Livsmedelsverket kovänder: Går med på betalning i efterhand

NYHET Publicerad

REGLER En delseger har uppnåtts för alla företag som berörs av kommunal livsmedelskontroll: Livsmedelsverket kräver nu att de omstridda debiteringarna endast ska ske i efterhand, till skillnad från idag. "Äntligen", säger hotellägaren Richard Larson.

Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs.

Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs.

Martin Clarstedt, miljö- och byggchef i Rättviks kommun.

Martin Clarstedt, miljö- och byggchef i Rättviks kommun.

Alexander Sobestiansky, statsinspektör vid Livsmedelsverket

Alexander Sobestiansky, statsinspektör vid Livsmedelsverket

Östlund Christer

Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer

Efter att ha lyssnat på landets företagare, Svenskt Näringsliv och vissa kommuner som har gått i bräschen för frågan har nu Livsmedelsverket bytt ståndpunkt och kommit fram till att en efterhandsdebitering av livsmedelskontroller är den bästa lösningen.

Det är av denna anledning som Livsmedelsverket nu har begärt att Näringsdepartementet nu utreder frågan om obligatorisk efterhandsdebitering av avgifter för kontroll av livsmedelsanläggningar. Enligt Livsmedelsverkets hemställan den 16 november föreslås att ett eventuellt nytt system med efterhandsdebitering bör införas från den 1 januari 2020.

Som det ser ut i dag så får dessa företag i många kommuner betala en obligatorisk kontrollavgift i början av året. Kommunens tjänstemän kan därefter göra kontrollen när som helst under året. Hotellägaren Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs och han välkomnar Livsmedelsverkets nya hållning.

– Äntligen, är min spontana reaktion! Att debitera något i förväg som man inte vet om det kommer att utföras är ett märkligt system och det underminerar legitimiteten, säger Richard Larson.

Han tycker att livsmedelskontroller och ordentlig tillsyn är viktig och nödvändig och denna förändring kommer att innebära förbättringar både för branschen och för kommunen.

– Det skapar större incitament för oss att göra rätt. Om vi inte sköter oss så åker vi på fler kontroller och får betala mer. Dessutom är livsmedelskontroller något vi välkomnar. Vi vill ju få hjälp att rätta till eventuella brister och då vill vi också få den hjälp vi betalar för, säger Richard Larson.

Inspiration från ”Rättviksmodellen”

Rättviks kommun har under flera års tid arbetat med en modell där företagarna betalar huvuddelen av livsmedelskontrollerna i efterhand. Försöken har varit lyckade och många kommuner har valt att ta efter Rättviksmodellen som har kommit stå som föredöme för andra kommuner som vill förbättra sitt företagsklimat. Men den har också väckt ont blod – framförallt bland kommunföreträdare som är rädd att ekonomin kan komma att drabbas.  

Martin Clarstedt är miljö- och byggchef i Rättviks kommun. Han sitter i styrelsen för Tillväxt och tillsyn som är en förening där kommuner och branschorganisationer tillsammans arbetar för modeller för att förbättra samarbetet mellan företag och kommuner.

– Vi fick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) emot oss när vi införde en egen lösning för efterhandsdebitering och de ville rent av bannlysa vår modell. Därför är det extra roligt att Livsmedelsverket nu vill införa en modell som har framkommit i nära dialog med oss i Rättvik, säger Martin Clarstedt.

Många kommuner tror att en efterhandsdebitering kan komma att försvåra budgetarbetet då betalningsmodellen innebär större osäkerhet. Men Martin Clarstedt anser att nuvarande modell är onaturlig och opedagogisk.

– Trovärdigheten och tilliten till systemet ökar om man vet vad man betalar för. Det är också viktigt att systemen blir lätta och användarvänliga. Att Livsmedelsverket väljer att gå vår väg är oerhört glädjande, säger Martin Clarstedt.

Livsmedelsverket anpassar sig till verkligheten

På Livsmedelsverket är man medveten om att de tidigare har varit emot att debitera för kontroller i efterhand. Men med nuvarande hemställan har de bytt fot i frågan. Alexander Sobestiansky är statsinspektör vid Livsmedelsverket och förklarar den nya hållningen.

– Vi försöker anpassa oss efter den verklighet vi lever i och vi har sett att Rättviksmodellen har haft framgång. Det viktiga för oss är nu att vi skapar en modell som är obligatorisk och likvärdig för alla kommuner och myndigheter.

Det var efter att Statskontoret ville utreda frågan om det aktuella avgiftssystemet som Livsmedelsverket arbetade fram underlag som ledde fram till hemställan.

– Vår tidigare hållning byggde på hur lagen såg ut. Det är därför vi nu vill gå den politiska vägen och begära en statlig utredning, säger Alexander Sobestiansky.

Svenskt Näringsliv är positiva

Vid Svenskt Näringsliv gläds man över Livsmedelsverkets nya hållning. Men Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer, manar ändå till viss besinning och hoppas på snabbare förändring.

– Detta är bara en delseger. Vi har vunnit ett slag men ännu inte vunnit kriget. Nu lämnas ärendet över till politiken att utreda frågan, vilket drar ut på tiden. Först 2020 vet vi hur det går. Om både Statskontoret och Livsmedelsverket är överens om att förändra regelverket skulle man inte behöva gå omvägen via en statlig utredning, avslutar Christer Östlund.

Henrik Sjögren

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Dags att ta temperaturen på företagsklimatet

KOMMUNRANKNING "Företagsklimatet blir gradvis bättre. Vi vill tro att det bland annat är för att Svenskt Näringsliv för upp frågan på den kommunala agendan. Många kommuner sitter på helspänn och inväntar resultatet, säger Annie Widerberg, projektledare.
NYHET Publicerad:

Öppnar ungas ögon för ingenjörsyrket

TEKNIK Under veckan har Högskolan i Skövdes ingenjörsstudenter träffat 1200 åttondeklassare från hela Skaraborg. Möjligheternas Värld har arrangerats för femte året i rad.
NYHET Publicerad:

Brott mot butik var 15:e sekund – Nu ska alla anmälas

BROTT Fyra stölder i minuten. Sex miljarder kronor. För landets handlare har brott blivit vardagsmat – och bara två procent av brotten polisanmäls. Nu uppmanas handlare att anmäla brott under en vecka i april. ”Brottsligheten har ökat och det har blivit ett tuffare klimat”, säger Ica-handlaren Andreas Bylger.
NYHET Publicerad:

"Myndighetsutövningen behöver bli mer rådgivande"

REGELKRÅNGEL ”Om vi vill att fler ska starta verksamheter i Sverige så måste vi göra regelverken mer användarvänliga. Att fortsätta producera blanketter som ska fyllas i kommer inte att ge högre tillväxt”. Det säger Markus Svensson och Martin Clarstedt från Tillväxt & Tillsyn.
NYHET Publicerad:

Digitalisering nödvändig för att klara välfärden

FÖRETAGSKLIMAT ”Ta ett aktivt beslut och gör en tidsplan för hur ni i kommunerna ska digitalisera ert arbete. Då frigör ni resurser och klarar välfärden." Det är Per Mossebys, expert på digitaliseringsfrågor, råd till kommunala politiker och tjänstemän som vill förbättra företagsklimatet för offentlig sektor.
NYHET Publicerad:

Munkfors hyllat för sitt samarbete med företag

UTMÄRKELSE Munkfors kommun mottog priset Årets Inspiration under Svenskt Näringslivs inspirationsdag i Göteborg. "Det här är ett bevis på att vi jobbar på rätt sätt och har en god samverkan med våra företag", säger Birgitta Svensson, turism- och näringslivschef i kommunen.
NYHET Publicerad:

Handlarna: Regelbörda fortfarande ett rött skynke

BYRÅKRATI Nästan 8 av 10 handelsföretag anser att regelbördan har ökat de senaste fem åren. Värst är det i dagligvaruhandeln och järn-, bygg- och färghandeln, visar en ny rapport från Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Regelkrånglet har ökat under Löfvens styre

SKATTER Regelkrånglet för företagare har ökat under den senaste mandatperioden, visar en ny rapport. ”Skatter, arbetsrätt och branschspecifika regler är områden som företagen lyfter upp som krångliga, trots Löfvens höga svansföring före mandatperioden”, säger Andrea Femrell, vd för Näringslivets regelnämnd.
NYHET Publicerad:

Att hjälpa företagen ledde till stor succé

FÖRETAGSKLIMAT Det blev stora rubriker när Rättviks kommun slutade ta betalt av företagen för tillsyn som aldrig gjordes. Samtidigt började kommunen skifta fokus, från att enbart bestraffa företag som gör fel till att försöka hjälpa till. ”Företag i dag vill göra rätt”, sade Markus Svensson, hållbarhetsstrateg på Rättviks kommun. Han var en av föreläsarna på Svenskt Näringslivs inspirationsdag i Hässleholm, där ett 80-tal politiker och tjänstemän samlades för att lära sig mer om hur man kan skapa bättre förutsättningar för företagande.
NYHET Publicerad:

En Motalafrukost utan gränser

INTEGRATION Det bjuds på frukost i Motala en solig tisdag i mars och det är inte vilken tisdagsfrukost som helst – det är Gränslös Frukost. Kompetenssökande företag och nyanlända med spetskompetens samlades för en morgon fylld med kontaktskapande och match-making.
NYHET Publicerad:

Samarbete högt på kommunernas agenda

FÖRETAGSKLIMAT När Svenskt Näringslivs inspirationsdag för ett förbättrat företagsklimat hölls i Umeå var det fullsatt med inbjudna politiker och tjänstemän. Föreläsningar och workshops stod på programmet. ”Under 2017 började vi arbeta med företagsklimatet på ett annat sätt i Åsele. Nu är det mer tydligt att vi gör det här tillsammans”, säger Linnea Lindberg, kommunalråd Åsele kommun.
NYHET Publicerad:

Förenkla regelverket och turismsatsningar

FÖRETAGSKLIMAT För att små företag ska ha en rimlig chans att leverera till det offentliga måste det till förenklingar i upphandlingarna. Det var en av de frågeställningar som företagare i Ronneby framförde när de på ett 9-möte mötte politikerna i dialog om den lokala näringslivsutvecklingen.
NYHET Publicerad:

Företagsklimatet ska finnas i kommunens DNA

FÖRETAGSKLIMAT I Lekebergs kommun finns en kultur där företagsklimat och utveckling är i fokus och det märks i både Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet och i företagsamheten bland kommunens invånare. "Vi i den kommunala organisationen ska vara möjliggörare, men inte nödvändigtvis utförare", säger Anna Andréasson näringslivs- och utvecklingschef i Lekebergs kommun.
NYHET Publicerad:

Kommunalt tvätteri dopas med statliga pengar

OSUND KONKURRENS Landskrona har startat ett tvätteri för att få arbetslösa i arbete, med löner som staten betalar. "Vad säger att kommuner stannar vid tvätteri, om de blir belönade med statliga pengar för att ha så många anställda som möjligt?", säger Jan Kluge , ordförande Svenska Tvätteriförbundet.
NYHET Publicerad:

Vi siktar på Rättviksmodellen

FÖRETAGSKLIMAT Tidigare i veckan arrangerade Svenskt Näringsliv en Inspirationsdag för ett bättre företagsklimat, där 150 politiker och tjänstemän deltog. En av dessa var Tony Ring (m) oppositionsråd i Karlskoga. Vi vill veta vad han fick med sig från dagen.
NYHET Publicerad:

"Vi i kommunerna behöver göra vår hemläxa"

FÖRETAGSKLIMAT Tidigare i veckan arrangerade Svenskt Näringsliv en Inspirationsdag för ett bättre företagsklimat, där 150 politiker och tjänstemän deltog. En av dessa var Jessica Drugge, Näringslivssamordnare i Botkyrka. Vi vill veta vad hon fick med sig från dagen.
NYHET Publicerad:

Rapport: Nyföretagsamheten sjunker drastiskt

FÖRETAGSKLIMAT Nyföretagsamheten i Sverige sjunker återigen och är den lägsta på tio år. Det visar Svenskt Näringslivs årliga rapport om företagsamheten. ”En mycket olycklig utveckling. I ekonomiskt goda tider borde vi snarare se fler företagsamma”, säger Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

”Reepaluutredningen innebär tvångsnedläggning av min förskola”

FÖRETAGSAMHETEN I elva år har Helena Dyrén drivit sin förskola och fått mycket uppskattning från både föräldrar och kommunen. Men nu går hennes och många andra friförskolor en osäker framtid till mötes. ”Blir Reepaluutredningen verklighet gör jag konkurs”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Rapport: Välfärdsföretagare allt färre

FÖRETAGSAMHETEN Antalet nya företagare i välfärdssektorn sjunker, samtidigt ökar gruppen som lägger ner verksamheten. Främsta förklaringen är vinstdebatten. I skottgluggen hamnar framför allt företagsamma kvinnor, visar ny statistik.