Missad chans att genomföra reformer

NYHET Publicerad

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.

Sedlar och mynt.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Regeringens planerade skattehöjningar är skadliga och ger inte heller de inkomstförstärkningar man hoppas på, skriver Bettina Kashefi, chefekonom.

Bettina Kashefi vid seminarium

Bettina Kashefi.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det går bra för Sverige. Tillväxten förra året hamnade på 3,3 procent, vilket kan jämföras med 1,9 procent i EU. Vår sysselsättningsgrad är drygt 80 procent, medan den i EU ligger på 70 procent. Vår arbetslöshet på 6,9 procent ligger något under EU-snittet på 8,5 procent.

Att vi har haft en period där det har gått bra ska vi glädjas åt. Men ser framtiden lika ljus ut? Bedriver regeringen en politik som gör att Sverige har en stabil grund att stå på? Skapas strukturer som gör det sannolikt att vi är inne i en god spiral?

Svaret är tyvärr nej.

Tillväxten är primärt driven av inhemsk efterfrågan, privat och offentlig. Bidraget från nettoexporten har under senare år varit betydligt svagare än under tidigare konjunkturuppgångar.

Att som regeringen slentrianmässigt höja skatter för att finansiera offentliga utgifter slår undan benen för det som utgör grunden för vårt välstånd, nämligen företagande och arbete. Regeringen bör i stället lyfta diskussionen om det offentliga åtagandet och tillvarata den effektiviseringspotential som finns inom skattefinansierade verksamheter. Om kommunerna lär sig av varandra och presterar som de bästa inom de respektive verksamheterna så kan en effektivisering på cirka 40 miljarder kronor uppnås.

LO har mycket riktigt konstaterat faran för löntagarna med att kommunalskatterna tillåts öka år från år. Det kan vara rimligt med ett kommunalt skattestopp, som utformas så att det ger drivkrafter för kommunerna att effektivisera sin verksamhet.

Den senaste femårsperioden har vår befolkningstillväxt varit tre gånger så snabb som inom EU i sin helhet (4,6 jämfört med 1,5 procent). Det vore besynnerligt om inte tillväxten fick draghjälp under sådana omständigheter. Vi måste alltså beakta att fler människor ska dela på resurserna. Ser man på tillväxten fördelad per individ blir utvecklingen mindre imponerande. Redan i år blir BNP per capita-tillväxten lägre i Sverige än i EU. Nästa år beräknar regeringen att den blir så låg som 0,9 procent, vilket kan jämföras med 1,5 procent i EU.

Vi ser arbetskraftsbrist inom i stort sett alla sektorer – parallellt med att klyftan på arbetsmarknaden blir allt större mellan de som har och de som inte har ett jobb. Därför är det viktigare än någonsin med strukturreformer som förbättrar ekonomins funktionssätt. Problemen kan inte lösas genom resurstillskott. Verksamheter behöver omstruktureras och effektiviseras. Ny teknik och nya former för inträde på arbetsmarknaden behöver prövas.

När skatten höjs med tre miljarder för småföretagen blir färre intresserade av att ta risken att dra igång nya projekt. Befintliga företag tvekar inför att expandera och anställa fler. Höjda marginalskatter skadar ekonomin. De som har anställning drar sig för att fortbilda sig eller arbeta några extra timmar. Sjuksköterskor och poliser avstår från att ta extra pass. Elmontörer avstår från vidareutbildning och hemtjänstpersonal tvekar om att kliva fram i en chefsroll.

Under den här mandatperioden kommer antalet personer som inte ens får behålla hälften av en inkomstökning stiga från en dryg miljon till över 1,4 miljoner. Det är 360 000 fler personer och andelen heltidsarbetande med marginalskatt över 50 procent stiger från 29 till 36 procent. Kombinerat med stadigt ökande kommunalskatter orsakar detta problem i företag och i offentliga verksamheter och gör att humankapitalet inte utnyttjas på bästa sätt. I längden hämmas tillväxten.

De skattehöjningar som planeras är skadliga och ger inte heller de inkomstförstärkningar man hoppas på. Man baserar beräkningar på en glädjekalkyl.

Finanspolitiken behöver vara ansvarsfull. Vi har i dag ett momentum – konjunkturen är stark, men utmaningarna är större än någonsin.

Fokus bör inte vara på att använda tillfälliga konjunkturvinster för permanenta utgiftssatsningar. Istället behöver vi frigöra kraften i svensk ekonomi. Det handlar om att öka drivkrafterna för arbete, minska trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna för företag som vill växa och anställa. Vi måste hitta nya former för att få bostadsmarknaden att fungera. Kvaliteten i utbildningssystemet behöver skärpas.

Ett kommunalt skattestopp skulle kunna utformas så att kommuner som höjer skatten över en viss gräns får proportionellt neddragna generella statsbidrag. Det vore ett felsteg om kommunerna kompenseras för uteblivna skattehöjningar med statsbidrag, istället behöver det skapas incitament för effektivisering.

För att vässa den kommunala sektorn behöver regeringen också:

Avstå från de planerade skattehöjningarna på jobb och företagande.

Öka drivkrafterna att gå från bidrag till jobb. Särskilt för utlandsfödda finns betydande inlåsningseffekter i föräldraförsäkringen och i försörjningsstödet (socialbidrag). Exempelvis kan noteras att var fjärde utlandsfödd från Asien och Afrika lever i familjer som är beroende av försörjningsstöd.

Anpassa arbetsmarknadens funktionssätt till en ny verklighet. Nuvarande arbetsrätt och konfliktregler behöver ses över för att stimulera till jobbskapande i företagen.

Ta steg mot en mer avreglerad hyresmarknad så att bostadsbeståndet kan utnyttjas effektivare.

Ställa in den planerade klappjakten på företag inom vård, skola, omsorg.

Ofta avfärdas krav på strukturreformer med att de skulle vara svåra att genomföra. Regeringen missade ett ypperligt tillfälle till detta i samband med gårdagens ekonomiska vårproposition. I detta starka konjunkturläge borde långsiktig strukturpolitik ligga högre på dagordningen.

Artikeln var publicerad i Dagens Industri 2017-04-19

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Dramatiskt sämre läge för företagen

CORONAKRISEN "Vi ser dramatiska effekter här och nu och lika dramatiskt fallande förväntningar hos företagen". Det säger chefekonom Bettina Kashefi om utvecklingen för företagen under coronakrisen utifrån siffror från Svenskt Näringslivs företagarpanel för det andra kvartalet 2020.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Mer krävs för att undvika massarbetslöshet

KONJUNKTUR Coronakrisen slår hårt mot näringslivet med ett dramatiskt fall i efterfrågan och stora problem med utrikeshandeln. Svenskt Näringslivs nya konjunkturrapport visar på vikten av effektiva krisåtgärder.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Oron för coronviruset ökar – understryker behov av handling

DEBATT Den negativa påverkan av coronaviruset ökar i näringslivet. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort bland medlemsföretagen. "Vi är redo att presentera fler konstruktiva förslag för att lindra krisens skadeverkningar", skriver vd Jan-Olof Jacke i en debattartikel i DI, och framhåller vikten av att regeringen handlar snabbt.
NYHET Publicerad:

Långsam ökning av ojämlikheten

KOMMENTAR Inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka de kommande 15 åren. Den bedömningen gör Långtidsutredningen. ”Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för utvecklingen av inkomstskillnaderna. Därför är det viktigt med en ekonomisk politik som stimulerar jobbskapande”, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Dyster konjunktursignal

SAMHÄLLSEKONOMI Svensk konjunktur håller på att mattas av. I år väntas tillväxten bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 7,3 procent 2021. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Pengarna ska inte lovas bort i förtid

FINANSPOLITISKA RAMVERKET Finansministern vill slopa överskottsmålet. Men med krav på friår och familjeveckor, som leder till lägre tillväxt, och ett handelskrig som tilltar så kommer vi att vara tacksamma att det finns statliga medel att ta till, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.