Europeisk forskning får inte tappa näringslivsfokus

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Signaler om minskat inflytande för näringslivet i EU:s forskningsprogram oroar. Det borde vara tvärtom. Annars riskerar Europa att hamna på efterkälken i jämförelse med omvärlden, anser Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.

Forskning
Foto: Photographer:Wladimir Bulgar

Europeisk forskning utmanas rejält. Södra och östra Asien står för 40 procent av alla FoU-investeringar globalt. Europas andel är bara hälften så stor.

I Bryssel pågår planeringen av FP9. Bakom förkortningen döljer sig världens största forskningsprogram, ”Framework Programmes for Research and Innovation”. Siffran 9 visar att det är det är EU:s nionde program i ordningen.

Det 8:e ramprogrammet, med namnet Horisont 2020, har en total budget på 80 miljarder euro under åren 2014-2020. Ett av huvudområdena är Industrial Leadership. De övriga två är Excellent Science och Societal Challenges.

Från Bryssel kommer nu oroväckande signaler om näringslivets deltagande i FP9. I ett läckt utkast finns inte området Industrial leadership längre med. Istället är tanken att det ska ingå i övriga områden.

Vad detta skulle innebära är oklart men risken är förstås överhängande att det innebär en minskad ambition jämfört med det nuvarande programmet.

Det vore ett steg i helt fel riktning. Näringslivets deltagande och engagemang borde snarare öka. Idag utmanas europeisk forskning rejält. Södra och Östra Asien står för 40 procent av alla FoU-investeringar globalt. Europas andel är bara hälften så stor. Vår kontinent har hamnat på efterkälken.

En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar tydligt att svenska företag har satt ett stort värde på sitt deltagande i Horisont 2020. Hela 80 procent av företagen i undersökningen uppger att deras deltagande i programmet har gjort dem mer konkurrenskraftiga.

Samma andel, 80 procent, ser samarbete med europeiska universitet och högskolor som ett viktigt motiv till deltagande i ramprogrammet. Nätverk med europeiska universitet är mycket värdefulla för företagens kompetensförsörjning och bidrar till att ny kunskap omsätts till innovationer.

Undersökningens resultat är i linje med liknande undersökningar i bland annat Finland och Norge. Europeisk forskning är viktig och skapar innovationer, jobb och tillväxt i Europa.

Idag plöjs 40 procent av EU:s budget ner i jordbrukssubventioner. Som en del av en reformerad EU-budget borde istället FP9 öka i storlek jämfört med Horisont 2020. Det skulle bidra till att sluta Europas FoU-gap mot Kina och USA.

Ska Europa klara matchen krävs att villkoren för företagen att bedriva forskning är lika bra här som i omvärlden. Som en del av detta måste EU höja ambitionen i nästa ramprogram. Näringslivets deltagande är viktigt för att skapa jobb, tillväxt och hållbara lösningar på våra stora samhällsutmaningar.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Allvarlig kompetensbrist hotar svensk forskning

KOMMENTAR IVA har presenterat en ny FoU-barometer. Den visar på en skriande kompetensbrist bland svenska forskningsföretag. Fyra av tio företag uppger att det är svårt eller mycket svårt att få tag på forskande personal, enligt undersökningen.
NYHET Publicerad:

Anna Stellinger ny chef för internationella frågor

Anna Stellinger blir ny chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv och medlem i ledningsgruppen. Hon tillträder den 1 november.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Europeisk forskning får inte tappa näringslivsfokus

KOMMENTAR Signaler om minskat inflytande för näringslivet i EU:s forskningsprogram oroar. Det borde vara tvärtom. Annars riskerar Europa att hamna på efterkälken i jämförelse med omvärlden, anser Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Europeisk forskningspolitik måste vässas

KOMMENTAR Samarbetet med europeiska universitet och högskolor gör svenska företag mer konkurrenskraftiga. Därför bör EU:s forskningsambitioner öka kraftigt, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning, innovation, i UNT.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Topptalang hotas av utvisning

ARBETSKRAFTSINVANDRING När iranska Nina forskade vid KTH handplockades hon av företagaren Rutger Gyllenram. Efter flera år i Sverige hotas hon nu av utvisning på grund av en minimal administrativ miss. ”Nina har en kompetens som är helt unik och vital för mitt företag. Istället för att ta tillvara den, hotas hon med utvisning”, säger Rutger Gyllenram.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Snäv forskningspolitik missar målet

FORSKNING I forskningspropositionen finns flera positiva nyheter. Men det saknas en sense of urgency, anser Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. ”Huvudintrycket är att regeringen har mycket mer att göra för att den negativa trenden ska vändas.”
NYHET Publicerad:

I Praktiken har beställts i över 100 000 exemplar

PRAO/PRAKTIK 15-åriga Linnéa gillar inte att skolor lägger ner prao. ”Det är bra att få prova på att arbeta och lära om arbetslivet”, säger hon, som fick ut mycket av sin prao i en förskola. Linnéa är en av de medverkande i Svenskt Näringslivs uppdaterade skolmaterial i Praktiken, som precis lämnat pressarna.
NYHET Publicerad:

Företagsamma forskares tips: "Våga ta risker"

FORSKNING Thomas och Helena Edlund är vinnarna av Baltics samverkanspris för deras arbete med nyttiggörande av forskning. Forskarparet driver företaget Betagenon som gör diabetesläkemedel. ”För att lyckas tror jag att man behöver hoppa av det akademiska och driva företaget själv”, säger Thomas Edlund.