Detta väntar EU-parlamentarikerna

NYHET Publicerad

EU-VALET 20 svenska ledamöter tar plats i Europaparlament efter valet. Vad som väntar är plenarsessioner, utskottsmöten, jobb på hemmaplan samt klippkort mellan Strasbourg och Bryssel.  

Parlamentariker

En plats i Europaparlamentet hägrar för Heléne Fritzon (S), Fredrick Federley (C), Tomas Tobé (M), Alice Bah Kuhnke (MP), Malin Björk (V) och Sara Skyttedal (KD).

Om ett par veckor är det dags för val till Europaparlamentet, det nionde i ordningen. Huvudfrågan är mer eller mindre Europa, mer integration eller inte.

Valdeltagandet brukar ligga kring 40 procent, med stor variation mellan medlemsländerna. I Sverige röstade 51 procent 2014 och mycket tyder på att valdeltagandet kommer att öka denna gång.

Varje EU-land har ett fast antal ledamöter i parlamentet: allt från sex stycken från Cypern, Estland, Luxemburg och Malta till Tysklands 96. Platserna fördelas efter folkmängd i varje medlemsland. Drygt en tredjedel av ledamöterna är kvinnor. De valda delas in efter politisk tillhörighet, inte nationalitet.

De 751 ledamöterna utses av väljarna i EU:s 28 medlemsländer för en femårsperiod. Men i och med att 73 brittiska ledamöter eventuellt lämnar sina platser har övriga parlamentsledamöter och rådet beslutat att minska antalet platser till 705 från och med årets val.

46 av Storbritanniens nuvarande 73 stolar sparas för framtida behov. Återstående 27 platser delas ut till 14 EU-länder som för närvarande är något underrepresenterade i Europaparlamentet. Bland annat tilldelas Sverige ytterligare ett mandat och får 21 parlamentsledamöter, Finland ökar från 13 till 14 ledamöter och Spanien utvidgar sin representation med fem platser, från 54 till 59.

Men vad gör då de valda parlamentsledamöterna?

En av huvuduppgifterna är att arbeta med EU:s budget. EU-kommissionen lade i början av maj 2018 förslag om en ny flerårsbudget för åren 2021-2027.

Förslaget hade flera kontroversiella inslag däribland att Sverige och andra rikare nettobetalare ska bli av med sina rabatter och att medlemsländer som inte håller sig till demokratiska värderingar och rättsstatsprinciper kan få indraget EU-stöd.

De kommande förhandlingarna, som beskrivs som de svåraste någonsin, ska enligt den senaste planen slutföras på EU-toppmötet i oktober 2019.

En annan stor arbetsuppgift är att anta lagar sedan kommissionen lagt förslag. Antingen rör det sig om en förordning, som är bindande för alla EU-länder, eller ett direktiv, som sätter upp ett mål som medlemsländerna ska uppnå, men de får själva bestämma hur det ska gå till.  

Parlamentsledamöterna har också viss kontroll över andra institutioner och organ. Bland annat väljer de EU-kommissionens ordförande.

För att politikerna ska veta vad de ska göra, och var, används en färgkodad kalender.

Under blåmarkerade veckor träffar svenska ledamöter andra medlemmar i sin politiska grupp. Det krävs 25 ledamöter, från åtminstone sju olika medlemsländer, för att skapa en politisk grupp.

Rosa veckor är öronmärkta för utskottsmöten. Varje ledamot arbetar i ett eller flera parlamentsutskott, inom ett eller flera politikområden, allt från utrikesfrågor till ekonomi, jämställdhet, utbildning och kultur.

I utskotten möts ledamöter från olika politiska grupper och diskuterar detaljförslag till lagstiftning och ändringar, tar ställning till kommissions- och rådsförslag och formulerar betänkanden som ska presenteras i kammaren.

Höjdpunkten är parlamentets sessionsveckor i Strasbourg, eller i Bryssel. Plenarsessionerna, som är rödmarkerade i kalendern, är platsen för debatt om viktiga frågor, där ledamöterna fattar de stora besluten genom omröstning, där de antar, ändrar eller avvisar lagstiftning.

Och att flyttcirkusen mellan Strasbourg och Bryssel består ger upphov till ständiga gräl.

Enligt EU-fördraget så ska tolv parlamentsmöten hållas i Strasbourg varje år. Men att varje månad forsla tusentals dokument och pärmar via tåg, samtidigt boka biljetter och hotellrum för alla EU-parlamentarikerna och deras tusentals assistenter och tjänstemän kostar EU:s skattebetalare i runda slängar ett par miljarder kronor om året.

Dyrt, ineffektivt och miljövidrigt, hävdar många ledamöter.

En ändring av det kritiserade systemet kräver ett enhälligt beslut från medlemsstaters regeringar och ratificering av alla nationella parlament.

Slutligen de turkosa veckorna. Då är parlamentarikerna verksamma utanför Europaparlamentet. De arbetar antingen i sitt hemland, i sin valkrets eller i parlamentsdelegationerna, som ansvarar för relationerna med länder utanför EU.

Europaparlamentets väljarbarometer har tillsammans med Kantar Public publicerat en väljarundersökning inför det kommande valet i maj. Enkäten, som gjordes i början av mars, är baserad på opinionsundersökningar från varje medlemsstat, med undantag för Storbritannien, utifrån det aktuella politiska läget.

Europeiska folkpartiets grupp, dominerat av tyska CDU och där även det ungerska regeringspartiet Fidesz ingår, är tillsammans med Progressiva förbundet av socialdemokrater de största grupperingarna i EU-parlamentet sedan många år.

Enligt prognosen backar nu båda grupperna kraftigt. Socialistgruppen försvagas när brittiska Labour eventuellt försvinner, samtidigt som socialistpartierna i Frankrike och Nederländerna förlorar i styrka.

Alliansen liberaler och demokrater för Europa och Nationernas och friheternas Europa, fäste för EU-skeptiska missnöjespolitiker, gör också relativt bra ifrån sig.

Viss uppmärksamhet röner också mindre grupper som den paneuropeiska rörelsen Volt, som grundades 2016 efter brexitomröstningen och som vill bryta upp höger-vänster-schemat. Men också falangen, som vill demokratisera Europa och bekämpa högerpopulismen, gör sin stämma hörd. Grundare är ekonomen Thomas Piketty.

Hur det går får vi se 23-26 maj, då runt 400 miljoner européer går till valurnorna.

Partigrupper i EU-parlamentet:

Europeiska folkpartiets grupp: Här återfinns svenska KD och M

Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater: Här hittar man S och Fi

Europeiska konservativa och reformister: Plats för SD

Alliansen liberaler och demokrater för Europa: Här återfinns L och C

Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster: Plats för V

De gröna/Europeiska fria alliansen: Här hittar man MP

Frihet och direktdemokrati i Europa: Inga svenska partier

Nationernas och friheternas Europa: Bland andra franska Nationell samling. Inga svenska ledamöter.

Grupplösa i Europaparlamentet: Bland andra grekiska Gyllene Gryning och italienska Femstjärnerörelsen. Inga svenska ledamöter.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Näringslivet behöver ha stenkoll på EU

EU ”Trots vi varit medlemmar i EU sen 1995 har svensken fortfarande en tendens att se EU som ”dem”. Fortsätter vi så blir vårt konkurrensläge sämre.” Kommentaren fällde Anders Edholm, chef för EU-kontoret, när han träffade företagare, politiker och representanter för offentlig sektor i Skåne.
NYHET Publicerad:

Akut kris i WTO

INTERNATIONELL HANDEL Världshandelsorganisationen, WTO, är i kris. Organisationen, som kan beskrivas som ett smörjmedel för det globala utbytet av varor och tjänster, hänger inte med i utvecklingen. Samtidigt kivas världens länder om bland annat fiske och e-handel.
NYHET Publicerad:

Handelssamtal i fokus på EU-klubben

EU Inom EU-klubbens ramar träffas svenska företagsföreträdare i Bryssel. Vid senaste mötet var företagaren och Europaparlamentarikern Jörgen Warborn (M) gäst.
NYHET Publicerad:

Blandade omdömen om politisk vision

EU Von der Leyen har presenterat sin politiska plattform. Anders Edholm, chef för EU-kontoret, är positiv till att EU tar ledartröjan i klimatarbetet, att den digitala inre marknaden ska genomföras fullt ut. Samtidigt ger han en kritisk släng åt fullbordandet av den sociala pelaren.
NYHET Publicerad:

Inre marknaden: Norden tar på sig ledartröjan

EU Europas kronjuvel, den inre marknaden, ska stärkas. Det är Europaparlamentariker och näringslivsorganisationer från Norden överens om. Bland annat bör den fria rörligheten bli bättre, kvarvarande hinder röjas undan och tjänstedirektivet tillämpas fullt ut.
NYHET Publicerad:

Anna Stellinger ny chef för internationella frågor

PÅ NY POST Anna Stellinger blir ny chef för EU-frågor och internationella frågor och samtidigt medlem i ledningsgruppen. Hon tillträder sin tjänst den 1 november.
NYHET Publicerad:

Så kan EU bli bättre för företagen

EU Förutom brexit och handelskriget mellan USA och Kina finns det flera utmaningar som EU måste möta under de kommande fem åren. Det konstaterades på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Stort intresse för miljöfrågor hos svenska parlamentariker

EU-PARLAMENTET Nu är fördelningen av utskottsplatser till EU-parlamentarikerna är klar. Och det finns svensk representation i alla utskott utom fem. "Många frågor som dessa parlamentariker kommer få på sitt bord kommande fem år är avgörande för både svensk och europeisk konkurrenskraft", säger Anders Edholm, chef Svenskt Näringslivs Brysselkontor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten: EU riskerar bli överkört av Asien

IMMATERIALRÄTTEN Globalisering och ny teknik sätter press på immaterialrätten. Rådet till svenska företag är att göra en inventering av nuvarande tillgångar men också undersöka om det krävs ytterligare skydd för att hävda sig på den inre marknaden. ”Det händer mer än en gång att avtal inte skrivits som borde varit på plats. Lätt att göra tidigt, dyrt och svårt att göra i efterhand”, säger Christina Wainikka, policyexpert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

"EU ska vara ett samarbete inte en bankomat"

EU-VALET EU-valets toppkandidater drabbade i veckan samman i en debatt arrangerad av Svenskt Näringsliv och Företagarna. Den inre marknaden, men även frågan om EU:s utvidgning och framtid, nagelfors av kandidaterna.
NYHET Publicerad:

Detta väntar EU-parlamentarikerna

EU-VALET 20 svenska ledamöter tar plats i Europaparlament efter valet. Vad som väntar är plenarsessioner, utskottsmöten, jobb på hemmaplan samt klippkort mellan Strasbourg och Bryssel.  
NYHET Publicerad:

Frihandel glädjeämnet när EU-beslut rangordnas

UTVÄRDERING Frihandelsområdet är ett glädjepiller medan den inre marknaden är ett sorgebarn när Svenskt Näringsliv betygsätter 57 EU-beslut från den senaste mandatperioden.
NYHET Publicerad:

EU-krångel i vägen för svenska tillväxtunder

EU Digitaliseringen öppnar upp större marknader för små och medelstora företag. Men för att tillväxten ska ta fart på allvar krävs en rad förändringar, inte minst när det gäller krånglet inom EU, menar Anna-Lena Bohm, vd för Uniguide och vice ordförande i Svenskt Näringsliv. ”Det ska vara lika enkelt att sälja en produkt i hela EU som i sitt hemland”, säger hon. 
NYHET Publicerad:

CETA: Ökad handel ger positiva klimateffekter

FRIHANDEL Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, CETA, innebär fördelar för Gränsfors Bruk. "Lägre tullar, minskat krångel och och likartade standarder på varor gör att vi kan konkurrera på samma villkor som andra", sa Adam Brånby när han deltog i ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Jacke: "Det hämmar företagens investeringsvilja"

EU Jan-Olof Jacke, vd, beklagar att det brittiska parlamentet säger nej till Theresa Mays brexitavtal. "Det hämmar företagens investeringsvilja", säger han.
NYHET Publicerad:

EU:s plan för artificiell intelligens stärker företagens konkurrenskraft

KOMMENTAR EU:s medlemsländer har presenterat en AI-plan för att främja utveckling och användning av artificiell intelligens. Att stärka AI vad gäller utveckling och användning i Europa är välkommet. Svenskt Näringsliv betonar bland annat betydelsen av ett hållbart och flexibelt regelverk, en investeringsvänlig politik och en infrastruktur av hög kvalitet. 
NYHET Publicerad:

EU: Regelförbättringar vinner mark – Sverige sladdar

REGELARBETE 39 europeiska länder redovisar förbättringar i regelarbetet på EU-nivå, visar en OECD-rapport. Vi har kommit en bit på vägen, men det behövs mer arbete, konstaterade ansvarige kommissionären Frans Timmermans vid ett seminarium i Bryssel.
NYHET Publicerad:

EU:s största tillgång moderniseras

EUROPA EU:s inre marknad är en 25-åring med utvecklingspotential. Rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital måste fungera bättre och regelverket moderniseras, visar en analys från kommissionen.
NYHET Publicerad:

”Ett första steg mot fortsatt handel och investeringar"

BREXIT Brittiska regeringen godkände ett utträdesavtal under gårdagskvällen. ”Medlemsföretagen behöver få definitiva besked att riskerna för en avtalslös brexit är undanröjda”, säger Jonas Berggren, chef för Internationella sekretariatet, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

”Utmärkt att Sverige säger nej till digitalskatt i EU”

EU Vd Jan-Olof Jacke tycker att det är bra att finansminister Magdalena Andersson håller fast vid kritiken mot en digitalskatt. ”För ett exportberoende land, med liten hemmamarknad, finns det all anledning att hålla fast vid de principer som råder idag”, säger han.