EU-regler om grupptalan äventyrar rättssäkerheten

EU-kommissionen har lagt ett förslag till direktiv om grupptalan, class action. Anne Wigart, jurist, är kritisk till förslaget, då det saknar skyddsåtgärder som gör processen rättssäker och hindrar missbruk.

– Det handlar bland annat om att förslaget tillåter grupptalan utan krav på så kallad opt-in, att gruppmedlemmar aktivt anmäler sitt intresse att ingå i en grupp, men också tredjepartsfinansiering och resultatbaserade arvoden som ger juridiska ombud rätt till en viss procentsats av tvisteföremålets värde, säger Anne Wigart.

Kommissionens förslag, som utgör en del av lagstiftningspaketet ”En ny giv för EU:s konsumenter”, innebär att ett behörigt organ, till exempel en konsumentorganisation, ska kunna söka ersättning eller gottgörelse på uppdrag av en grupp av konsumenter som har lidit skada vid överträdelser av bestämmelser i 59 EU-rättsakter.

Anne Wigart anser att det inte behövs EU-regler om grupptalan. Sverige och 18 andra medlemsstater har redan nationella regler om kollektiv prövning av ersättningsanspråk, konstaterar hon.

– Den som lidit skada till följd av någon annans regelöverträdelse ska förstås ha rätt och möjlighet till kompensation för detta. Det ligger i företags eget intresse att konsumenter får upprättelse om en såld vara är defekt eller konsumenten orsakas skada till följd av företagets regelöverträdelse, säger Anne Wigart.

I Sverige finns det inga konsumenter med legitima grupptalananspråk som systematiskt hindras från att få sin sak prövad. Andra processformer, inbegripet alternativa tvistlösningsmekanismer såsom Allmänna Reklamationsnämnden, fungerar och täcker de behov som finns, anser Wigart.

Erfarenheter från USA visar att systemet blir processdrivande när opt-out, resultatbaserade arvoden, straffskadestånd och tredjepartsfinansiering tillåts samt att principen ”att förloraren betalar motpartens rättegångskosnader” inte tillämpas.

– Målen drivs inte primärt för att få klienters berättigade anspråk tillgodosedda utan att för att stoppa stora delar av skadeståndet i egen ficka. Systemet ökar risken för så kallade legal black mail, att processen används mot kapitalstarka svarandebolag med kända varumärken för att tvinga fram orättfärdiga förlikningar utom rätta och annat missbruk.

Anne Wigart menar att om förslaget genomförs måste det innehålla de grundläggande principer med skyddsåtgärder som anges i kommissionens rekommendation 2013 om kollektiv prövning.

– Införandet av skyddsåtgärderna förebygger missbruk och garanterar att parternas grundläggande processuella rättigheter respekteras i förfarandet, säger hon.