NYHET1 juli 2020

Nordisk samsyn om klimatlag

En viktig del i EU:s gröna giv är en kommande klimatlag. Fyra nordiska näringslivsorganisationer har formulerat ett antal rekommendationer, så att lagen blir ett effektivt redskap för att möta klimatutmaningen.

Hege Skryseth, vd Kongsberg Digital, och Carita Ollikainen, Valmet Corporation, vill se en klar och tydlig klimatlag som inte kan misstolkas. Luddiga och oklara regler gör det svårt att verka på den inre marknaden.Foto: Oskar Kihlborg

Svenskt Näringsliv och näringslivsorganisationerna från Danmark, Finland och Norge står enade bakom målet om ett klimatneutralt Europa senast 2050. De delar även uppfattningen att Europa bör fortsätta att ha en ledande roll i kampen mot klimatförändringarna och även tillhandahålla lösningar utanför Europa. Den europeiska gröna giv som EU-kommissionen presenterat kommer, rätt hanterat, vara ett viktigt verktyg för att uppfylla dessa ambitioner.

En viktig del i den gröna given är EU:s klimatlag. De fyra största nordiska näringslivsorganisationerna presenterade ett nytt gemensamt positionspapper den 30 juni i samband med ett webbinarium,”The Climate Law post Covid-19 – the role of industry and business in reaching the objectives of climate action and economic recovery”.

Klimatlagen kommer att vara avgörande för att uppfylla EU:s klimatambitioner. En sådan lag ger förutsägbarhet och kan därmed öka investeringsviljan för europeiska företag. Det krävs dock ett välfungerande regelverk som tar hänsyn till internationell konkurrens.

Politiken sätter kursen - näringslivet levererar lösningar

Medan politiken sätter kursen och definierar klimatambitionerna, kommer det till stor del att vara upp till näringslivet att leverera den teknik, de lösningar, produkter och innovationer som behövs för att nå högt uppställda mål. Detta är också nyckeln till att EU:s gröna giv – eller European Green Deal – når framgång. I positionspappret har de nordiska näringslivsorganisationerna formulerat ett antal rekommendationer som beslutsfattarna bör ta hänsyn till för att klimatlagen ska bli ett effektivt redskap för att möta klimatutmaningen.

På webbinariet, där positionspappret presenterades, fick näringslivsrepresentanter från nordiska länder berätta om hur de såg på EU:s klimatarbete och på klimatlagen. Ingrid Reumert från byggföretaget Velux, menade att ekonomisk tillväxt och jobbskapande är tillbaka på agendan och viktigare än på länge nu efter Coronakrisen.

– Byggindustrin har en central roll för grön förändring - men också för ett hälsosammare samhälle, vilket jag tror kommer märkas efter Covid-19. Den gröna given som tillväxtåtgärd är central. Efter Corona måste vi även överkomma de barriärer som finns för en grön förändring och vara mer transparenta med vilka utsläpp som vi har inom industrin.

Inom byggbranschen sker det mycket på klimatområdet, exempelvis arbetar de både med energieffektivisering och återanvändning av material.

Balansera klimat, kostnad och levnadsstandard

– En av de centrala frågorna är hur vi kan ta ett helhetsperspektiv på livslängden, från att en byggnad byggs till att den slutligen rivs eller renoveras. Om vi ska uppnå våra utsläppsmål, behöver gapet mellan de renoveringar som görs och de renoveringar som behöver göras årligen minskas ordentligt. Det finns inga genvägar här utan bara hårt arbete och en vilja från industrin. Vi måste balansera klimat, kostnad och levnadsstandard, sade Ingrid Reumert.

Hege Skryseth är vd på Kongsberg Digital, ett företag som är stort inom den maritima sektorn. Hon beskrev sin bransch som ganska konservativ och som kanske inte direkt ligger i framkant inom digitaliseringen. Och det var bland annat inom detta område som hon såg god potential för klimatförbättrande åtgärder.

– Jag tvivlar inte för en sekund på att den tekniska utvecklingen kommer vara avgörande för en grönare industri. Vi ser exempelvis stora möjligheter i att elektrifiera skeppsflottan och även i att ha flera autonoma skepp som opererar själva. Här finns de stora möjligheterna för att minska utsläppen i den maritima sektorn.

Skryseth, vars företag verkar globalt, ser stora skillnader i klimatarbetet.

– Jag kan se att det kommer många nya initiativ, inte minst från Kina, för att gå mer mot “smart” leverans och jag ser också en transportindustri som inte är lika beroende av fossila bränslen. Det finns regioner i världen som har mindre fokus på klimatet, även om världsindustrin som helhet verkar ta mer och mer ansvar. Här kan EU bidra med samordning, offentliga investeringar i teknik och infrastruktur vilket är något industrin efterfrågar.

Tydlighet och transparens var något som samtliga företagsrepresentanter efterfrågade av EU. Carita Ollikainen, från Valmet Corporation, berättade att det finns skrivelser och artiklar inom EU:s klimatpolicy som är svårtolkade, något som försvårar både deras och andras arbete med att bli klimatneutrala.

EU lite för ödmjuka

– Samtidigt tycker vi också att EU på vissa områden är lite för ödmjuka. Vi tror att vi kan producera mer energi med mindre utsläpp, men innan det finns en marknad och en efterfrågan på tekniken för negativa utsläpp så kommer inte vi att kunna utveckla den. Dessutom bör ambitionerna i hur mycket avfall som kan återvinnas stärkas rejält, det finns stora energi och miljövinster i detta.

Ollikainen, vars verksamhet har ett stort hållbarhetsfokus, välkomnar den gröna given och klimatlagen. I dag är reglerna så pass oklara att hennes företag har stora svårigheter att verka på den inre marknaden för en del av deras produkter.

– Den nya lagstiftningen kan hjälpa till att sätta ett klart mål för oss och våra kunder om ett klimatneutralt Europa vid 2050. Men framförallt behöver vi en bättre lagstiftning som fungerar både på den inre marknaden och utanför EU. Vi hoppas att detta kan bidra till det.

Moderatorn för webbinariet var Anders Ladefoged, som är chef för EU-frågor vid Dansk Industri. Han sammanfattade med något som hela det nordiska näringslivet står bakom, nämligen:

– Industrin har viljan och teknologin men EU måste ge bra spelregler och sätta ambitiösa mål!

KlimatDelaktighet och påverkan i EUEU
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist