Varför är unga allt mer frånvarande från jobbet?

NYHET Publicerad

SJUKFRÅNVARO Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och ökar särskilt bland unga. Vad detta beror på och hur det kan påverka ungas etablering på arbetsmarknaden är komplexa frågor. Nu pekar några forskare på brister inom vården och samhällets höga krav på ungas prestationer.

Psykisk ohälsa
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Larmrapporterna om ungas ökande psykiska ohälsa har kommit i allt tätare takt de senaste åren, och nu syns denna tendens även i statistiken över sjukfrånvaron, där psykisk ohälsa dominerar sjukintygen. Sjukskrivningarna ökar dessutom bland unga i åldern 16-29 år.

De löper förvisso lägre risk överlag att bli sjukskrivna, men det har ändå skett ett trendbrott, menar Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Generellt blir vi sjukare ju äldre vi blir, så de yngsta anställda har generellt sett en lägre sjukfrånvaro. Men efter 2010, när sjukfrånvaron har ökat igen, har vi sett en kraftigare ökning av sjukfrånvaro bland de yngre. Och det gör alla väldigt oroade, för det indikerar även en framtida ökad sjukfrånvaro, eftersom de yngre troligtvis kommer bli sjukare med åren också, säger Catharina Bäck.

Vad den psykiska ohälsan i arbetslivet beror på, och vad den får för konsekvenser för ungas etablering på arbetsmarknaden, är en komplex fråga att besvara. Men försök till ett mer kunskapsorienterat förhållningssätt görs nu av AFA försäkring, som nyligen sjösatte ett forskningsprogram som syftar till att öka förutsättningarna för en hälsosam etablering för unga i arbetslivet. Förhoppningen är att få mer kunskap om orsakerna till de ungas sjukfrånvaro, men också att ta reda på vad arbetsgivarna kan göra för att bryta den negativa trenden.

– Arbetsgivarna är ju bekymrade över att personer redan i unga år får långa sjukskrivningar eller råkar ut för allvarliga arbetsplatsolyckor. Det är också problematiskt ur många aspekter, dels är det väldigt kostsamt och dels kan det få konsekvenser för en ung person hela livet, säger Frida Winnerstig, handläggare och projektledare för AFA:s forskningsprogram ”Ung i arbetslivet”.

Satsningen omfattar 40 miljoner kronor som har fördelats på åtta projekt ledda av forskare vid Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Mittuniversitetet. De ska under de närmaste fyra åren ska belysa frågan ur olika perspektiv.

De vanligaste psykiska diagnoserna som anges i sjukintygen är ångestsyndrom, depression och stress. Men om dessa tillstånd är något som unga har med i sitt bagage in i arbetslivet, eller om det beror på arbetslivet, privatlivet eller en kombination av dessa, är svårt att säga med säkerhet. Catharina Bäck ifrågasätter dessutom om sjukskrivning alltid är rätt behandlingsmetod.

– Det är jätteviktigt att arbetstagare och arbetsgivare har en bra dialog, så att man kan anpassa arbetet så gott det går när hälsan sviktar av olika skäl. Men ett av problemen i dag är att läkare sjukskriver på heltid, trots att det finns arbetsförmåga. För det är inte självklart att sjukskrivning är bästa behandlingsmetod vid psykisk ohälsa, just för att det tenderar att bli väldigt lång sjukfrånvaro. Det i sin tur gör att man kanske får en försvagad position på arbetsmarknaden, vilket genererar en oro i sig.

Att en sjukskrivning inte alltid är av godo intygar Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring och forskargruppsledare för gruppen ”Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor” på Karolinska institutet.

– Vi får alltmer kunskap om olika ”biverkningar” av att vara sjukskriven. Det kan till exempel vara kontraproduktivt att vara hemma på heltid om det gäller en depression, då det kan leda till en fördjupning av depressionen. Det kan också påverka ens motion-, sömn- och alkoholvanor, sociala kontakter, självförtroende, ekonomi och framtida karriärmöjligheter. Självklart finns det för de flesta många positiva aspekter också, som möjligheten att delta i behandling- och rehabiliteringsåtgärder och att få ekonomisk kompensation under perioden arbetsförmågan är nedsatt. Dock bör man beakta att det kan finnas risker med att vara sjukskriven, säger Kristina Alexanderson.

Såväl vården som Försäkringskassan har ett stort ansvar för att den sjukskrivna ska få rätt vård. Ofta behövs då kommunikation med arbetsgivaren, och där finns många problem i dag, menar Kristina Alexanderson. När det gäller psykiska besvär är det även ett problem att psykiatrin är underdimensionerad. Istället behandlas dessa besvär, inklusive sjukskrivningar, inom primärvården, där kompetensen inte alltid är tillräckligt hög.

– Om man är sjukskriven för depression och inte har återfått arbetsförmågan efter sex månader, vilket är lång tid för en depression, var Socialstyrelsens rekommendation tidigare att patienten skulle remitteras till en specialist. Denna rekommendation har nu tagits bort, antagligen på grund av brist på psykiatriker. Men att ha en så allvarlig psykisk sjukdom att man bedöms inte kunna arbeta alls, och inte få träffa en specialist inom en rimlig tid tycker jag är anmärkningsvärt, säger Kristina Alexanderson.

Och för att återgå till frågan om varför just ungas sjukfrånvaro ökar så tror även Kristina Alexanderson att det finns flera bakomliggande orsaker till att unga människor mår psykiskt dåligt.

– Ungdomstiden innebär olika utmaningar, man ska hitta en ny social roll samtidigt som man såväl psykiskt som fysiskt och hormonellt genomgår flera förändringar som man ska hantera. Personer kan ha högre eller lägre sårbarhet och kan ha fått mer eller mindre användbara strategier att hantera kriser, stress eller nedstämdhet. Sedan talas det ju ibland om hur skolan är upplagd, att den inte är anpassad efter hur barn och ungas hjärnor fungerar. Man har inte förmågan att göra de val man förväntas göra, vilket kan leda ökad stress.

I dag finns inga belägg för att andelen personer med psykiska sjukdomar har ökat, varken hos den unga eller i den äldre befolkningen. Och nu menar flera forskare att larmrapporterna om ungas psykiska ohälsa kan vara överdrivna (DN Debatt, 21 maj), eller åtminstone att deras mående inte nödvändigtvis bör sjukdomförklaras och medicineras.

Kanske är det snarare så att de har svårigheter att hantera vår tids livsvanor, skriver de i debattartikeln, samtidigt som stigmat kring psykisk ohälsa blivit mindre, vilket leder till att fler pratar om och söker vård för psykisk ohälsa. 

En bild som bekräftas av Kristina Alexanderson:

– Det finns olika mått på psykisk ohälsa, ett är att titta på hur många som söker vård eller diagnosticeras för detta, men det behöver inte betyda att besvären har ökat, utan att personer som har den här typen av besvär söker vård i större utsträckning; tröskeln för att söka psykisk vård kan ha blivit lägre. Det diskuteras även att unga eventuellt inte har vana, redskap eller nätverk för att hantera vanliga kriser i livet och därför söker vård.

Att det kan saknas redskap för unga att hantera sin livssituation tror även arbetslivsforskaren Gunnar Gillberg på Göteborgs universitet. Han menar att unga i dag ställs inför en mängd svåra val från tidig ålder, vilket han menar kan orsaka stress och oro.

– Som exempelvis när de ska ta sig in på arbetsmarknaden, som är väldigt komplex i dag. Vad ska du välja, hur ska du kunna etablera dig, och vilka yrken kommer att vara gångbara om tio år? Fråga vem som helst och du får garanterat tvekande svar, säger Gunnar Gillberg.

Han tror att majoriteten av den ökade rapporteringen om ångest, depressioner, utmattning och utbrändhet, är ett uttryck för ”de omfattande förändringarna som har skett i samhället”. Och att många unga inte är rustade för dessa förändringar, som ställer höga krav på handlingskraft.

– Vi lever i en värld som blir allt mer fragmentiserad och individualiserad, där unga tvingas fatta en mängd beslut under hela sitt liv som ur ena perspektivet orsakar en hög grad av frihet, men ur ett annat perspektiv skapar helt nya bekymmer, säger Gunnar Gillberg.

I rapporten ”Vägar tillbaka till arbete” (Svenskt Näringsliv) vittnar flera arbetsgivare om svårigheten med att fastslå orsaken till den psykiska ohälsan bland de unga medarbetarna, men nämner saker som ”den ständiga uppkopplingen” och att ”fritiden inte ger tillräckligt med avkoppling och återhämtning” (Karin Stenström, Ikea). En annan har lagt märke till en attitydförändring hos sina yngre medarbetare, som ”har lättare att sjukanmäla sig med argumentet att de har sovit dåligt på natten” (Cecilia Inre, Invita).

Den här kontrasterande bilden av höga krav på ungas beslutsförmåga, samtidigt som många arbetsgivare upplever sig ha problem med ungas korttidssjukfrånvaron, ser Gunnar Gillberg som två parallella processer i en samtid som präglas av uppluckrade gränser och tvetydiga budskap.   

– Ungdomstiden förlängs, det finns ingen tydlig brytpunkt för när man räknas som vuxen idag. Man behandlar unga som om de vore barn och det får givetvis konsekvenser för hur de agerar på en arbetsplats. De flesta föräldrar i dag signalerar till barnen att ”du kan bli precis det du känner för”. Allt är möjligt. Och det är klart, tror man det så blir man besviken sedan när det visar sig att allt inte är möjligt.

Att unga inte sätter arbetet framför allt bekräftas i den senaste attityd- och värderingsstudien som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gör vart sjätte år. De samhällsfrågor som engagerar unga mest är hälso- och sjukvårdsfrågor, medan arbete och sysselsättning hamnar på sjunde plats.

– Det tror vi hänger ihop med att arbetsmarknaden har varit väldigt god för ungdomar. Det man värderar högst är snarare mjuka värden i livet, som hälsa och jämställdhet, och att kunna förena arbetslivet med en bra fritid, säger Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Hon tror att det stora intresset för hälsa kan hänga ihop med att unga upplever att de inte får den hjälp de behöver vid lindriga psykiska besvär, som ofta är kopplat till stress i skolan, utanförskap och social press, utan att det är först när problemen förvärrats som de får uppmärksamhet.

– Mer fokus på hälsa tror jag är en framgångsfaktor för arbetsgivare som vill kunna rekrytera unga i framtiden. Unga tycker att det är viktigt att ha ett spännande jobb, men också att man har en arbetsgivare som man gillar. För de arbetsgivare som engagerar sig blir det en konkurrensfördel, säger Lena Nyberg.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

UD: Ha koll på Kina för att förstå framtidens arbetsmarknad

ARBETSMARKNAD Blicka utanför landets gränser för att förstå hur framtidens arbetsmarknad utvecklas. Kina är ett av de länder som vi bör hålla extra koll på, hävdar Hans-Christian Hagman, analyschef på Utrikesdepartementet.
NYHET Publicerad:

Grundskolan orsak till yrkesgymnasiets misslyckande

UTBILDNING Trots goda möjligheter till anställning är behovet av kompetens skriande i de flesta branscher. Nyckeln finns i en effektivisering av yrkesgymnasiet, men först måste man ta tag i grundskolan, enligt professor Inger Enkvist.
NYHET Publicerad:

Så förändrar digitaliseringen svensk arbetsmarknad

ARBETSMARKNAD Digitaliseringens intåg på den svenska arbetsmarknaden är sedan länge här. Utvecklingen går snabbt och både företag och politiker måste vara proaktiva för att hänga med. Det gäller även arbetstagare som får ett allt större personligt ansvar, säger Mårten Blix på Institutet för näringslivsforskning.
NYHET Publicerad:

”Sverige kan bara konkurrera med kvalitet”

ARBETSMARKNAD En fortsatt framskjuten global position kräver satsningar på forskning och utbildning samt teknikutveckling. Det hävdar UD:s analyschef dr Hans-Christian Hagman. ”Det handlar om att maximera de nationella resurser vi har”, säger han.
NYHET Publicerad:

AI betyder arbetsnytta för många företag

ARBETSMARKNAD Ny teknik och global konkurrens utmanar arbetsmarknaden i allt snabbare takt. "I framtiden kommer människan att arbeta mer kognitivt för vi har intelligenta verktyg", säger Joakim Wernberg vid Entreprenörskapsforum.
NYHET Publicerad:

Klanstyre och höga trösklar – utmanar svensk arbetsmarknad

ARBETSMARKNAD Den svenska samhällsmodellen bygger på ett stort förtroende för myndigheter och övertygelsen om individens frihet. Så vilka utmaningar möter människor från länder där hederskultur råder, och tilltron till staten är låg, på den svenska arbetsmarknaden?
NYHET Publicerad:

Forskare efterlyser mer samarbete med företag

FORSKNING Gränsen mellan forskning och näringsliv måste suddas ut, särskilt när det gäller tillämpad forskning. Det säger Robin Teigland, professor på Chalmers. ”Varför sitter inte fler forskare ute hos företag? Varför tar inte företag fler studenter och doktorander innanför sina väggar?”
NYHET Publicerad:

Svårt för unga amerikaner att få jobb

GÄSTKRÖNIKA Den amerikanska arbetslösheten är visserligen rekordlåg men fortfarande saknar många unga vuxna jobb. En ny studie pekar på att de nu måste få bättre förutsättningar, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Nya krav i AI-världen

KOMPETENS Digitalisering och artificiell intelligens ger inte färre jobb utan nya typer av jobb som ställer högre krav på kognitiv förmåga. Det gör att fler måste bli bättre på att anpassa sig och lära nytt under arbetslivet, menar Joakim Wernberg på Entreprenörsforum.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

"I framtiden blir ingen serverad utbildningar"

UTBILDNING Den snabba digitala utvecklingen ökar kravet på ett lärande genom hela yrkeslivet. Men att åka iväg på flerdagarskurser fungerar inte. Lärandet måste ske i stunden – och det är de anställda själva som har ansvaret. Det diskuterades på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Sverige tappar experter på ai till USA och Kina

AI Att utvecklingen inom artificiell intelligens inte har tagit fart i Sverige beror på att det saknas fokus på konkreta tillämpningar hos de som faktiskt ska använda tekniken, enligt Christian Guttmann, AI-chef och forskare. Därför tappar Sverige AI-experter till Kina och USA där de får jobba i framkant.
NYHET Publicerad:

Arbetskraftsinvandring nyckel till kompetensbristen

UTBILDNING Svenska företag har ett stort behov av arbetskraftsinvandring för att säkra kompetensförsörjningen, och att den möjligheten kvarstår även framöver är avgörande för många företags fortsatta överlevnad. Det säger Amelie Berg, expert på arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så sätter Kina press på konkurrenterna

GLOBAL KONKURRENS Kinas plan är att senast år 2049 vara globalt ledande militärt, ekonomiskt, vetenskapligt och kulturellt. Metodiskt och målinriktat jobbar Kina på för att komma ikapp USA och Europa inom ett efter ett av framtidens stora teknikområden – och ta täten, enligt journalisten och Kinakännaren Ola Wong.
NYHET Publicerad:

Varför är unga allt mer frånvarande från jobbet?

SJUKFRÅNVARO Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, speciellt bland unga. Forskare pekar på brister inom vården och samhällets höga krav på ungas prestationer.
NYHET Publicerad:

Nätverk och flexibilitet vinner på utmanad arbetsmarknad

SOMMARLÄSNING Artificiell intelligens, 3D-skrivare och blockkedjor skapar nya företag och nya arbetsformer. I framtiden består företag av löst sammansatta nätverk, som saknar fysiska kontor. Samtidigt har medarbetare flera jobb och de väljer var de vill arbeta.
NYHET Publicerad:

Sverige långt framme i AI-utvecklingen

ARBETSMARKNAD AI ändrar förutsättningarna. En ny arbetsmarknad, nya utbildningssystem följer i spåren. Det gäller att hänga med för att inte tappa konkurrenskraft, menar Calle Håkansson, analytiker på Utrikespolitiska institutet.
NYHET Publicerad:

Medlemsras när unga vänder facket ryggen

KOLLEKTIVAVTAL Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden sjunkit från 77 procent till 67 procent. Lyckas facken inte vända utvecklingen kan siffran vara nere i 63 procent om fem år. ”Vissa fackförbund borde vara väldigt oroliga”, säger German Bender på Arena Idé som står bakom rapporten.
NYHET Publicerad:

Europas storföretag enade för ett sunt företagsklimat

INDUSTRI Ledare för Europas industriella storföretag ger sin syn på framtiden i en ny rapport. Prioriterade frågor är ungas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, omskolningen av arbetskraften, övergången till en koldioxidneutral ekonomi och en långsiktig strategi för europeisk industri.
NYHET Publicerad:

”Omge dig av intelligenta människor så utvecklas du snabbare”

KOMPETENS Företaget Klarna växer så att det knakar, och det i en bransch som utvecklas i en mycket snabb takt. Det ställer höga krav på kompetensutveckling av medarbetarna, vilket Klarna har tagit fasta på. Medarbetarnas eget ansvar är en av nycklarna, enligt Klarnas David Morgenstern.