Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Svensk arbetsmarknad står inför stora utmaningar. Globalisering, digitalisering och en snabb teknikutveckling för med sig höga krav på framtidens medarbetare. Högskolan är en viktig rekryteringsbas för företagen. Rätt person på rätt plats blir allt viktigare för bibehållen konkurrenskraft.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud, högskoleexpert.

Att personers individuella förmågor så som lämplighet, drivkrafter och ambition kan tas tillvara på bästa sätt har stor betydelse för hur vi kommer att klara av att möta framtiden. Antagningssystemet för den högre utbildningen är därför angeläget ur ett kompetensförsörjningsperspektiv.

Regeringen har under ett år haft en särskild utredare, Jörgen Tholin, vars uppdrag har varit att göra en översyn av systemet för antagning till högskolan samt lämna förslag till ett öppnare och enklare system. I uppdraget har även ingått att se över högskoleprovets roll, meritpoängsystemet samt analysera och lämna förslag på hur grundläggande behörighet kan uppnås genom arbetslivserfarenhet. Idag lämnar utredaren över sina förslag till regeringen.

Det är positivt att utredningen föreslår fler vägar in till högskolan. Det möjliggör för fler att läsa på högskolan. Förslagen går många gånger i rätt riktning men det finns några större frågetecken som behöver hanteras.

Svenskt Näringsliv ställer sig mycket frågande till att utredningen föreslår att man ska uttrycka behörighet i kompetenser. Kompetens är summan av kunskap, färdigheter, förmåga och vilja. Det går inte att förutsätta att betyg genererar kompetens. Som utredningen föreslår begreppet ska användas är det en kidnappning och en urholkning av ett begrepp som är helt avgörande för svenska företags konkurrenskraft. Svenskt Näringsliv ställer sig starkt kritiska till denna tvivelaktiga användning av kompetensbegreppet och föreslår att behörighet uttrycks i kunskaper eller kvalifikationer såvida det inte handlar om en bedömning av reell kompetens.

Universitets- och högskolerådet föreslås få i uppgift att ansvara för ett behörighetsprov som ska bedöma individers kunskapsnivå. Det kan bli en framkomlig väg för personer som av någon anledning saknar betygshandlingar eller annan dokumentation och är välkommet. Det är emellertid inte tillräckligt för att kunna bedöma och rangordna individer med vitt skilda studiebakgrunder. Som komplement behövs ett nationellt samordnat system för att bedöma reell kompetens. Detta hänvisas till i utredningen men som då lyfter fram enskilda modeller. Enskilda modeller är oacceptabelt. Systemet att validera reell kompetens måste förändras och bli enhetligt och resultatet från en validering måste vara nationellt gångbart.

Förslaget saknar också en diskussion om hur arbetslivet skulle kunna involveras i arbete med olika typer av alternativa antagningsformer. Att engagera arbetslivet skulle kunna bidra till att öka inslaget av bedömning kring sökandes lämplighet för många av de yrken som flera utbildningar leder till. Arbetslivets perspektiv har helt uppenbart inte varit prioriterat av utredningen. På de 472 sidorna benämns arbetslivet tre gånger. Arbetsmarknaden nämns ett tiotal gånger.

Det saknas också förslag kring hur det ska tydliggöras för blivande studenter vilka antagningskrav som gäller på olika utbildningar. Det måste vara lätt att navigera i djungeln av utbildningar och finnas möjlighet att göra medvetna val. Här behöver det utvecklas ett system för att söka och jämföra utbildningar som på ett enkelt sätt tydliggör vilka möjligheter individen, utifrån hennes förutsättningar och ambitioner har att välja mellan.

Utredningen föreslår också att meritpoängen tas bort. Meritpoängen kom till för att premiera ambition och förändra ett beteende. Ett avskaffande kommer få stora konsekvenser för drivkrafterna att läsa exempelvis moderna språk och avancerade kurser i matematik på gymnasiet. Utredningen skriver att en konsekvens blir att färre läser mer avancerade kurser i matematik och språk vilket får konsekvenser för kunskapsnivån i dessa ämnen. Det är inte acceptabelt. Svenskt Näringsliv avvisar därför bestämt förlaget om att avskaffa meritpoängen.

Länk till utredningen Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning

Länk till Svenskt Näringslivs rapport Låt den rätte komma in – Ett reformerat antagningssystem för högskolan

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

"Befängd idé låta myndighet avgöra företagens rekrytering"

ARBETSKRAFTSINVANDRING Socialdemokraterna vill ha en skärpt lagstiftning kring arbetskraftsinvandring. Kontrollerna ska utföras av en statlig myndighet, inte av arbetsmarknadens parter. Vd Carola Lemne tycker att idén är befängd.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Kvalificerade tjänster lämnar landet

KOMPETENS Allt fler kunskapsintensiva tjänsteföretag flyttar jobben utomlands på grund av kompetensbrist. Det visar en ny rapport från Almega.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Järnvägsbyggare vill se kvinnlig kompetens

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Att Strukton Rail lyckats anställa så många kvinnor de senaste åren beror på en medveten satsning på kvinnor, men främst på att företaget jobbat för att skapa en öppenhet och en sund kultur där både kvinnor och män trivs, enligt vd:n Robert Röder. 
NYHET Publicerad:

Kompetensbrist lägger expansionsplaner på is

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sju av tio företag som försökt rekrytera nya medarbetare har haft svårt att hitta rätt kompetens. Det visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Det gör att planerad expansion läggs på is och företagen får svårt att möta kundernas behov.
NYHET Publicerad:

Glödhet spelutvecklare syns på radarn 

KOMPETENS I somras hade spelutvecklaren Massive Entertainment 400 anställda. Idag är det 480. För att klara tillväxt i en överhettad it-bransch jobbar sex personer heltid med rekrytering via sociala medier och på högskolor. ”Vi ser till att finnas på deras radar”, säger hr-chefen Magdalena Schultze.
NYHET Publicerad:

Kvinnor på bild ska göra teknikbranschen mer attraktiv

HALLÅ DÄR Elin Östblom som driver Teknikföretagens projekt Bredda bilden. Vad går det ut på?
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Företagen hittar inte rätt arbetskraft

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sju av tio företag har svårt att hitta rätt medarbetare. Gymnasie- och högskoleutbildningar med låg relevans för näringslivet är en av förklaringarna, visar Svenskt Näringslivs nya rekryteringsenkät.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Det är dags att planera för min efterträdare

KOMMENTAR Vd Carola Lemne och ordförande Fredrik Persson har enats om att påbörja en rekryteringsprocess för att hitta Svenskt Näringslivs nästa vd. "Jag stannar kvar så länge det behövs och lovar att jobba – som det heter – ända in i kaklet", säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Rättsosäkert med skadestånd för arbetsgivare"

KOMMENTAR En ny utredning föreslår att arbetskraftsinvandrare kan begära skadestånd av sin arbetsgivare, om man utvisas på grund av felaktigheter i anställningen. Men bakgrunden till bestämmelsen är inte tillräckligt rättssäker. Regelverket måste utformas så att företagare inte avskräcks från att rekrytera utländska kompetens, skriver experten Amelie Berg.