85 exempel på protektionism

RAPPORT Publicerad

Viljan hos människor att söka sig bortom gränser och öka utbytet av information, kunskap, varor och kapital har lett till det vi kallar globalisering. Och i globaliseringen är Sverige en vinnare. På en så liten hemmamarknad som den svenska, kan företag inte producera allt det människor förknippar med välfärd. Genom att växa i världen har svenska företag kunnat växa här hemma och skapat nya jobb.

Men globaliseringen har också fått en del europeiska länder att bli mer räddhågsna och inåtvända. Länder som vill ”skydda sig” mot globaliseringen reagerar kortsiktigt och går mot slutenhet och protektionism. Krångliga och diskriminerande regler, en överdriven rädsla för företagsuppköp och snårig byråkrati är några uttryck för den nya ekonomiska ”patriotismen”. Inom Svenskt Näringsliv är vi övertygade om att den inställningen i det långa loppet är skadlig för alla. Svensk industri svarar, precis som för ett sekel sedan, för lejonparten av vår export. Samtidigt är det tjänstesektorn som uppvisat den största tillväxten; på bara tio år har tjänsternas andel av den svenska exporten ökat från 20 till 30 procent och helt nya tjänstebranscher växt fram.

Svenska företags möjligheter att exportera tjänster är helt väsentligt för vårt framtida välstånd. Sverige är ett av de länder i Europa som skulle ha mest att vinna på en växande tjänstemarknad. Därför har vi också mest att förlora på att murarna för den europeiska tjänstehandeln mellan länder fortfarande är en realitet. Handeln med tjänster inom EU skulle kunna öka med omkring 900 miljarder kronor – om det inte vore för de handelshinder som fortfarande finns kvar mellan EU-länderna. Trots allt vackert tal om inre marknad och öppna gränser.

”Den polske rörmokaren” har blivit en symbol för europeisk protektionism. I denna skrift möter du den svenske arkitekten, skönhetsterapeuten och den småländske husexportören. Alla är de exempel på affärsmöjligheter och nya jobb som skulle kunna bli verklighet. Bara vi gemensamt ser till att vi får en fri och öppen tjänstemarknad inom EU, där vi accepterar varandras regler, och där människor och företag fritt kan erbjuda sina tjänster där efterfrågan finns.

Författare