Friskolor har bättre resultat än kommunala skolor

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Friskolor har bättre skolresultat än kommunala skolor, både före och efter kontroll av elevernas bakgrund. Det visar en fördjupad analys av den senaste Pisa-mätningen. OECD:s datamaterial har feltolkats i debatten, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Hittills har ingen på djupet studerat hur elever i fristående och kommunala skolor presterar i Pisa. OECD:s grova uppskattning, som fått stort utrymme i den svenska skoldebatten (se till exempel Jonas Vlachos i Forskning&Framsteg, Birgitta Forsberg i DN, Dagens Arena), är att resultaten inte skiljer sig åt efter kontroll för elevernas bakgrund. Men OECD:s undersökning har flera brister. Den tar inte hänsyn till om eleverna har utländsk bakgrund och behandlar endast ämnet matematik.

I en ny rapport, som presenteras i GP den 17 oktober, fördjupar forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji från tankesmedjan ECEPR analysen. En lång rad bakgrundsvariabler – till exempel socioekonomiska hemförhållanden och utländsk bakgrund – används för att kompensera för elevernas skilda förutsättningar. Dessutom jämför de med resultaten i Pisa 2003 för att identifiera förändringar över tid.

Den fördjupade analysen ger nya insikter och visar en helt ny bild. I den senaste Pisa-mätningen presterade elever på friskolor signifikant bättre än elever i kommunala skolor, både före och efter kontroll för bakgrundsfaktorer. Uppenbarligen har OECD:s datamaterial feltolkats i debatten om friskolor.

Skillnaden är cirka 10 PISA-poäng i matematik, 14 poäng i naturvetenskap och 18 poäng i läsförståelse. Detta innebär att elever i friskolor, efter kontroll för bakgrundsvariabler, ligger cirka 2 månader före i matematik, 3 månader före i naturvetenskap och 4 månader före i läsförståelse.

Resultaten kan inte förklaras av så kallade kamrateffekter eller dolda egenskaper. I mätningen 2003 fanns inga tecken på att friskolorna presterade bättre än kommunala skolor. Och sedan dess har inte skillnaderna i elevsammansättning ökat. Om något var den socioekonomiska fördelen för friskolor något lägre 2003. Friskolornas resultat har därmed förbättrats relativt de kommunala skolorna under perioden, samtidigt som elevsammansättningen har blivit allt mer likartad.

Det är viktigt att vara försiktig när det gäller att dra slutsatser om orsakssamband, men ECEPR:s resultat ligger i linje med tidigare forskning. ”Fler friskolor förbättrar elevers resultat” skriver Böhlmark och Lindahl i en rapport från 2012. I en senare analys, i tidskriften Economica (mars 2015), konstaterar de att fler elever i friskolor leder till högre kunskapsresultat. Det gäller både för friskolor och kommunala skolor. Effekterna finns kvar även i gymnasiet och på högskolan. De kan inte förklaras av betygsinflation eller förändringar i elevsammansättningen. Deras forskning visar även att resultaten i den internationella kunskapsmätningen Timss inte sjunker lika mycket i kommuner med många elever i friskolor.

Även skolvalsreformen har varit bra för elevers skolresultat. Effekterna är positiva, men små, och det är ”elever från svagare familjebakgrund, till exempel där föräldrar har låga inkomster, som vinner mer på möjligheten att välja skola” skriver Edmark med flera (2015). Forskarna ser ”inga tecken på att elever från hushåll med låga inkomster, med lågutbildade föräldrar, eller med utrikes födda föräldrar, har förlorat på reformerna” och ”finner därmed inte något stöd för att ett slopande av skolvalssystemet skulle vara ett sätt att förbättra studieresultaten för någon grupp av elever”.

Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji avslutar sin artikel med att konstatera att ”slå undan benen för privata aktörer inom skolväsendet skulle därför knappast lösa några problem. Tvärtom riskerar resultaten att sjunka ytterligare. Att ställa höga krav på alla aktörer inom utbildningssystemet – privat som offentlig – är troligen en bättre strategi för att förbättra elevernas prestationer.” Det går inte annat än att hålla med.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.