Mantrat om ökade klyftor håller inte

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.

Bettina Kashefi, chefsekonom Svenskt Näringsliv

De grupper som har det svårt gynnas inte i längden av att få ännu högre bidrag. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb, skriver Bettina Kashefi.

Halva Sveriges befolkning är så ung att den knappast har något aktivt minne av Berlinmurens fall. Ännu fler är det som inte minns hur Sveriges ekonomiska problem såg ut på den tiden. Denna naturliga glömska utnyttjas av krafter som vill överdriva argumentationen om ökade klyftor i samhället.

1980-talet var ett problematiskt ekonomiskt årtionde. Många av de problem som Sverige då brottades med hade grundlagts genom dålig politik under 1970-talet. Vi hade en solidarisk lönepolitik som pressade samman lönestrukturen. De löneökningar som facken drev fram var höga i nominella tal, men urholkades sedan av inflation. I två decennier stod reallönerna därför stilla.

Kostnads- och produktivitetskris hämmade näringslivets utveckling. Industrin fick upprepade gånger räddas genom devalveringar. Höga marginalskatter och höga bidragsnivåer gjorde det olönsamt att arbeta och mer lönsamt att leva på bidrag.

1980-talet är alltså inte en rimlig referensperiod när vi diskuterar fördelningspolitik. Då var inkomster efter skatt extremt sammanpressade. Det var en undantagsperiod och sammanpressningen i sig var en stor del av problemen bakom den låga tillväxten.

Att vi tog oss ur denna situation var resultatet av en medveten politik över blockgränserna som syftade till att göra produktiv verksamhet mer lönsam och öka konkurrenstrycket i ekonomin. Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har sänkt skatter, hållit tillbaka bidrag och avreglerat. Det är därför vi har fått högre tillväxt och reallöneökningar.

Att klyftorna är större nu än när de var extremt små är därför överskattat som problem. Vi vill inte tillbaka till en extrem situation när alla hade det sämre. Det är helt enkelt inte rimligt att använda tiden före murens fall som en jämförelse.

Hur har då fördelningen utvecklats under senare år?
Det beror på vilka mått man använder. Den relativt svårförklarade gini-koefficienten har visserligen ökat, men befinner sig fortfarande lägre än OECD-snittet. Anledningen till förändringen är främst ökade kapitalinkomster hos höginkomsttagare. Om man istället använder ett lönespridningsmått där de med högre löner jämförs med de som har lägre, så har klyftorna inte ökat alls under det senaste decenniet. Den här statistiken hör man sällan LO nämna.

Mest relevant ur ett policyperspektiv är att se hur andelen låginkomsttagare har utvecklats. Sedan 2008 har det skett en liten ökning. Enligt vår analys drivs denna begränsade ökning i första hand av den omfattande nettoinvandringen. Det är inte så konstigt då vi har sett en omfattande flyktinginvandring under det senaste decenniet; många som har kommit har låg utbildning och vägen till lönearbete för dem är lång.

För tio år sedan genomfördes ett antal viktiga reformer. Förmögenhetskatten avskaffades, jobbskatteavdragen infördes och bidragssystemen koncentrerades till de mest behövande. De som alltid har varit motståndare till den här typen av reformer vill nu använda resonemang om ökade klyftor som ett sätt att backa bandet.

Men det håller inte eftersom klyftorna, beroende på vilka mått man använder, inte har ökat alls eller i relativt begränsad omfattning. De ökningar som har uppstått beror snarare på migration än på reformerna.

Det Sverige behöver är en ny reformomgång. De klyftor som är relevanta att bekämpa, bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb. Det sker inte genom ökade bidrag eller höjda skatter.

Vill man att företagen ska fortsätta skapa jobb utöver det som naturligen sker på grund av konjunkturen, så behövs strukturella reformer. Ett företagsvänligt klimat uppstår om regelbördan minskar, om skatterna hålls på en rimlig nivå och om arbetsmarknaden moderniseras. Med en sådan politik blir företagen mer villiga att expandera och anställa.

De grupper som har det svårt gynnas inte i längden av att få ännu högre bidrag. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Matchningen på arbetsmarknaden behöver förbättras och där blir det allt tydligare att arbetsförmedlingen i sin nuvarande form inte lever upp till de förväntningar som man rimligen kan ha.

Diskussionen detta valår skulle behöva mer fokus på relevanta ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel i en sådan debatt. Det gynnas ingen av.

Debattartikeln var publicerad i Dagens Industri 2018-04-18

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dyster konjunktursignal

SAMHÄLLSEKONOMI Svensk konjunktur håller på att mattas av. I år väntas tillväxten bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 7,3 procent 2021. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Pengarna ska inte lovas bort i förtid

FINANSPOLITISKA RAMVERKET Finansministern vill slopa överskottsmålet. Men med krav på friår och familjeveckor, som leder till lägre tillväxt, och ett handelskrig som tilltar så kommer vi att vara tacksamma att det finns statliga medel att ta till, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ineffektiva klimatåtgärder i vårbudgeten

KONJUNKTUR Regeringens vårbudget har inslag som går i fel riktning. Tuffare beskattning av svenska klimatvänliga gruvor och elektronikvaror ger negativa effekter, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.