Mantrat om ökade klyftor håller inte

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.

Bettina Kashefi, chefsekonom Svenskt Näringsliv

De grupper som har det svårt gynnas inte i längden av att få ännu högre bidrag. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb, skriver Bettina Kashefi.

Halva Sveriges befolkning är så ung att den knappast har något aktivt minne av Berlinmurens fall. Ännu fler är det som inte minns hur Sveriges ekonomiska problem såg ut på den tiden. Denna naturliga glömska utnyttjas av krafter som vill överdriva argumentationen om ökade klyftor i samhället.

1980-talet var ett problematiskt ekonomiskt årtionde. Många av de problem som Sverige då brottades med hade grundlagts genom dålig politik under 1970-talet. Vi hade en solidarisk lönepolitik som pressade samman lönestrukturen. De löneökningar som facken drev fram var höga i nominella tal, men urholkades sedan av inflation. I två decennier stod reallönerna därför stilla.

Kostnads- och produktivitetskris hämmade näringslivets utveckling. Industrin fick upprepade gånger räddas genom devalveringar. Höga marginalskatter och höga bidragsnivåer gjorde det olönsamt att arbeta och mer lönsamt att leva på bidrag.

1980-talet är alltså inte en rimlig referensperiod när vi diskuterar fördelningspolitik. Då var inkomster efter skatt extremt sammanpressade. Det var en undantagsperiod och sammanpressningen i sig var en stor del av problemen bakom den låga tillväxten.

Att vi tog oss ur denna situation var resultatet av en medveten politik över blockgränserna som syftade till att göra produktiv verksamhet mer lönsam och öka konkurrenstrycket i ekonomin. Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har sänkt skatter, hållit tillbaka bidrag och avreglerat. Det är därför vi har fått högre tillväxt och reallöneökningar.

Att klyftorna är större nu än när de var extremt små är därför överskattat som problem. Vi vill inte tillbaka till en extrem situation när alla hade det sämre. Det är helt enkelt inte rimligt att använda tiden före murens fall som en jämförelse.

Hur har då fördelningen utvecklats under senare år?
Det beror på vilka mått man använder. Den relativt svårförklarade gini-koefficienten har visserligen ökat, men befinner sig fortfarande lägre än OECD-snittet. Anledningen till förändringen är främst ökade kapitalinkomster hos höginkomsttagare. Om man istället använder ett lönespridningsmått där de med högre löner jämförs med de som har lägre, så har klyftorna inte ökat alls under det senaste decenniet. Den här statistiken hör man sällan LO nämna.

Mest relevant ur ett policyperspektiv är att se hur andelen låginkomsttagare har utvecklats. Sedan 2008 har det skett en liten ökning. Enligt vår analys drivs denna begränsade ökning i första hand av den omfattande nettoinvandringen. Det är inte så konstigt då vi har sett en omfattande flyktinginvandring under det senaste decenniet; många som har kommit har låg utbildning och vägen till lönearbete för dem är lång.

För tio år sedan genomfördes ett antal viktiga reformer. Förmögenhetskatten avskaffades, jobbskatteavdragen infördes och bidragssystemen koncentrerades till de mest behövande. De som alltid har varit motståndare till den här typen av reformer vill nu använda resonemang om ökade klyftor som ett sätt att backa bandet.

Men det håller inte eftersom klyftorna, beroende på vilka mått man använder, inte har ökat alls eller i relativt begränsad omfattning. De ökningar som har uppstått beror snarare på migration än på reformerna.

Det Sverige behöver är en ny reformomgång. De klyftor som är relevanta att bekämpa, bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb. Det sker inte genom ökade bidrag eller höjda skatter.

Vill man att företagen ska fortsätta skapa jobb utöver det som naturligen sker på grund av konjunkturen, så behövs strukturella reformer. Ett företagsvänligt klimat uppstår om regelbördan minskar, om skatterna hålls på en rimlig nivå och om arbetsmarknaden moderniseras. Med en sådan politik blir företagen mer villiga att expandera och anställa.

De grupper som har det svårt gynnas inte i längden av att få ännu högre bidrag. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Matchningen på arbetsmarknaden behöver förbättras och där blir det allt tydligare att arbetsförmedlingen i sin nuvarande form inte lever upp till de förväntningar som man rimligen kan ha.

Diskussionen detta valår skulle behöva mer fokus på relevanta ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel i en sådan debatt. Det gynnas ingen av.

Debattartikeln var publicerad i Dagens Industri 2018-04-18

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Dramatiskt sämre läge för företagen

CORONAKRISEN "Vi ser dramatiska effekter här och nu och lika dramatiskt fallande förväntningar hos företagen". Det säger chefekonom Bettina Kashefi om utvecklingen för företagen under coronakrisen utifrån siffror från Svenskt Näringslivs företagarpanel för det andra kvartalet 2020.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Mer krävs för att undvika massarbetslöshet

KONJUNKTUR Coronakrisen slår hårt mot näringslivet med ett dramatiskt fall i efterfrågan och stora problem med utrikeshandeln. Svenskt Näringslivs nya konjunkturrapport visar på vikten av effektiva krisåtgärder.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Oron för coronviruset ökar – understryker behov av handling

DEBATT Den negativa påverkan av coronaviruset ökar i näringslivet. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort bland medlemsföretagen. "Vi är redo att presentera fler konstruktiva förslag för att lindra krisens skadeverkningar", skriver vd Jan-Olof Jacke i en debattartikel i DI, och framhåller vikten av att regeringen handlar snabbt.
NYHET Publicerad:

Långsam ökning av ojämlikheten

KOMMENTAR Inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka de kommande 15 åren. Den bedömningen gör Långtidsutredningen. ”Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för utvecklingen av inkomstskillnaderna. Därför är det viktigt med en ekonomisk politik som stimulerar jobbskapande”, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Dyster konjunktursignal

SAMHÄLLSEKONOMI Svensk konjunktur håller på att mattas av. I år väntas tillväxten bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 7,3 procent 2021. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Pengarna ska inte lovas bort i förtid

FINANSPOLITISKA RAMVERKET Finansministern vill slopa överskottsmålet. Men med krav på friår och familjeveckor, som leder till lägre tillväxt, och ett handelskrig som tilltar så kommer vi att vara tacksamma att det finns statliga medel att ta till, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.