”Långliggare” på högskolan ett växande problem

NYHET Publicerad

ETT UTMANAT SVERIGE Vilken högskoleutbildning ska jag välja? Det är en fråga som allt fler unga ställer sig. Men de får knappa eller inga svar alls. Information om hur utbildningen påverkar karriär och löneutveckling saknas till stora delar idag. Det är en av de faktorer som förlänger svenska studenters studietid och medför ett allt senare inträde på arbetsmarknaden.

studenter

På det personliga planet ger två år tidigare inträde på arbetsmarknaden en dryg halv miljon i ökad livsinkomst och framför allt 1 300 kronor mer i pension varje månad, enligt en ny rapport.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud

Foto: Ernst Henry Photography AB
Tamara Sobolevskaia

Tamara Sobolevskaia

Foto: Ernst Henry Photography AB

Allt fler unga väljer att läsa vidare efter gymnasiet. Antalet registrerade studenter har fördubblats från cirka 200 000 i början av 1990-talet till drygt 400 000 idag. Med närmare en halv miljon studenter igång med sina studier varje år, ökar andelen högutbildade kraftigt i Sverige.

Det är i sig en positiv utveckling men också något som har konsekvenser för både den enskilde individen och för samhället i stort. Det framom vid ett seminarium i dagarna, arrangerat av Svenskt Näringsliv med anledning av den nya rapporten ”Hur kan vi sänka etableringsåldern bland högskoleutbildade”.

– Det finns alldeles för lite och för dålig information för unga om vad högskolestudier verkligen betyder för det den egna yrkeskarriären, säger Mikaela Almerud som tillsammans med Tamara Sobolevskaia författat rapporten.

Fakta om hur en utbildning påverkar arbetsmöjligheter, löneutveckling, yrkesspridning och liknande samlas inte in på ett strukturerat sätt i Sverige – trots att såväl arbetsgivare, fackförbund och inte minst studentorganisationer efterfrågat det i många år.

Bristande kunskaper gör i sin tur att högskoleutbildningen i många fall blir ett ”prova på”, en yrkesvägledning som egentligen skulle ha klarats av under gymnasietiden: Avhopp, byte av kurser och en överskuggande tveksamhet över om valet av utbildning är det rätta.

– Det faktum att man har svårt att se utbildningen som en investering i sin egen framtid förlänger studietiden och just genomströmningen är ett av de största problemen inom högskolevärlden idag, fortsätter Mikaela Almerud.

Svenska studenter är de äldsta och mest skuldsatta i Europa när de väl ska börja arbeta. Efter en sen utbildningsstart och en studietid på upp mot sex år, är snittåldern 30,5 år vid inträdet på arbetsmarknaden. I sin tur förkortar det den yrkesverksamma tiden i arbetslivet, vilket påverkat både personlig ekonomi och samhällsekonomin i stort.

Rapporten visar att om dagens studenter, med tre års högskolestudier, etablerar sig på arbetsmarknaden två år tidigare ger det en ökning av BNP med 52 miljarder och en förstärkning av de officiella finanserna med 21 miljarder.

På det personliga planet ger två år tidigare inträde på arbetsmarknaden en dryg halv miljon i ökad livsinkomst och framför allt 1 300 kronor mer i pension varje månad.

– Varje dag ute på arbetsmarknaden ger avtryck i lönekuvertet. Samtidigt är inte pension den hetaste frågan som unga vill diskutera. Men det måste vi göra, och visa på hur allt hänger ihop. Många utbildningar ger en negativ löneutveckling men det kan vi inte visa utan samlad information om utbildning och yrkeskarriär, säger Malin Påhls Hansson, ordförande i Saco Studentråd.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Långliggare” på högskolan ett växande problem

ETT UTMANAT SVERIGE Vilken högskoleutbildning ska jag välja? Det är en fråga som allt fler unga ställer sig. Men de får knappa eller inga svar alls. Information om hur utbildningen påverkar karriär och löneutveckling saknas till stora delar idag. Det är en av de faktorer som förlänger svenska studenters studietid och medför ett allt senare inträde på arbetsmarknaden.
NYHET Publicerad:

Långsamma studenter får lägre pension

ETT UTMANAT SVERIGE Det tar allt längre tid för svenska högskoleutbildade att komma ut på arbetsmarknaden. Det är ett växande samhällsproblem som också är en del i diskussionen om höjd pensionsålder. Att studierna, när de väl kommer igång dessutom tar i snitt sex år att genomföra, är inte rimligt. Det håller studenterna själva med om.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen bör sluta förmedla jobb

ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen kostar mycket, men ger för klena resultat. Därför föreslår Svenskt Näringsliv en rejäl förändring av myndigheten, som presenteras i den femte rapporten av framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”.
NYHET Publicerad:

LIVE: Väl fungerande infrastruktur och transporter

LIVE Livesändning av seminariet "Väl fungerande infrastruktur och transporter" sändes mellan 14:00 och 16:00 30 januari. Se hela seminariet här.
NYHET Publicerad:

Hundratals arbetstimmar förlorade i bilköer

TV Stockholms trafiksituation hindrar effektiviteten hos företagen på grund av bilköer, och bidrar till längre arbetsdagar. ”Det är dags att färdigställa Förbifart Stockholm nu”, säger Robin Seger, vd Cremab.
NYHET Publicerad:

Jobbmål kräver radikala reformer

ENKLA JOBB Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det förutsätter 340 000 nya jobb. För att de ska skapas krävs genomgripande åtgärder, anser vd Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

Sänkt skatt ger mer kvalificerad arbetskraft

WEBB-TV Locktoner från svenska företag biter inte på högutbildade. De väljer att jobba i andra länder. För att rekrytera och behålla talanger krävs lägre skatt på arbete, visar den tredje rapporten i framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”.
NYHET Publicerad:

Höga marginalskatter skadar välståndet

DEBATT Att göra Sverige till ett attraktivt land för högutbildad arbetskraft och talanger är en av våra viktigaste framtidsutmaningar och krävs för att utveckla välståndet. Därför är det nödvändigt att anpassa våra skatter på inkomster, främst marginalskatterna, till internationellt konkurrenskraftiga nivåer, skriver Caroline af Ugglas, Johan Fall och Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för förenklingsarbete 

REGELKRÅNGEL Regelförenkling är ett långlivat önskemål från svenska företag. Men regeringen lägger inte tillräckligt med krut på frågan. Nu krävs krafttag, enligt den andra rapporten från projekt Ett utmanat Sverige. ”Vi går åt fel håll. Siffrorna är alarmerande, säger jurist Göran Grén.
NYHET Publicerad:

Helhetsgrepp ska lösa framtidens utmaningar

NYSATSNING Trots att det går bra för Sveriges ekonomi tornar flera utmaningar upp sig. Svenskt Näringsliv har därför dragit igång projektet "Ett utmanat Sverige". I en serie rapporter ska reformförslag presenteras inom flera samhällsområden. En första problemanalys diskuterades under ett seminarium.