Mantrat om ökade klyftor håller inte

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.

Bettina Kashefi, chefsekonom Svenskt Näringsliv

De grupper som har det svårt gynnas inte i längden av att få ännu högre bidrag. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb, skriver Bettina Kashefi.

Halva Sveriges befolkning är så ung att den knappast har något aktivt minne av Berlinmurens fall. Ännu fler är det som inte minns hur Sveriges ekonomiska problem såg ut på den tiden. Denna naturliga glömska utnyttjas av krafter som vill överdriva argumentationen om ökade klyftor i samhället.

1980-talet var ett problematiskt ekonomiskt årtionde. Många av de problem som Sverige då brottades med hade grundlagts genom dålig politik under 1970-talet. Vi hade en solidarisk lönepolitik som pressade samman lönestrukturen. De löneökningar som facken drev fram var höga i nominella tal, men urholkades sedan av inflation. I två decennier stod reallönerna därför stilla.

Kostnads- och produktivitetskris hämmade näringslivets utveckling. Industrin fick upprepade gånger räddas genom devalveringar. Höga marginalskatter och höga bidragsnivåer gjorde det olönsamt att arbeta och mer lönsamt att leva på bidrag.

1980-talet är alltså inte en rimlig referensperiod när vi diskuterar fördelningspolitik. Då var inkomster efter skatt extremt sammanpressade. Det var en undantagsperiod och sammanpressningen i sig var en stor del av problemen bakom den låga tillväxten.

Att vi tog oss ur denna situation var resultatet av en medveten politik över blockgränserna som syftade till att göra produktiv verksamhet mer lönsam och öka konkurrenstrycket i ekonomin. Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har sänkt skatter, hållit tillbaka bidrag och avreglerat. Det är därför vi har fått högre tillväxt och reallöneökningar.

Att klyftorna är större nu än när de var extremt små är därför överskattat som problem. Vi vill inte tillbaka till en extrem situation när alla hade det sämre. Det är helt enkelt inte rimligt att använda tiden före murens fall som en jämförelse.

Hur har då fördelningen utvecklats under senare år?
Det beror på vilka mått man använder. Den relativt svårförklarade gini-koefficienten har visserligen ökat, men befinner sig fortfarande lägre än OECD-snittet. Anledningen till förändringen är främst ökade kapitalinkomster hos höginkomsttagare. Om man istället använder ett lönespridningsmått där de med högre löner jämförs med de som har lägre, så har klyftorna inte ökat alls under det senaste decenniet. Den här statistiken hör man sällan LO nämna.

Mest relevant ur ett policyperspektiv är att se hur andelen låginkomsttagare har utvecklats. Sedan 2008 har det skett en liten ökning. Enligt vår analys drivs denna begränsade ökning i första hand av den omfattande nettoinvandringen. Det är inte så konstigt då vi har sett en omfattande flyktinginvandring under det senaste decenniet; många som har kommit har låg utbildning och vägen till lönearbete för dem är lång.

För tio år sedan genomfördes ett antal viktiga reformer. Förmögenhetskatten avskaffades, jobbskatteavdragen infördes och bidragssystemen koncentrerades till de mest behövande. De som alltid har varit motståndare till den här typen av reformer vill nu använda resonemang om ökade klyftor som ett sätt att backa bandet.

Men det håller inte eftersom klyftorna, beroende på vilka mått man använder, inte har ökat alls eller i relativt begränsad omfattning. De ökningar som har uppstått beror snarare på migration än på reformerna.

Det Sverige behöver är en ny reformomgång. De klyftor som är relevanta att bekämpa, bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb. Det sker inte genom ökade bidrag eller höjda skatter.

Vill man att företagen ska fortsätta skapa jobb utöver det som naturligen sker på grund av konjunkturen, så behövs strukturella reformer. Ett företagsvänligt klimat uppstår om regelbördan minskar, om skatterna hålls på en rimlig nivå och om arbetsmarknaden moderniseras. Med en sådan politik blir företagen mer villiga att expandera och anställa.

De grupper som har det svårt gynnas inte i längden av att få ännu högre bidrag. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Matchningen på arbetsmarknaden behöver förbättras och där blir det allt tydligare att arbetsförmedlingen i sin nuvarande form inte lever upp till de förväntningar som man rimligen kan ha.

Diskussionen detta valår skulle behöva mer fokus på relevanta ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel i en sådan debatt. Det gynnas ingen av.

Debattartikeln var publicerad i Dagens Industri 2018-04-18

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.