NYHET19 april 2017

Missad chans att genomföra reformer

Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.

Regeringens planerade skattehöjningar är skadliga och ger inte heller de inkomstförstärkningar man hoppas på, skriver Bettina Kashefi, chefekonom.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det går bra för Sverige. Tillväxten förra året hamnade på 3,3 procent, vilket kan jämföras med 1,9 procent i EU. Vår sysselsättningsgrad är drygt 80 procent, medan den i EU ligger på 70 procent. Vår arbetslöshet på 6,9 procent ligger något under EU-snittet på 8,5 procent.

Att vi har haft en period där det har gått bra ska vi glädjas åt. Men ser framtiden lika ljus ut? Bedriver regeringen en politik som gör att Sverige har en stabil grund att stå på? Skapas strukturer som gör det sannolikt att vi är inne i en god spiral?

Svaret är tyvärr nej.

Tillväxten är primärt driven av inhemsk efterfrågan, privat och offentlig. Bidraget från nettoexporten har under senare år varit betydligt svagare än under tidigare konjunkturuppgångar.

Bettina Kashefi.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Att som regeringen slentrianmässigt höja skatter för att finansiera offentliga utgifter slår undan benen för det som utgör grunden för vårt välstånd, nämligen företagande och arbete. Regeringen bör i stället lyfta diskussionen om det offentliga åtagandet och tillvarata den effektiviseringspotential som finns inom skattefinansierade verksamheter. Om kommunerna lär sig av varandra och presterar som de bästa inom de respektive verksamheterna så kan en effektivisering på cirka 40 miljarder kronor uppnås.

LO har mycket riktigt konstaterat faran för löntagarna med att kommunalskatterna tillåts öka år från år. Det kan vara rimligt med ett kommunalt skattestopp, som utformas så att det ger drivkrafter för kommunerna att effektivisera sin verksamhet.

Den senaste femårsperioden har vår befolkningstillväxt varit tre gånger så snabb som inom EU i sin helhet (4,6 jämfört med 1,5 procent). Det vore besynnerligt om inte tillväxten fick draghjälp under sådana omständigheter. Vi måste alltså beakta att fler människor ska dela på resurserna. Ser man på tillväxten fördelad per individ blir utvecklingen mindre imponerande. Redan i år blir BNP per capita-tillväxten lägre i Sverige än i EU. Nästa år beräknar regeringen att den blir så låg som 0,9 procent, vilket kan jämföras med 1,5 procent i EU.

Vi ser arbetskraftsbrist inom i stort sett alla sektorer – parallellt med att klyftan på arbetsmarknaden blir allt större mellan de som har och de som inte har ett jobb. Därför är det viktigare än någonsin med strukturreformer som förbättrar ekonomins funktionssätt. Problemen kan inte lösas genom resurstillskott. Verksamheter behöver omstruktureras och effektiviseras. Ny teknik och nya former för inträde på arbetsmarknaden behöver prövas.

När skatten höjs med tre miljarder för småföretagen blir färre intresserade av att ta risken att dra igång nya projekt. Befintliga företag tvekar inför att expandera och anställa fler. Höjda marginalskatter skadar ekonomin. De som har anställning drar sig för att fortbilda sig eller arbeta några extra timmar. Sjuksköterskor och poliser avstår från att ta extra pass. Elmontörer avstår från vidareutbildning och hemtjänstpersonal tvekar om att kliva fram i en chefsroll.

Under den här mandatperioden kommer antalet personer som inte ens får behålla hälften av en inkomstökning stiga från en dryg miljon till över 1,4 miljoner. Det är 360 000 fler personer och andelen heltidsarbetande med marginalskatt över 50 procent stiger från 29 till 36 procent. Kombinerat med stadigt ökande kommunalskatter orsakar detta problem i företag och i offentliga verksamheter och gör att humankapitalet inte utnyttjas på bästa sätt. I längden hämmas tillväxten.

De skattehöjningar som planeras är skadliga och ger inte heller de inkomstförstärkningar man hoppas på. Man baserar beräkningar på en glädjekalkyl.

Finanspolitiken behöver vara ansvarsfull. Vi har i dag ett momentum – konjunkturen är stark, men utmaningarna är större än någonsin.

Fokus bör inte vara på att använda tillfälliga konjunkturvinster för permanenta utgiftssatsningar. Istället behöver vi frigöra kraften i svensk ekonomi. Det handlar om att öka drivkrafterna för arbete, minska trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna för företag som vill växa och anställa. Vi måste hitta nya former för att få bostadsmarknaden att fungera. Kvaliteten i utbildningssystemet behöver skärpas.

Ett kommunalt skattestopp skulle kunna utformas så att kommuner som höjer skatten över en viss gräns får proportionellt neddragna generella statsbidrag. Det vore ett felsteg om kommunerna kompenseras för uteblivna skattehöjningar med statsbidrag, istället behöver det skapas incitament för effektivisering.

För att vässa den kommunala sektorn behöver regeringen också:

Avstå från de planerade skattehöjningarna på jobb och företagande.

Öka drivkrafterna att gå från bidrag till jobb. Särskilt för utlandsfödda finns betydande inlåsningseffekter i föräldraförsäkringen och i försörjningsstödet (socialbidrag). Exempelvis kan noteras att var fjärde utlandsfödd från Asien och Afrika lever i familjer som är beroende av försörjningsstöd.

Anpassa arbetsmarknadens funktionssätt till en ny verklighet. Nuvarande arbetsrätt och konfliktregler behöver ses över för att stimulera till jobbskapande i företagen.

Ta steg mot en mer avreglerad hyresmarknad så att bostadsbeståndet kan utnyttjas effektivare.

Ställa in den planerade klappjakten på företag inom vård, skola, omsorg.

Ofta avfärdas krav på strukturreformer med att de skulle vara svåra att genomföra. Regeringen missade ett ypperligt tillfälle till detta i samband med gårdagens ekonomiska vårproposition. I detta starka konjunkturläge borde långsiktig strukturpolitik ligga högre på dagordningen.

Artikeln var publicerad i Dagens Industri 2017-04-19

Konjunktur - Sveriges ekonomiska lägeSamhällsekonomi
Skriven avBettina Kashefi
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist