”Långliggare” på högskolan ett växande problem

Allt fler unga väljer att läsa vidare efter gymnasiet. Antalet registrerade studenter har fördubblats från cirka 200 000 i början av 1990-talet till drygt 400 000 idag. Med närmare en halv miljon studenter igång med sina studier varje år, ökar andelen högutbildade kraftigt i Sverige.

Det är i sig en positiv utveckling men också något som har konsekvenser för både den enskilde individen och för samhället i stort. Det framom vid ett seminarium i dagarna, arrangerat av Svenskt Näringsliv med anledning av den nya rapporten ”Hur kan vi sänka etableringsåldern bland högskoleutbildade”.

– Det finns alldeles för lite och för dålig information för unga om vad högskolestudier verkligen betyder för det den egna yrkeskarriären, säger Mikaela Almerud som tillsammans med Tamara Sobolevskaia författat rapporten.

Fakta om hur en utbildning påverkar arbetsmöjligheter, löneutveckling, yrkesspridning och liknande samlas inte in på ett strukturerat sätt i Sverige – trots att såväl arbetsgivare, fackförbund och inte minst studentorganisationer efterfrågat det i många år.

Bristande kunskaper gör i sin tur att högskoleutbildningen i många fall blir ett ”prova på”, en yrkesvägledning som egentligen skulle ha klarats av under gymnasietiden: Avhopp, byte av kurser och en överskuggande tveksamhet över om valet av utbildning är det rätta.

– Det faktum att man har svårt att se utbildningen som en investering i sin egen framtid förlänger studietiden och just genomströmningen är ett av de största problemen inom högskolevärlden idag, fortsätter Mikaela Almerud.

Svenska studenter är de äldsta och mest skuldsatta i Europa när de väl ska börja arbeta. Efter en sen utbildningsstart och en studietid på upp mot sex år, är snittåldern 30,5 år vid inträdet på arbetsmarknaden. I sin tur förkortar det den yrkesverksamma tiden i arbetslivet, vilket påverkat både personlig ekonomi och samhällsekonomin i stort.

Rapporten visar att om dagens studenter, med tre års högskolestudier, etablerar sig på arbetsmarknaden två år tidigare ger det en ökning av BNP med 52 miljarder och en förstärkning av de officiella finanserna med 21 miljarder.

På det personliga planet ger två år tidigare inträde på arbetsmarknaden en dryg halv miljon i ökad livsinkomst och framför allt 1 300 kronor mer i pension varje månad.

– Varje dag ute på arbetsmarknaden ger avtryck i lönekuvertet. Samtidigt är inte pension den hetaste frågan som unga vill diskutera. Men det måste vi göra, och visa på hur allt hänger ihop. Många utbildningar ger en negativ löneutveckling men det kan vi inte visa utan samlad information om utbildning och yrkeskarriär, säger Malin Påhls Hansson, ordförande i Saco Studentråd.