Inget utrymme för höjda lönekostnader

NYHET Publicerad

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.

jagrén

Lars Jagrén, senior advisor, samhällsekonomi på Svenskt Näringsliv.

Peter Jeppsson, vice vd

Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv.

Foto: Henrik Montgomery/TT
Katarina Lundahl.

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen.

Foto: Pressbild

Svenska löner bör inte höjas mer än de i våra konkurrentländer. På det sättet undviker vi en försvagning i de svenska företagens lönsamhet och i förlängningen lägre investeringar, lägre produktion och sysselsättning i hela näringslivet. Det menar Svenskt Näringslivs Lars Jagrén, delförfattare till studien ”Lönens inverkan på Sveriges internationella konkurrenskraft”.

– Sverige har till skillnad från andra länder som USA, Tyskland och Japan inte sett en höjning av vinstandelen de senaste årtionden. Därför finns det inget argument som tillåter en svensk lönekostnadsökning. Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har, säger Lars Jagrén.

Med vinstandelen menar han den andel av Sveriges samlade produktion (BNP) som går till avkastning till ägarna och kapitalkostnader. Den andra delen utgörs av löneandelen, alltså arbetstagarnas löner och sociala avgifter.

– Att siffrorna visar en relativt låg vinstandel i Sverige är också intressant eftersom det motbevisar debatten om att svenska företag gör övervinster i välfärdssektorn, hävdar Lars Jagrén.

En anledning till den låga vinstandelen är att lönekostnaderna har ökat medan produktiviteten i Sverige har sackat efter sedan finanskrisen 2007, enligt rapporten.

Det kan förklaras av att tjänstesektorn har tagit större plats i Sverige samtidigt som den har haft svårare att stå emot konkurrens från andra länder, bedömer Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen. Hon var en av de inbjudna att kommentera rapporten när den presenterades.

– Den svenska industrin har varit konkurrensutsatt i årtionden, till och med århundranden och har därför haft en vana att anpassa sig. Men den erfarenheten saknas i tjänstesektorn, inte minst i detaljhandeln som går igenom jättestora teknikförändringar och som snabbt förändrar konkurrensbilden, säger hon.

Katarina Lundahls bild stämmer överens med detaljhandelns egen syn på lönsamhetens utveckling de senaste 15 åren. Branschen hör till de mest pessimistiska i tjänstesektorn tillsammans med researrangörs- och cateringbranscherna.

– Tjänstesektorn har generellt mindre kapital och mer löner och med digitaliseringen blir det enklare att handla på nätet och jämföra priser, säger Lars Jagrén.

Bättre lönsamhet finns däremot inom basindustrin, däribland sågverk, massaindustri och stål- och metallverk. Men det beror mycket på den svaga kronan.

– Generellt sett ser industrin ganska stark ut just nu, men det är också en sektor som svänger mer. Vad händer om konjunkturen mattas av och kronan stärks?, säger Lars Jagrén.

Den tekniska utvecklingen och den svaga kronan ger bilden av en skör svensk konkurrenskraft i internationell jämförelse. Det skapar en komplex situation inför nästa avtalsrörelse, bedömer Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.

– Rapporten visar att lönekostnaderna har ökat mer i Sverige än i omvärlden och att vi har tappat marknadsandelar internationellt där fler branscher är internationellt konkurrensutsatta. Vi befinner oss till och med i en situation där delar av näringslivet har svårt att möta en ökad efterfrågan för att de har så svårt att få tag på rätt kompentens att de måste tacka nej till nya uppdrag, säger Peter Jeppsson.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

"Olyckligt med bara valgodis"

SAMHÄLLSEKONOMI Det är olyckligt att regeringen fokuserar på valgodis istället för att underlätta för företag, företagande och jobbskapande. Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens vårproposition.
NYHET Publicerad:

Möjliggör för fler att öka sina inkomster

KOMMENTAR Orsakerna bakom löneskillnader är viktiga att förstå för att kunna skilja på orättvisor och klyftor. Istället för att straffbeskatta arbete och företagande behöver vi skapa bättre förutsättningar för människor med låga inkomster eller inga inkomster alls, skriver nationalekonom Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Alla vinner på att fler kommer i arbete

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Uppförsbacke för pressade restaurangägare

KONJUNKTUR Läget är dystert för landets krögare. Bara i år har priserna ökat med nästan fyra procent. Orsaken är höjda arbetsgivaravgifter för unga och stigande livsmedelspriser.
NYHET Publicerad:

Tillväxttoppen är passerad

KONJUNKTUR BNP fortsätter att växa i relativt hög takt trots att svensk ekonomi har passerat tillväxttoppen i rådande konjunkturcykel. Men välståndet ökar inte i samma omfattning, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Regeringen siktar fel med 15 miljarder

KOMMENTAR I budgeten för nästa år väljer regeringen att försämra såväl det finansiella som det strukturella sparandet. Det hade man kunnat undvika genom att inte blåsa upp reformutrymmet till 40 miljarder. Regeringens bedömning ligger åtminstone 15 miljarder fel, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

En budget för valet, inte för välfärden

BUDGET "Det är olyckligt att regeringen inte vill genomföra reformer som skulle stärka företagande, jobbskapande och konkurrenskraft". Så sammanfattar Carola Lemne, vd, regeringens höstbudget som presenterades idag.