Varför är unga allt mer frånvarande från jobbet?

NYHET Publicerad

SJUKFRÅNVARO Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och ökar särskilt bland unga. Vad detta beror på och hur det kan påverka ungas etablering på arbetsmarknaden är komplexa frågor. Nu pekar några forskare på brister inom vården och samhällets höga krav på ungas prestationer.

Psykisk ohälsa
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Larmrapporterna om ungas ökande psykiska ohälsa har kommit i allt tätare takt de senaste åren, och nu syns denna tendens även i statistiken över sjukfrånvaron, där psykisk ohälsa dominerar sjukintygen. Sjukskrivningarna ökar dessutom bland unga i åldern 16-29 år.

De löper förvisso lägre risk överlag att bli sjukskrivna, men det har ändå skett ett trendbrott, menar Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

- Generellt blir vi sjukare ju äldre vi blir, så de yngsta anställda har generellt sett en lägre sjukfrånvaro. Men efter 2010, när sjukfrånvaron har ökat igen, har vi sett en kraftigare ökning av sjukfrånvaro bland de yngre. Och det gör alla väldigt oroade, för det indikerar även en framtida ökad sjukfrånvaro, eftersom de yngre troligtvis kommer bli sjukare med åren också, säger Catharina Bäck.

Vad den psykiska ohälsan i arbetslivet beror på, och vad den får för konsekvenser för ungas etablering på arbetsmarknaden, är en komplex fråga att besvara. Men försök till ett mer kunskapsorienterat förhållningssätt görs nu av AFA försäkring, som nyligen sjösatte ett forskningsprogram som syftar till att öka förutsättningarna för en hälsosam etablering för unga i arbetslivet. Förhoppningen är att få mer kunskap om orsakerna till de ungas sjukfrånvaro, men också att ta reda på vad arbetsgivarna kan göra för att bryta den negativa trenden.

- Arbetsgivarna är ju bekymrade över att personer redan i unga år får långa sjukskrivningar eller råkar ut för allvarliga arbetsplatsolyckor. Det är också problematiskt ur många aspekter, dels är det väldigt kostsamt och dels kan det få konsekvenser för en ung person hela livet, säger Frida Winnerstig, handläggare och projektledare för AFA:s forskningsprogram ”Ung i arbetslivet”.

Satsningen omfattar 40 miljoner kronor som har fördelats på åtta projekt ledda av forskare vid Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Mittuniversitetet. De ska under de närmaste fyra åren ska belysa frågan ur olika perspektiv.

De vanligaste psykiska diagnoserna som anges i sjukintygen är ångestsyndrom, depression och stress. Men om dessa tillstånd är något som unga har med i sitt bagage in i arbetslivet, eller om det beror på arbetslivet, privatlivet eller en kombination av dessa, är svårt att säga med säkerhet. Catharina Bäck ifrågasätter dessutom om sjukskrivning alltid är rätt behandlingsmetod.

- Det är jätteviktigt att arbetstagare och arbetsgivare har en bra dialog, så att man kan anpassa arbetet så gott det går när hälsan sviktar av olika skäl. Men ett av problemen i dag är att läkare sjukskriver på heltid, trots att det finns arbetsförmåga. För det är inte självklart att sjukskrivning är bästa behandlingsmetod vid psykisk ohälsa, just för att det tenderar att bli väldigt lång sjukfrånvaro. Det i sin tur gör att man kanske får en försvagad position på arbetsmarknaden, vilket genererar en oro i sig.

Att en sjukskrivning inte alltid är av godo intygar Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring och forskargruppsledare för gruppen ”Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor” på Karolinska institutet.

- Vi får alltmer kunskap om olika ”biverkningar” av att vara sjukskriven. Det kan till exempel vara kontraproduktivt att vara hemma på heltid om det gäller en depression, då det kan leda till en fördjupning av depressionen. Det kan också påverka ens motion-, sömn- och alkoholvanor, sociala kontakter, självförtroende, ekonomi och framtida karriärmöjligheter. Självklart finns det för de flesta många positiva aspekter också, som möjligheten att delta i behandling- och rehabiliteringsåtgärder och att få ekonomisk kompensation under perioden arbetsförmågan är nedsatt. Dock bör man beakta att det kan finnas risker med att vara sjukskriven, säger Kristina Alexanderson.

Såväl vården som Försäkringskassan har ett stort ansvar för att den sjukskrivna ska få rätt vård. Ofta behövs då kommunikation med arbetsgivaren, och där finns många problem i dag, menar Kristina Alexanderson. När det gäller psykiska besvär är det även ett problem att psykiatrin är underdimensionerad. Istället behandlas dessa besvär, inklusive sjukskrivningar, inom primärvården, där kompetensen inte alltid är tillräckligt hög.

- Om man är sjukskriven för depression och inte har återfått arbetsförmågan efter sex månader, vilket är lång tid för en depression, var Socialstyrelsens rekommendation tidigare att patienten skulle remitteras till en specialist. Denna rekommendation har nu tagits bort, antagligen på grund av brist på psykiatriker. Men att ha en så allvarlig psykisk sjukdom att man bedöms inte kunna arbeta alls, och inte få träffa en specialist inom en rimlig tid tycker jag är anmärkningsvärt, säger Kristina Alexanderson.

Och för att återgå till frågan om varför just ungas sjukfrånvaro ökar så tror även Kristina Alexanderson att det finns flera bakomliggande orsaker till att unga människor mår psykiskt dåligt.

- Ungdomstiden innebär olika utmaningar, man ska hitta en ny social roll samtidigt som man såväl psykiskt som fysiskt och hormonellt genomgår flera förändringar som man ska hantera. Personer kan ha högre eller lägre sårbarhet och kan ha fått mer eller mindre användbara strategier att hantera kriser, stress eller nedstämdhet. Sedan talas det ju ibland om hur skolan är upplagd, att den inte är anpassad efter hur barn och ungas hjärnor fungerar. Man har inte förmågan att göra de val man förväntas göra, vilket kan leda ökad stress.

I dag finns inga belägg för att andelen personer med psykiska sjukdomar har ökat, varken hos den unga eller i den äldre befolkningen. Och nu menar flera forskare att larmrapporterna om ungas psykiska ohälsa kan vara överdrivna (DN Debatt, 21 maj), eller åtminstone att deras mående inte nödvändigtvis bör sjukdomförklaras och medicineras.

Kanske är det snarare så att de har svårigheter att hantera vår tids livsvanor, skriver de i debattartikeln, samtidigt som stigmat kring psykisk ohälsa blivit mindre, vilket leder till att fler pratar om och söker vård för psykisk ohälsa. 

En bild som bekräftas av Kristina Alexanderson:

- Det finns olika mått på psykisk ohälsa, ett är att titta på hur många som söker vård eller diagnosticeras för detta, men det behöver inte betyda att besvären har ökat, utan att personer som har den här typen av besvär söker vård i större utsträckning; tröskeln för att söka psykisk vård kan ha blivit lägre. Det diskuteras även att unga eventuellt inte har vana, redskap eller nätverk för att hantera vanliga kriser i livet och därför söker vård.

Att det kan saknas redskap för unga att hantera sin livssituation tror även arbetslivsforskaren Gunnar Gillberg på Göteborgs universitet. Han menar att unga i dag ställs inför en mängd svåra val från tidig ålder, vilket han menar kan orsaka stress och oro.

- Som exempelvis när de ska ta sig in på arbetsmarknaden, som är väldigt komplex i dag. Vad ska du välja, hur ska du kunna etablera dig, och vilka yrken kommer att vara gångbara om tio år? Fråga vem som helst och du får garanterat tvekande svar, säger Gunnar Gillberg.

Han tror att majoriteten av den ökade rapporteringen om ångest, depressioner, utmattning och utbrändhet, är ett uttryck för ”de omfattande förändringarna som har skett i samhället”. Och att många unga inte är rustade för dessa förändringar, som ställer höga krav på handlingskraft.

- Vi lever i en värld som blir allt mer fragmentiserad och individualiserad, där unga tvingas fatta en mängd beslut under hela sitt liv som ur ena perspektivet orsakar en hög grad av frihet, men ur ett annat perspektiv skapar helt nya bekymmer, säger Gunnar Gillberg.

I rapporten ”Vägar tillbaka till arbete” (Svenskt Näringsliv) vittnar flera arbetsgivare om svårigheten med att fastslå orsaken till den psykiska ohälsan bland de unga medarbetarna, men nämner saker som ”den ständiga uppkopplingen” och att ”fritiden inte ger tillräckligt med avkoppling och återhämtning” (Karin Stenström, Ikea). En annan har lagt märke till en attitydförändring hos sina yngre medarbetare, som ”har lättare att sjukanmäla sig med argumentet att de har sovit dåligt på natten” (Cecilia Inre, Invita).

Den här kontrasterande bilden av höga krav på ungas beslutsförmåga, samtidigt som många arbetsgivare upplever sig ha problem med ungas korttidssjukfrånvaron, ser Gunnar Gillberg som två parallella processer i en samtid som präglas av uppluckrade gränser och tvetydiga budskap.   

- Ungdomstiden förlängs, det finns ingen tydlig brytpunkt för när man räknas som vuxen idag. Man behandlar unga som om de vore barn och det får givetvis konsekvenser för hur de agerar på en arbetsplats. De flesta föräldrar i dag signalerar till barnen att ”du kan bli precis det du känner för”. Allt är möjligt. Och det är klart, tror man det så blir man besviken sedan när det visar sig att allt inte är möjligt.

Att unga inte sätter arbetet framför allt bekräftas i den senaste attityd- och värderingsstudien som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gör vart sjätte år. De samhällsfrågor som engagerar unga mest är hälso- och sjukvårdsfrågor, medan arbete och sysselsättning hamnar på sjunde plats.

- Det tror vi hänger ihop med att arbetsmarknaden har varit väldigt god för ungdomar. Det man värderar högst är snarare mjuka värden i livet, som hälsa och jämställdhet, och att kunna förena arbetslivet med en bra fritid, säger Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Hon tror att det stora intresset för hälsa kan hänga ihop med att unga upplever att de inte får den hjälp de behöver vid lindriga psykiska besvär, som ofta är kopplat till stress i skolan, utanförskap och social press, utan att det är först när problemen förvärrats som de får uppmärksamhet.

- Mer fokus på hälsa tror jag är en framgångsfaktor för arbetsgivare som vill kunna rekrytera unga i framtiden. Unga tycker att det är viktigt att ha ett spännande jobb, men också att man har en arbetsgivare som man gillar. För de arbetsgivare som engagerar sig blir det en konkurrensfördel, säger Lena Nyberg.

Cecilia Burman

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Varför är unga allt mer frånvarande från jobbet?

SJUKFRÅNVARO Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och ökar särskilt bland unga. Vad detta beror på och hur det kan påverka ungas etablering på arbetsmarknaden är komplexa frågor. Nu pekar några forskare på brister inom vården och samhällets höga krav på ungas prestationer.
NYHET Publicerad:

Nätverk och flexibilitet vinner på utmanad arbetsmarknad

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN Ny teknik som ändrar sättet att arbeta och driva företag, framtidens kompetensutveckling, artificiell intelligens. Det diskuterades på en konferens hos Svenskt Näringsliv. Kinas krafttag för att bli världsledande inom forskning och teknikutveckling överraskade deltagarna mest.
NYHET Publicerad:

Sverige långt framme i AI-utvecklingen

ARBETSMARKNAD AI ändrar förutsättningarna. En ny arbetsmarknad, nya utbildningssystem följer i spåren. Det gäller att hänga med för att inte tappa konkurrenskraft, menar Calle Håkansson, analytiker på Utrikespolitiska institutet.
NYHET Publicerad:

Medlemsras när unga vänder facket ryggen

KOLLEKTIVAVTAL Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden sjunkit från 77 procent till 67 procent. Lyckas facken inte vända utvecklingen kan siffran vara nere i 63 procent om fem år. ”Vissa fackförbund borde vara väldigt oroliga”, säger German Bender på Arena Idé som står bakom rapporten.
NYHET Publicerad:

Europas storföretag enade för ett sunt företagsklimat

INDUSTRI Ledare för Europas industriella storföretag ger sin syn på framtiden i en ny rapport. Prioriterade frågor är ungas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, omskolningen av arbetskraften, övergången till en koldioxidneutral ekonomi och en långsiktig strategi för europeisk industri.
NYHET Publicerad:

”Omge dig av intelligenta människor så utvecklas du snabbare”

KOMPETENS Företaget Klarna växer så att det knakar, och det i en bransch som utvecklas i en mycket snabb takt. Det ställer höga krav på kompetensutveckling av medarbetarna, vilket Klarna har tagit fasta på. Medarbetarnas eget ansvar är en av nycklarna, enligt Klarnas David Morgenstern.
NYHET Publicerad:

Digitalisering inleder seminarieserie om framtidens arbetsmarknad

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN Den 11 juni är det dags för det första seminariet som arrangeras av Svenskt Näringslivs projekt Framtidens arbetsmarknad, FrAM. I fokus är digitaliseringen och den konkurrenskraft som finns i teknikutvecklingen.
NYHET Publicerad:

Varannan vakant it-tjänst finns i Stockholm

ARBETSKRAFT Kompetensbristen kostar Sverige 34 miljarder kronor varje år, enligt Stockholms handelskammare, och den slår olika hårt i olika branscher och regioner. Bland annat finns mer än hälften av alla it-vakanser i Stockholm, vilket hindrar företag från att växa.
NYHET Publicerad:

Sex trender som avgör framtidens arbetsmarknad

GÄSTKRÖNIKA Hur Europa ska stärka det mänskliga kapitalet och öka medborgarnas engagemang är några av de frågor som ligger till grund för att skapa framtidens arbetsmarknad. I en rapport från Mc Kinsey analyseras sex trender som behöver hanteras för att tillväxten ska komma alla till del, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Ha koll på att världskartan ritas om – och om igen

GÄSTKRÖNIKA Globaliseringen gör länder mer beroende av varandra, på gott och ont. För att göra sig redo för framtidens arbetsmarknad är det viktigt att lyfta blicken och förstå de stora dragen, bland annat de stora geopolitiska förändringar som sker i världen, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Fler entreprenörer kan rädda landsbygden

ARBETSMARKNAD Hur landsbygdens växande ekonomiska och sociala problem ska lösas är en fråga som allt oftare lyfts fram i den internationella debatten. Amerikanska studier visar att stöd till små och medelstora städer är ett effektivt sätt.
NYHET Publicerad:

Utbrett cyberspionage mot svenska företag

SÄKERHET Sverige är ett attraktivt land att bedriva cyberspionage mot och svenska företag är sårbara för den typen av attacker. Det är några av slutsatserna i en färsk rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, om Kinas industriella cyberspionage.
NYHET Publicerad:

Brett perspektiv ger bättre effekt av AI

GÄSTKRÖNIKA Vilka effekter får artificiell intelligens, AI, på arbetsmarknaden framöver?  Det är en av dagens mest omdiskuterade frågor. I debatten hörs ofta påståendet om att det finns en risk att alla jobb försvinner, men det håller inte alla med om, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Framtidens arbetsmarknad under lupp i nytt projekt

FRAMTIDSSPANING Den svenska arbetsmarknaden är allt mer integrerad med omvärlden. Förändringar sker snabbt inom teknikutveckling, global konkurrens, nya affärsmodeller och rörlighet i världen. I projektet FrAM, Framtidens arbetsmarknad, gör Svenskt Näringsliv företagen redo för framtiden.
NYHET Publicerad:

Sverige har hamnat på efterkälken inom AI

TEKNIKUTVECKLING Kina och USA har satsat betydligt mer på AI än Sverige och övriga Europa. Kommer Sverige inte ikapp snart riskerar vi att bli beroende av andra länders AI-lösningar med helt andra etiska värderingar. Det säger Christian Guttmann, AI-chef på Tieto och forskare, till nyhetstjänsten fPlus.
NYHET Publicerad:

USA:s låginkomsttagare allt längre från jobben

ARBETSMARKNAD Den amerikanska arbetsmarknaden blir allt mer tudelad. Samtidigt som delar av USA växer och frodas kommer allt fler låginkomsttagare längre bort från jobben. Många tar sig aldrig ens in på arbetsmarknaden igen. ”I USA är de system som vi har i Sverige jämförelsevis underutvecklade”, säger USA-kännaren Janerik Larsson.