Inspirationsdagen på Arlanda lockade 150 politiker och tjänstemän.

Inspirationsdagen på Arlanda lockade 150 politiker och tjänstemän.

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

NYHET Publicerad

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.

Cecilia Lejon är initiativtagare till Trelleborgsmodellen.

Cecilia Lejon är initiativtagare till Trelleborgsmodellen.

Enligt Lars Rådén blev det politiska handslaget över blockgränsen vändningen uppåt för Solna.

Enligt Lars Rådén blev det politiska handslaget över blockgränsen vändningen uppåt för Solna.

"Vi har hela tiden en dialog med näringslivet", säger Åsa Bergström.

"Vi har hela tiden en dialog med näringslivet", säger Åsa Bergström.

Företagsklimatet är någonting som berör alla i den kommunala organisationen, betonade Jacob Högfeldt.

Företagsklimatet är någonting som berör alla i den kommunala organisationen, betonade Jacob Högfeldt.

När det handlar om företagsklimatet är det enligt Christer Östlund tillåtet att stjäla hur många idéer som helst av varandra för att nå resultat.

En av inspiratörerna var Cecilia Lejon. På arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun tog hon initiativet till det som sedan fick namnet Trelleborgsmodellen. Man vände på perspektivet och fick fler och fler att kunna lämna försörjningsstödet och få en anställning.

– Vi gjorde ett strategiskt vägval och gick från det sociala perspektivet med fokus på biståndsrätt och omhändertagande till ett arbetsmarknadsperspektiv med självförsörjning och eget ansvar i centrum. Utgångspunkten var grundsynen på medborgarna. Att ställa krav är detsamma som att visa kärlek, förklarade Cecilia Lejon.

Arbetsplats först

En av principerna i Trelleborgsmodellen är att först hitta en arbetsplats och sedan successivt göra den nödvändiga kompletteringen av kompetensen.

– Samverkan med lokalt och regionalt näringsliv är avgörande för att lyckas. Allt måste ske på riktigt. Människor behöver jobb, inte sysselsättning. Vi avstod från sysselsättningar som systugor och snickeriverksamhet, berättade Cecilia Lejon.

Hon menade att Trelleborgs strategiska vägval gjorde att medborgarna fick bättre service till lägre kostnad. Antalet i självförsörjning ökade dramatiskt.

– Man måste helt och hållet släppa det gamla tänkandet och helhjärtat satsa på det nya. Annars blir det inte full effekt, framhöll Cecilia Lejon, som idag är konsult på PwC och delar med sig av sina erfarenheter av Trelleborgsmodellen.

Elva år på toppen

Solna har elva år i rad toppat Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. På inspirationsdagen på Arlanda påminde kommunalrådet Lars Rådén (M) om att utgångsläget i slutet av 1990-talet inte var det bästa.

– Solna hade hög arbetslöshet, omfattande försörjningsstöd och dålig ekonomi. Många såg oss som en sunkig förortskommun, konstaterade han.

Ett politiskt handslag över blockgränsen blev vändningen. Solna till toppen var målet. De allra flesta drog åt samma håll.

– Men det krävde förstås att vi bytte perspektiv, fastslog Lars Rådén och pekade på de tre delarna i Solnamodellen – att ställa krav på individen för att han eller hon ska komma i egen försörjning, att skapa en speciell kompetensförvaltning för att koncentrera insatserna och att arbeta med ett mycket tydligt näringslivsfokus med goda relationer med företagen.

Myndighetsdjungeln

Andreaz Strömgren är kommunchef i Timrå. På inspirationsdagen tittade han och Daniel Andersson, projektledare på Svenskt Näringsliv för kommunrelationer, närmare på företagens resa i myndighetsdjungeln.

– Kommunen ska fungera som ett verksamhetsstöd så att företagens ambitionsmål blir lättare att nå. Då måste vi främja mod och nyfikenhet bland våra medarbetare och försöka bygga upp en kollegial stämning. Det är inte livsfarligt att någon gång göra fel så länge felen går att rätta till, påpekade Andreaz Strömgren.

Han underströk att det i handläggningen av alla former av ärenden krävs att kommunen samordnar insatserna utifrån företagens behov och önskemål. En annan tung faktor är att kommunen finns med på ett tidigt stadium i processen.

Göra rätt från början

Daniel Andersson poängterade att det mest effektiva sättet för myndighetsutövning är att hjälpa företagen att göra rätt från början.
– Genom rådgivning är det möjligt att både uppnå högre regelefterlevnad och ett bättre företagsklimat.

I diskussionen om förhands- eller efterhandsdebitering av tillsynsavgifter påminde Daniel Andersson om att lagstiftning om debitering efter det att tillsynen utförts verkar vara på gång.

– Här finns det lågt hängande frukt som kommunerna kan plocka. Varför inte visa sig proaktiv genom att införa den förändringen innan lagkravet kommer?

Ett enda ord

I ett avslutande panelsamtal fick företrädare för tre framgångsrika kommuner uppgiften att med ett enda ord beskriva vad som skapar förutsättningar för ett bra företagsklimat.

Mod var det ord som Annalena Järnberg, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Hällefors, fastnade för. 2015 låg Hällefors allra sist i Svenskt Näringslivs ranking. Vid den senaste mätningen hade man avancerat rejält och tagit sig upp till plats 134.

– Det krävs mod för att fatta beslut om att slå in på nya vägar och att ha som utgångspunkt att näringslivet är oerhört viktigt för en positiv utveckling i kommunen. Vi har verkligen lyssnat på företagens åsikter och försökt sätta oss in i deras vardag, underströk Annalena Järnberg.

Fredrik Kjos (M) är kommunstyrelsens ordförande i Upplands Väsby. Han valde ordet inställning för att förklara kommunens fina placering i rankingen. Upplands Väsby fick plats 18 förra gången och har länge legat i den absoluta toppen.

– Vi tar aktivt till oss det som företagen tycker och anstränger oss för att ständigt bli bättre. Det räcker inte att vara bra. Vi måste bli bättre genom att prova och våga prova nytt. Svenskt Näringslivs ranking är en komponent i detta hårda och långsiktiga arbete, menade Fredrik Kjos.

Framåtsträvande var det sammanfattande ordet från Åsa Bergström. Hon är näringslivschef i Solna, ”den ständiga ettan i rankingen” som någon uttryckte saken.

– Vi har hela tiden en dialog med näringslivet. Det behövs ett partnerskap med företagen, ett integrerat näringslivsarbete, ett tydligt ledarskap och kompetenta medarbetare. Det gör oss handlingskraftiga och snabbfotade, förklarade Åsa Bergström.

Högt betyg  

Inspirationsdagen på Arlanda fick ett högt betyg av deltagarna.

– Det har varit ett spännande och innehållsrikt program där vi fått tips om nya angreppssätt på aktuella frågor, tyckte Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs.

I den senaste rankingen blev det plats 109 för Strängnäs. Kommunen var lite bättre för ett par år sedan, men mycket sämre än nu om vi går ytterligare några år tillbaka. Strängnäs är en av de utvalda kommunerna inom Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram för det lokala företagsklimatet.

– Det är vi glada för. Företagsklimatet är någonting som berör alla i den kommunala organisationen. Nu har vi ett långsiktigt arbetssätt som förhoppningsvis ger genomslag i företagsklimatet, betonade Jacob Högfeldt.

Sören Karlsson

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Landets bästa myndighetskommuner – så tycker företagarna 

FÖRETAGSKLIMAT Tillstånd, tillsyn, bygglov och tillgången till mark och lokaler. Kommuner hanterar frågor som påverkar företagandet på många sätt. Se vilket betyg det lokala näringslivet ger myndighetsutövningen i sin hemkommun.
NYHET Publicerad:

Här betalar företagarna livsmedelsfakturan utan att klaga

FÖRETAGSKLIMAT Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövningen. Kommunen har bland annat infört en modell med efterhandsdebitering för sina livsmedelskontroller. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Här finns bäst förutsättningar för företagen

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten på rekordlåg nivå

FÖRETAGSKLIMAT Samtidigt som Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxt och välstånd sjunker andelen personer som väljer att starta företag. "Det är anmärkningsvärt och oroväckande. Nyföretagsamheten för kvinnor är särskilt bekymmersam eftersom den fortsätter att sjunka från en redan låg nivå", säger projektledare Jakob Steinstö.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.
NYHET Publicerad:

Handfasta råd till kommunpolitiker

FÖRETAGSKLIMAT Alla kommuner vill ha ett bra företagsklimat. Svårigheten är att veta vad man ska göra. Svenskt Näringsliv publicerar därför en serie guider riktade till kommunala politiker och chefer.
NYHET Publicerad:

"Det handlar om att använda vanligt bondförnuft"

GISLAVEDS FÖRETAGSRESA I två och ett halvt år har Gislaveds kommun arbetat aktivt för att stärka servicenivån i myndighetsutövningen. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Företagen uppskattar den nya inställningen och grannkommunen Tranemo har inlett ett samarbete med Gislaved över länsgränsen.
NYHET Publicerad:

Så blev Nordmaling topp tio

FEM FRAMGÅNGSFAKTORER Från botten till toppen på drygt fyra år. Madelaine Jakobsson, kommunstyrelsens ordförande, redogör för faktorerna bakom Nordmalings förbättrade företagsklimat. 
NYHET Publicerad:

Kundfokus gav kortare bygglovstider i Eslöv

MYNDIGHETSUTÖVNING År 2014 tog det i genomsnitt fyra månader att få svar på sitt bygglov i Eslöv. Nu har handläggningstiden sjunkit till 5,7 veckor, även om företagsärenden i snitt tar längre tid, 6,9 veckor. "Även om vi tillämpar myndighetsutövning är företagen våra kunder som vi måste värna om", säger Lars Persson, näringslivschef i Eslövs kommun.
NYHET Publicerad:

Så tydliga är kommunerna med sina mål om företagsklimatet

KARLÄGGNING Det ska vara enkelt för en företagare att se vilka mål kommunen satt upp för att förbättra företagsklimatet. Svenskt Näringslivs studentmedarbetare Emma Supponen har genomfört ett projekt där hon kartlagt hur tydliga kommunerna är med sina mål.
NYHET Publicerad:

Drag kring Kungsörs företagsklimat

NÄRINGSLIVSTRATEGI Kungsörs kommun har klättrat 89 steg på kommunrankingen de senaste två åren, med ett ordentligt kliv på 68 placeringar sedan i fjol. Det gör Kungsör till den sjunde bästa klättraren 2018. ”Vi har haft ett medvetet fokus”, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.
NYHET Publicerad:

Skogsägare stämmer staten för utebliven ersättning

ÄGANDERÄTT Staten har slutat att ersätta skogsägare i fjällnära områden. Frågan ställs nu på sin spets i ett ärende i Mark- och miljödomstolen i Umeå.