Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.

Jens Hedström

Jens Hedström är chef för Brysselkontoret.

Foto: Ernst Henry Photography AB

Nu har toppmötet med EU:s stats- och regeringschefer ägt rum och britterna verkar formellt lämna unionen den 29 mars 2019. Svenskt Näringsliv följer utvecklingen steg för steg och vi har förstås förståelse för den oro och de frågor som svenska företag har. Hur kommer detta att påverka oss? Kommer vi förlora eller vinna på detta? Måste vi ställa om för nya marknader nu? Vilka är de nya kraven?

Vårt råd till våra svenska medlemsorganisationer och företag är att sätta igång med en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd, logistik med mera – om detta inte redan pågår. Vårt råd till de politiska beslutsfattarna är att komma över de låsningar som finns och hitta lösningar som även fortsättningsvis säkerställer fungerande handel och investeringar. Och det snabbt! Framförhållning är nyckeln till att minimera företagens kostnader för Storbritanniens utträde

Det är inte bara näringslivet som har anledning att fundera på dessa frågor; Brexit berör även de svenska jobben, politiken, vår tillväxt och inte minst hushållen. Låt oss tillsammans jobba för en post-Brexitframtid där svenska företag utvecklas i Storbritannien och ökar handelsutbytet. En tid då vi ska bli både en stark röst inom EU och samtidigt forma en ny och framtidsorienterad handelsrelation med Storbritannien.

Samtidigt ska vi ha i minnet att EU har tjänat vår tillväxt väl. Sveriges årliga BNP ligger 1,5 procent högre tack vare EU-medlemskapet, vilket motsvarar cirka 70 000 jobb. Ett utträde ur EU skulle leda till en katastrofal situation med cirka 6 procent lägre BNP, motsvarande 150 000 förlorade jobb. Sverige bör inte följa britterna, utan stanna kvar och tillsammans med andra europeiska länder forma och utveckla det framtida EU.

Storbritannien är fortfarande en av världens största ekonomier, centrum för europeisk finans- och investeringssektor, samt medlem i både G7 och WTO. Nu har britterna - på demokratiska grunder – valt att lämna unionen, men de kommer fortfarande vara i Europa. De kommer fortfarande vara en viktig handels- och samarbetspartner för oss i Sverige.

Den bilaterala handelsrelationen mellan Sverige och Storbritannien under det senaste året har legat på cirka 80 miljarder kronor i export och cirka 63 miljarder kronor i import av varor. De är således vår fjärde största exportmarknad av varor. Storbritannien är dessutom Sveriges tredje största exportmarknad av tjänster som exempelvis affärstjänster, transport, samt tele- och datatjänster. Tittar man på svenska investeringar inom EU så kan man konstatera att cirka nio procent av våra investeringar hamnar för närvarande i Storbritannien. 

Det finns farhågor om att Brexit kan medföra en negativ inverkan på våra handelsrelationer med Storbritannien. Frågan bör snarare vara hur ska den framtida relationen med det blivande tredje landet Storbritannien ska se ut? Vi bör redan nu tänka långsiktigt och arbeta för en robust relation med Storbritannien, ty allt tyder på att de även efter Brexit kommer att vara en viktig handels- och samarbetspartner för oss i Sverige.

Näringslivet i Sverige tvingas ständigt att anpassa sig efter verkligheten. Det är också vår styrka. Utgångspunkten har alltid varit en stark innovationskraft och förmåga att ställa om till nya förutsättningar. Sverige kan via olika tillvägagångssätt – även det politiska – inte bara bibehålla de goda bilaterala relationerna med Storbritannien, utan även eftersträva ett utvecklat samarbete med Storbritannien. Det är den vägen vi vill gå.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

”Välkommet med förhandlingar istället för hot om tullar”

FRIHANDEL USA vill inleda förhandlingar med EU om ett handelsavtal. "Ett glädjande besked. De verkligt stora vinsterna kommer om vi får till stånd närmare samarbeten kring olika regleringsfrågor", säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Nya Naftaavtalet bra för världshandeln

FRIHANDEL Det nya Nafta-avtalet mellan USA, Kanada och Mexiko kan på sikt bidra till reformer av Världshandelsorganisationen, WTO. Det menar Niklas Bergström, handelsansvarig.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.