Friskolor har bättre resultat än kommunala skolor

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Friskolor har bättre skolresultat än kommunala skolor, både före och efter kontroll av elevernas bakgrund. Det visar en fördjupad analys av den senaste Pisa-mätningen. OECD:s datamaterial har feltolkats i debatten, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Hittills har ingen på djupet studerat hur elever i fristående och kommunala skolor presterar i Pisa. OECD:s grova uppskattning, som fått stort utrymme i den svenska skoldebatten (se till exempel Jonas Vlachos i Forskning&Framsteg, Birgitta Forsberg i DN, Dagens Arena), är att resultaten inte skiljer sig åt efter kontroll för elevernas bakgrund. Men OECD:s undersökning har flera brister. Den tar inte hänsyn till om eleverna har utländsk bakgrund och behandlar endast ämnet matematik.

I en ny rapport, som presenteras i GP den 17 oktober, fördjupar forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji från tankesmedjan ECEPR analysen. En lång rad bakgrundsvariabler – till exempel socioekonomiska hemförhållanden och utländsk bakgrund – används för att kompensera för elevernas skilda förutsättningar. Dessutom jämför de med resultaten i Pisa 2003 för att identifiera förändringar över tid.

Den fördjupade analysen ger nya insikter och visar en helt ny bild. I den senaste Pisa-mätningen presterade elever på friskolor signifikant bättre än elever i kommunala skolor, både före och efter kontroll för bakgrundsfaktorer. Uppenbarligen har OECD:s datamaterial feltolkats i debatten om friskolor.

Skillnaden är cirka 10 PISA-poäng i matematik, 14 poäng i naturvetenskap och 18 poäng i läsförståelse. Detta innebär att elever i friskolor, efter kontroll för bakgrundsvariabler, ligger cirka 2 månader före i matematik, 3 månader före i naturvetenskap och 4 månader före i läsförståelse.

Resultaten kan inte förklaras av så kallade kamrateffekter eller dolda egenskaper. I mätningen 2003 fanns inga tecken på att friskolorna presterade bättre än kommunala skolor. Och sedan dess har inte skillnaderna i elevsammansättning ökat. Om något var den socioekonomiska fördelen för friskolor något lägre 2003. Friskolornas resultat har därmed förbättrats relativt de kommunala skolorna under perioden, samtidigt som elevsammansättningen har blivit allt mer likartad.

Det är viktigt att vara försiktig när det gäller att dra slutsatser om orsakssamband, men ECEPR:s resultat ligger i linje med tidigare forskning. ”Fler friskolor förbättrar elevers resultat” skriver Böhlmark och Lindahl i en rapport från 2012. I en senare analys, i tidskriften Economica (mars 2015), konstaterar de att fler elever i friskolor leder till högre kunskapsresultat. Det gäller både för friskolor och kommunala skolor. Effekterna finns kvar även i gymnasiet och på högskolan. De kan inte förklaras av betygsinflation eller förändringar i elevsammansättningen. Deras forskning visar även att resultaten i den internationella kunskapsmätningen Timss inte sjunker lika mycket i kommuner med många elever i friskolor.

Även skolvalsreformen har varit bra för elevers skolresultat. Effekterna är positiva, men små, och det är ”elever från svagare familjebakgrund, till exempel där föräldrar har låga inkomster, som vinner mer på möjligheten att välja skola” skriver Edmark med flera (2015). Forskarna ser ”inga tecken på att elever från hushåll med låga inkomster, med lågutbildade föräldrar, eller med utrikes födda föräldrar, har förlorat på reformerna” och ”finner därmed inte något stöd för att ett slopande av skolvalssystemet skulle vara ett sätt att förbättra studieresultaten för någon grupp av elever”.

Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji avslutar sin artikel med att konstatera att ”slå undan benen för privata aktörer inom skolväsendet skulle därför knappast lösa några problem. Tvärtom riskerar resultaten att sjunka ytterligare. Att ställa höga krav på alla aktörer inom utbildningssystemet – privat som offentlig – är troligen en bättre strategi för att förbättra elevernas prestationer.” Det går inte annat än att hålla med.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

KOMMENTAR Elever med olika bakgrund får olika chans i skolan, men regeringen pratar om vinster istället för effektiva åtgärder.
NYHET Publicerad:

Motorbranschcollege ska stärka utbildningen

KOMPETENS Klara för certifiering – nu är Motorbranschcollege igång. Motorbranschens Yrkesnämnd kommer i september att certifiera tre skolor som Motorbranschcollege. 
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ledarskapet avgörande för skolans digitalisering

SAMVERKAN Ge skolbarnen en dator eller platta, sedan är det digitala lärandet igång. Men så fungerar det inte, visar ett projekt med skolor och företag som samverkar på ett helt nytt sätt. Det digitala lärandet handlar inte om teknik, utan om ett nytt sätt att tänka.
NYHET Publicerad:

Viktigt diskutera utformningen av skolvalssystem

KOMMENTAR Det finns en bred uppslutning bakom rätten att välja skola i Sverige. Den är här för att stanna. Däremot är det viktigt att diskutera hur ett skolvalssystem ska vara utformat, skriver skolexperterna Johan Olsson och Fredric Skälstad.
NYHET Publicerad:

Studera skolkoncernerna – skäll inte på dem

KOMMENTAR Lär av skolkoncernerna. Det är forskaren Erik Lakomaas uppmaning till Sveriges kommuner (DN 20/5). Skolhuvudmännen måste bli bättre på att utnyttja stordriftsfördelar och ge lärare och rektorer mer professionellt administrativt stöd.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen backar om övningskörning

UTBILDNING Slut för övningskörning under praktikperioden ute på företagen. Det hotade landets elever på gymnasieskolans fordonsprogram. Men efter skarp kritik från både företag och fack, backar nu Transportstyrelsen och tillåter även fortsättningsvis övningskörning under utbildningen.
NYHET Publicerad:

Hoppas på framtida yrkestävlingar i landet

KOMPETENS I mitten av februari arrangerades Industrikampen 2017 – ett regionöverskridande samarbete inom Teknikcollege. Skoltävlingar är ett sätt att gemensamt arbeta med utbildningarnas status och kvalitet.
NYHET Publicerad:

"Lärarfacken bör bryta sig loss från LO"

KOMMENTAR Lärarfacken borde kasta loss från LO. Skolan behöver långsiktiga och breda lösningar, inte en extrem vänsteragenda. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skäl att gräva djupare i PISA-resultat

KOMMENTAR Friskolorna är bättre i PISA än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Går samman för att möta skolans utmaningar

MATEMATIK Svenska elevers kunskaper i matematik ökar något. Det visar resultaten av de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA som nu har presenterats. Men Sverige har inte råd att slå sig till ro, fler insatser behöver göras för att ta ytterligare kliv framåt. Som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet ska det fristående forskningsinstitutet Ifous, tillsammans med bland andra AcadeMedia, starta ett projekt där matematikprov från över 30 000 elever ska analyseras.
NYHET Publicerad:

Sverige måste våga bli bäst i världen

PISA-UNDERSÖKNING Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. Den efterlängtade vändningen i PISA får inte innebära att skolpolitikerna slår sig till ro, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medaljregn över svenska yrkeslandslaget

YRKES-EM Med sex medaljplatser gjorde det svenska yrkeslandslaget succé i helgens Yrkes-EM i Göteborg. Guldmedaljören Lovisa Petri är sprudlande glad över vinsten. "Efter yrkes-VM i Leipzig 2013 där jag tog brons ville jag ta revansch".
NYHET Publicerad:

Skolan står inför stora utmaningar trots förbättrade resultat

KOMMENTAR Undersökningen Timss visar på ett glädjande trendbrott: svenska elevers resultat förbättras. Trots detta finns det ingen anledning att slå sig till ro. Skolan står fortfarande inför stora utmaningar, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Friskolor bra för svenska utbildningssystemet

RAPPORT Friskoleelever presterar bättre än elever i kommunala skolor. Det framgår av rapporten Friskolorna och PISA. ”Att slå undan benen för privata aktörer kan därför knappast lösa skolans problem”, menar forskarna.
NYHET Publicerad:

Gymnasieutredning med förbättringspotential

KOMMENTAR I veckan presenterade gymnasieutredningen sina förslag kring förändringar och förbättringar av gymnasieskolan. Några av förslagen är efterlängtade och kan rätt hanterat ge eleverna bättre förutsättningar att rustas väl för framtiden. Andra förslag finns det stor förbättringspotential kring, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.