Så når svensk forskning toppen igen

NYHET Publicerad

FOU Svensk forskning och utveckling har hamnat på efterkälken på grund av hårdare internationell konkurrens och ökade samhällsutmaningar. För att återigen sätta Sverige på kartan som ledande forskningsnation efterfrågar näringslivet ökat inflytande och skattelättnader i regeringens kommande forskningsproposition.

Forskare, genrebild
Foto: TT

För att ta igen förlorad mark bör alla partier, som ingår i januariavtalet, enas om att den svenska FoU-satsningen ska utgöra 4,3 procent av BNP, anser Svenskt Näringsliv.

Under 2000-talet gick 4,3 procent av Sveriges BNP till forskning och utveckling (FoU). Men i dagsläget har vi backat till 3,3 procent. Det signalerar att Sverige har börjat lätta på gasen i racet om världens ledande forskningsnation, visar Svenskt Näringslivs rapport ”En ny färdriktning mot forskning i världsklass”, som presenterades på ett seminarium på tisdagen.

– Sverige tillhör inte längre toppen av forskningsnationer. Vi ser att investeringar i svensk forskning har sjunkit över tid. Till skillnad från våra nordiska grannländer så har vi haft svårt att anpassa oss till omvärldens utveckling. Nu springer länder som Danmark, Nederländerna, Schweiz och Singapore iväg snabbare än Sverige, sa Emil Görnerup, forskningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv och rapportförfattare.

Hur kunde vi hamna här? Rapporten pekar bland annat på att Sveriges höga skatter har bidragit till en drastisk minskning av FoU-investeringar, inte minst från det privata näringslivet. Andra forskningspolitiska utmaningar som svag kompetensförsörjning, minskad rörlighet inom forskarkåren och bristande samverkan mellan landets olika lärosäten, politik och näringsliv, ligger bakom den svenska eftersläpningen.

För att ta igen den förlorade marken måste regeringen dels minska skattebördan och dels skapa tydligare styrning och målsättning inför den nya forskningsproposition som presenteras hösten 2020. Först och främst borde alla partier som ingår i januariavtalet enas om att den svenska FoU-satsningen borde återgå till 4,3 procent av BNP, underströk Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv, som var med och höll i seminariet.

– Vi är övertygade att vi kan komma tillbaka på samma nivåer som förut. Men för att göra det måste investeringarna i forskning öka med 50 miljarder kronor per år till senast 2030.

De bör läggas på de drygt 150 miljarder kronor som årligen investeras i FoU i dagsläget. Sammantaget borde 75 procent av investeringarna komma från det privata näringslivet, visar rapporten.

Det är mycket pengar, medgav Krantz. Men det är i grund och botten en viktig prioritering om Sverige ska bevara sin status som kunskaps- och välfärdsnation.

– Om vi inte är på toppen måste vi konkurrera med länder som har sämre miljövillkor och lägre löner. Det bidrar till att montera ner vår egen välfärd, sa Tobias Krantz.

På plats fanns även Stefan Bengtsson, rektor vid Chalmers tekniska högskola, som efterfrågade att regeringen ger varje lärosäte tydligare profilering för att öka kvaliteten i varje svenskt forskningsområde.

Och om Sverige ska bli ledande inom framtidens 5G-teknik måste det till en nationell satsning på informations- och kommunikationsteknik på över 500 miljoner per år under en tioårsperiod, menar Magnus Frodigh, forsknings- och utvecklingschef på Ericsson.

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning var på plats i seminariet för att å regeringens sida ta till sig alla inspel.

– Jag är väldigt angelägen om att den kommande forskningspropositionen utgår från en samverkan och dialog med industri, akademi och näringsliv. Men det är också viktigt att säga att vi har fått in totalt 300 inspel inför propositionen, så jag kan inte lova att vi kommer att kunna vara alla till lags, säger hon och fortsätter:

– Vi ska också komma ihåg att en forskningsandel på 3,3 procent är jättebra i internationell jämförelse. Vi är bäst i hela EU och det ska vi vara stolta över. Men vi kan såklart inte luta oss tillbaka. Vi har många utmaningar inom forskning som klimat och hälsa att ta hänsyn till. Så det ska bli spännande att se vilka kloka och bra vägar vi kan ta för att behålla vår roll som ledande forskningsnation, säger hon.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så når svensk forskning toppen igen

FOU Svensk forskning och utveckling har hamnat på efterkälken på grund av hårdare internationell konkurrens och ökade samhällsutmaningar. För att återigen sätta Sverige på kartan som ledande forskningsnation efterfrågar näringslivet ökat inflytande och skattelättnader i regeringens kommande forskningsproposition.
NYHET Publicerad:

Allvarlig kompetensbrist hotar svensk forskning

KOMMENTAR IVA har presenterat en ny FoU-barometer. Den visar på en skriande kompetensbrist bland svenska forskningsföretag. Fyra av tio företag uppger att det är svårt eller mycket svårt att få tag på forskande personal, enligt undersökningen.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Europeisk forskning får inte tappa näringslivsfokus

KOMMENTAR Signaler om minskat inflytande för näringslivet i EU:s forskningsprogram oroar. Det borde vara tvärtom. Annars riskerar Europa att hamna på efterkälken i jämförelse med omvärlden, anser Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Europeisk forskningspolitik måste vässas

KOMMENTAR Samarbetet med europeiska universitet och högskolor gör svenska företag mer konkurrenskraftiga. Därför bör EU:s forskningsambitioner öka kraftigt, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning, innovation, i UNT.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Topptalang hotas av utvisning

ARBETSKRAFTSINVANDRING När iranska Nina forskade vid KTH handplockades hon av företagaren Rutger Gyllenram. Efter flera år i Sverige hotas hon nu av utvisning på grund av en minimal administrativ miss. ”Nina har en kompetens som är helt unik och vital för mitt företag. Istället för att ta tillvara den, hotas hon med utvisning”, säger Rutger Gyllenram.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Snäv forskningspolitik missar målet

FORSKNING I forskningspropositionen finns flera positiva nyheter. Men det saknas en sense of urgency, anser Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. ”Huvudintrycket är att regeringen har mycket mer att göra för att den negativa trenden ska vändas.”
NYHET Publicerad:

Företagsamma forskares tips: "Våga ta risker"

FORSKNING Thomas och Helena Edlund är vinnarna av Baltics samverkanspris för deras arbete med nyttiggörande av forskning. Forskarparet driver företaget Betagenon som gör diabetesläkemedel. ”För att lyckas tror jag att man behöver hoppa av det akademiska och driva företaget själv”, säger Thomas Edlund.