Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Svensk arbetsmarknad står inför stora utmaningar. Globalisering, digitalisering och en snabb teknikutveckling för med sig höga krav på framtidens medarbetare. Högskolan är en viktig rekryteringsbas för företagen. Rätt person på rätt plats blir allt viktigare för bibehållen konkurrenskraft.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud, högskoleexpert.

Att personers individuella förmågor så som lämplighet, drivkrafter och ambition kan tas tillvara på bästa sätt har stor betydelse för hur vi kommer att klara av att möta framtiden. Antagningssystemet för den högre utbildningen är därför angeläget ur ett kompetensförsörjningsperspektiv.

Regeringen har under ett år haft en särskild utredare, Jörgen Tholin, vars uppdrag har varit att göra en översyn av systemet för antagning till högskolan samt lämna förslag till ett öppnare och enklare system. I uppdraget har även ingått att se över högskoleprovets roll, meritpoängsystemet samt analysera och lämna förslag på hur grundläggande behörighet kan uppnås genom arbetslivserfarenhet. Idag lämnar utredaren över sina förslag till regeringen.

Det är positivt att utredningen föreslår fler vägar in till högskolan. Det möjliggör för fler att läsa på högskolan. Förslagen går många gånger i rätt riktning men det finns några större frågetecken som behöver hanteras.

Svenskt Näringsliv ställer sig mycket frågande till att utredningen föreslår att man ska uttrycka behörighet i kompetenser. Kompetens är summan av kunskap, färdigheter, förmåga och vilja. Det går inte att förutsätta att betyg genererar kompetens. Som utredningen föreslår begreppet ska användas är det en kidnappning och en urholkning av ett begrepp som är helt avgörande för svenska företags konkurrenskraft. Svenskt Näringsliv ställer sig starkt kritiska till denna tvivelaktiga användning av kompetensbegreppet och föreslår att behörighet uttrycks i kunskaper eller kvalifikationer såvida det inte handlar om en bedömning av reell kompetens.

Universitets- och högskolerådet föreslås få i uppgift att ansvara för ett behörighetsprov som ska bedöma individers kunskapsnivå. Det kan bli en framkomlig väg för personer som av någon anledning saknar betygshandlingar eller annan dokumentation och är välkommet. Det är emellertid inte tillräckligt för att kunna bedöma och rangordna individer med vitt skilda studiebakgrunder. Som komplement behövs ett nationellt samordnat system för att bedöma reell kompetens. Detta hänvisas till i utredningen men som då lyfter fram enskilda modeller. Enskilda modeller är oacceptabelt. Systemet att validera reell kompetens måste förändras och bli enhetligt och resultatet från en validering måste vara nationellt gångbart.

Förslaget saknar också en diskussion om hur arbetslivet skulle kunna involveras i arbete med olika typer av alternativa antagningsformer. Att engagera arbetslivet skulle kunna bidra till att öka inslaget av bedömning kring sökandes lämplighet för många av de yrken som flera utbildningar leder till. Arbetslivets perspektiv har helt uppenbart inte varit prioriterat av utredningen. På de 472 sidorna benämns arbetslivet tre gånger. Arbetsmarknaden nämns ett tiotal gånger.

Det saknas också förslag kring hur det ska tydliggöras för blivande studenter vilka antagningskrav som gäller på olika utbildningar. Det måste vara lätt att navigera i djungeln av utbildningar och finnas möjlighet att göra medvetna val. Här behöver det utvecklas ett system för att söka och jämföra utbildningar som på ett enkelt sätt tydliggör vilka möjligheter individen, utifrån hennes förutsättningar och ambitioner har att välja mellan.

Utredningen föreslår också att meritpoängen tas bort. Meritpoängen kom till för att premiera ambition och förändra ett beteende. Ett avskaffande kommer få stora konsekvenser för drivkrafterna att läsa exempelvis moderna språk och avancerade kurser i matematik på gymnasiet. Utredningen skriver att en konsekvens blir att färre läser mer avancerade kurser i matematik och språk vilket får konsekvenser för kunskapsnivån i dessa ämnen. Det är inte acceptabelt. Svenskt Näringsliv avvisar därför bestämt förlaget om att avskaffa meritpoängen.

Länk till utredningen Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning

Länk till Svenskt Näringslivs rapport Låt den rätte komma in – Ett reformerat antagningssystem för högskolan

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Stor arbetskraftsbrist hinder för ökad produktion

KOMPETENS Svensk trä- och möbelindustri växer och företagen har ett mycket stort rekryteringsbehov - men de har svårt att hitta personer med rätt utbildning. En tredjedel av företagen uppger att arbetskraftsbristen är ett hinder för ökad produktion, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

”Transportstyrelsen, ni ska hjälpa – inte stjälpa!”

DEBATT Transportstyrelsen vill stoppa landets transportelever från att övningsköra under sin arbetsplatsförlagda del av utbildningen – eftersom de saknar yrkeskompetensbevis. Transportföretagen och Transportarbetareförbundet skrev nyligen tillsammans på SvD debatt och varnade för förödande konsekvenser.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Motorbranschcollege ska locka fler unga

KOMPETENS Motorbranschens rekryteringsbehov ökar sedan flera år tillbaka. Närmare 6 000 personer kommer att behöva rekryteras de kommande tre åren. För att möta detta satsar branschen nu på att etablera Motorbranschcollege.
NYHET Publicerad:

Flygskatt ett slag i luften

KOMMENTAR En nationell flygskatt har ingen positiv effekt på miljön. Dessutom verkar regeringen inte ta kritiken mot förslaget på allvar. Det vore ärligare att säga att skatten ska användas för att fylla på statskassan. Det skriver miljöexpert Maria Sunér Fleming och skattechef Johan Fall.  
NYHET Publicerad:

Vassare integration ger 400 miljoner i vinst

DEBATTARTIKEL Svenskt Näringsliv presenterar en ny rapport med två reformförslag för att få nyanlända i arbete. Tillsammans kan de leda till 400 miljoner kronor i samhällsekonomisk vinst. "Integrationen är en ödesfråga för Sverige", skriver Mikaela Almerud, expert utbildning och kompetensförsörjning och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Utvisas för fem år gammal miss

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Safiqul Alam är den senaste i raden av utländska personer som utvisas på grund av formella småmissar. ”Jag har investerat mina guldår i Sverige”, säger han. ”Mycket olyckligt” säger Volvo CE som förlorar en värdefull medarbetare med nischkompetens som knappt går att hitta.
NYHET Publicerad:

Hoppas på framtida yrkestävlingar i landet

KOMPETENS I mitten av februari arrangerades Industrikampen 2017 – ett regionöverskridande samarbete inom Teknikcollege. Skoltävlingar är ett sätt att gemensamt arbeta med utbildningarnas status och kvalitet.
NYHET Publicerad:

Medlemsföretag tror på bättre tider

KOMMENTAR Många medlemsföretag räknar med ökad produktion, fler investeringar och stigande sysselsättning. Men det krävs en långvarig produktionsuppgång innan det går att dra slutsatsen att svensk ekonomi har återfått full styrka, skriver prognosansvarig Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Regeringen missbrukar utredningsväsendet

DEBATT Statliga utredningar ska vara opartiska och noggranna. Nu är den traditionen på väg i en oroväckande riktning, vilket visas av bland annat Reepalu-utredningen, som rundar frågor om Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, skriver chefsjurist Anders Thorstensson.
NYHET Publicerad:

Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte, skriver Anders Morin, expert välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Samverkan med företagen motiverar industrielever

KOMPETENS Det är få elever som går där, men de som gör det är mycket motiverade. Faktum är att åtta av tio elever lämnar det industritekniska programmet på gymnasiet med godkända betyg. Och det är samverkan med näringslivet som är framgångsfaktorn.
NYHET Publicerad:

Parlamentsledamöter sätter frihandeln på spel  

KOMMENTAR I dag röstar Europaparlamentet för eller emot klimattullar vid import av vissa varor. Förslaget är dåligt. Det leder till sämre handelsrelationer, på sikt förlorar industrin konkurrenskraft. I tider som dessa måste EU stå upp för frihandel, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Nej till bristfällig finansskatt

KOMMENTAR Krånglig och dyr att tillämpa, ökade kostnader för företag och hushåll samt lägre pensioner. Det är några negativa konsekvenser av den föreslagna finansskatten. Det skriver Marcus Forsman, skattejurist, i en kommentar till Svenskt Näringslivs remissvar.
NYHET Publicerad:

LO och S vill införa fackligt veto mot anställningar

KOMMENTAR Socialdemokraterna och LO vill strypa arbetskraftsinvandringen till LO-yrken genom att öronmärka enkla jobb till arbetslösa personer i Sverige. Skälen bakom reformen ekar ihåligt. "Vilken kompetens företaget behöver avgörs bäst av företagarna själva". Det skriver Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert.
NYHET Publicerad:

Mer yrkeshögskola – fler jobb!

KOMMENTAR Utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan skulle behöva vara dubbelt så många. Och i veckan blev det klart att de kommer att fortsätta att vara för få. Det är lätt att förstå företagens frustration, skriver Mia Liljestrand, expert på yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Tävlingar ger positivare bild av yrkesprogram

YRKESTÄVLINGAR Flera undersökningar visar att många förknippar yrkesutbildning med goda möjligheter att få ett jobb. Under EuroSkills 2016 genomfördes en undersökning, som bekräftar detta. Dock visar den även att yrkesutbildning fortfarande kan få bättre status.