Missad chans att genomföra reformer

NYHET Publicerad

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.

Sedlar och mynt.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Regeringens planerade skattehöjningar är skadliga och ger inte heller de inkomstförstärkningar man hoppas på, skriver Bettina Kashefi, chefekonom.

Bettina Kashefi vid seminarium

Bettina Kashefi.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det går bra för Sverige. Tillväxten förra året hamnade på 3,3 procent, vilket kan jämföras med 1,9 procent i EU. Vår sysselsättningsgrad är drygt 80 procent, medan den i EU ligger på 70 procent. Vår arbetslöshet på 6,9 procent ligger något under EU-snittet på 8,5 procent.

Att vi har haft en period där det har gått bra ska vi glädjas åt. Men ser framtiden lika ljus ut? Bedriver regeringen en politik som gör att Sverige har en stabil grund att stå på? Skapas strukturer som gör det sannolikt att vi är inne i en god spiral?

Svaret är tyvärr nej.

Tillväxten är primärt driven av inhemsk efterfrågan, privat och offentlig. Bidraget från nettoexporten har under senare år varit betydligt svagare än under tidigare konjunkturuppgångar.

Att som regeringen slentrianmässigt höja skatter för att finansiera offentliga utgifter slår undan benen för det som utgör grunden för vårt välstånd, nämligen företagande och arbete. Regeringen bör i stället lyfta diskussionen om det offentliga åtagandet och tillvarata den effektiviseringspotential som finns inom skattefinansierade verksamheter. Om kommunerna lär sig av varandra och presterar som de bästa inom de respektive verksamheterna så kan en effektivisering på cirka 40 miljarder kronor uppnås.

LO har mycket riktigt konstaterat faran för löntagarna med att kommunalskatterna tillåts öka år från år. Det kan vara rimligt med ett kommunalt skattestopp, som utformas så att det ger drivkrafter för kommunerna att effektivisera sin verksamhet.

Den senaste femårsperioden har vår befolkningstillväxt varit tre gånger så snabb som inom EU i sin helhet (4,6 jämfört med 1,5 procent). Det vore besynnerligt om inte tillväxten fick draghjälp under sådana omständigheter. Vi måste alltså beakta att fler människor ska dela på resurserna. Ser man på tillväxten fördelad per individ blir utvecklingen mindre imponerande. Redan i år blir BNP per capita-tillväxten lägre i Sverige än i EU. Nästa år beräknar regeringen att den blir så låg som 0,9 procent, vilket kan jämföras med 1,5 procent i EU.

Vi ser arbetskraftsbrist inom i stort sett alla sektorer – parallellt med att klyftan på arbetsmarknaden blir allt större mellan de som har och de som inte har ett jobb. Därför är det viktigare än någonsin med strukturreformer som förbättrar ekonomins funktionssätt. Problemen kan inte lösas genom resurstillskott. Verksamheter behöver omstruktureras och effektiviseras. Ny teknik och nya former för inträde på arbetsmarknaden behöver prövas.

När skatten höjs med tre miljarder för småföretagen blir färre intresserade av att ta risken att dra igång nya projekt. Befintliga företag tvekar inför att expandera och anställa fler. Höjda marginalskatter skadar ekonomin. De som har anställning drar sig för att fortbilda sig eller arbeta några extra timmar. Sjuksköterskor och poliser avstår från att ta extra pass. Elmontörer avstår från vidareutbildning och hemtjänstpersonal tvekar om att kliva fram i en chefsroll.

Under den här mandatperioden kommer antalet personer som inte ens får behålla hälften av en inkomstökning stiga från en dryg miljon till över 1,4 miljoner. Det är 360 000 fler personer och andelen heltidsarbetande med marginalskatt över 50 procent stiger från 29 till 36 procent. Kombinerat med stadigt ökande kommunalskatter orsakar detta problem i företag och i offentliga verksamheter och gör att humankapitalet inte utnyttjas på bästa sätt. I längden hämmas tillväxten.

De skattehöjningar som planeras är skadliga och ger inte heller de inkomstförstärkningar man hoppas på. Man baserar beräkningar på en glädjekalkyl.

Finanspolitiken behöver vara ansvarsfull. Vi har i dag ett momentum – konjunkturen är stark, men utmaningarna är större än någonsin.

Fokus bör inte vara på att använda tillfälliga konjunkturvinster för permanenta utgiftssatsningar. Istället behöver vi frigöra kraften i svensk ekonomi. Det handlar om att öka drivkrafterna för arbete, minska trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna för företag som vill växa och anställa. Vi måste hitta nya former för att få bostadsmarknaden att fungera. Kvaliteten i utbildningssystemet behöver skärpas.

Ett kommunalt skattestopp skulle kunna utformas så att kommuner som höjer skatten över en viss gräns får proportionellt neddragna generella statsbidrag. Det vore ett felsteg om kommunerna kompenseras för uteblivna skattehöjningar med statsbidrag, istället behöver det skapas incitament för effektivisering.

För att vässa den kommunala sektorn behöver regeringen också:

Avstå från de planerade skattehöjningarna på jobb och företagande.

Öka drivkrafterna att gå från bidrag till jobb. Särskilt för utlandsfödda finns betydande inlåsningseffekter i föräldraförsäkringen och i försörjningsstödet (socialbidrag). Exempelvis kan noteras att var fjärde utlandsfödd från Asien och Afrika lever i familjer som är beroende av försörjningsstöd.

Anpassa arbetsmarknadens funktionssätt till en ny verklighet. Nuvarande arbetsrätt och konfliktregler behöver ses över för att stimulera till jobbskapande i företagen.

Ta steg mot en mer avreglerad hyresmarknad så att bostadsbeståndet kan utnyttjas effektivare.

Ställa in den planerade klappjakten på företag inom vård, skola, omsorg.

Ofta avfärdas krav på strukturreformer med att de skulle vara svåra att genomföra. Regeringen missade ett ypperligt tillfälle till detta i samband med gårdagens ekonomiska vårproposition. I detta starka konjunkturläge borde långsiktig strukturpolitik ligga högre på dagordningen.

Artikeln var publicerad i Dagens Industri 2017-04-19

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

S bild av arbetskraftsinvandringen är verklighetsfrånvänd

KOMMENTAR Socialdemokraterna vill strama upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Att en myndighet beslutar vilka arbetsgivare som ska få rekrytera från länder utanför EU, är en utgångspunkt som är verklighetsfrånvänd. Arbetsgivaren har den naturliga kunskapen om verksamhetens kompetensbehov, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

"Olyckligt med bara valgodis"

SAMHÄLLSEKONOMI Det är olyckligt att regeringen fokuserar på valgodis istället för att underlätta för företag, företagande och jobbskapande. Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens vårproposition.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Positivt med enklare vägar till yrkesutbildningar

KOMMENTAR Det är angeläget att gruppen utan behörighet till gymnasieskolans nationella program ges förutsättningar att klara sina utbildningar bättre än vad de gör idag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Friåret i ny skepnad – knappast vad svensk arbetsmarknad behöver

KOMMENTAR En statlig utredning föreslår en ny modell kallad utvecklingsledighet. ”Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver, skriver arbetsrättsjurist Niklas Beckman. 
NYHET Publicerad:

Ny europeisk arbetsmarknadsmyndighet – Vad är syftet på riktigt?

KOMMENTAR En ny arbetsmarknadsmyndighet på EU-nivå ingår i arbetet för mer rättvisa arbetsvillkor. Svenskt Näringsliv befarar att myndigheten kan blanda sig i nationella regelverk.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv välkomnar politisk lösning för vattenkraften

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv välkomnar att regeringen och delar av alliansen är överens om en blockuppgörelse om vattenkraft. Det innebär att vattenkraften utvecklas med hänsyn till en hållbar utveckling, skriver Caroline af Ugglas, vice vd.
NYHET Publicerad:

Carola Lemne: Det är dags att planera för min efterträdare

KOMMENTAR Vd Carola Lemne och ordförande Fredrik Persson har enats om att påbörja en rekryteringsprocess för att hitta Svenskt Näringslivs nästa vd. "Jag stannar kvar så länge det behövs och lovar att jobba – som det heter – ända in i kaklet", säger Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

"Rättsosäkert med skadestånd för arbetsgivare"

KOMMENTAR En ny utredning föreslår att arbetskraftsinvandrare kan begära skadestånd av sin arbetsgivare, om man utvisas på grund av felaktigheter i anställningen. Men bakgrunden till bestämmelsen är inte tillräckligt rättssäker. Regelverket måste utformas så att företagare inte avskräcks från att rekrytera utländska kompetens, skriver experten Amelie Berg.