Vilka effekter får artificiell intelligens, AI, på arbetsmarknaden framöver? Det är en av dagens mest omdiskuterade frågor. I debatten hörs ofta påståendet om att det finns en risk att alla jobb försvinner, men det håller inte alla med om, skriver Janerik Larsson.
Den amerikanske nationalekonomen Daron Acemoglu vid Massachusetts Institute of Technology, mest känd för sin och James A Robinsons bok Why Nations Fail, har i en serie forskningsrapporter analyserat olika perspektiv på frågor kring AI och arbetsmarknaden.
I rapporten Demographics and Automation skriver han att åldrandet i samhället, demografin, är en av de faktorer som leder till en större automatisering inom industrin och i synnerhet till ett mer utbrett användande av robotar. Det märks bland annat på att utvecklingen av automationsteknologi sker snabbare i länder med en snabbare demografisk förändring, konstaterar han. Och särskilt i industrier som är mer lämpade för automation kommer produktiviteten att öka samtidigt som arbetskraften minskar.
I en annan av Daron Acemoglus rapporter, The Wrong Kind of AI? Artificial Intelligence and the Future of Labor Demand, konstateras att automatiseringen hittills har lett till att arbetskraftens andel av nationalinkomsten har minskat, med ökande ojämlikhet och en långsammare produktivitetstillväxt som följd.
Daron Acemoglu betonar att det därför är viktigt att inte enbart fokusera på automation i samband med införandet AI. Han efterfrågar ett bredare perspektiv för att uppmärksamma nya arbetsuppgifter där mänsklig arbetskraft kan utnyttjas för att öka produktiviteten, så att AI i stället åstadkommer bättre ekonomiska och sociala effekter.
Artificiell intelligensFramtidens arbetsmarknadArtificiell IntelligensArbetsmarknad