Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

NYHET Publicerad

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.

Helena Stjernholm.jpg

Helena Stjernholm, vd på Industrivärden, vill se en bredare gymnasieskola med större individfokus, för att motverka den stora mängd elever som aldrig slutför sin gymnasieutbildning.

Christer Fuglesang.jpg

Christer Fuglesang, professor i rymdfart på KTH, menar att gymnasieskolan har mycket att vinna på att lära av näringslivet.

Håkan Buskhe.jpg

Håkan Buskhe, vd på Saab och ordförande i Gymnasiekommissionen, presenterade kommissionens mål och åtgärder.

Jan-Olof Jacke

Gymnasieskolan spelar en nyckelroll för en fungerande kompetensförsörjning, konstaterade vd Jan-Olof Jacke.

Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, inledde seminariet genom att diskutera kompetensbristen i näringslivet och gymnasieskolans nyckelroll i att utbilda framtida kompetens. I Svenskt Näringslivs senaste rekryteringenkät anger sju av tio företag att de har svårigheter att rekrytera kompetens, något som kan motarbetas genom en förändring av gymnasieskolan.

– En väl fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för vår konkurrenskraft, och i det spelar gymnasieskolan en absolut nyckelroll. Både som en brygga till vidare studier eller, som vi har ett stort behov av, att gymnasiekompetensen går direkt in i näringslivet, sa Jan-Olof Jacke.

Gymnasiekommissionens huvudmål är att Sverige ska vara bland de tre främsta länderna i OECD:s kunskapsmätningar, att kunskapsförmedlingen ska hålla samma kvalitet över hela landet och att andelen gymnasieungdomar som läser yrkesförberedande program ska öka för att bättre spegla arbetsmarknadens behov.

För att uppnå målen föreslår kommissionen tio åtgärder som bland annat innefattar att förändra betygssystemet och att skriva kontrakt mellan elev och skola. Dessutom vill kommissionen att statusen på läraryrket ska ökas och att lärarrollen ska omvärderas för att fler ska kunna bli lärare.

– Det måste finnas andra vägar fram för att lösa lärarbristen, sa Håkan Buskhe, vd på Saab och ordförande i Gymnasiekommissionen, som presenterade kommissionens mål och åtgärder.

Hur gymnasieskolan kan lära av näringslivet är också ett stort fokus i rapporten. Christer Fuglesang, professor i rymdfart på KTH och ledamot i kommissionen, menar att gymnasieskolan har mycket att vinna på att lära av näringslivet.

– Skolan kan framförallt lära sig hur man driver saker och ting effektivt. Ett av våra förslag är att ge rektorn en slags vd-roll och därmed kunna agera med större frihet. Det är verkligen en erfarenhet från näringslivet, som hela tiden tvingas jobba effektivt, som måste föras över på gymnasiet. På så vis kan vi skapa bättre och mer effektiv gymnasieskola, sa Fuglesang.

Helena Stjernholm, vd på Industrivärden och ledamot i kommissionen, vill se en bredare gymnasieskola med större individfokus, för att bättre kunna motverka den stora mängd elever som aldrig slutför sin gymnasieutbildning.

– Vi måste skapa en bredd och som kan inkludera både de som har det lite tuffare och de som är ambitiösa med högre krav inför vidareutbildning. Både ska kunna studera i sin egen takt och möta sina egna mål. Därför behöver vi en gymnasieskola som kan hantera en väldigt stor bredd.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.