Livsmedelsverket kovänder: Går med på betalning i efterhand

NYHET Publicerad

REGLER En delseger har uppnåtts för alla företag som berörs av kommunal livsmedelskontroll: Livsmedelsverket kräver nu att de omstridda debiteringarna endast ska ske i efterhand, till skillnad från idag. "Äntligen", säger hotellägaren Richard Larson.

Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs.

Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs.

Martin Clarstedt, miljö- och byggchef i Rättviks kommun.

Martin Clarstedt, miljö- och byggchef i Rättviks kommun.

Alexander Sobestiansky, statsinspektör vid Livsmedelsverket

Alexander Sobestiansky, statsinspektör vid Livsmedelsverket

Östlund Christer

Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer

Efter att ha lyssnat på landets företagare, Svenskt Näringsliv och vissa kommuner som har gått i bräschen för frågan har nu Livsmedelsverket bytt ståndpunkt och kommit fram till att en efterhandsdebitering av livsmedelskontroller är den bästa lösningen.

Det är av denna anledning som Livsmedelsverket nu har begärt att Näringsdepartementet nu utreder frågan om obligatorisk efterhandsdebitering av avgifter för kontroll av livsmedelsanläggningar. Enligt Livsmedelsverkets hemställan den 16 november föreslås att ett eventuellt nytt system med efterhandsdebitering bör införas från den 1 januari 2020.

Som det ser ut i dag så får dessa företag i många kommuner betala en obligatorisk kontrollavgift i början av året. Kommunens tjänstemän kan därefter göra kontrollen när som helst under året. Hotellägaren Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs och han välkomnar Livsmedelsverkets nya hållning.

– Äntligen, är min spontana reaktion! Att debitera något i förväg som man inte vet om det kommer att utföras är ett märkligt system och det underminerar legitimiteten, säger Richard Larson.

Han tycker att livsmedelskontroller och ordentlig tillsyn är viktig och nödvändig och denna förändring kommer att innebära förbättringar både för branschen och för kommunen.

– Det skapar större incitament för oss att göra rätt. Om vi inte sköter oss så åker vi på fler kontroller och får betala mer. Dessutom är livsmedelskontroller något vi välkomnar. Vi vill ju få hjälp att rätta till eventuella brister och då vill vi också få den hjälp vi betalar för, säger Richard Larson.

Inspiration från ”Rättviksmodellen”

Rättviks kommun har under flera års tid arbetat med en modell där företagarna betalar huvuddelen av livsmedelskontrollerna i efterhand. Försöken har varit lyckade och många kommuner har valt att ta efter Rättviksmodellen som har kommit stå som föredöme för andra kommuner som vill förbättra sitt företagsklimat. Men den har också väckt ont blod – framförallt bland kommunföreträdare som är rädd att ekonomin kan komma att drabbas.  

Martin Clarstedt är miljö- och byggchef i Rättviks kommun. Han sitter i styrelsen för Tillväxt och tillsyn som är en förening där kommuner och branschorganisationer tillsammans arbetar för modeller för att förbättra samarbetet mellan företag och kommuner.

– Vi fick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) emot oss när vi införde en egen lösning för efterhandsdebitering och de ville rent av bannlysa vår modell. Därför är det extra roligt att Livsmedelsverket nu vill införa en modell som har framkommit i nära dialog med oss i Rättvik, säger Martin Clarstedt.

Många kommuner tror att en efterhandsdebitering kan komma att försvåra budgetarbetet då betalningsmodellen innebär större osäkerhet. Men Martin Clarstedt anser att nuvarande modell är onaturlig och opedagogisk.

– Trovärdigheten och tilliten till systemet ökar om man vet vad man betalar för. Det är också viktigt att systemen blir lätta och användarvänliga. Att Livsmedelsverket väljer att gå vår väg är oerhört glädjande, säger Martin Clarstedt.

Livsmedelsverket anpassar sig till verkligheten

På Livsmedelsverket är man medveten om att de tidigare har varit emot att debitera för kontroller i efterhand. Men med nuvarande hemställan har de bytt fot i frågan. Alexander Sobestiansky är statsinspektör vid Livsmedelsverket och förklarar den nya hållningen.

– Vi försöker anpassa oss efter den verklighet vi lever i och vi har sett att Rättviksmodellen har haft framgång. Det viktiga för oss är nu att vi skapar en modell som är obligatorisk och likvärdig för alla kommuner och myndigheter.

Det var efter att Statskontoret ville utreda frågan om det aktuella avgiftssystemet som Livsmedelsverket arbetade fram underlag som ledde fram till hemställan.

– Vår tidigare hållning byggde på hur lagen såg ut. Det är därför vi nu vill gå den politiska vägen och begära en statlig utredning, säger Alexander Sobestiansky.

Svenskt Näringsliv är positiva

Vid Svenskt Näringsliv gläds man över Livsmedelsverkets nya hållning. Men Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer, manar ändå till viss besinning och hoppas på snabbare förändring.

– Detta är bara en delseger. Vi har vunnit ett slag men ännu inte vunnit kriget. Nu lämnas ärendet över till politiken att utreda frågan, vilket drar ut på tiden. Först 2020 vet vi hur det går. Om både Statskontoret och Livsmedelsverket är överens om att förändra regelverket skulle man inte behöva gå omvägen via en statlig utredning, avslutar Christer Östlund.

Henrik Sjögren

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ballonger hotas av EU:s kamp mot plastnedskräpning

REGELKRÅNGEL Mindre plastskräp i haven. Det är EU:s ambition med den lista över olika plastprodukter som ska förbjudas eller där företagen måste ta ansvar för nedskräpningen. Det drabbar ett svenskt företag trots att ballongerna inte är gjorda av plast och inte tillverkade i Sverige.
NYHET Publicerad:

Sverige ger upp kampen mot regelkrånglet

KRÅNGELSVERIGE Sverige tappar ytterligare mark i en internationell studie om arbetet mot regelkrångel. Politikerna tar inte frågan på allvar, de måste gå från ord till handling, hävdar regelexpert Göran Grén.
NYHET Publicerad:

Industriföretag träffar kvinnor med ledarambitioner

HALLÅ DÄR Madelen Porserud, som tillsammans med tre andra civilingenjörer grundat Female Leader Engineer. Vad går det ut på?
NYHET Publicerad:

Bra företagsklimat bakom valframgång

RANKING 2018 Centerpartiet gör ett historiskt val och sitter kvar vid makten i Nordmaling. Ett av huvudskälen till den politiska framgången är en långsiktig satsning på företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Höganäs gläds åt framgången – blickar framåt

RANKING 2018 Efter många år i toppen, men utanför prispallen, hittar vi i år Höganäs på tredjeplatsen i kommunrankingen. ”Det är ett jätteroligt kvitto på vårt arbete”, säger kommunstyrelsens ordförande Peter Schölander.
NYHET Publicerad:

Företagsklimatet 2018: ”Konkurrensen har hårdnat”

RANKING 2018 Solna toppar för elfte året i rad. Det visar rankinglistan över kommunernas företagsklimat som presenteras idag. ”Många kommuner jobbar intensivt med frågorna vilket är positivt. Samtidigt ser vi en del orosmoln när det gäller de större kommunerna”, säger Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Strömstad årets klättrare

RANKING 2018 Med en förbättring med 89 placeringar är Strömstad den kommun som klättrar mest i rankingen. Från att ha legat på plats 195 ligger kommunen nu på plats 106 och bakom framgången finns strategier och goda relationer med näringslivet.
NYHET Publicerad:

Fler insatser bör göras för att förbättra företagsklimat i Karlskrona

FÖRETAGSKLIMAT Trots insatser upplever företagen brister i företagsklimatet i Karlskrona. Bland annat behöver dialogen med kommunledningen stärkas och informationen om kommunens service förbättras.
NYHET Publicerad:

Digitaliseringen sätter Karlskrona på kartan

DIGITALISERINGEN I grunden handlar det om att åstadkomma bättre service för företag och privatpersoner. Så sammanfattar kommundirektören Carl-Martin Lanér Karlskronas digitaliseringsarbete.
NYHET Publicerad:

Fyra röster inför kommunrankingen

FÖRETAGSKLIMAT Inför 2018 års kommunranking pejlar vi förväntningarna och känslorna hos fyra kommuner runt om i Sverige. Samtliga svarande är kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun.
NYHET Publicerad:

Prao kan locka unga till äldreomsorgen

PRAO Arbetsgivare välkomnar att prao blivit obligatoriskt igen. Stockholmsföretagaren Marita Eerola har tidigare försökt få kontakt med skolor för att erbjuda praoplatser men förgäves. "Jag tycker det är jättebra och oerhört viktigt att man tidigt kommer ut och får smaka på arbetslivet", säger hon.
NYHET Publicerad:

VA-prövning sänkte utbyggnad av konstskola för unga

REGELKRÅNGEL Företagarna Marita och Jon Jonsson ville bygga ut sin konstnärsverksamhet på Körsbärsgården på Gotland. Bygglovsansökan mottogs positivt av kommunen, men en VA-prövning drog ut åtta månader på tiden och nu har paret tvingats dra tillbaka ansökan och skrinlägga projektet.
NYHET Publicerad:

Korta vägar mellan kommun och näringsliv i Hofors

FÖRETAGSKLIMAT Resultatet i årets enkät om det lokala företagsklimatet vittnar om att samarbetsandan mellan näringsliv och kommun i Hofors är bra, något som bekräftas av företagaren Johanna Grönlund och kommunstyrelsens ordförande Linda-Marie Anttila, S.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsörjningen ett växande problem

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett medelvärde på 2,71 hamnar frågan om tillgång på medarbetare med relevant kompetens längst ned i årets enkät om det lokala företagklimatet. "Det är stora utmaningar att få tag i rätt kompetens", säger Johan Olsson på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kommuner konkurrerar ut privata företag

KONKURRENS Nästan 20 procent av företagen svarar ja på frågan om de upplever att kommunen eller kommunens företag driver verksamhet som de själva skulle kunna driva i eget bolag. Samtidigt finns det mycket att göra för att upphandlingsförfarandet ska fungera bättre. "Lösningen är en god dialog", säger jurist Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Rättviks kommun förstår företagen

ENKÄT Rättvik får högst betyg av alla kommuner på frågan om vägledning vid tillstånd, tillsyn och kontroll. Det är ingen överraskning för företagaren Linda Thorslund Leandersson. "Jag är inte alls förvånad. Kommunen har varit jättestöttande i vårt projekt", säger hon.
NYHET Publicerad:

Munkfors bäst på företagande

INFÖR RANKINGEN Med 4,6 i medelbetyg hamnar Munkfors högst upp i det sammanfattande omdömet om företagsklimatet. "Alla känner att kommunen bryr sig och uppmärksammar företagen", säger Pernilla Melén, vd på Munkforssågar, ett av ortens större företag.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Allt bättre företagsklimat

ENKÄT Det lokala företagsklimatet fortsätter att förbättras. I år får rekordmånga kommuner betyget ”bra” i sammanfattande omdöme.  Allra högst betyg får Munkfors i Värmland. "Vi har sett en positiv utveckling under de senaste åren", säger Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Gilla Jobbskaparna bjöd på företagssafari

FÖRETAGSSAFARI Under april har kampanjen "Gilla Jobbskaparna" drivits av Svenskt Näringsliv runt om i landet. I Lekebergs kommun, Närke, arrangerades företagssafari och flera av kommunens företagare fick chans att visa vad de gör.