Hur ser de spelregler ut som är gynnsamma för ekonomisk utveckling? Vilken roll spelar entreprenörerna? Detta berörs inte i Perspektiv på historien.

Då man diskuterar maktfrågor måste man skilja mellan den typ av maktkamp som försiggår på de militära slagfälten – där den enes vinst alltid är den andres förlust – och den kamp som försiggår på marknadsplatsen – som, rätt organiserad, är ett plussummespel. Men denna distinktion tycks alltför sofistikerad för bröderna Nyström.

Betyg: IG

Hur blev Sverige rikt?

Vad var det som orsakade det industriella genombrottet i Sverige under andra halvan av 1800-talet? Vilka exempel på personer, verksamma i svenskt näringsliv under den perioden, finns omnämnda?

I Perspektiv på historien nämns flera av de liberala reformer som genomfördes under 1800-talet. Men det sägs faktiskt inget om att dessa reformer hade någon betydelse för den ekonomiska utvecklingen.

När det gäller omnämnda personer följer boken det traditionella läroboksupplägget att framförallt koncentrera sig på uppfinnarna bakom några välkända snilleindustrier. Sålunda skildras bland andra Lars Magnus Ericsson, Gustaf de Laval, Jonas Wenström och Sven Wingquist.

Då det gäller Ericsson sägs bara att han konstruerade en handmikrofon, vilket naturligtvis är en fullständigt irrelevant förklaring till LM Ericssons stora framgångar. Inget sägs heller om det helt avgörande samarbetet med H T Cedergren som snabbt gjorde Stockholm till världens främsta telefonstad.

Beskrivningen av Aseas tillkomst tycks bygga på bröderna Nyströms fria fantasier. De skriver att företaget (som här felaktigt kallas Allmänna Elektriska AB) bildades av några mindre Västeråsföretag som anställde den unge lovande ingenjören Jonas Wenström. Författarna hade lätt kunnat ta reda på, till exempel genom att läsa i Nationalencyklopedin, att Asea (som betyder Allmänna Svenska Elektriska AB) tillkom på ett helt annat sätt.

På en punkt avviker dock Perspektiv på historien något till det bättre, i förhållande till de flesta andra läroböcker. Författarna fastnar inte i ett renodlat teknikperspektiv. Man säger att de svenska företagens framgångar byggde på samverkan mellan företagare, uppfinnare och tekniker. Vidare sägs att affärsbankernas uppkomst var viktig.

Och – hör och häpna! – i läroboken nämns en företagsgrundare som inte var uppfinnare, inte ens grundare av ett industriföretag, nämligen A O Wallenberg, grundare av Stockholms Enskilda Bank och Wallenbergsdynastin. Bokens beskrivning av Wallenbergs affärsidé, nämligen att ”samla in allmänhetens sparade pengar och låna ut dem till företag”, är visserligen alltför kortfattad och sannolikt obegriplig för en gymnasieelev. Men Perspektiv på historien sträcker sig här ändå huvudet högre än de flesta läroböcker när den omnämner någon svensk innovation som inte är en uppfinning.

Betyg: G-

Har kvinnor och invandrare spelat någon roll?

Perspektiv på historien är en tämligen manlig bok. På ett par ställen nämns kortfattat villkoren för kvinnor i yrkeslivet. Men någon kvinnlig företagare har jag inte funnit i boken.

Även behandlingen av invandrarnas stora betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling är undermålig. I kapitlet om medeltiden nämns att tyskar hade stort inflytande i Sverige. Men, precis som i övriga boken, är det maktperspektivet som dominerar. Författarna skriver inget om den stora betydelse som tyskarna hade för den svenska ekonomiska utvecklingen. I stället skildras historien främst som en kamp mellan svenska och tyska intressen.

I övrigt har jag bara funnit två omnämnanden av invandrarföretagare i boken. I en bildtext sägs att de skotska bröderna James och Robert Dickson verkade i Göteborg. Vidare sägs att Gustav III tillät judiska företagare att invandra för att han därigenom ville främja landets ekonomiska utveckling. Inget sägs dock om att invandringen verkligen fick denna effekt. Och inte heller finns något exempel på en judisk invandrare.

Betyg: IG

Har näringslivets utveckling upphört?

Ja, det svenska näringslivets utveckling upphörde för precis 100 år sedan. I varje fall om man får tro Perspektiv på historien. Den senaste konkreta händelsen i det svenska näringslivets utveckling som tas upp i boken är nämligen grundandet av SKF 1907.

Om man ska vara lite mer generös mot bröderna Nyström, kan vi också ta med två mer ”aktuella” bilder, en som föreställer en Volvobil från 1920-talet och en annons från Findus där bildtexten säger att halvfabricerad mat började säljas på 1950-talet.

Men förutom dessa bilder finns, vad jag kan finna, inte något nytt företag, inte någon person aktiv i näringslivet, inte någon ny uppfinning eller produkt från svenskt näringsliv under de senaste 100 åren.

Betyg: IG