Så blev kommunen kvitt förlorarstämpeln

NYHET Publicerad

FÖRETAGSKLIMATET 195 platser uppåt i kommunrankingen på tre år. Det är effekten av att Kungsör lägger sig nära företagarnas hållning. ”Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.

Kungsör

Kungsör har skapat ett nytt diskussionsklimat, som blev grunden till ett djupare samarbete mellan kommun och näringsliv.

Kungsör i början av januari 2017. Kommunföreträdare och representanter för näringslivet skakar hand. Ett fempunktsprogram för ett bättre samarbete signeras.

Förutsättningarna att starta och driva företag har varit allt annat än bra en längre tid. Ett rykte gör gällande att kommunen uppfattas som negativ till näringslivet.

Nu är det läge att tala klartext och råda bot på gamla misstag. Tanken är bland annat att parterna gemensamt profilerar och marknadsför kommunen för att locka fler företag till Kungsör. Samtidigt fortsätter arbetet för fortsatt god tillväxt och öka förståelsen för sambandet mellan inflyttning av arbetskraft och skatteintäkter samt utveckla det som har varit bra bakåt i tiden.

Det får kommundirektör Claes-Urban Boström, ett vid överenskommelsen nytt ansikte i kommunledningen, att tänka tillbaka. Överlag är det positiva tankar, det som var jobbigt var att det inte fanns någon grund att stå på, så lite dokumentation.

– Vi hade uppförsbacke, men potentialen var fantastisk. Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare, säger han.

Ett nytt diskussionsklimat skapades, som blev grunden till ett djupare samarbete mellan kommun och näringsliv.

Med fempunktsprogrammet lyfter kommunen, som går från plats 286 i Svenskt Näringslivs kommunrankingen 2016 till att tre år senare hamna på plats 91. En förbättring med 195 platser.

För en liten kommun som Kungsör, 8 667 invånare, är de lokala företagens förutsättningar viktiga. Ett välmående näringsliv, som pratar väl om kommunen, ökar förutsättningarna för nya företagsetableringar. Och när företag på plats funderar på att expandera och utveckla så väljer de att stanna kvar istället för att leta utanför kommungränsen tack vare ett bra näringsklimat, konstaterar Claes-Urban Boström, som verkar ha en genomtänkt uppfattning om samhället och näringslivets roll.

Han påminner om att effekten av växande företag inte sällan innebär fler anställda. För kommunen är det lika med fler skattebetalare, vilket gynnar välfärden.

– 45 procent av kommunens skatteunderlag kommer från näringslivet. Därför är det angeläget med bra företagsklimat, säger Claes-Urban Boström.

Den allmänt spridda bilden är att näringslivet är ett ämne som engagerar och prioriteras. Politiker och höga tjänstemän går i bräschen, inställningen sipprar ner genom hela organisationen.

– Det väger tungt och är avgörande. Det känner företagen, säger Ida-Maria Rydberg, näringslivschefen som är Claes-Urban Boströms närmaste vapendragare och en viktig kugge i kommunens arbete att bli bättre för företagen. 

Hon berättar om tvärgrupper, där förvaltningar jobbar tillsammans, för att få alla delaktiga. 

– Fördelen för en liten kommun, är att det är möjligt att träffa samtliga chefer, 45 stycken, i ett sammanträdesrum. Då kan vi lättare fokusera, prioritera och bestämma hur samarbetet ska gå till, tillägger Claes-Urban Boström.

Senaste tillskottet är något som döpts till företagsservice. Vid två tillfällen varje år träffas handläggare, upphandlare och företagare för att ventilera gemensamma frågor. Enskilda skräddarsydda träffar med kommunen är också möjligt. Mötet äger då rum hos företaget.

– Vi vill vara nära företagarna, säger Ida-Maria Rydberg, som började bygga relationer på allvar när hon tillträdde sin tjänst 2017.

– Idag gör hon femtio företagsbesök om året, inflikar Claes-Urban Boström.

Ett område där kommunen trycker på för att få till en samverkan med företagen är arbetslösheten och bli vad som i Januariöverenskommelsen benämns fria aktörer.

– Vi kan skapa arbetstillfällen som en tredje aktör inte kan. För företagen är det viktigt, då vi har en arbetslöshet på 10,3 procent, vilket är på tok för högt. Kan vi komma ner till sju procent, så gör det skillnad för välfärden. Och det är naturligtvis näringslivet intresserat av.

Många kommuner utvecklar ett svårartat beroende av spräckta budgetplaner trots politiska hästkurer och ekonomiska stålbad. Även Kungsör brottas med en bräcklig ekonomi och en åldrande befolkning. Om åtta år är antalet 80-plusare dubbelt så många, oavsett in- och utflyttning.

Claes-Urban Boström hushållar inte med sanningen när han kommenterar situationen.

– Det är en stor omställning och en stor kostnad för oss. Ska vi klara det så kan vi inte räkna med att höja skatten. Vi måste få in nya skattemedel. Det kräver fler invånare och då måste vi ha detaljplaner med bra boendemiljöer och bra förutsättningar för företagen, så att vi får ett starkt näringsliv, säger Claes-Urban Boström.

Parallellt fördjupas ett trettonårigt samarbete med grannarna Arboga och Köping för att klara framtiden. Lönesättning, upphandling, it, myndighetsutövning och näringslivsstrategi är några av de gemensamma sakfrågorna.

– Samarbetet över kommungränserna underlättar kompetensutveckling, rekrytering och gör det lättare att behålla medarbetare. Därmed får vi en bättre verksamhet ut mot kommuninvånarna.

Ett område där näringslivet upplever kommunala klavertramp är offentliga upphandlingar.

När Visma frågade 390 anbudsgivare inom olika branscher om hur de upplever myndigheter i offentliga upphandlingar uppgav åtta av tio att de någon gång avstått från att lämna anbud. De främsta orsakerna var att myndigheter fäster för stor vikt vid priset, bortser från kvalitet och hållbarhet, och att kravställningar och förfrågningsunderlag är luddiga.

Till och med kommunala upphandlare känner frustration eftersom de saknar stöd och förståelse från kommunens högsta ledning, enligt Svenskt Näringsliv.

Claes-Urban Boström förstår kritiken. Kungsör försöker skapa bra förutsättningar genom att upphandlingsenheten håller utbildningar, så att näringslivet vet vad som gäller. Dessutom får företagare som anser sig vara förfördelade komma till tals.

– Ett exempel är det privata måleriföretaget som hade synpunkter på en upphandling, där kunden var det kommunala fastighetsbolaget. Förfrågningsunderlaget granskades för att se vad som inte hade fungerat bra. Upphandlingar är ett måste. Vi kan försöka styra dem så att allt går korrekt till, säger han.

Råden till andra kommuner:

• Besök andra kommuner. Ta med er bra idéer hem och gör om den efter egna förutsättningar.

• Besök företagen regelbundet. Lyssna, diskutera, skapa en dialog.

• Kom överens med företagen vilka frågor som ska prioriteras, gör sedan jobbet. Skapar trovärdighet.

 

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Här är landets första krångelombudsman

FÖRETAGSKLIMATET Malin Johnsson är landets första krångelombudsman. Kommunalrådet Peter Danielsson (M) jobbar hårt för att minska regelkrånglet men anser att kommunen har hamnat i en återvändsgränd och vill därför testa något nytt.
NYHET Publicerad:

Så blev kommunen kvitt förlorarstämpeln

FÖRETAGSKLIMATET 195 platser uppåt i kommunrankingen på tre år. Det är effekten av att Kungsör lägger sig nära företagarnas hållning. ”Vi satte oss ner och började prata med varandra, inte om varandra. Det hade ingen gjort tidigare, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.
NYHET Publicerad:

Snabbfotade politiker lyfter Falkenberg i näringslivsranking

RANKING 2019 Det är enkelt att driva företag i Falkenberg, anser Lotta Peltoarvo, en av kommunens entreprenörer. ”Mycket handlar om närheten mellan kommun och företag. Vi känner oss lyssnade på”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Sjudande näringsliv hos årets klättrare

RANKING 2019 Dalakommunen klättrar 158 placeringar, från plats 256 till 98 i årets undersökning. ”Det har aldrig varit roligare att vara företagare i Malung-Sälen”, säger Leif Nilsson.
NYHET Publicerad:

Här trivs företagen bäst – och sämst

RANKING 2019 Tydlig, tillgänglig och professionell. Så vill många företag att deras hemkommun ska vara. Och alla dessa egenskaper hittar vi hos – just det – Solna. Kommunen är bäst på företagande för tolfte gången i rad, enligt en färsk näringslivsranking.
NYHET Publicerad:

Prao omtyckt återvändare till skolan

PRAO Under tre veckor i oktober är det återigen dags för elever från Vara kommuns två högstadieskolor att prova på arbetslivet. Kommunen anses som ett gott exempel på en lyckosam process för att återinföra den lagstadgade praktiska arbetslivsorienteringen för elever.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Landets bästa myndighetskommuner – så tycker företagarna 

FÖRETAGSKLIMAT Tillstånd, tillsyn, bygglov och tillgången till mark och lokaler. Kommuner hanterar frågor som påverkar företagandet på många sätt. Se vilket betyg det lokala näringslivet ger myndighetsutövningen i sin hemkommun.
NYHET Publicerad:

Här betalar företagarna livsmedelsfakturan utan att klaga

FÖRETAGSKLIMAT Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövningen. Kommunen har bland annat infört en modell med efterhandsdebitering för sina livsmedelskontroller. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Här finns bäst förutsättningar för företagen

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten på rekordlåg nivå

FÖRETAGSKLIMAT Samtidigt som Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxt och välstånd sjunker andelen personer som väljer att starta företag. "Det är anmärkningsvärt och oroväckande. Nyföretagsamheten för kvinnor är särskilt bekymmersam eftersom den fortsätter att sjunka från en redan låg nivå", säger projektledare Jakob Steinstö.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.