NYHET30 januari 2018

Hökmark: När USA gör sig mindre ska EU gå längre med frihandeln

EU-samarbetet är helt avgörande för svenska företag och därför är den ny pågående diskussionen om vad vi vill ha EU till i framtiden både viktig och angelängen. Här frågar vi Moderaternas Gunnar Hökmark, European People's Party (EPP). Han är ledamot i utskottet för ekonomi och valutafrågor och suppleant i utskottet för industrifrågor, forskning och energi, om hur han ser på EU-samarbetet och dess påverkan på näringslivet. I Svenskt Näringsliv EU-policy ”Ett utmanat Europa” presenterar vi vårt recept för ett konkurrenskraftigt EU. I den berör vi allt från digitalisering till klimat, från de fyra friheterna till regelförbättring, från handel till energi – och mer därtill. Läs den gärna, länk finns längst ner i denna artikel.

Foto: John Thys/TT

1. En fungerande inre marknad

Syftet med den inre marknaden var att skapa en mer gynnsam miljö för företagende, individernas rörlighet, konkurrens och handel. Detta för att ge EUs invånare bättre tillväxt och därmed välfärd.

Är du nöjd med hur den inre marknaden fungerar idag? Finns det några områden inom denna som du tycker bör förändras eller förbättras? I så fall hur? Hur tycker du att näringslivets behov tillgodoses på den inre marknaden och finns det något kring detta du skulle vilja ändra på?

Den inre marknaden fungerar väldigt bra, men väldigt mycket återstår att göra. Gemensamma regler och standards innebär att vi ersätter i dag 31 olika regleringar ( inklusive Norge, Island och Lichtenstein) med en reglering. Precis som när lagstiftningen sker i Sverige blir det ibland för mycket reglering, även om man ska se detta mot att man istället för 31 regleringar får 1. Det är framförallt på tjänstesidan som mer måste göras. Det gäller dels att medlemsstaterna måste genomföra de lagar som har beslutas och leva upp till dem samtidigt som fler reformer måste göras så att i låter hela tjänstesektorn ligga under den gemensamma marknaden.
Men även när lagarna är de samma måste reglerna och tillämpningen av dem vara desamma för att se till att man inte i praktiken ändå upplever att man exporterar och importerar på den gemensamma marknaden. Därför behövs steg mot en förenklad momshantering, gemensam konsumentlagstiftning, köprätt och kreditlagstiftning göras. Nationella myndigheter bör ha till uppgift att hjälpa utländska EU-företag att komma tillrätta med problem. Jag vill att kommissionen gör en genomlysning av hur nationella myndigheter, lagar och regler fortfarande står i vägen för gränsöverskridande tjänster och varor. I detta sammanhang bör man också se den inre marknaden för den finansiella sektorn, energi och telekom liksom hela den digitala agendan. Den gemensamma kapitalmarknaden måste utvecklas, liksom steg mot gemensam konkurrensrätt. EU är den största ekonomin i världen men måste nu bli den mest dynamiska marknaden. Det kräver omfattande arbete för att likställa men också för att motarbeta överreglering.

2. Digitalisering och den inre marknaden

Den digitala dimensionen av den inre marknaden blir allt viktigare, inte minst för näringslivet som är beroende av att data ska kunna flöda friktionsfritt mellan olika medlemsländer samt in och ut ur unionen. Idag finns det av 28 nationella regelverk på området, vilket gör den digitala ekonomin krånglig för företagen.

Hur ser du att EUs digitala ekonomi ska kunna generera mer tillväxt växa och leda till att nya lösningar och företag skapas? Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras? Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

Den digitala marknaden är viktig i sig själv. Den är en modernisering som är avgörande för nya tjänster, innovationer och ökad produktivitet. Men den ger också en möjlighet att med den digitala teknologin som spjutspets driva igenom en modern inre marknad där gamla regler och skilda myndighetskulturer inte längre står emellan kund och säljare. Väl skött kan den inre digitala marknaden bli just världens största och mest dynamiska. Det kräver att vi utvecklar vidare telekomsektorn mot fler paneuropeiska nät, ökad överföringskapacitet, ledarskap för 5G och ständig uppkoppling.

3. Regelförbättring

Ungefär hälften av de regelverk som berör svenska företag härrör från EU-lagstiftning. Ett bra regelverk ger företagen god konkurrenskraft och därmed ökat välstånd - utan att sänka skyddsnivån. Överimplementering av regler är ett område som kan ge negativa konsekvenser för näringslivet i de medlemsstater som ofta går utöver EUs minimikrav.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras?

Allra viktigast att medlemsstater och nationella myndigheter inte adderar till den gemensamma lagstiftningen. Därför är det långsiktigt bra om vi har fler förordningar och färre direktiv. Vidare bör regleringar som kanske var nödvändiga när en ny europeisk lag infördes avvecklas när den hunnit bli en normalitet. En del lagar och regelverk bör därför förses med sunset-klausuler. Även krav på att pröva om en ny regel kan förenas med att en gammal regel avvecklas ska prövas. Vi bör se till att reglering i Europa bidrar till konkurrenskraft jämfört med våra viktigaste exportekonomier.

Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

Givetvis. Bland annat har jag efterlyst ”call for evidence” där företagare kan tycka till om den lagstiftning som fattats de senaste åren, som en utvärdering. Banksektorn gjorde detta häromåret men det vore bra om fler branscher får chansen att säga till var såväl överreglering som överimplementering ställer till problem för näringslivet.

Hur ser samarbetet med dina kollegor i den svenska regeringen och riksdagen ut på detta område?

Framförallt samarbetar jag med svenska myndigheter och svenskt näringsliv liksom politiskt närstående i Europaparlamentet liksom Sveriges riksdag. Den svenska regeringen företräder tyvärr linjen att varje reglering är av godo och att en genomgång för att minska byråkrati är en attack på välfärden.

4. Ett socialt Europa

Statsminister Löfven har engagerat sig i frågan som han kallar ”ett socialt Europa”, och vill arbeta för att alla inom EU ska ha samma arbetsrättsliga grundskydd och lägsta lönenivå. En annan tolkning av begreppet är att ett socialt Europa är ett Europa i arbete, d v s att en hög sysselsättning ger bättre sociala villkor. I så fall är startegin för att nå detta en inriktning på konkurrenskraftiga företag och en god ekonomi i medlemsländerna.

Vad är din syn på ”ett socialt Europa”?

Europa och EU har redan en viktig social dimension, nämligen en inre marknad som syftar till att ge ökat välstånd och fler jobb. Till detta kommer de sociala fonderna som bidrar till att underlätta för de fattigare länderna att komma i kapp. Den inre marknaden har varit avgörande för den snabba tillväxten i de fattigare delarna i Europa. Ett tydligt exempel är de baltiska staterna.

Det är däremot medlemsstaterna som ska fatta beslut om hur välstånd och välfärd ska fördelas. Varje land har sina förutsättningar, traditioner och prioriteringar. Det finns ingen anledning att vi ska ha gemensamt utformad arbetsrätt, föräldraledighet eller familjepolitik. Det tvingar bara fram onaturliga kompromisser och en detaljstyrning av människors liv från Bryssel. En social dimension som innehåller lagstiftning när det gäller sociala och arbetsmarknadspolitiska frågor kommer att skapa onödiga konflikter, frustration mot EU samt underminerar den svenska modellen.

Hur tycker du att EU respektive de nationella parlamenten skall arbeta med frågan?

De nationella parlamenten ska arbeta med dessa frågor utifrån sina politiska och parlamentariska förutsättningar.

5. Handelspolitik

En välfungerande inre marknad utan handelshinder är eftersträvansvärt för företagen i EU. Detta får dock inte hindra att handel med icke-medlemsstater också skall kunna gå så friktionsfritt som möjligt. I detta ligger både konstruktiva handelsavtal och att undanröja regelkrångel. Handel kan i många fall vara en viktig nyckel till tillväxt och jobb – för oss inom EU - och för länder utanför som behöver stärka sin ekonomi.

Vad anser du bör göras få att få till stånd fler frihandelsavtal? Med vilka länder tycker du EU bör prioritera att få till stånd handelsavtal? Vad kan medlemsländernas regeringar göra för att påskynda processen med fler handelsavtal?

För det första ska EU nu eftersträva fler handels- och samarbetsavtal med andra delar av världen. EU bör se till att vi står mitt i den globala ekonomins utveckling. Med de vinster som fri handel ger men också med den internationella rättsordning internationella avtal bidrar till. Japan, Mexiko, olika delar av Latinamerika. Det samma gäller självfallet även vårt närområde där ekonomiskt och politiskt samarbete stärker EU i världen. När USA gör sig mindre ska EU gå längre.

6. Energi och klimat

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och kräver att det internationella samfundet tar ansvar och kommer fram till globala lösningar. EUs roll är viktig i detta och ambitionsnivån är hög. Många av de innovationer som gör stor miljönytta kommer dessutom från det europeiska näringslivet.

Vilka är de viktigaste åtgärderna på EU-nivå vad gäller klimatutmaningarna enligt dig?

Klimatutmaningarna är ett av de tydligaste exemplen där EU kan skapa mernytta för medlemsländerna. Tillsammans går det att göra större förändring. Med det sagt är det viktigt att medlemsländerna implementerar de miljölagar som har beslutats gemensamt, däribland CO2-nivåer och minskade utsläpp av andra farliga gaser.

Dessutom är det viktigt att även blicka ännu större. EU står för knappt 10 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Varken Sverige eller Europa kan på egen hand få bukt med det globala klimathotet. Om utsläppen ska minska behöver Sverige och EU övertyga resten av världen om att den måste ta sin del av ansvaret. Det kräver att vi har en klimatpolitik som får andra länder att följa våra exempel, som är kostnadseffektiv och som istället för att vara en hämsko skapar förutsättningar för fler jobb och ökad tillväxt.

På energisidan är det viktigt att parera mellan att medlemsländer inte ska behöva elda kol och samtidigt inte bli beroende av rysk gas. Genom fortsatta satsningar på forskning och infrastruktur kan energibehovet för fler mötas med modern teknik.

En del menar att EU i sin ambition att bidra i arbetet med att nå klimatmålen, kan komma att skapa regelverk som gör att företagen i EU kommer att få svårare att konkurrera på lika villkor med företag utanför unionen. Har du några tankar kring detta?

Europaparlamentet gör nu om regelverket som styr hur Europa ska nå de klimatmål vi beslutade om för ett par år sedan. För mig och oss moderater är det viktigare att utforma en politik för minskade globala utsläpp, för investeringar och innovation, än att bidra till byråkratiska och centralistiska system som detaljreglerar vartenda steg på vägen.

Det finns inget egenvärde i att detaljstyra hur utsläppen ska minska, det viktiga är att de minskar. Om det sker genom mer effektiv energianvändning eller mer ren energi spelar ingen roll för klimatet.

Svenskt Näringslivs vision:
Ett välmående och konkurrenskraftigt EU vars övergripande målsättning är att stärka företagens, individers och medlemsländernas möjligheter att hävda sig i en allt starkare global konkurrens.

Läs gärna mer om Svenskt Näringslivs program för ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt EU här

Den inre marknadenEu/Emu/EuroEU
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist