Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
Högkonjunkturen har passerat toppen och svensk tillväxt förväntas följa den internationella utvecklingstakten som mattas av och blir lägre framöver. Sverige är ett litet land beroende av utrikeshandel. När omvärldskonjunkturen försämras påverkas Sverige kraftigt. Tillväxten i BNP förväntas sjunka från 2,3 procent 2018 till 1,4 procent i år och 1,5 procent 2020.
– Riskerna finns på nedåtsidan. Fortsatt oro kring protektionism och brexit är faktorer som tynger prognosen. En ytterligare försämring i världshandeln kan innebära en ännu svagare svensk tillväxt framöver, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi.
Det mest allvarliga är den mycket låga produktivitetstillväxten i näringslivet som faller kraftigt. Svenskt Näringsliv räknar med ett fall från mellan 3–4 procent per år före finanskrisen till cirka 0,5 procent framöver.
– Vi har i utgångsläget höga arbetskraftskostnader i Sverige. Om produktivitetsutvecklingen blir så svag som i vår prognos ställer det stora krav på parterna när avtalen ska förhandlas framöver. De senaste åren har många sektorers internationella konkurrenskraft hållits uppe av en svag krona, men det är inte långsiktigt hållbart, säger Bettina Kashefi.
I prognosen för svensk ekonomi sjunker bostadsinvesteringarna. I takt med att befolkningen ökar kommer behovet av nya bostäder att vara fortsatt stort. Allt fler står idag utan bostad och det har blivit svårare för unga att komma in marknaden och skaffa sig sitt första boende. Dessutom gör bristen på bostäder att den rådande arbetskraftsbristen förvärras och att många rekryteringar inte kan genomföras.
Konjunktur - Sveriges ekonomiska lägeKonjunktur