Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, inledde seminariet genom att diskutera kompetensbristen i näringslivet och gymnasieskolans nyckelroll i att utbilda framtida kompetens. I Svenskt Näringslivs senaste rekryteringenkät anger sju av tio företag att de har svårigheter att rekrytera kompetens, något som kan motarbetas genom en förändring av gymnasieskolan.

– En väl fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för vår konkurrenskraft, och i det spelar gymnasieskolan en absolut nyckelroll. Både som en brygga till vidare studier eller, som vi har ett stort behov av, att gymnasiekompetensen går direkt in i näringslivet, sa Jan-Olof Jacke.

Gymnasiekommissionens huvudmål är att Sverige ska vara bland de tre främsta länderna i OECD:s kunskapsmätningar, att kunskapsförmedlingen ska hålla samma kvalitet över hela landet och att andelen gymnasieungdomar som läser yrkesförberedande program ska öka för att bättre spegla arbetsmarknadens behov.

För att uppnå målen föreslår kommissionen tio åtgärder som bland annat innefattar att förändra betygssystemet och att skriva kontrakt mellan elev och skola. Dessutom vill kommissionen att statusen på läraryrket ska ökas och att lärarrollen ska omvärderas för att fler ska kunna bli lärare.

– Det måste finnas andra vägar fram för att lösa lärarbristen, sa Håkan Buskhe, vd på Saab och ordförande i Gymnasiekommissionen, som presenterade kommissionens mål och åtgärder.

Hur gymnasieskolan kan lära av näringslivet är också ett stort fokus i rapporten. Christer Fuglesang, professor i rymdfart på KTH och ledamot i kommissionen, menar att gymnasieskolan har mycket att vinna på att lära av näringslivet.

– Skolan kan framförallt lära sig hur man driver saker och ting effektivt. Ett av våra förslag är att ge rektorn en slags vd-roll och därmed kunna agera med större frihet. Det är verkligen en erfarenhet från näringslivet, som hela tiden tvingas jobba effektivt, som måste föras över på gymnasiet. På så vis kan vi skapa bättre och mer effektiv gymnasieskola, sa Fuglesang.

Helena Stjernholm, vd på Industrivärden och ledamot i kommissionen, vill se en bredare gymnasieskola med större individfokus, för att bättre kunna motverka den stora mängd elever som aldrig slutför sin gymnasieutbildning.

– Vi måste skapa en bredd och som kan inkludera både de som har det lite tuffare och de som är ambitiösa med högre krav inför vidareutbildning. Både ska kunna studera i sin egen takt och möta sina egna mål. Därför behöver vi en gymnasieskola som kan hantera en väldigt stor bredd.