Missad chans att genomföra reformer

NYHET Publicerad

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.

Sedlar och mynt.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Regeringens planerade skattehöjningar är skadliga och ger inte heller de inkomstförstärkningar man hoppas på, skriver Bettina Kashefi, chefekonom.

Bettina Kashefi vid seminarium

Bettina Kashefi.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det går bra för Sverige. Tillväxten förra året hamnade på 3,3 procent, vilket kan jämföras med 1,9 procent i EU. Vår sysselsättningsgrad är drygt 80 procent, medan den i EU ligger på 70 procent. Vår arbetslöshet på 6,9 procent ligger något under EU-snittet på 8,5 procent.

Att vi har haft en period där det har gått bra ska vi glädjas åt. Men ser framtiden lika ljus ut? Bedriver regeringen en politik som gör att Sverige har en stabil grund att stå på? Skapas strukturer som gör det sannolikt att vi är inne i en god spiral?

Svaret är tyvärr nej.

Tillväxten är primärt driven av inhemsk efterfrågan, privat och offentlig. Bidraget från nettoexporten har under senare år varit betydligt svagare än under tidigare konjunkturuppgångar.

Att som regeringen slentrianmässigt höja skatter för att finansiera offentliga utgifter slår undan benen för det som utgör grunden för vårt välstånd, nämligen företagande och arbete. Regeringen bör i stället lyfta diskussionen om det offentliga åtagandet och tillvarata den effektiviseringspotential som finns inom skattefinansierade verksamheter. Om kommunerna lär sig av varandra och presterar som de bästa inom de respektive verksamheterna så kan en effektivisering på cirka 40 miljarder kronor uppnås.

LO har mycket riktigt konstaterat faran för löntagarna med att kommunalskatterna tillåts öka år från år. Det kan vara rimligt med ett kommunalt skattestopp, som utformas så att det ger drivkrafter för kommunerna att effektivisera sin verksamhet.

Den senaste femårsperioden har vår befolkningstillväxt varit tre gånger så snabb som inom EU i sin helhet (4,6 jämfört med 1,5 procent). Det vore besynnerligt om inte tillväxten fick draghjälp under sådana omständigheter. Vi måste alltså beakta att fler människor ska dela på resurserna. Ser man på tillväxten fördelad per individ blir utvecklingen mindre imponerande. Redan i år blir BNP per capita-tillväxten lägre i Sverige än i EU. Nästa år beräknar regeringen att den blir så låg som 0,9 procent, vilket kan jämföras med 1,5 procent i EU.

Vi ser arbetskraftsbrist inom i stort sett alla sektorer – parallellt med att klyftan på arbetsmarknaden blir allt större mellan de som har och de som inte har ett jobb. Därför är det viktigare än någonsin med strukturreformer som förbättrar ekonomins funktionssätt. Problemen kan inte lösas genom resurstillskott. Verksamheter behöver omstruktureras och effektiviseras. Ny teknik och nya former för inträde på arbetsmarknaden behöver prövas.

När skatten höjs med tre miljarder för småföretagen blir färre intresserade av att ta risken att dra igång nya projekt. Befintliga företag tvekar inför att expandera och anställa fler. Höjda marginalskatter skadar ekonomin. De som har anställning drar sig för att fortbilda sig eller arbeta några extra timmar. Sjuksköterskor och poliser avstår från att ta extra pass. Elmontörer avstår från vidareutbildning och hemtjänstpersonal tvekar om att kliva fram i en chefsroll.

Under den här mandatperioden kommer antalet personer som inte ens får behålla hälften av en inkomstökning stiga från en dryg miljon till över 1,4 miljoner. Det är 360 000 fler personer och andelen heltidsarbetande med marginalskatt över 50 procent stiger från 29 till 36 procent. Kombinerat med stadigt ökande kommunalskatter orsakar detta problem i företag och i offentliga verksamheter och gör att humankapitalet inte utnyttjas på bästa sätt. I längden hämmas tillväxten.

De skattehöjningar som planeras är skadliga och ger inte heller de inkomstförstärkningar man hoppas på. Man baserar beräkningar på en glädjekalkyl.

Finanspolitiken behöver vara ansvarsfull. Vi har i dag ett momentum – konjunkturen är stark, men utmaningarna är större än någonsin.

Fokus bör inte vara på att använda tillfälliga konjunkturvinster för permanenta utgiftssatsningar. Istället behöver vi frigöra kraften i svensk ekonomi. Det handlar om att öka drivkrafterna för arbete, minska trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra möjligheterna för företag som vill växa och anställa. Vi måste hitta nya former för att få bostadsmarknaden att fungera. Kvaliteten i utbildningssystemet behöver skärpas.

Ett kommunalt skattestopp skulle kunna utformas så att kommuner som höjer skatten över en viss gräns får proportionellt neddragna generella statsbidrag. Det vore ett felsteg om kommunerna kompenseras för uteblivna skattehöjningar med statsbidrag, istället behöver det skapas incitament för effektivisering.

För att vässa den kommunala sektorn behöver regeringen också:

Avstå från de planerade skattehöjningarna på jobb och företagande.

Öka drivkrafterna att gå från bidrag till jobb. Särskilt för utlandsfödda finns betydande inlåsningseffekter i föräldraförsäkringen och i försörjningsstödet (socialbidrag). Exempelvis kan noteras att var fjärde utlandsfödd från Asien och Afrika lever i familjer som är beroende av försörjningsstöd.

Anpassa arbetsmarknadens funktionssätt till en ny verklighet. Nuvarande arbetsrätt och konfliktregler behöver ses över för att stimulera till jobbskapande i företagen.

Ta steg mot en mer avreglerad hyresmarknad så att bostadsbeståndet kan utnyttjas effektivare.

Ställa in den planerade klappjakten på företag inom vård, skola, omsorg.

Ofta avfärdas krav på strukturreformer med att de skulle vara svåra att genomföra. Regeringen missade ett ypperligt tillfälle till detta i samband med gårdagens ekonomiska vårproposition. I detta starka konjunkturläge borde långsiktig strukturpolitik ligga högre på dagordningen.

Artikeln var publicerad i Dagens Industri 2017-04-19

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

KOMMENTAR Finanspolitiska rådet presenterade nyligen sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Det blev en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. Även integrationen på arbetsmarknaden och regeringens arbetslöshetsmål ifrågasattes. Det skriver Torbjörn Halldin, chef för makroanalys på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.
NYHET Publicerad:

"Vårbudgeten är en glädjekalkyl"

KOMMENTAR Vårbudgeten skadar både jobben och företagandet. Det konstaterar Bettina Kashefi, chefekonom. ”Flera av de åtgärder som regeringen föreslår är helt fel väg att gå. De försämrar drivkrafterna och är skadliga både för jobben och för företagandet i Sverige”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Risk för svag budgetpolitik

KOMMENTAR Frestelsen att spendera offentliga medel i goda tider är alltid stor. Frestelsen blir ännu större för en regering som på grund av det parlamentariska läget har begränsat utrymme att bedriva annat lagstiftningsarbete och där budgetprocessen därmed får dra ett politiskt tyngre lass än normalt. Det skriver Jonas Frycklund, biträdande avdelningschef.
NYHET Publicerad:

Vi värnar valfriheten

KOMMENTAR Vinstdebatten är absurd. Inget tyder på att skolföretagen ligger bakom de sjunkande resultaten i Pisa. Vi värnar föräldrarnas rätt att välja skola, oavsett om skolhuvudmannen är en kommun, ett aktiebolag eller en stiftelse. Det skriver Tobias Krantz och Fredrik Skälstad i en kommentar till artikeln på DN-debatt.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Regeringen tycks sakna verklighetsförankring

DEBATT I mina dystra stunder tror jag regeringen ser på företagen som någon sorts motsvarighet till galten Särimner, som vikingarna trodde kunde slaktas och ätas upp varje kväll, för att sedan nästa morgon återuppstå igen. Det skriver Leif Östling, ordförande.
NYHET Publicerad:

Språkintroduktionsprogrammet måste förbättras nu

KOMMENTAR Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram, vid årskurs ett är det var fjärde elev. Men det fungerar inte tillräckligt bra. Därför är det angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras. Det skriver skolexpert Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Stoppa regeringens nya upphandlingslag

KOMMENTAR Regeringen har presenterat ett nytt förslag till upphandlingslagstiftning. Ändringarna är marginella i jämförelse med det tidigare förslaget som inte fick tillräckligt stöd. Den nya propån är förödande för konkurrensen och för seriösa företagare, skriver Carina Lindfelt och Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Utredning fokuserar för lite på framtidens arbetsmiljö

KOMMENTAR Regeringens utredning "Ett arbetsliv i förändring" har haft i uppdrag att bedöma om nuvarande arbetsmiljöregler fungerar eller om de behöver förändras. Men istället för att hitta lösningar har utredningen valt att påvisa oklara ansvarsförhållanden utifrån en problembild som arbetsgivarsidan inte helt delar, enligt jurist Amelie Berg.
NYHET Publicerad:

Minimera skadorna av Brexit

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv ser inget positivt med britternas utträde ur EU. En ny överenskommelse måste garantera goda handelsförbindelser mellan de två parterna. Ansvaret vilar tungt på politiker, att hitta konstruktiva lösningar, skriver vd Carola Lemne. 
NYHET Publicerad:

Obligatoriska rehabiliteringsplaner – en papperstiger

KOMMENTAR Regeringen ökar pressen på arbetsgivare att ta fram rehabiliteringsplaner för sjukskrivna medarbetare. Tanken är att det ska stärka individens möjlighet till tidig bedömning och insatser. Att de individuella behoven och förutsättningarna ser mycket olika ut tar regeringen dessvärre inte sikte på, skriver sjukförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Flygskatt ett slag i luften

KOMMENTAR En nationell flygskatt har ingen positiv effekt på miljön. Dessutom verkar regeringen inte ta kritiken mot förslaget på allvar. Det vore ärligare att säga att skatten ska användas för att fylla på statskassan. Det skriver miljöexpert Maria Sunér Fleming och skattechef Johan Fall.  
NYHET Publicerad:

Kvotering är inte vägen till högre studieresultat

KOMMENTAR Barn från olika hemförhållanden ska mötas i skolan. Däri finns ett egenvärde. Men inget tyder på att mer blandade klasser ger högre studieresultat. Fridolins kvoter flyttar fokus från skolans grundläggande problem. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.