Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

NYHET Publicerad

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.

Mats Kinnwall

Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen.

Industrins konkurrenskraft avgörs helt och hållet i en internationell kontext. Ökar arbetskostnaderna i Sverige för mycket i jämförelse med konkurrentländerna försämras industrins konkurrenskraft och utsikter att investera, skapa tillväxt, sysselsättning och härmed generera skatteintäkter för välfärdssektorn. Eftersom Sveriges ekonomi är högst exportberoende är en konkurrenskraftig exportindustri en nödvändig förutsättning för landets fortsatta välståndsutveckling. Inom industrin finns Industriavtalet som binder ihop arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen. Här finns en samsyn om att exportindustrins konkurrenskraft ska vara vägledande för lönebildningen.   

Förhandlingen mellan arbetsgivare och arbetstagare kan i sig vara en tuff fight, men under senare år framstår även Riksbanken som en besvärlig motståndare till arbetsgivarsidan. Riksbanken har nämligen argumenterat för att industrin ska leverera inflation och även talat om hur stora löneökningarna måste bli för att inflationsmålet ska kunna nås. All hänsyn till att det är negativt för industrin och för samhället om industrin straffar ut sig i den internationella konkurrensen med en löneutveckling som är för hög i förhållande till konkurrentländerna har lyst med total frånvaro.  

Därför är det ett mycket välkommet arbete som den tidigare chefen för Konjunkturinstitutet, Mats Dillén, med namnkunnigt sekretariat nu utför. Han leder Riksbanksutredningen som ska komma med ett förslag på ändrat ramverk för styrningen av Riksbanken. Utredningen är parlamentariskt tillsatt och Dillén har själv i media sagt att ett betänkande kan dra ut på tiden. För närvarande gäller att utredningen ska vara klar till den 31 maj 2019.

Ändrade regler för Riksbanken är välkommet. En regim som stirrar blint på bara en parameter, inflationen, skadar svensk ekonomi. För industri, näringsliv och andra aktörer med ett bredare perspektiv är det viktigt att det inte blir en fortsättning att blint styra mot en enda variabel. Dagens ensidiga målstyrning riskerar att långsiktigt skada samhällsekonomin eftersom penningpolitiken riskerar att bli procyklisk, det vill säga förstärka snarare än motverka svängningar i konjunkturen. Så blev t ex fallet 2008 då Riksbanken höjde räntan när stigande oljepriser tryckte upp inflationen, trots att det var tydligt att vi stod mitt i en global finanskris och begynnande recession. Hade man avstått från höjningarna tidigare under året skulle recessionen sannolikt blivit betydligt mildare och behovet av återställare mindre. Episoden illustrerar även det orimliga i att Riksbanken ska mota en global inflationsimpuls, som i sig är åtstramande, genom att ytterligare strama åt hemmaekonomin.

Riksbanken har även agerat procykliskt under de senaste åren. Den låga inflationen har provocerat fram kraftiga räntesänkningar under en konjunkturuppgång. Det har drivit på mot en överhettning och obalanser i ekonomin, såsom en kraftigt ökad skuldsättning bland hushållen, som med framtida räntehöjningar riskerar att leda till en djup nedgång i efterfrågan, fallande produktion och priser. På motsvarande sätt bidrog alltför lätt penningpolitik världen över till finanskrisen 2008 efter att tillväxtländernas inträde på världsmarknaden under 1990- och tidigt 2000-tal pressade ner inflationen och samtidigt gav en kraftigt skjuts till världskonjunkturen. Hade världens centralbanker haft ett bredare perspektiv och explicit även beaktat faktorer som realekonomiska utsikter och den finansiella situationen, skulle troligen varken 2008-års räntehöjningar, de senaste årens kraftiga sänkningar eller för den delen 2000-talets globala monetära excesser genomförts.

Även Riksbankens annonserade räntehöjning i december i år alternativt februari nästa år kommer för sent och blir återigen procyklisk och risken är att räntehöjningarna kommer fortsätta även svensk ekonomi går in i en konjunkturnedgång de närmaste åren.

En annan svaghet med dagens regim är att den baseras på orealistiska antaganden om centralbankens förmåga till pricksäkra prognoser och tillgång till tillräckligt pricksäkra instrument, båda nödvändiga verktyg för att uppnå inflationsmålet. Utan dessa verktyg blir det svårt att skapa den trovärdighet som krävs av ett ”nominellt ankare”. Riksbankens prognosmissar beror inte på inkompetens. Det ekonomiska systemet är helt enkelt för komplext för att utvecklingen ska kunna förutses med rimlig precision. Genom att ge sken av att kunna finkalibrera, fixera löneavtalen på två procents inflation för att sedan inte leverera en inflation på 2 procent har Riksbanken bundit ris åt egen rygg.

Vi har fått signaler om att Riksbanksutredningen antar ett bredare perspektiv och inte bara kommer att upprepa det ensidiga inflationsmålet. Utredningens ekonomiskt kunniga inser förmodligen att inhemska förhållanden i allmänhet och svensk inflation/inflationsmålet i synnerhet inte är utgångspunkten för konkurrenskraften och därmed för arbetsgivarna i avtalsförhandlingar. Utredarna inser förmodligen också att en försvagning av kronan inte kan tjäna som utgångspunkt inför avtalsförhandlingar, som en garant för att upprätthålla exportindustrins konkurrenskraft. Utgångspunkten måste därför vara att kostnadsutvecklingen ska ligga i paritet med de viktigaste konkurrentländerna.

Dagens penningpolitiska regim har nått vägs ände. Den fyllde en viktig funktion i att ta ner inflationen från skadligt höga tal under 1990-talet och förankra inflationsförväntningarna. Nya förhållanden kräver nya redskap. Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar och som inte förutsätter en finkalibrering av ekonomin. Ett tänkbart alternativ till inflationsmålet vore att försöka uppnå en viss genomsnittlig inflationstakt över konjunkturcykeln. Man kan även tänka sig att Riksbanken siktar på en viss genomsnittlig nominell BNP-tillväxt eller explicit försöker både balansera resursutnyttjandet och stabilisera inflationen över konjunkturcykeln. I synnerhet de senare två alternativen skulle ge Riksbanken möjlighet att t ex ta nödvändiga hänsyn till finansiella förhållanden, utan att behöva riskera att dra på sig kritik.

Ett bredare mandat skulle även minska risken att Riksbanken ser sig föranledd att försöka påverka lönebildningen och därmed minska konfliktytan mellan det penningpolitiska ramverket och Industriavtalet.

Vi ser fram emot en Riksbanksutredning som klipper loss Riksbanken från inflationsmålsbojan.

Mats Kinnwall, chefekonom, Teknikföretagen

Artikeln publicerades ursprungligen i Svenska Dagbladet 3/10-18

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ineffektiva klimatåtgärder i vårbudgeten

KONJUNKTUR Regeringens vårbudget har inslag som går i fel riktning. Tuffare beskattning av svenska klimatvänliga gruvor och elektronikvaror ger negativa effekter, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Hoppfulla medlemsföretag trots dystra konjunktursignaler 

FÖRETAGARPANELEN Medlemsföretagen ser positivt på det kommande halvåret. Regelbördan är fortfarande ett rött skynke för sex av tio företag, visar en färsk enkät.
NYHET Publicerad:

Sveriges tillväxt mattas av

KONJUNKTUR Högkonjunkturen går mot sitt slut. En osäker internationell utveckling, en långsam ränteuppgång och minskad efterfrågan på nyproduktion av bostäder gör att svensk tillväxt bromsar in och landar på 2,4 procent i år och 1,8 procent nästa år, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. ”Huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Inget utrymme för höjda lönekostnader

KONKURRENSKRAFT Fortsatt låg produktivitet ger inget utrymme att höja lönekostnaderna i Sverige. Det skulle äventyra den redan sköra konkurrenskraften vi har mot omvärlden, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. "Vi måste bevara den konkurrenskraft vi redan har", säger Lars Jagrén, en av rapportens författare.
NYHET Publicerad:

Svensk konkurrenskraft måste stärkas

SAMHÄLLSEKONOMI På kort sikt ser det bra ut. Men i ett längre perspektiv tornar problemen upp sig. En ny regering bör därför fokusera på frågor som bygger svenskt välstånd, skriver elva ekonomer inom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ta chansen och släpp loss Riksbanken från inflationsmålsbojan

DEBATT Det är dags att byta ut inflationsmålet mot en penningpolitisk regim som inte riskerar att förstärka ekonomiska störningar, skriver Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Ekonomerna varnar: Snart kommer krisen

SAMHÄLLSEKONOMI Varningsklockorna bör tas på allvar. Tillväxten bromsar in, världshandeln kärvar och industriproduktionen minskar. Dessutom kommer Sveriges strukturella problem upp till ytan vid en ekonomisk nedgång, hävdar flera ekonomer.  
NYHET Publicerad:

Lönebildningen fortsatt central för konkurrenskraften

KOMMENTAR De senaste åren har det svenska näringslivets konkurrenskraft räddats av en fallande krona. Löneökningarna har däremot varit högre än produktivitetsutvecklingen och bidragit till att urholka svensk konkurrenskraft. Det är allvarligt i en värld av hårdnande internationell konkurrens, skriver Peter Jeppsson, vice vd och Bo Enegren, ekonom.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Löneutvecklingen logisk följd av konkurrensen

KONJUNKTUR Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport för 2018 visar att löneökningarna har legat under 2,5 procent under den pågående högkonjunkturen. ”Det är en logisk utveckling”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och hänvisar till tidigare reallöneökningar.
NYHET Publicerad:

Undersökning: Hälften av väljarna kritiska till "Familjeveckan"

VALET 2018 Socialdemokraternas vallöfte om en extra veckas betald ledighet för Sveriges föräldrar har fått stor uppmärksamhet. Men hälften av väljarna tycker att det är ett dåligt förslag, visar en ny undersökning från Kantar Sifo.
NYHET Publicerad:

S vallöfte kostar 32 miljarder

VALET 2018 Socialdemokraterna lovar en extra veckas betald ledighet per år för föräldrar med barn mellan 4 och 16 år. Det är ett förslag som berör cirka 900 000 hushåll och blir därmed ett av de dyrare inslagen i partiets valmanifest.
NYHET Publicerad:

Chefekonom: Tillväxttoppen passerad – trots allmän optimism

KONJUNKTUR Det går inte så bra som prognosmakare vill göra gällande. Det menade chefekonom Mats Kinnwall då han presenterade Teknikföretagens konjunkturprognos vid en pressträff. Den globala konjunkturtoppen har passerats och vi kommer att få se en mjuklandning i tillväxttakten i Sverige.
NYHET Publicerad:

Mantrat om ökade klyftor håller inte

KOMMENTAR Samhällsklyftor bekämpas bäst genom att människor går från bidrag till jobb, inte genom ökade bidrag eller höjda skatter. Diskussionen detta valår behöver fokusera på ekonomiska reformer. Retoriska slagord om ökade klyftor leder fel, skriver chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

"Olyckligt med bara valgodis"

SAMHÄLLSEKONOMI Det är olyckligt att regeringen fokuserar på valgodis istället för att underlätta för företag, företagande och jobbskapande. Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens vårproposition.
NYHET Publicerad:

Möjliggör för fler att öka sina inkomster

KOMMENTAR Orsakerna bakom löneskillnader är viktiga att förstå för att kunna skilja på orättvisor och klyftor. Istället för att straffbeskatta arbete och företagande behöver vi skapa bättre förutsättningar för människor med låga inkomster eller inga inkomster alls, skriver nationalekonom Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Alla vinner på att fler kommer i arbete

DEBATT Bakom Sveriges internationellt sett låga arbetslöshet, gömmer sig en hög arbetslöshet för stora grupper. Inte minst för nyanlända och lågutbildade. Lyckas vi få 100 000 personer i arbete, kan vi öka skatteintäkterna med 29 miljarder kronor netto. För att nå dit måste mer göras. Därför presenterar vi fem reformer för att få fler i arbete, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Uppförsbacke för pressade restaurangägare

KONJUNKTUR Läget är dystert för landets krögare. Bara i år har priserna ökat med nästan fyra procent. Orsaken är höjda arbetsgivaravgifter för unga och stigande livsmedelspriser.
NYHET Publicerad:

Tillväxttoppen är passerad

KONJUNKTUR BNP fortsätter att växa i relativt hög takt trots att svensk ekonomi har passerat tillväxttoppen i rådande konjunkturcykel. Men välståndet ökar inte i samma omfattning, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.