Missad chans att genomföra reformer

NYHET Publicerad

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.

Sedlar och mynt.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Regeringens planerade skattehöjningar är skadliga och ger inte heller de inkomstförstärkningar man hoppas på, skriver Bettina Kashefi, chefekonom.

Bettina Kashefi vid seminarium

Bettina Kashefi.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det går bra för Sverige. Tillväxten förra året hamnade på 3,3 procent, vilket kan jämföras med 1,9 procent i EU. Vår sysselsättningsgrad är drygt 80 procent, medan den i EU ligger på 70 procent. Vår arbetslöshet på 6,9 procent ligger något under EU-snittet på 8,5 procent.

Att vi har haft en period där det har gått bra ska vi glädjas åt. Men ser framtiden lika ljus ut? Bedriver regeringen en politik som gör att Sverige har en stabil grund att stå på? Skapas strukturer som gör det sannolikt att vi är inne i en god spiral?

Svaret är tyvärr nej.

Tillväxten är primärt driven av inhemsk efterfrågan, privat och offentlig. Bidraget från nettoexporten har under senare år varit betydligt svagare än under tidigare konjunkturuppgångar.

Att som regeringen slentrianmässigt höja skatter för att finansiera offentliga utgifter slår undan benen för det som utgör grunden för vårt välstånd, nämligen företagande och arbete. Regeringen bör i stället lyfta diskussionen om det offentliga åtagandet och tillvarata den effektiviseringspotential som finns inom skattefinansierade verksamheter. Om kommunerna lär sig av varandra och presterar som de bästa inom de respektive verksamheterna så kan en effektivisering på cirka 40 miljarder kronor uppnås.

LO har mycket riktigt konstaterat faran för löntagarna med att kommunalskatterna tillåts öka år från år. Det kan vara rimligt med ett kommunalt skattestopp, som utformas så att det ger drivkrafter för kommunerna att effektivisera sin verksamhet.

Den senaste femårsperioden har vår befolkningstillväxt varit tre gånger så snabb som inom EU i sin helhet (4,6 jämfört med 1,5 procent). Det vore besynnerligt om inte tillväxten fick draghjälp under sådana omständigheter. Vi måste alltså beakta att fler människor ska dela på resurserna. Ser man på tillväxten fördelad per individ blir utvecklingen mindre imponerande. Redan i år blir BNP per capita-tillväxten lägre i Sverige än i EU. Nästa år beräknar regeringen att den blir så låg som 0,9 procent, vilket kan jämföras med 1,5 procent i EU.

Vi ser arbetskraftsbrist inom i stort sett alla sektorer – parallellt med att klyftan på arbetsmarknaden blir allt större mellan de som har och de som inte har ett jobb. Därför är det viktigare än någonsin med strukturreformer som förbättrar ekonomins funktionssätt. Problemen kan inte lösas genom resurstillskott. Verksamheter behöver omstruktureras och effektiviseras. Ny teknik och nya former för inträde på arbetsmarknaden behöver prövas.

När skatten höjs med tre miljarder för småföretagen blir färre intresserade av att ta risken att dra igång nya projekt. Befintliga företag tvekar inför att expandera och anställa fler. Höjda marginalskatter skadar ekonomin. De som har anställning drar sig för att fortbilda sig eller arbeta några extra timmar. Sjuksköterskor och poliser avstår från att ta extra pass. Elmontörer avstår från vidareutbildning och hemtjänstpersonal tvekar om att kliva fram i en chefsroll.

Under den här mandatperioden kommer antalet personer som inte ens får behålla hälften av en inkomstökning stiga från en dryg miljon till över 1,4 miljoner. Det är 360 000 fler personer och andelen heltidsarbetande med marginalskatt över 50 procent stiger från 29 till 36 procent. Kombinerat med stadigt ökande kommunalskatter orsakar detta problem i företag och i offentliga verksamheter och gör att humankapitalet inte utnyttjas på bästa sätt. I längden hämmas tillväxten.

De skattehöjningar som planeras är skadliga och ger inte heller de inkomstförstärkningar man hoppas på. Man baserar beräkningar på en glädjekalkyl.

Finanspolitiken behöver vara ansvarsfull. Vi har i dag ett momentum – konjunkturen är stark, men utmaningarna är större än någonsin.

Fokus bör inte vara på att använda tillfälliga konjunkturvinster för permanenta utgiftssatsningar. Istället behöver vi frigöra kraften i svensk ekonomi. Det handlar om att öka drivkrafterna för arbete, minska trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna för företag som vill växa och anställa. Vi måste hitta nya former för att få bostadsmarknaden att fungera. Kvaliteten i utbildningssystemet behöver skärpas.

Ett kommunalt skattestopp skulle kunna utformas så att kommuner som höjer skatten över en viss gräns får proportionellt neddragna generella statsbidrag. Det vore ett felsteg om kommunerna kompenseras för uteblivna skattehöjningar med statsbidrag, istället behöver det skapas incitament för effektivisering.

För att vässa den kommunala sektorn behöver regeringen också:

Avstå från de planerade skattehöjningarna på jobb och företagande.

Öka drivkrafterna att gå från bidrag till jobb. Särskilt för utlandsfödda finns betydande inlåsningseffekter i föräldraförsäkringen och i försörjningsstödet (socialbidrag). Exempelvis kan noteras att var fjärde utlandsfödd från Asien och Afrika lever i familjer som är beroende av försörjningsstöd.

Anpassa arbetsmarknadens funktionssätt till en ny verklighet. Nuvarande arbetsrätt och konfliktregler behöver ses över för att stimulera till jobbskapande i företagen.

Ta steg mot en mer avreglerad hyresmarknad så att bostadsbeståndet kan utnyttjas effektivare.

Ställa in den planerade klappjakten på företag inom vård, skola, omsorg.

Ofta avfärdas krav på strukturreformer med att de skulle vara svåra att genomföra. Regeringen missade ett ypperligt tillfälle till detta i samband med gårdagens ekonomiska vårproposition. I detta starka konjunkturläge borde långsiktig strukturpolitik ligga högre på dagordningen.

Artikeln var publicerad i Dagens Industri 2017-04-19

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Regeringen erkänner att man inte når målet

KOMMENTAR Regeringen missar arbetslöshetsmålet. Konstgjorda åtgärder fungerar inte. Det krävs verkliga reformer som avregleringar på arbetsmarknaden, konkurrenskraftiga skatter och en politik som stimulerar entreprenörskap, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Kemikalieskatten – ett handelshinder

KOMMENTAR Första juli börjar en ny kemikalieskatt att gälla. Den ska redovisas och betalas inom fem dagar. Näringslivet protesterar. I kölvattnet följer administrativt krångel, konkurrensnackdelar och inga positiva miljöeffekter, skriver skatteexpert Torbjörn Spector.
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Konjunktursignal med dubbla budskap

RAPPORT Svenskt Näringslivs nya konjunkturrapport visar på fortsatt god konjunktur men också att Sverige har uppenbara strukturella problem.
NYHET Publicerad:

Prao blir obligatoriskt – regeringen har lyssnat på näringslivet

KOMMENTAR Alla elever ska få rätt till minst tio dagar prao. Det är ett välkommet besked från regeringen. Nu får alla ungdomar möjlighet att se hur en arbetsplats fungerar, någonting som ger dem en fot in på arbetsmarknaden och underlättar deras framtida studie- och yrkesval. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Klimathopp inte ute med Trump

KOMMENTAR Inte ens Donald Trumps vurm för kol kan ändra på en snabb teknisk utveckling. Näringslivet, snarare än politiken, driver klimatfrågan framåt, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Stärkt skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Företagshemlighetsutredningen har lagt fram sitt betänkande. Utredningen föreslår stärkt skydd för känslig information i företag på flera sätt, vilket Svenskt Näringsliv välkomnar. Det skriver Patrick Krassén, immaterialrättsansvarig, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

KOMMENTAR Finanspolitiska rådet presenterade nyligen sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Det blev en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. Även integrationen på arbetsmarknaden och regeringens arbetslöshetsmål ifrågasattes. Det skriver Torbjörn Halldin, chef för makroanalys på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.
NYHET Publicerad:

"Vårbudgeten är en glädjekalkyl"

KOMMENTAR Vårbudgeten skadar både jobben och företagandet. Det konstaterar Bettina Kashefi, chefekonom. ”Flera av de åtgärder som regeringen föreslår är helt fel väg att gå. De försämrar drivkrafterna och är skadliga både för jobben och för företagandet i Sverige”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Risk för svag budgetpolitik

KOMMENTAR Frestelsen att spendera offentliga medel i goda tider är alltid stor. Frestelsen blir ännu större för en regering som på grund av det parlamentariska läget har begränsat utrymme att bedriva annat lagstiftningsarbete och där budgetprocessen därmed får dra ett politiskt tyngre lass än normalt. Det skriver Jonas Frycklund, biträdande avdelningschef.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Regeringen tycks sakna verklighetsförankring

DEBATT I mina dystra stunder tror jag regeringen ser på företagen som någon sorts motsvarighet till galten Särimner, som vikingarna trodde kunde slaktas och ätas upp varje kväll, för att sedan nästa morgon återuppstå igen. Det skriver Leif Östling, ordförande.