Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Vecka 37

Omfattande satsningar för att stärka det civila försvaret
Regeringen anser att satsningarna för att utveckla och stärka det civila försvaret måste fortsätta att öka. Regeringen avser tillföra ytterligare 2 miljarder kronor 2025 för att stärka det civila försvaret på bred front. Totalt tilldelas det civila försvaret cirka 8,5 miljarder kronor under 2025. För 2028 och framåt beräknas de totala utgifterna för civilt försvar uppgå till cirka 15 miljarder kronor per år. Detta är en historiskt stor satsning som understryker regeringens prioritering av området.

Läs hela artikeln: Omfattande satsningar för att stärka det civila försvaret - Regeringen.se

Umeå kommun vill korta handläggningstiderna för Försvarsmakten
Det är viktigt att Försvarsmakten snabbt kan öka sin övningsverksamhet i Sverige och därför är det rimligt att genomföra vissa lättnader när det gäller miljöprövningar under en begränsad period, i form av en förenklad ansökningsprocess och förkortade handläggningstider. Det skriver kommunstyrelsens planeringsutskott i ett remissvar till klimat- och näringslivsdepartementet. I remissvaret ställer sig Umeå kommun dock något tveksam till om en tillfällig förordning kommer underlätta investeringar eller verksamhetsåtgärder som kan antas finnas kvar på längre sikt. Etablering av nya skjutbanor i nya lägen är ett sådant exempel. Förslag om en frist att kunna bedriva den anmälda verksamheten ytterligare två år och att myndigheten i förväg ska förbereda sig för en kommande ordinarie tillståndsansökan underlättar säkerligen. Frågan är dock om det är tillräckligt för att hantera osäkerheterna med tillståndsprocesserna.

Så kan ny teknik skydda svenska flygplatser från drönarintrång
Otillåtna drönare kan skapa omfattande problem för svenska flygplatser, men det finns beprövad teknik som kan hålla drönarna på avstånd. Det berättar Rikard Tyllström, aktiv inom ämnet vid Lunds universitet, för SvD. Trafiken på Arlanda slogs ut under flera timmar efter att obehöriga drönare hade upptäckts på flygplatsen natten mot 9 september. En händelse som lett till oro för att liknande incidenter kommer att bli vanligare i takt med att fler får tillgång till drönare. Men det finns sätt att stoppa drönare från att flyga för nära flygplatser och andra skyddsplatser. Det menar Rikard Tyllström, verksamhetsansvarig för Lunds universitets laboratorium för obemannade luftfartygssystem. För Svenska Dagbladet berättar han att det finns exempel från andra länder på flygplatser som använder sig av ett slags ”bubblor” som skydd. Bubblorna uppges både bevaka det aktuella luftrummet och se till att obehöriga farkoster inte kan ta sig in i området.

EU:s individuella sanktioner som rör territoriell integritet förlängs med ytterligare sex månader
Rådet har beslutat att förlänga de restriktiva åtgärderna mot dem som är ansvariga för att Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende undergrävs eller hotas med ytterligare sex månader till och med den 15 mars 2025. De restriktiva åtgärder som nu gäller omfattar reserestriktioner för fysiska personer, frysning av tillgångar och förbud mot att göra penningmedel och andra ekonomiska resurser tillgängliga för de personer, företag och organisationer som är uppförda på förteckningen. Sanktionerna kommer att fortsätta att gälla för över 2200 enskilda personer och enheter, av vilka många ålagts sanktioner som svar på Rysslands pågående oprovocerade och oberättigade militära angrepp mot Ukraina.

Röda havet-attacker bakom varsel i Pajalagruvan
Gruvföretaget Kaunis iron aviserar personalneddragningar i Pajala gruvan, enligt Di. En av orsakerna är den iranskstödda huthi-milisens angrepp på civila fartyg i Röda havet. Det ökar fraktkostnaderna, menar Kaunis irons vd Klas Dagertun. Problemen för Kaunis iron har flera orsaker. Marknaden för järnmalm har blivit betydligt sämre under 2024. Sedan i juni har priserna rasat med över 30 procent och ligger nu på omkring 90 dollar per ton. Den högvärdiga järnmalmen, som Kaunis iron och LKAB producerar, säljs för drygt 100 dollar per ton, men premien är betydligt lägre än tidigare. Men krisen i Mellanöstern är också en viktig faktor för Kaunis iron. Under hela året har den iranskstödda huthimilisen attackerat den civila sjöfarten i Röda havet med drönare och robotar. Det har tvingat många fraktfartyg att ta den betydligt längre vägen runt Afrika.

– Det ökar våra fraktkostnader med 8-10 dollar per ton. Det gör ganska mycket, det är nästan 50 procent upp på frakterna. Det straffar oss rätt hårt, säger Klas Dagertun.

Läs hela artikeln: Orsaken bakom neddragningarna i Pajala (di.se)

Trump eller Harris: Så påverkas svenska företag
Utfallet i det amerikanska presidentvalet kan få direkt påverkan på den svenska ekonomin. Ett område handlar handelspolitiken, ett annat om bolagsskatten. Globalisering är inte något vi kan hålla borta eller stänga av. Det är den ekonomiska motsvarigheten till en naturkraft - som vind eller vatten.” Orden yttrades av USA:s president Bill Clinton 2000 och är typiska för amerikanska makthavare kring millennieskiftet. Bakom oss låg ett 1990-tal präglat av rivna murar, expanderande marknader och växande globalisering, framför oss väntade elfte september-attackerna, finanskrisen och covidpandemin. I dag har frihandelsvindarna vänt och varken företrädare för Clintons parti eller för det traditionellt näringslivsvänliga, Republikanerna, förespråkar längre frihandel på det sätt som vi har vant oss från amerikanska makthavare.

Läs hela artikeln: Trump eller Harris: Så påverkas svenska företag | Tidningen Näringslivet (tn.se)

Vecka 36

Fem forskningsprojekt ska stärka Sverige mot cyberattacker
För att möta de utmaningar samhället och industrin står inför inom cybersäkerhet har Sveriges största forskningsprogram, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP), satsat stort på tvärvetenskapliga forskningsprojekt och rekryteringar under 2023. Nu har fem projekt beviljats anslag – alla med fokus på cybersäkerhet inom AI, autonoma system och mjukvara.

Projekten, kallade NEST (förkortning för Novelty, Excellence, Synergies och Teams), är bemannade av några av de bästa forskarna från olika forskningsfält. Syftet är att ta itu med utmanande forskningsfrågor som potentiellt har mycket stor påverkan på akademin, industrin och samhället. Det är första gången WASP väljer att bevilja NEST-projekt inom ett specifikt område. Anledningen är att möta de högprioriterade utmaningar som samhället och industrin står inför inom cybersäkerhet. Projekten finansieras tack vare Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som donerat 200 miljoner kronor för strategisk forskning och rekryteringar inom cybersäkerhet.

Ny våg av AI-bedrägerier drabbar företagare
Polisen larmar om skenande företagsbedrägerier. Den nya trenden där kriminella utnyttjar AI för att klona röster och imitera personer är oroväckande, anser Björn Seeth, samordnare på Polisens nationella bedrägericentrum.

– Snart kan rösten bli en värdehandling, säger han till TN.

Efter många varningar om telefonbedrägerier, så kallad vishing, mot privatpersoner, riktar nu fler kriminella in sig på företagare, rapporterar polisen. Det stora skiftet observerades för ett år sedan då bankerna varslade om begränsande åtgärder för hur mycket en privatperson kan överföra. Under året har antalet inkomna anmälningar från företag dessutom ökat markant.

– Vi ser en stor ökning på det här området den senaste tiden. Allt från enskilda firmor till aktiebolag och föreningar. Det finns också naturliga orsaker att vända sig mot företag då de hanterar större summor, berättar Björn Seeth, samordnare på Polisens nationella bedrägericentrum.

Kinesiska drönarjätten DJI öppnar flaggskeppsbutik i centrala Stockholm
Företaget är störst i världen på att sälja drönare till konsumenter och svartlistat i USA. Det är H&M-ägaren Stefan Perssons fastighetsbolag Ramsbury som äger fastigheten på Drottninggatan där butiken öppnar, något Fastighetsvärlden var först att rapportera om. Tidigare hade kedjan Body Shop butik i lokalerna. DJI:s drönare har länge sålts på den svenska marknaden men via återförsäljare. Nu öppnas första butiken i egen regi. Det kinesiska bolaget har under flera år kritiserats hårt i USA, och är numera svartlistat i landet. President Trump förbjöd den amerikanska militären från att köpa drönare eller komponenter från bolaget 2019. Därefter har tonen mot bolaget hårdnat ytterligare. Krav på en särskild licens för återförsäljare för att handla med DJI:s varor har införts och Bidenregeringen svartlistade bolaget 2021 med motiveringen att DJI tillhör det kinesiska militärindustriella komplexet.

Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige
Regeringen presenterade den 3 september satsningar för att främja Sveriges tillväxt. Satsningarna omfattar historiska satsningar på infrastruktur, den största satsningen på forskning någonsin och åtgärder för att göra det enklare att driva företag i Sverige. Infrastrukturpropositionen kommer innebära att satsningarna på infrastrukturramen ökar med 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden – totalt 1 171 miljarder kronor. Vidare kommer regeringen i den kommande forsknings- och innovationspropositionen öka anslagen till forskning och innovation kraftfullt. Regeringen och Sverigedemokraterna beräknar att nivåhöjningen av anslagen blir 6,5 miljarder 2028, den största satsningen på forskning någonsin.

Regeringen presenterar den största forsknings- och innovationssatsningen någonsin
Forskning och innovation av hög kvalitet krävs för att skapa tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2025 den största ökningen av resurser till forskning och innovation någonsin, en kraftfull satsning på 6,5 miljarder kronor med inriktning på excellent forskning, och forskning och innovation för banbrytande teknik. Satsningarna kommer att presenteras i kommande forsknings- och innovationsproposition i slutet av 2024.

Vecka 35

Ryssland värvar kriminella i Norden – ska utföra ”uppdrag och sabotage ”
En rad oförklarliga incidenter har inträffat – utan att någon misstänkt gärningsman kunnat gripas. Nu varnar norska säkerhetspolisen, PST, för att Rysslands underrättelsetjänst försöker värva kriminella.

– I flera länder ser vi nu att rysk underrättelsetjänst har rekryterat lokala kriminella, säger PST-chefen Beate Gangås till Dagbladet.

I flera länder i Europa misstänks den ryska underrättelsetjänsten ha rekryterat kriminella för att utföra olika typer av uppdrag och sabotage. Enligt norska säkerhetspolisen PST är risken stor för att kriminella i Norge kan användas.

– Vi utreder flera händelser. Den ryska underrättelsetjänsten använder kriminella för att utföra sabotage. Från samarbetstjänster i andra länder vet vi att vapenleveranser till Ukraina är särskilt utsatta, säger PST-chefen Beate Gangås till Dagbladet.

I Norge pekas energisektorn ut som särskilt utsatt och Gangås bekräftar att den ryska underrättelsetjänsten har använt olika sociala medier och meddelandeappar för att komma i kontakt med de kriminella.

– Den ryska underrättelsetjänsten rekryterar digitalt. Det är också så att de som tar emot och tar på sig uppdrag inte nödvändigtvis förstår vem som egentligen är uppdragsgivare, säger hon.

I Finland har flera incidenter och sabotage inträffat, utan att polisen kan förklara vad som hänt. Bland annat har obehöriga tagit sig in i kraftverk. Även i andra europeiska länder har lokala kriminella använts för att sprida rädsla och oro, skriver Dagbladet.

Enligt Beata Gangås är det därför viktigt med ett brett samarbete.

Frysta ryska tillgångar till Ukraina
Ukraina kan vid årsskiftet komma att få de första 50 miljarder dollar av de ryska tillgångar som frysts utomlands. Pengarna kan användas till både krigsskadeersättning och försvar. Det uppgav premiärminister Denys Shmyhal vid en paneldiskussion under Ukraina 2024 Independence forum, enligt Ukrinform.

– Vårt mål är att få ut alla 300 miljarder dollar i frysta ryska tillgångar. Vi arbetar för närvarande med att få 50 miljarder dollar från våra partners som en handpenning, med hänsyn tagen till att hela beloppet i framtiden kommer att konfiskeras och återbetalas, sade han.

Färre cyberattacker efter Natointrädet
Antalet cyberattacker och påverkanskampanjer riktade mot Sverige har minskat efter inträdet i Nato. Den bedömningen gör flera säkerhetsexperter som Sverige Radio Ekot talat med. Flera experter var oroliga för att Natomedlemskapet skulle öka antalet cyberattacker mot Sverige, men i själva verket har det varit tvärtom. Även om Sverige fortfarande utsatts för attacker som tros härstamma från främmande makt är det färre än inför Natointrädet.

– Det kanske var viktigare för dem att påverka vårt beslut runt Nato än det var att försöka få oss att känna att vi var dumma som gick i Nato, säger Marcus Murray, cybersäkerhetsexpert på företaget Truesec, till Ekot.

Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) har även antalet påverkanskampanjer som noterades tidigare i samband med till exempel koranbränningar minskat.

– Iran har tidigare pekats ut som ansvarig för cyberattacker mot svenska intressen, men sedan Sverige lämnade ut den livstidsdömde iraniern Hamid Noury till Iran har MPF noterat väsentligt färre attacker, säger ställföreträdande myndighetschef Mikael Tofvesson till Ekot.

Stort vinstlyft för Rysslands största aluminiumproducent
Ryssland största aluminiumbolag Rusal ökade sin justerade nettovinst med 42 procent under första halvåret, jämfört med samma period förra året. Vinstlyftet uppnåddes trots ett tapp i intäkterna på 4,2 procent till följd av lägre aluminiumpriser. Det som möjliggjorde detta var att kostnaderna gick ner 15,9 procent under samma period, främst till följd av billigare råmaterial. Det justerade nettoresultatet blev 446 miljoner dollar (315).Produktionen steg med 2,3 procent. Efter den ryska marknaden, som uppges vara tillbaka på samma nivå som före Ukrainakriget volymmässigt, är Kina den största marknaden för Rusal. Hela Asien står numera för 42 procent av bolagets intäkter, mot 33 procent under första halvåret 2023 och 38,4 procent sett till hela 2023.Rusal är noterat i Hongkong.

Oroväckande naivt om registren
Transportstyrelsen hänvisar till företags skatt- och momsregistrering för att säkerställa att de är lagliga. Det vore djupt oroande om detta är representativt för myndigheters syn på risken att utnyttjas, skriver Erik Zsiga på DIs ledarsida.

Det behövs ett omtag kring kommersialiseringen av viss integritetskänslig information. Drygt 12 000 företag, organisationer och myndigheter har direkt tillgång till det svenska fordonsregistret, rapporterade Ekot i måndags. Där framgår bland annat vem som är ägare, adress och detaljerad teknisk information. Ett nyttigt hjälpmedel alltså för kriminella och främmande makt som vill stjäla en viss bil eller bildel, skjuta eller hota en person, eller kartlägga rörelsemönster. Men Transportstyrelsen – som ansvarar för registret – kontrollerar inte vem som äger de företag som har tillgång till registret. Ekot frågade om inte öppenheten riskerar att missbrukas av kriminella:

”Jag tror det är svårt. Du ska till exempel ha ett krav på skatt- och momsregistrering i Sverige för att ansöka om direktåtkomst”, lugnade den ansvariga sektionschefen.

Det är inte första gången som Transportstyrelsens naivitet kring känslig information blottas, men detta uttalande tar ändå priset. Skatt- och momsregistreringen visar bara att det finns ett företag, och det är ingen som helst garant i sammanhanget. Var tredje person inom organiserad brottslighet har haft företagsengagemang, till exempel styrelseuppdrag, enligt en rapport som Stockholms Handelskammare släppte i januari. Och var tionde gängkriminell i Stockholms län äger ett företag, enligt en granskning av SVT Nyheter i november. Det vore djupt oroande om Transportstyrelsens svar är representativt för myndigheters syn på risken att utnyttjas. Dessvärre är problemet än allvarligare. Vem som helst kan på Transportstyrelsens hemsida knappa in ett registreringsnummer. På någon minut fås ett mejl med bland annat ägarens namn, adress och en mängd annan information. Bank-id krävs visserligen, men det finns också företag som på internet tillhandahåller samma information utan detta. Även till exempel polisbilar är sökbara.

De vällovliga syften som kan finnas med tillgängliga register, borde i många fall gå att uppfylla med anonymiserade uppgifter. Samtidigt som näringslivet lägger stor möda på att följa GDPR, har vissa företag kommersialiserat minst lika integritetskänslig information. Denna vidöppna kran måste vridas åt. Offentlighetsprincipens syfte är inte att hjälpa spioner och gäng.

Cyberattacker blir allt mer avancerade
Cyberattacker mot svenska myndigheter blir allt mer avancerade, visar en granskning som Sveriges radio Ekot gjort. I princip samtliga av de 20 myndigheter som Ekot varit i kontakt med konstaterar att enklare attacker sker varje dag. De blir också mer avancerade och svårare att värja sig mot. – Jag skulle säga att det är ett konstant flöde, möjligen ökande och framför allt mer sofistikerat, säger Mattias Joelsson, ansvarig för it-säkerhet på Konsumentverket, till radion. Men attackerna ökar inte i samma höga takt som under de senaste åren. Enligt statistik från cybersäkerhetsföretaget Truesec har antalet attacker som de avvärjt för sina kunder stabiliserats på en hög nivå i år, efter att de ökat kraftigt under de två åren innan dess.

Nytt uppdrag om säkerhetsrisker i myndigheters lokalförsörjning
Regeringen har beslutat att ge Domstolsverket, Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att gemensamt identifiera säkerhetsrisker kopplade till ägar- och hyresförhållanden av fastigheter, samt utarbeta gemensamma metoder för att minimera sådana. Syftet med uppdraget är bland annat att förhindra att myndigheter hyr lokaler av kriminella. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten, samt andra relevanta myndigheter och aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2024. Läs hela uppdraget: Nytt uppdrag om säkerhetsrisker i myndigheters lokalförsörjning - Regeringen.se

Tilläggsdirektiv till utredning om särskild kontroll av vissa utlänningar Regeringen har den 29 augusti beslutat att utöka uppdraget för den utredning som ser över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Utredaren ska nu även se över frågor som rör frysning av tillgångar. I maj 2024 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Utredningen syftar bland annat till att utifrån det försämrade säkerhetsläget säkerställa ett effektivt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sverige. Utredaren ska till exempel föreslå en förlängning av tidsgränserna för förvar och utökade möjligheter att använda tvångsmedel. Regeringen har nu beslutat att utöka uppdraget. Utredaren ska även analysera och överväga om frysning av tillgångar bör införas som komplement till de åtgärder som kan vidtas mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot mot Sverige. Om det bedöms att frysning av tillgångar bör införas ska utredaren föreslå hur en sådan ordning kan utformas. Utredningstiden ligger fast och uppdraget ska därmed redovisas senast den 21 november 2025.

TIPS: Slutligen, om ni inte redan läst den rekommenderas artikeln Ursula von der Leyen’s second term from hell

Vecka 34

EU inför ytterligare sanktioner mot Belarus
EU beslutade i början av augusti om att införa sanktioner mot individer ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter i Belarus och förtryck av det belarusiska civilsamhället och landets demokratiska krafter. Presidentvalet 2020 genomfördes under icke-demokratiska former och följdes av omfattande folkliga protester. Den belarusiska statsmakten svarade våldsamt på de demonstrationer och kritiska yttranden mot valfusket och regimens långvariga repressiva styre som följde på valet. Sedan 2020 har repressionen och förtrycket tilltagit ytterligare. Kränkningarna mot stora delar av den egna befolkningen är mycket allvarliga och antalet politiska fångar i landet överstiger i nuläget 1 400 enligt människorättsorganisationen Vjasna.

Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026
Syftet med den nationella planen är att ange regeringens samlade målbilder för att skapa optimala förutsättningar för storskaliga militära operationer inom rimliga och relevanta tidsförhållanden. Den nationella planen är ett verktyg för regeringens strävanden att uppfylla de målsättningar för militär rörlighet som ställs av internationella aktörer såsom EU och Nato, inklusive transporter till och från insatsområden. Från ett svenskt perspektiv omfattar militär rörlighet följande tre delar:

1. 1.
   mottagande av militärt stöd,
2. 2.
   givande av militärt stöd till annan stat, och
3. 3.
   allierade eller partnerländers förbands transitering genom svenskt territorium.

Läs planen: Sveriges nationella plan för militär rörlighet (regeringen.se)

Nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret
Regeringen beslutade den 27 juni 2024 att en särskild utredare, som ska fungera som nationell rådgivare, ska stödja regeringens arbete med att stärka svensk försörjningsberedskap och stödja näringslivets beredskapsplanering genom att bland annat bidra till utvecklad samverkan mellan statliga aktörer och näringslivet. Arbetet ska komplettera det som redan görs i dag inom beredskapssektorerna. Syftet är att öka takten i att stärka Sveriges civila försvar för att uppnå ett starkt totalförsvar. Rådgivaren ska bland annat följa upp och analysera arbetet med en stärkt försörjningsberedskap, framför allt inom beredskapssektorerna, belysa hinder samt utifrån detta lämna förslag på kompletterande åtgärder i syfte att driva arbetet framåt, ge förslag på, och vid behov initiera, samarbeten mellan statliga aktörer och privata aktörer för att underlätta näringslivets beredskapsplanering och möjlighet att solidariskt kunna stödja Sverige under kris, höjd beredskap och ytterst krig. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2026.

Regeringen utser särskilt sändebud för Ukrainas uppbyggnad, näringsliv och utveckling
Regeringen har idag den 22 augusti utsett Ulrik Tideström till särskilt sändebud för Ukrainas uppbyggnad, näringsliv och utveckling. Sändebudet kommer att ha ett nära samarbete med den ukrainska regeringen, EU:s institutioner, internationella finansiella institutioner, G7-länderna samt andra internationella partners för att stödja Ukrainas uppbyggnad. En central uppgift kommer att vara att företräda regeringen inom den internationella givarsamordningen för stödet till Ukrainas uppbyggnad och EU-närmande . En annan viktig uppgift kommer att vara att främja svenska företags deltagande i Ukrainas uppbyggnad, i nära samarbete med Business Sweden och övriga Team Sweden.

Tyskland spränger kärnkraftverk – trots kol- och gasberoendet
Tyskland passade den 16 augusti på att spränga kyltornen till kärnkraftverket Grafenrheinfeld. Detta trots att landet är kraftigt beroende av fossil gas- och kolkraft, säger Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, till Tidningen Näringslivet. Medan många länder i Europa, däribland Sverige, har ambitioner att bygga ny kärnkraft har Tyskland gått i motsatt riktning. Sedan i fjol är samtliga kärnkraftverk i landet nedlagda med politisk tvång och avveckling har påbörjats. I fredags sprängdes exempelvis två 143 meter höga kyltorn vid Grafenrheinfeld kärnkraftverk öster om Frankfurt. Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, tycker att det är sorgligt men är knappast förvånad.

– Det blir förstås svårare om eventuella framtida politiker skulle ändra sig kring kärnkraften och vilja återöppna kärnkraftverk, säger han till Tidningen Näringslivet.

Kina svarar på EU:s biltullar
Kina tar sikte på EU:s jordbruksexport som ett svar på tullar på Kinatillverkade elbilar. Kinas handelsdepartement meddelar nu att man inleder en undersökning huruvida EU subventionerar mejeriprodukter som exporteras till Kina. Därmed skulle landet kunna inför tullavgifter på importen. Inom ett år ska de kinesiska myndigheterna ta beslut. Liknande åtgärder, i det tilltagande handelskriget mellan Kina och EU, tog i somras sikte på fläskimport från EU. Den 20 augusti släppte EU-kommissionen ett förslag på hur höga importtullarna ska bli på olika elbilsmärken tillverkade i Kina.

Fortum och fyra ledande energiföretag ingår samarbete för stärkt cybersäkerhet
Givet det geopolitiska läget tas ytterligare steg för att säkra motståndskraft i både elproduktion och elförsörjning. Tillsammans lanserar därför Fortum, Vattenfall, E.ON, Uniper och Jämtkraft nu en svensk Energi-CERT, ett riktat stöd till energiföretag för att hantera och förebygga cybersäkerhetsincidenter. Den svenska Energi-CERT:en ska vara energibranschens samlande kraft för operativt cybersäkerhetsarbete. Den ska ge branschspecifik hot- och sårbarhetsinformation och bidra till en samlad lägesbild, därtill ska den ge möjlighet för energiföretag att få tidiga varningar och stöd med incidenthantering och återställning. Initiativet sker genom fem grundande företag, men avsikten är att skapa möjligheter för hela Sveriges energibransch. Ägandet placeras i en stiftelse så att direkta beroenden till de fem grundande företagen undviks. Arbete pågår nu med organisation och leverantörsval. Tidigt i höst kommer en driftig vd utses, med bakgrund inom cybersäkerhet och erfarenhet av CERT-verksamhet och SOC-tjänster.

Supervalåret: Lågt förtroende för demokratin
Lågt valdeltagande, våld mot oppositionella och få regimbyten. Halvårsbokslutet över supervalåret 2024 tyder på att demokratin i världen är på tillbakagång.

– Det vi hittills har sett befäster trenden, säger David Towriss på Stockholmsbaserade International IDEA.

Under 2024 går närmare två miljarder människor i världen till val. Medborgare i ett 70-tal länder, bland annat Bangladesh, Brasilien, Indien, Indonesien, Mexiko, Pakistan, Ryssland och USA – som tillsammans har över hälften av världens befolkning – röstar under året. Enligt en demokratirankning från Economist Intelligence Unit (EIU) hålls fria och oberoende val endast i drygt hälften av länderna.

Inte sedan strax före Sovjetunionens fall har demokratin i världen varit så svag, och många bedömare talar om 2024 som ett ödesår. Så hur har det gått? Inte så bra, enligt David Towriss som är analytiker på International Institute for Democracy and Electoral Assistance (IDEA).Enligt honom har tecken på att demokratin är på kräftgång synts i flera av de val som hittills har hållits, som lågt valdeltagande, trakasserier mot oppositionella och omtvistade valresultat.

Så såg cyberhoten ut första halvåret av 2024
Cybersäkerhetsföretaget Trend Micro presenterade den 19 augusti sin halvårsrapport över cyberåret 2024: Trend Micro 2024 Midyear Cybersecurity Threat Report. Rapporten redogör för cybersäkerhetsläget under årets första hälft och visar allt från vilka ransomwarefamiljer som varit vanligast och vilka branscher som varit mest utsatta, till vilka mål som utsatts för flest skadliga aktiviteter och hur APT-grupper utvecklar sina arsenaler med allt mer avancerade tekniker. Ransomware är fortsatt en vanlig attackmetod för cyberkriminella grupper under första halvåret av 2024. Lockbit är den ransomware-familj som förekommer i flest filupptäckter, fler än dubbelt så många som listans nummer två StopCrypt (2789 mot 1089).

Tittar man istället på vilka branscher som varit mest utsatta för ransomware attackerna så toppar banksektorn den listan, tätt följt av företag inom teknikbranschen. Trend Micros rapport visar att skadliga aktörer fokuserar på vissa specifika mål där de tror att de har störst möjlighet att lyckas med sina cyberattacker. Under det första halvåret av 2024 har molnapplikationer dominerat listan över var flest skadliga aktiviteter har ägt rum med över 440 miljoner registrerade skadliga aktiviteter.

Rapporten visar även – ganska väntat – att uppdaterade och hanterade enheter inte är lika utsatta för skadlig cyberaktivitet som ohanterade enheter.

Vecka 26

14:e sanktionspaketet mot Ryssland
EU:s medlemsländer antog den 24 juni det 14:e sanktionspaketet mot Ryssland. Sanktionerna inkluderar åtgärder för att försvåra kringgående av tidigare antagna sanktioner samt ytterligare sanktioner mot den ryska ekonomin, energi, finans och handel. Paketet innehåller bland annat ytterligare restriktiva åtgärder för ytterligare 116 individer och samt förbud mot omlastning av rysk LNG på EU:s territorium i syfte att exportera till tredjeland; förbud mot nya investeringar, såväl som tillhandahållande av varor, teknik och tjänster för att slutföra LNG-projekt under uppbyggnad; krav moderbolag inom EU att göra sitt bästa för att säkerställa att deras dotterbolag från tredje land inte deltar i någon verksamhet som leder till ett resultat som sanktionerna försöker förhindra; för att motverka återexport av varor som kan användas i militärt syfte eller som är avgörande för utvecklingen av ryska militära system, ställs krav på EU-företag som exporterar dylikt till tredjeland att tillämpa due diligence-mekanismer i syfte att identifiera och bedöma riskerna för återexport till Ryssland och vidta åtgärder för att förhindra detta eller åtminstone begränsa möjligheterna för vidareexport; förbud att använda ”System for Transfer of Financial Messages” (SPFS), en specialiserad finansiell meddelandetjänst som utvecklats av Rysslands centralbank för att neutralisera effekten av restriktiva åtgärder.

EU-enheter som verkar utanför Ryssland kommer att förbjudas att ansluta till SPFS eller motsvarande specialiserade finansiella meddelandetjänster; samt åtgärder som riktar sig till specifika fartyg som bidrar till Rysslands krigföring mot Ukraina, som är föremål för ett hamntillträdesförbud och förbud mot tillhandahållande av tjänster. De fartyg som avses är sådana som kan användas för tex. transport av militär utrustning till Ryssland, transport av stulen ukrainsk spannmål och stöd i utvecklingen av Rysslands energisektor, till exempel genom transport av LNG-komponenter eller omlastning av LNG. Denna åtgärd riktar sig också mot tankfartyg som ingår i Putins ”spökflotta” som kringgår EU:s och Price Cap Coalitions tak (hittills har 27 fartyg identifierats).

Läs hela listan: Russia’s war of aggression against Ukraine: comprehensive EU’s 14th package of sanctions cracks down on circumvention and adopts energy measures - Consilium (europa.eu)

Signaler från Ryssland slog ut tv-bilder i svenskt satellitnätverk
Svenska post- och telestyrelsen, PTS, har upptäckt unika störningar från Ryssland och den ockuperade Krim-halvön till en satellit som används av ett delvis svenskägt företag, vilket nyhetsbyrån Bloomberg rapporterat om. Bland annat ska det vid ett tillfälle i maj visats bilder från ryska segerdagsparaden. Därför har PTS skrivit till FN:s specialorgan Internationella teleunionen för att störningarna ska utredas.

– ”Vi vill att det ska upphöra, säger Jonas Wessel på PTS.

Öppning i EU:s hotande handelskrig med Kina
Inför ett hotande handelskrig har Kina och EU enats om att inleda samtal om EU:s föreslagna strafftullar på importen av elbilar. EU-kommissionen varslade för knappt två veckor sedan om att strafftullar på upp mot 38 procent på kinesiska elbilar kan bli aktuella. Tullarna sade kunna bli verklighet i juli, men Tyskland protesterade och varnade för handelskrig och marknadsisolering. Landets näringsminister Robert Habeck är nu i Kina, där han har försökt gjuta olja på vågorna. Det ser ut att ha lyckats. Nu ska Kinas handelsminister Wang Wentao inleda diskussioner med EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis.

– Vi är långt från ett slutmål, men det här är åtminstone ett första steg på en lång väg, säger Habeck i Shanghai till Tagesschau.

Cyberattack mot brittiskt vårdföretag
Efter en rysk hackerattack har flera patientuppgifter publicerats på Darknet. Angreppet beskrivs som ”det mest skadliga någonsin i Storbritannien” och har lett till brist på blod på flera sjukhus, skriver SvD.Efter en så kallad ransomeware-attack på hälsoföretaget Synnovis krävs nu företaget på en lösensumma motsvarande 520 miljoner svenska kronor av det ryska hackergruppen Qilin.

Företaget har bland annat i uppdrag att genomföra blodtester för ett flertal sjukhus i England och ska ha blivit hackade den 3 juni. I samband med angreppet har förövarna kommit över drygt 300 miljoner patientuppgifter rapporterar The Guardian – däribland namn, födelsedatum och resultat på blodprov. Efter attacken har några av de stora sjukhusen i London inte kunnat matcha patienters blodgrupper i samma utsträckning. Detta har gjort att National Helth Service (NHS) vädjat till personer runt om i landet med blodgrupp 0 att donera blod – då blodgruppen i regel kan användas av alla patienter.

Lantmännen och Arla i DI: ”Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning”
Stärkt beredskap har varit en högaktuell fråga sedan Rysslands invasionskrig mot Ukraina, skriver Lantmännen och Arla i DI. Stora och snabba insatser har gjorts för militära försvaret, men för det civila försvaret har det gått betydligt långsammare och inom livsmedelsberedskapen har det inte hänt något konkret alls. Svensk livsmedelsberedskap är lika bristfällig som den var för tjugo år sedan. Då Sverige har ett handelsunderskott för livsmedel på omkring 70 miljarder kronor och saknar lager eller produktionskapacitet i livsmedelsindustrin, utöver den minimala som behövs kommersiellt, är detta anmärkningsvärt. Jämför vi med en annan samhällskritisk verksamhet, det militära försvaret, så har dess anslag fördubblats sedan 2020. Det är fullt rimligt, men lika rimligt är att livsmedelsberedskapen följer samma investeringsvilja. Det är svårt att försvara landet hungrig.

Samtidigt står vi inför en grön omställning där jordbruket både ska minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till allt mer extremväder, skriver Lantmännen och Arla. Den säkerhetspolitiska och klimatpolitiska utmaningen går att förena, men det kräver investeringar. Nyligen gick remisstiden ut för utredningen ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Det är en bra grund, men vår bestämda uppfattning är att det finns tillräckligt med rapporter som konstaterar att Sverige saknar livsmedelsberedskap – nu är det dags för konkreta åtgärder.

1. 1.
   Sverige behöver bygga upp lager och inhemsk produktion av kritiska varor för att klara livsmedelsproduktion
2. 2.
   Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion
3. 3.
   Sverige behöver leda den gröna omställningen också i lantbruket

Läs hela artikeln: Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning (di.se)

Deklaration om beredskapsfrågor, robusthet och resiliens beslutad på ministerrådsmöte (MR-FJLS)
Ministerrådet för fiske och akvakultur, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) i Karlstad den 19 juni fokuserade på beredskap, motståndskraft och ökad konkurrenskraft i produktionen inom Norden. Under mötet beslutade medlemsländerna en gemensam deklaration gällande beredskapsfrågor, robusthet och resiliens inom fiske och akvakultur, jordbruk, livsmedel och skogsbruk. Sverige är under 2024 ordförande för Nordiska ministerrådet och den 19 juni arrangerades det årliga ministerrådsmötet för fiske och akvakultur, jordbruk, livsmedel och skogsbruk under ledning av landsbygdsminister Peter Kullgren.

Deklarationen som beslutades och skrevs under på mötet har tagits fram på Sveriges initiativ. Den syftar till att länderna enas om ett fördjupat nordiskt samarbete kring frågor gällande beredskap, robusthet och resiliens, givet omvärldssituationen och de kriser som påverkat Norden de senaste åren.Deklarationen knyter an till MR-FJLS samarbetsprogram 2025–2030, där ett av de tre målen berör just stärkt motståndskraft (resiliens) inom misterrådets sektorer. Deklarationen kommer därför vara betydelsefull som politisk vägledning för vilka fokusområden som bör prioriteras i samarbetet kommande år.

Vecka 24

USA inför nya sanktioner mot Ryssland och säkerhetspakt med Ukraina
Företag och banker i flera länder finns bland de 300 måltavlorna för de nya sanktioner som USA riktar mot Ryssland den 12 juni, rapporterar AFP. Bland dem finns Moskvabörsen och flera IT-företag och naturgasprojekt i Kina, Turkiet och Förenade Arabemiraten. – [Detta] slår mot de vägar de har haft kvar för att komma över material och utrustning från utlandet, säger USA:s finansminister Janet Yellen. Hon säger att syftet också är att öka risken för dem som handlar med Rysslands krigsekonomi. Utländska banker kan straffas för att ha utfört transaktioner åt individer eller ryska banker som tidigare belagts med sanktioner, skriver Bloomberg. USA och Ukraina skrev också under ett nytt säkerhetsavtal under G7-mötet på den 13 juni.

Ryssar kan fortsatt resa – köper dödas pass
Försäljningen av EU-pass till rika kineser och araber, men också till ryssar som trots kriget vill röra sig fritt i Europa fortsätter, skriver SvD. Ungern erbjuder snart uppehållstillstånd för rika utlänningar som investerar på den ungerska bostadsmarknaden. Lagom till sommaren startar Ungern ett särskilt ”gyllene visa”-program, och ska dela ut förnybara, 10-åriga uppehållstillstånd till ”strategiskt viktiga gästinvesterare”. Det är personer som kan plöja ner 250 000 euro i en fastighetsfond, 500 000 euro i privat egendom eller en miljon euro i statliga verksamheter i Ungern. Programmet startar den 1 juli, rapporterar ungerska medier. Det inleds bara några år efter att Ungern tvingades lägga ner ett tidigare liknande program, som troddes vara genomsyrat av korruption. Läs hela artikeln här: Ryssar kan resa i Europa – erbjuds köpa ungerska pass | SvD

Volvo flyttar produktion från Kina till Belgien
Volvo Cars har börjat flytta delar av sin kinesiska elbilstillverkning till Gent i Belgien, rapporterar The Times. Det sker samtidigt som EU utreder nya importtullar på elbilar från Kina. Källor uppger för The Times att utöver EX30-tillverkning kan även produktion av vissa modeller avsedda för den brittiska marknaden komma att flyttas till Belgien. ”Vi kan inte bekräfta att anledningen till att vi även ska börja producera EX30 i Belgien har med införandet av tullar i EU att göra. Det är för tidigt att spekulera i konsekvenserna av vad denna utredning kommer att komma fram till, eller eventuella åtgärder”, skriver Kristin Boldemann Wester, global pr-chef för Volvo, i ett mejl till TT.

Business Sweden undersökning: Kronan, priserna och geopolitiken
En svag krona ger hälften av de svenska industriföretagen bättre förutsättningar att vinna exportaffärer på utlandsmarknaden. Samtidigt uppger tre fjärdedelar av företagen att de ökade geopolitiska spänningarna i världen har en direkt påverkan på deras verksamhet. Det visar en ny undersökning som Business Sweden presenterade den 11 juni. 300 ledande företrädare för svenska industriföretag har deltagit i undersökningen. Syftet är att få raka svar på tre brinnande frågor: kronans påverkan på exportaffärer, företagens förmåga att höja priser gentemot utlandskunder samt geopolitikens påverkan på deras verksamhet runtom i världen. – Vi ser i resultatet att kronkursen har en stor påverkan och ger drygt hälften av industriföretagen bättre förutsättningar att vinna exportaffärer på utlandsmarknaden, förklarar Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden. Det är den svenska basindustrin – Trä och papper, Stål och metall samt Kemi och läkemedel – som vinner mest på en svag krona enligt undersökningen. För branscher med stor andel insatsvaror från utlandet, däribland Fordon och Elapparatur och elektronik, är uppsidan av en svag krona betydligt mindre. – Att vissa företag med ett stort importinnehåll får sämre förutsättningar är ingen överraskning eftersom det blir dyrare att importera. Men en intressant insikt är att tre fjärdedelar av respondenterna har utrymme att föra över ökade kostnader för till exempel insatsvaror i prishöjningar för utlandskunder, fortsätter Lena Sellgren. Ett överraskande resultat kan också skönjas i svaren på en tredje fråga om de aktuella geopolitiska spänningarna som Rysslands invasionskrig i Ukraina, krisen i Mellanöstern och maktkampen mellan USA och Kina. – Hela tre fjärdedelar av företagen uppger att det geopolitiska läget har en direkt påverkan på deras verksamhet på utlandsmarknaden. Dessvärre lär inte dessa spänningar mildras, utan om något intensifieras. Alla företag behöver idag ha en väl genomarbetad krishanteringsplan, avslutar Lena Sellgren.

Kinesiska hackare uppges ligga bakom stort VPN-intrång
Redan i början av förra året gick företaget Fortinet ut med information om att hackare hade börjat utnyttja en sårbarhet i företagets VPN-tjänst. Och nu pekar det nederländska cybersäkerhetscentret NCSC ut statligt sponsrade kinesiska hackare som ansvariga för attackerna. Det skriver Computer Sweden. Hackarna ska ha skaffat sig tillgång till runt 20 000 VPN-system på olika håll i världen. De kinesiska myndigheterna har inte kommenterat saken ännu.

IMY vill att det tillsätts en utredning om bakgrundskontroller
I en hemställan till regeringen vill Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att det tillsätts en utredning med uppdrag att säkerställa en lämplig balans mellan behovet av att utföra bakgrundskontroller och skyddet för den personliga integriteten. IMY har den 13 juni skickat en hemställan till regeringen om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över behovet av ytterligare reglering av möjligheterna att utföra bakgrundskontroller. – Vi ser att det finns ett berättigat behov av att utföra bakgrundskontroller till exempel för att skydda samhället mot organiserad brottslighet, samtidigt som det finns tydliga integritetsrisker med bakgrundskontroller. Vi bedömer att den nuvarande regleringen inte är tillräcklig för att säkerställa en lämplig balans mellan dessa intressen. En tydligare reglering av bakgrundskontroller skulle leda till större förutsebarhet för berörda aktörer om vad som är tillåtet och även ge ett bättre skydd för enskilda personer, säger David Törngren, vikarierande generaldirektör på IMY. IMY anser att utredningens uppdrag dels bör omfatta möjligheterna att utföra bakgrundskontroller, dels möjligheterna att få tillgång till information som behövs för att göra bakgrundskontroller, till exempel från belastningsregistret. Läs hela hemställan här: Hemställan om utredning avseende bakgrundskontroller (imy.se)

USA:s flygvapen lyfter svensk bromsteknik
Med det amerikanska flygvapnet som referens har Scama blivit en snabbväxare, skriver Di. Med Sveriges Nato-inträde ser bolaget, som utvecklar utrullningshinder, en ljus framtid. ”Sverige och Europa börjar vakna till liv. Det behövs en upprustning på många håll”, säger vd Marcus Åhagen. Scama specialiserar sig på att utveckla, tillverka och installera så kallade utrullningshinder, avancerade bromssystem som fångar upp militärflygplan upp till 40 ton vid avbruten start eller misslyckad landning. Läs hela artikeln här: USA:s flygvapen lyfter svensk bromsteknik (di.se)

Vecka 23

Tyskland och Frankrike kämpar för att Putins oligarker ska få sina BMW-bilar och Mercedes
Berlin och Paris motsätter sig EU:s försök att stoppa lyxbilar från att nå Ryssland via Belarus. Tyskland motsätter sig EU:s ansträngningar att täppa till ett kryphål som gör det möjligt för exklusiva varor, inklusive lyxbilar, att nå Ryssland via Belarus, säger fyra EU-diplomater till Politico. Tre av dem sa att Frankrike inte heller var med på tåget. Motståndet från Berlin och Paris har fått EU-länderna att överväga om de ska dela upp ett 14:e paket med sanktioner mot Ryssland från liknande åtgärder mot Belarus, sade tre av diplomaterna, för att få en överenskommelse i tid för det årliga G7-toppmötet som hålls i Italien den 13-15 juni. Det skulle göra det möjligt för EU att gå vidare med omfattande gassanktioner samtidigt som man skjuter upp kampen om sanktionerna mot Belarus.

Läs hela artikeln: Germany, France fight for Putin’s oligarchs to get their BMWs and Mercedes (POLITICO)

Hotet från Rysslands skuggflotta i Östersjön – krav på fler åtgärder
Centret för europeiska politiska studier, en oberoende tankesmedja, uppskattar att den ryska skuggflottan är drygt 1 400 fartyg stor – en uppskattning även tankesmedjan Atlantic council gör, rapporterar Expressen. Majoriteten av fartygen befinner sig i Östersjön, där flera av de ryska olje- och fraktfartygen rör sig obehindrat. Karin Karlsbro (L), EU-parlamentariker, skrev förra veckan en debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med flera baltiska kolleger. Där krävde de åtgärder mot skuggflottan. I debattartikeln föreslås bland annat krav på inspektion av misstänkta fartyg och krav på giltiga försäkringar för att få segla på Östersjön.

Läs hela artikeln: Hotet från Rysslands skuggflotta i Östersjön – krav på fler åtgärder | Sverige (Expressen)

Amerikanska vapen tillåts inte slå mot Moskva
USA tillåter inte att amerikanska vapen som används i Ukraina för mål inne Ryssland slår så långt som mot Moskva. Det sade USA:s president Joe Biden i en intervju med ABC News, skriver bland annat Di. Flera länder har godkänt att deras vapen får användas mot mål inne i Ryssland för att slå ut baser som beskjuter mål inne i Ukraina, en beskjutning som varit svår att försvara sig emot. Biden svarade inte direkt på en fråga om amerikanska vapen redan använts för detta, men gjorde klart att de inte får användas för mål längre in.

– De får användas nära gränsen, när de används på andra sidan för att attackera specifika mål i Ukraina. Vi tillåter inte attacker 200 miles (cirka 320 kilometer) in i Ryssland, vi tillåter inte att slå mot Moskva eller Kreml, sade han.

Danmark höjer hotnivån för ryska cyberangrepp
Danmark höjer den nationella hotnivån för vad som beskrivs som destruktiva cyberangrepp, rapporterar danska medier. På en presskonferens i veckan meddelade myndigheten Centrum för cybersäkerhet och försvarsminister Troels Lund Poulsen att organisationer, företag och myndigheter riskerar att utsättas för angrepp av ryska aktörer. Lund Poulsen säger att Rysslands aggressiva beteende har ökat den senaste tiden.

– Det målar upp en bild av att vi är på väg in i en allvarlig situation, säger han.

Tietoevry tydliggör händelseförloppet kopplat till ransomware-attacken
It-konsulten Tietoevry har i veckan gått ut med ett pressmeddelande där man tydliggör händelseförloppet kring den ransomware-attack som man blev utsatta för i januari. Detta görs med anledning av att det förekommer spekulationer och felaktig information om händelsen, vilket bolaget vill tydliggöra kring. Bolaget inleder med att säga att det har gjort investeringar på cirka 100 miljoner euro under 2022-2023 i utvecklingen av datacenter, cybersäkerhet och en motståndskraftig it-infrastruktur. Vidare uppges det att säkerhetsutvecklingen följs upp och att man dygnet runt övervakar tjänsterna för att försäkra snabbt agerande vid en eventuell störning.

”När det gäller ransomeware-attacken, upptäckte Tietoevrys övervakning misstänkt och ovanlig aktivitet och kunde stoppa attacken under natten samt begränsa dess påverkan”, skriver bolaget.

Vidare framgår det att bolaget inom 24 timmar efter attacken kom att bygga en ny plattform för återställningsarbetet, och man hade återställt över 90 procent av servarna inom fyra dagar efter attacken.

”Återuppbyggnaden av tjänsterna fortsatte därefter i samarbete med berörda kunder. Med undantag för pågående insatser med ett fåtal kunder, så återställdes samtliga av kundernas tjänster helt under mitten av mars”, skriver bolaget.

Nationell samverkansstruktur för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap
Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att, tillsammans med Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner, etablera en nationell samverkansstruktur för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap av sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Meningen med den nationella samverkansstrukturen är att öka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap vid fredstida kris, höjd beredskap och då ytterst krig. Socialstyrelsen ska: samtala med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, länsstyrelserna, regionerna, kommuner och andra berörda aktörer på området. Löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet med uppdraget fortskrider. Senast den 15 december 2024 och den 15 december 2025 delredovisa och senast den 15 december 2026 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Vecka 22

Europeiska Rådet höjer tullar på ryska och belarusiska spannmålsprodukter
Europeiska Rådet antog den 30 maj en förordning som syftar till att ta ut höjda tullar på spannmålsprodukter som importeras från Ryssland och Belarus. Förordningen höjer tullarna på spannmål, oljeväxter och samt pellets av betmassa och torkade ärter från Ryssland och Belarus innebärande i praktiken ett importstopp av dessa produkter. Dessutom kommer dessa varor att hindras från tillgång till unionens tullkvoter. Dessa åtgärder gäller produkter som har sitt ursprung i eller exporteras direkt eller indirekt från Ryska federationen eller Belarus till EU. De kommer inte att påverka transitering genom EU från båda länderna till andra tredjeländer. Åtgärderna träder i kraft den 1 juli 2024.

Svenska aktören tar plats i Natos storsatsning
Inkubatorn Lead har blivit utvald till att representera Sverige i Natos acceleratorprogram Diana, vilket väntas gynna näringslivet.

– Ger oss större nätverk till både kompetens och kapital, säger vd:n Catharina Sandberg, vd för Lead, till Dagens Industri.

Försvarsmakten och en rad andra myndigheter har på uppdrag av regeringen samlat lämpliga kandidater till Natos acceleratorprogram Diana. Nu har inkubatorn Lead, med koppling till Linköpings universitet, valts ut som Sveriges bidrag. Natos acceleratorprogram har till uppgift att stötta startups och innovationsbolag för att främja teknikutveckling inom bland annat energi, bioteknologi och rymdforskning. Syftet är att på sikt förstärka Nato-ländernas försvar och säkerhet.

– Att vara en del av Natos uppkopplade system ger oss större nätverk till både kompetens och kapital, vilket ökar möjligheten att accelerera startups. Detta kommer också att förbättra vår internationella uppkoppling, säger Catharina Sandberg.

Växande pessimism bland svenska företag i Kina
Resultatet av Business Swedens och Svenska handelskammarens årliga opinionsundersökning med svenska företag i Kina ger den dystraste bilden sedan man började mäta för drygt tio år sedan, skriver DN. Och fler företag tror att det kommer att bli sämre innan det blir bättre. En stor anledning till de negativa svaren är att Kinas ekonomi inte alls kommit i gång som väntat efter att restriktionerna efter pandemin släppte. Framför allt håller konsumenter i pengarna. Många tvekar innan de köper dyra saker och sparar hellre. De är också påverkade av en pågående fastighetskris. En del har höga lån på bostäder som sjunker i värde, eller har investerat i bostäder som inte ens har blivit byggda. Ett betydande antal bolag, särskilt industriföretag, påverkas dessutom av att Kinas politiska ledare Xi Jinping har inlett en kampanj som går ut att ”köpa kinesiskt”. Det handlar om att Kina vill rusta inför bojkotter och tullar från andra delar av världen och i allt högre grad bli självförsörjande.

Läs hela artikeln: Svenska företag har aldrig varit så negativa om Kina (DN)

Dags att kraftsamla för Sveriges motståndskraft
Cyberhoten ökar samtidigt som tilltron till beslutsfattarnas förmåga att skydda samhället sjunker. Mörka moln hopar sig på horisonten samtidigt som det blir allt mer uppenbart att den svenska digitaliseringen genomförts utan tillräcklig tanke på säkerhet.

– Det kommer att bli värre och tittar man in i framtiden ser det om inte nattsvart ut så åtminstone gråsvart, säger Nicklas Haglund, vd för Basalt.

I samarbete med Kantar publicerar säkerhetsbolaget Basalt årligen en rapport som tar tempen på säkerhetsklimatet. I årets Svenskt Säkerhetsindex upplever nästan sju av tio en mer allvarlig hotbild mot Sveriges samhällsviktiga verksamheter. 84 procent av beslutsfattarna bedömer dessutom att hotbilden mot verksamhetens informationsteknologi kommer att öka under de närmaste tre åren. Samtidigt uppger endast tre procent av svenskarna att de har stor tilltro till beslutsfattarnas förmåga att skydda viktig infrastruktur.

– Sverige har traditionellt varit ett samhälle med stark tillit. Att den nu minskar visar att beslutsfattare och politiker måste börja kraftsamla, säger Nicklas Haglund.

EU:s säkerhet och försvar: Europeiska rådet fastställer fem huvudprioriteringar
Rådet har godkänt slutsatser om EU:s säkerhet och försvar mot bakgrund av en unik kombination av hot och utmaningar som exempelvis Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ökade spänningar i Mellanöstern, Sahel och andra delar av världen.

I sina slutsatser anger rådet fem huvudprioriteringar för den kommande perioden som medlemsländerna uppmanas att genomföra så snabbt som möjligt:

1. 1.
   EU:s orubbliga stöd för Ukraina inkluderande användandet av den nyligen inrättade fonden för bistånd till Ukraina. Det planerade undertecknandet av EU:s säkerhetsåtaganden gentemot Ukraina betonas också.
2. 2.
   Mer och bättre utnyttjande av medel tillsammans: Rådet betonar i sina slutsatser att försvarsprodukter måste vara tillgängliga och att EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas måste stärkas så att den när så krävs kan tillgodose behoven hos medlemsländernas väpnade styrkor och partner. I detta sammanhang betonar rådet också att det är avgörande att tillgången till offentlig och privat finansiering förbättras.
3. 3.
   Förstärkning av EU:s handlingsförmåga.
4. 4.
   Stärka EU:s motståndskraft och säkra tillgång till strategiska områden. Rådet upprepar vikten av att stärka förebyggande, upptäckt och avskräckning av, respons på och motståndskraft mot hybridhot, utländsk informationsmanipulering och inblandning, cyberhot samt skadlig verksamhet som riktar sig mot EU och dess medlemsländer och partner genom att vidareutveckla särskilda instrument som verktygslådan för cyberdiplomati och EU:s verktygslåda för hantering av hybridhot.I slutsatserna framhålls dessutom vikten av rymd-, havs- och luftområdet.
5. 5.
   Partnersamarbete

Vecka 21

Ryssland fryser tillgångar i Unicredit, Deutsche Bank och Commerzbank
Ryssland har fryst lokala tillgångar i Unicredit, Deutsche Bank och Commerzbank på över en miljard euro efter inlämnade stämningar till en rysk domstol. Det rapporterar Bloomberg News med hänvisning till ryska domstolsdokument. Deutsche Bank och Commerzbank har stämts av ett Gazprom-PJSC-företag i en tvist på drygt 1 miljard dollar. Unicredit stäms av RusKhimAlians. Frysta tillgångar i Unicredit uppgår till 462,7 miljoner euro, i Deutsche Bank till 238,6 miljoner och i Commerzbank till 93,7 miljoner, enligt domstolsdokument. Unicredit bekräftar att man fått information kring den ryska rättsprocessen.

Europeiska rådet förbjuder rysk sändningsverksamhet i EU
Rådet har beslutat att avbryta sändningsverksamheten i Europeiska unionen för ytterligare fyra mediekanaler som sprider och stöder den ryska propagandan och anfallskriget mot Ukraina: Voice of Europe, RIA Novosti, Izvestia och Rossiyskaya Gazeta. Dessa mediekanaler står under ständig direkt eller indirekt kontroll av myndigheterna i Ryska federationen och är mycket viktiga och nödvändiga när det gäller att föra fram och stödja Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och för att destabilisera dess grannländer. I enlighet med stadgan om de grundläggande rättigheterna kommer dessa åtgärder inte att hindra dessa medieföretag och deras personal från att bedriva annan verksamhet i EU än radio- och tv-sändningar, t.ex. forskning och intervjuer. Ryska federationen har ägnat sig åt en systematisk och internationell kampanj av medie- och informationsmanipulation, inblandning och grov förvrängning av fakta för att berättiga och stödja sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina och för att stärka sin strategi för destabilisering av sina grannländer och av EU och dess medlemsländer.

Fortsatt starkt stöd till Ukraina
Regeringen avser säkerställa ett långsiktigt stöd från Sverige till Ukraina genom ett treårigt militärt stöd på sammanlagt 75 miljarder kronor. Regeringen och Sverigedemokraterna har även beslutat om totalt 105 miljoner kronor i stöd för att stärka barnets rättigheter och öka skyddet för barn i Ukraina och Moldavien. Därtill har Sverige genom Sida beslutat om 30 miljoner kronor till Rädda Barnens arbete i Ukraina. Från EU följer samtidigt av ett beslut om att immobilisera den ryska centralbankens tillgångar i EU, att avkastningen från de immobiliserade tillgångarna ska användas för militärt och makrofinansiellt stöd till Ukraina.

Fortifikationsverket: Från nedläggningshot till mångmiljardprojekt
För tio år sedan diskuterades nedläggning. Idag står Fortifikationsverket inför en historisk expansion med investeringar i mångmiljardklassen. ”Vi ser en konstant ökning och stora behov åtminstone de kommande tio åren”, säger Magnus Önnestig, ekonomidirektör och chef för ledningsstaben hos Försvarsmaktens fastighetsbolag, i en intervju med Di. Det behövs mer övningsfält. Då måste skog förvärvas, helst i anslutning till de befintliga övnings- och skjutfälten. Det krävs mark för att expandera och bygga de nya regementsområdena. Men det pågår också expansion i och kring i stort sett alla befintliga garnisoner. Inte minst är det också ett behov av logistiklösningar, olika former av förråd i hela landet.

Läs hela artikeln: Från nedläggningshot till mångmiljardprojekt (di.se)

Kina hotar Taiwan: Blod ska flyta
Kina har inlett en militärövning vid Taiwan som straff för ”separatistiska handlingar”. De som stödjer Taiwans självständighet kommer att få sina skallar krossade och blodet ska flyta, varnar Kina.I den två dagar långa militärövningen i Taiwansundet ingår flygplan och fartyg, meddelar den kinesiska militären. Utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin skickar en skarp varning till de taiwaneser som sätter sig emot Kinas mål att ta över ön. ”Taiwanesiska självständighetsstyrkor kommer att få sina skallar krossade och blodet ska flyta.” Detta eftersom de opponerat sig mot Kinas ”åtagande att uppnå fullständigt enande”, säger han och beskriver övningarna runt ön som en allvarlig varning. Övningarna inleddes bara tre dagar efter att Taiwans folkvalde president Lai Ching-Te svors in. Den nye presidenten säger efter beskedet om Kinas militärövning att Taiwan kommer att ”försvara värderingar om frihet och demokrati”.

Europeiska rådet antar en rekommendation om ökad forskningssäkerhet
Rådet har antagit en rekommendation om ökad forskningssäkerhet. Huvudsyftet med rekommendationen är att hjälpa kommissionen och medlemsländerna när de ska åtgärda risker för forskningssäkerheten som härrör från internationellt samarbete. I rekommendationen identifieras risker som främst rör oönskad kunskapsöverföring, utländsk påverkan och etiska eller integritetsrelaterade kränkningar. Rekommendationen innehåller inga bindande bestämmelser men ger vägledning om åtgärder som kan vidtas av kommissionen, medlemsländerna och forskarsamhället. Den text som rådet har antagit innehåller en allmän uppmaning om ökad medvetenhet och ger vägledning för att bedöma risker och öka forskningssäkerheten i samband med forskningssamarbete med internationella partner. Texten är indelad i tre avsnitt: rekommendationer till både kommissionen och medlemsländerna, rekommendationer till medlemsländerna och rekommendationer till kommissionen.

Läs hela rekommendationen: Rådet antar en rekommendation om ökad forskningssäkerhet - Consilium (europa.eu)

Cybersäkerhet: Europeiska rådet godkänner slutsatser om en mer cybersäker och motståndskraftig union
Rådet har godkänt slutsatser om framtidens cybersäkerhet i syfte att ge vägledning och fastställa principerna för att bygga en mer cybersäker och motståndskraftig union.I rådets slutsatser erinrar man om vikten av att fokusera på genomförande, stärka samordningen och samarbetet och undvika fragmentering av cybersäkerhetsreglerna i sektorsspecifik lagstiftning. Man uppmanar också till att ytterligare klargöra roller och ansvarsfördelning på cyberområdet, stärka samarbetet i kampen mot it-brottslighet och att utarbeta en reviderad plan för ramen för hantering av cyberkriser. Stödet till mikroföretag samt små och medelstora företag och behovet av att möta de utmaningar som den nya tekniken medför lyfts också fram. En flerpartsstrategi, inbegripet samarbete med den privata sektorn och den akademiska världen, uppmuntras för att överbrygga kompetensklyftan.

I rådets slutsatser betonas vikten av att locka privat kapital och behovet av tillräcklig finansiering. Man framhåller också den yttre dimensionen och erinrar om att det skulle behövas en aktiv internationell politik för att stärka samarbetet med tredjeländer, särskilt i ett transatlantiskt sammanhang, som ett bidrag till ett starkt internationellt ekosystem. Mot bakgrund av den ändrade och allt högre hotnivån uppmanar rådet slutligen kommissionen och utrikeschefen att lägga fram en reviderad strategi för cybersäkerhet.

Vecka 20

Spår och hamnar möjliga mål för ryskt sabotage
Flera länders underrättelsetjänster varnar om ryska planer på omfattande attacker och sabotage i Europa. Svenska järnvägar, hamnar eller energiförsörjningen kan vara möjliga måltavlor. Enligt varningarna planerar Ryssland bombattentat, mordbränder och attacker mot infrastruktur i Europa, rapporterar Financial Times. Sådana angrepp har skett förr, men uppgifterna indikerar en mer samordnad och aggressiv kampanj.

EU beslutar om att använda 3 miljarder euro av ryska tillgångar för att köpa vapen till Ukraina
EU godkände den 8 maj att använda de vinster som genereras genom att investera frysta ryska tillgångar för att köpa vapen till Ukraina. Det sista stora hindret att hantera har varit Belgiens uppfattning kring hur skatteintäkter på kontanter får användas.

Ukrainaplanen: Rådet ger grönt ljus för regelbundna betalningar inom ramen för faciliteten för Ukraina
Rådet fattade den 15 maj beslut där man gick till mötes den ukrainska regeringens förslag avseende ekonomisk återhämtning, återuppbyggnad och modernisering av landet och de reformer som regeringen planerar att genomföra som en del av sin EU-anslutningsprocess under de kommande fyra åren. Rådet ansåg särskilt att Ukraina tack vare denna plan uppfyller förhandsvillkoret för stöd inom ramen för faciliteten för Ukraina (upp till 50 miljarder euro) och att regelbundna betalningar nu kan börja ske.

Uttalande av EU:s utrikesrepresentant på EU:s vägnar om Ryska federationens fortsatta skadliga beteende i cyberrymden
Europeiska unionen och dess medlemsländer fördömer tillsammans med internationella partner med kraft den fientliga cyberkampanj som bedrivs mot Tyskland och Tjeckien av den ryskkontrollerade fientliga aktören Advanced Persistent Threat Actor 28 (APT28). Tyskland offentliggjorde den 3 maj en redogörelse för APT28-attacken mot olika e-postkonton hos det tyska socialdemokratiska partiets verkställande organ. Samtidigt meddelade Tjeckien att tjeckiska institutioner har utsatts för samma cyberkampanj. Statliga institutioner, organ och enheter i flera medlemsländer, däribland Polen, Litauen, Slovakien och Sverige, har tidigare varit måltavlor för samma fientliga aktör. Under 2020 införde EU sanktioner mot personer och enheter som var ansvariga för APT28-attackerna mot den tyska förbundsdagen 2015.

Läs hela meddelandet: Cyberfrågor: uttalande av EU:s utrikesrepresentant på EU:s vägnar om Ryska federationens fortsatta skadliga beteende i cyberrymden - Consilium (europa.eu)

Geopolitikens återkomst hotar svensk export
Exportföretagen är stommen i svensk ekonomi och vårt välstånd bygger till stor del på frihandel med andra länder. Men drömmen om global frihandel har ersatts av geopolitik och hotande handelskrig, skriver Håkan Boström i en ledare i GP. För svensk del innebär geopolitikens återkomst och frihandelns tillbakagång dåliga nyheter, både för exporten och för ekonomin som helhet. I takt med att Kina flyttar fram positionerna bör EU därför både knyta närmare band med andra länder och se över den inre marknaden, menar Boström, som varnar för att regelbördan inom EU tynger ner näringslivet så pass att det hotar Europas tillväxt.

”EU:s höga ambitioner på en rad lovvärda områden – som miljö, personlig integritet och sociala villkor, riskerar därmed att försvaga Europa på den globala scenen – vilken indirekt gör det svårare att få med sig andra länder på dessa värderingar. Det är ett genuint dilemma som inte har något bra svar”, skriver han.

Läs hela artikeln: Minskad frihandel hotar svensk ekonomi | Göteborgs-Posten (gp.se)

Kommunens anti-gruvkampanj olaglig – skattebetalarna betalar

Fyra kommuner i norr har anlitat en PR-byrå för att driva kampanj mot gruvnäringen. Satsningen har kostat skattebetalarna hundratusentals kronor och är dessutom olaglig, enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt. ”Man går över en gräns”, säger han till TN.

Läs hela artikeln: Professor: Kommunens anti-gruvkampanj olaglig – skattebetalarna betalar (tn.se)

15 000 svenskar fast i kinesiskt e-handelsbedrägeri
Uppemot 15 000 svenskar riskerar ha lämnat ut både betalkortsuppgifter och känslig persondata till ett kriminellt nätverk i Kina, visar exklusiv data som Di tagit del av. Lockbetet har varit lyxprodukter från falska e-handelssajter till halverade priser. Ett stort antal personer i Europa och USA har lurats att dela med sig av kort- och mejluppgifter till ett kriminellt nätverk i Kina, som står bakom falska näthandelsbutiker. Det rapporterade nyligen de internationella tidningarna The Guardian, Le Monde och Die Zeit.Totalt har den kriminella gruppen samlat in mer än 450 000 kredit- och betalkortsnummer, inklusive deras utgångsdatum och tresiffriga så kallade CVV-säkerhetskod, samt byggt upp en databas med över 850 000 e-mejladresser.

Samtliga drabbade har även tvingats uppge sina namn, telefonnummer och postadresser. Det kriminella nätverket har åtminstone varit aktivt sedan 2016. Bara sedan 2021 har över en miljon beställningar skett på över 75 000 olika bluffsajter, varav ungefär en tredjedel fortfarande är aktiva, med en total ordervolym på närmare 600 miljoner kronor.

Läs hela artikeln: 15 000 svenskar fast i kinesiskt e-handelsbedrägeri (di.se)

Rekordmånga amerikanare: Kina är en fiende till USA
Kina är inte en konkurrent, utan en fiende. Det anser rekordmånga amerikanare, enligt en ny undersökning av Pew som presenteras i Di. USA bör därför göra det till högsta prioritet att stoppa Kina. Unga amerikanare har dock mer positiv syn på Kina. Det Washingtonbaserade undersökningsföretaget Pew:s senaste studie om amerikanarnas syn på Kina är en bitter läsning, där allt fler personer anser att USA måste göra mer för att stoppa Kinas framfart.

– Varken demokrater eller republikaner ser Kina som en partner, och både anser att minska Kinas makt och inflytande bör vara prioritet för USA:s utrikespolitik, säger Christine Huang, utredare på Pew.

I den senaste studien uppger hela 81 procent av tillfrågade amerikanare att de har negativ eller ”ogynnsam” syn på Kina, varav 43 procent säger att de har väldigt negativ syn. Det är något färre än förra året med negativ syn, men följer en generell trend i kritisk riktning. Mycket av den dystra bilden kan tillskrivas Kinas ledare, Xi Jinping. Sjuttionio procent har lågt eller inget förtroende för att Xi tar rätt beslut gällande internationella relationer.

71 procent av styrelser tonar ner cyberriskernas allvar
Trend Micro presenterade den 15 maj att sju av tio (71 procent) svenska IT-säkerhetschefer har upplevt press från sin styrelse att tona ner allvaret i de cyberrisker som organisationen står inför. Av de IT-säkerhetschefer som känt press från styrelsen, säger 51 procent att det beror på att de framstår som repetitiva eller tjatiga och 42 procent att ledningsgruppen har missförstått deras rekommendationer. En tredjedel (27 procent) säger att de har blivit direkt avfärdade. Detta belyser en allvarlig trovärdighetsklyfta som hänger ihop med oförmågan att knyta samman cyberhot och affärsrisk. Faktum är att 39 procent uppger att när de har kunnat mäta affärsvärdet av sin cybersäkerhetsstrategi har de setts på med större trovärdighet. Detta har inneburit flera fördelar för IT-säkerhetscheferna, bland annat:

• Anses vara en mer värdefull tillgång (43 procent)
• Ökad budget (39 procent)
• Ökat ansvar (36 procent)
• Deltagande i högre nivåer av beslutsfattande (34 procent)
• Ändå finns det fortfarande en tydlig kommunikationsklyfta mellan IT och ledningsgrupper.

Knappt hälften av de tillfrågade (44 procent) är övertygade om att deras ledningsgrupp helt förstår cyberriskerna som organisationen står inför. Över en tredjedel av de tillfrågade (34 procent) säger att cybersäkerhet fortfarande behandlas som en del av IT snarare än en affärsrisk. Dessutom svarar 46 procent att det skulle krävas ett allvarligt intrång för att styrelsen ska agera mer beslutsamt när det gäller cybersäkerheten.

Bidenregeringen höjer Kina-tullarna
USA höjer tullarna på en lång rad varor från Kina, däribland halvledare, batterier, solceller och sällsynta mineraler, rapporterar TT-Bloomberg. Det blir även höjda importavgifter på hamnkranar och medicinsk utrustning ovanpå sedan tidigare aviserade höjningar av tullarna på stål, aluminium och elbilar. Enligt Vita huset kommer kinesiska varor för sammantaget 18 miljarder dollar per år att påverkas av de höjda tullarna.

Socialstyrelsen ska upprätta en förstärkningsresurs för katastrofmedicinska insatser
Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att upprätta en nationell förstärkningsresurs som med kort varsel kan stödja en region vars hälso- och sjukvård riskerar att överbelastas vid en kris eller katastrof.

– Regeringen bedömer att Sveriges förmåga och kapacitet att genomföra katastrofmedicinska insatser behöver stärkas. En nationell förstärkningsresurs kan på sikt också utvecklas för att stärka vårt internationella samarbete inom hälso- och sjukvård, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Förstärkningsresursen är tänkt att fungera som ett stöd för regioner och kommuner vid kris och katastrof. I uppdraget ingår även att Socialstyrelsen ska påbörja en certifieringsprocess av den nationella förstärkningsresursen i enlighet med Världshälsoorganisationens, WHO:s, standard avseende Emergency Medical Team. På så sätt ska den nationella förstärkningsresursen kunna användas till att genomföra katastrofmedicinska insatser inom ramen för ett nordiskt samarbete eller en WHO-, EU- eller Nato-ledd koordinering.

Vecka 18

USA inför sanktioner för att begränsa Ryssland
Sanktionerna, som USA:s finansdepartement har tillkännagett, har som mål att begränsa Rysslands militära och industriella kapacitet, uppger bland annat TT. Bland annat anklagas fler än ett tiotal kinesiska företag för att hjälpa Ryssland att hitta vägar att komma runt sanktioner. USA:s finansminister Janet Yellen säger i ett uttalande att det tidigare varnats om att ”det kommer att bli betydande konsekvenser för företag som förser Rysslands krig med materiellt stöd.” Yellen tillägger att åtgärden kommer att ”ytterligare störa och försämra Rysslands krigsansträngningar”. Sanktioner riktas också mot personer som kopplas till den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död. Han dog i februari i en straffkoloni i Ryssland. Förra veckan skrev USA:s president Joe Biden under en lag som bland annat innefattar stöd till Ukraina. Ukrainas del av stödpaketet är på nära 61 miljarder dollar, vilket motsvarar över 650 miljarder svenska kronor. USA:s sanktioner i kombination med stöd kommer att ge Ukraina ett ”försprång på slagfältet”, enligt Yellen.

Saabchefen: Inte nog för att avskräcka Ryssland
Försvarsberedningen går åt rätt håll, hävdar Saabs vd. Men han varnar för att politikerna inte gör tillräckligt för att avskräcka Ryssland. Ska försvarsindustrin växa än mer behövs det klara besked om mer pengar. De politiska partierna i Sverige har genom försvarsberedningen precis presenterat sin syn på hur det svenska försvaret ska utformas framöver. Det innebär bland annat att de vill öka satsningarna på försvaret så att det motsvarar 2,6 procent av Sveriges BNP.

– Det är bra att de vill öka. Men vi får se hur det blir i höst när regeringen kommer med sin proposition om försvaret. Det viktiga nu är att politikerna bestämmer sig för på vilka områden Sverige ska ha en egen förmåga och att vi inte kommer ned för lågt igen, säger Micael Johansson vd för försvarsindustriföretaget Saab.

Ett annat problem är att den europeiska försvarsindustrin är väldigt splittrad. En stor del av de köp som de europeiska länderna gör går dessutom till amerikanska företag.

– 78 procent av de europeiska inköpen går utanför Europa. Åtminstone 60 procent borde vara inhemska europeiska köp, säger Micael Johansson.

Han varnar samtidigt för att utestänga amerikanska företag.

– I USA räknas vi som ett inhemskt företag när vi är etablerade i landet. Om amerikanska företag etablerar sig i Europa måste de också få vara med och bygga upp den europeiska försvarsförmågan.

Vad försvarsberedningens slutsatser leder till för Saab är ännu oklart. Men i rapporten talas det till exempel om att det behövs fler fartyg och ubåtar, något som i så fall kan gynna Saab Kockums.

Läs hela artikeln: Saabchefen: Politikerna måste göra mer för att avskräcka Ryssland (SvD)

Sveriges attraktionskraft för utländska direktinvesteringar minskade under 2023
Sverige tappade i attraktivitet för utländska direktinvesteringar under förra året och rankas på 18:e plats i Europa jämfört med plats 16 året innan. Det visar den årliga rapporten från EY som analyserar antalet investeringar i europeiska länder. För första gången på tre år minskade utländska direktinvesteringar i Europa. Svag ekonomisk tillväxt, ökade elpriser och global geopolitisk osäkerhet nämns som några av orsakerna till minskat intresse från utländska företag.

Rapporten visar också att antalet arbetstillfällen som skapats genom investeringsprojekt minskade i Europa jämfört med 2022, men ökade samtidigt i Sverige med 47 procent. Antalet utländska direktinvesteringar (FDI) i Sverige minskade med 19 procent under 2023 jämfört med året innan enligt EY Europe Attractiveness Survey 2024.

Rapporten från rådgivnings- och revisionsföretaget EY visar att de nordiska länderna ligger fortsatt utanför topp tio. Trots att antalet utländska investeringar i Finland minskade med 32 procent från 2022 är Finland det nordiska land som presterar bäst på plats 16, följt av Sverige på plats 18. Norge såg den största ökningen av antalet investeringar med 14 procent men placerar sig på plats 27, vilket är lägst i Norden. Danmark såg en liten ökning på 2 procent och hamnar på plats 20.

Sverige med i Natos innovationsfond
Sverige har officiellt blivit en Limited Partner (LP) till NATO Innovation Fund (NIF) och ansluter sig till 23 andra länder för att investera i avancerad teknik och vetenskap och förbättra de allierade nationernas försvar, säkerhet och motståndskraft. Natos innovationsfond finansieras nu av 24 Nato-allierade och investerar i deeptech-drivna företag i syfte att stärka alliansens kollektiva säkerhetsförmåga. NIF har idag ett kapital på ca på 1 miljard euro. Fonden verkar oberoende av Nato och investerar i teknikföretag och fonder i de 24 deltagande allierade nationerna, nu inklusive Sverige. Natos innovationsfond investerar under ett företags livstid och ger företagare det stöd de behöver i upp till 15 år.

Bidens miljardregn höjer insatserna i chipkriget
På några månader har Joe Bidens administration delat ut motsvarande 319 miljarder kronor till chiptillverkare som ska etablera nya fabriker. Sanjay Mehrotra, vd för Micron – den senaste mottagaren av ett stödpaket på 66,4 miljarder kronor – medger för Di att det är ett chipkrig som pågår. På bara en månad har Samsung, Taiwan Semiconductor Manufacturing Company, TSMC, och Intel också fått stöd i mångmiljardklassen för att bygga fabriker i bland annat Texas, Ohio och Arizona. Enligt USA kommer 20 procent av de mest avancerade chippen i världen att tillverkas i landet 2030 – motsvarande siffra i dag är noll.

Läs hela artikeln: Bidens miljarder höjer insatserna i chipkriget med Kina (di.se)

Vecka 17

Knauf Group lämnar Ryssland
Tyska Knauf Group, som är fokuserad på tillverkning av byggmaterial, meddelade måndagen den 22 april att stoppa all verksamhet i Ryssland och att helt lämna den ryska marknaden. Knauf Groups avsikt är att få hela verksamheten, inklusive gruvdrift, produkttillverkning och försäljningsverksamhet, överlåten till den lokala ledningen, så att jobben för företagets drygt 4 000 anställda kan tryggas. Affärstransaktionen kräver godkännande av de ryska myndigheterna.

Här är fartygen som skonas i Röda havet – ”Ekonomisk terrorism”
Situationen i Röda havet förvärras, men inte för alla. Europeiska fraktfartyg tvingas ta vägen runt Afrika för att slippa attacker medan kinesiska och ryska fartyg fredas.

– Vi ser att deras fartyg går igenom, vilket uppenbart snedvrider konkurrensen, säger Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart, till TN.

Störningar i leveranskedjor toppar svenska företags oro när det gäller den utomeuropeiska handeln. Det visar nya siffror från Svenskt Näringslivs Företagarpanel. En stor del av oron centreras kring Röda havet där de militanta islamistiska huthirebellerna under de senaste månaderna har attackerat fraktfartyg som har passerat.

– Det är inte så att det inte finns trafik där, däremot är det väldigt få fartyg med koppling till västra hemisfären som passerar därigenom. I princip kan man säga att den europeiska trafiken går runt Afrika för att ta sig till och från Europa, säger Anders Hermansson.

Uppgifter i flera medier gör dock gällande att inte alla fartyg attackeras. Såväl kinesiska som ryska fartyg verkar vara skonade, vilket kan bero på någon slags överenskommelse, skriver Bloomberg.

Läs hela artikeln: Här är fartygen som skonas i Röda havet – ”Ekonomisk terrorism” | Tidningen Näringslivet (tn.se)

Ericsson och Nokia bör samarbeta
Finlands president Stubb anser att svenska Ericsson och finska Nokia bör samarbeta mer då det är två företag som kommer ha en otroligt viktig roll i teknologin och geopolitiken, enligt Stubb.

– Det vet amerikanerna och det vet vi i Europa, och det är ett förhållande som de måste jobba på, även om de här två företagen är konkurrenter, säger Alexander Stubb samtidigt som han uppmanar alla företag att skaffa sig varsin geopolitisk chef för att förstå den nya omvärlden.

– När kalla kriget tog slut var det marknad, marknad och marknad. Nu tycks det var stat, stat och stat”, säger han.

–Det är hemskt viktigt att det finska och svenska näringslivet jobbar inom den europeiska unionen för att upprätthålla den inre marknaden, konkurrensen och undvika protektionismen. Just nu är tendenserna med statsstöd och protektionism, tvärtemot det vi behöver.

Försvarskoncernen Kongsberg varnar för svaga länken i produktionen
Den norska försvarskoncernen Kongsberg har börjat skala upp sin produktion för att möta den ökande efterfrågan. Men myndigheterna behöver göra mer för att stötta underleverantörerna, säger chefen för bolagets försvarsdivision Eirik Lie i en intervju med Di. Särskild stor efterfrågan ser man på robotar och luftvärnsförsvar och utsikterna för fortsatt tillväxt är goda, säger chefen för försvarsdivisionen, Eirik Lie. Utöver robotar och luftvärnssystem ser Eirik Lie också stor tillväxtpotential för Kongsbergs fjärrstyrda vapensystem, som kan användas på såväl markfordon, som på fartyg och flyg.

Läs hela artikeln: Kongsberg varnar för svaga länken i produktionen (di.se)

Företag återvänder hem efter kinesiskt krigshot
Kinas retorik mot Taiwan har fått flera svenska företag att flytta hem, rapporterar Sydsvenskan. Ett företag som valt att styra kosan tillbaka är Beijer Electronics från Malmö.

– Vi behövde en komplementär produktionsenhet som en försäkring mot risker med all produktion på ett ställe, vilket också innebär att vi kommer närmare kunderna på vår huvudmarknad som är Europa, säger Sven Knutsson, ansvarig för supply chain på företaget, till Sydsvenskan.

Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen förklarar vilken typ av tillverkning som företag ofta flyttar.

– Den produktion som företagen tar hem till Sverige är i regel inte arbetsintensiv masstillverkning av enkla komponenter, utan produktion av det mer avancerade slaget, säger hon till tidningen.

Kinesiska bolag skaffar egna militärgrupper
Kinesiska företag sätter i allt högre grad upp egna militära enheter, enligt Di. Anledningen är att kommunistpartiet kräver närmare samarbete mellan näringslivet och försvaret. Enheterna väntas också användas för att stoppa protester och strejker kopplade till landets ekonomiska problem, enligt bedömare. Inte sedan Mao Zedongs styre på 1970-talet har fenomenet med företagsanställda försvarsgrupper varit vanligare, något som ses av bedömare som ett tecken på ökad oro i samhället som följd av landets inhemska ekonomiska problem. Det kan också vara resultat av ökade geopolitiska spänningar, inte minst kriget i Mellanöstern, som kan få oväntade globala spridningseffekter.

– Det är ett effektivt sätt för regeringen att ha en stark militär reserv och samtidigt skjuta över kostnaderna till näringslivet. Regeringen kan skära ned statliga utgifter och ändå upprätthålla en betydande milis, säger Joseph Cheng Yu-shek, tidigare professor i kinesisk statsvetenskap vid City University i Hongkong.

Läs hela artikeln: Kinesiska företag laddar med militärgrupper (di.se)

Kraftig spridning av falska uppdateringar i Sverige under mars månad
Ny statistik från cybersäkerhetsföretaget Check Point Software över skadliga koders utveckling under mars månad visar på FakeUpdates fortsatta dominans som den mest skadliga koden i världen, och Sverige är inget undantag. Bara i mars blev 6,3 procent av alla svenska företag drabbade. Fakeupdates, även kallad SocGholish, är en plattform som underlättar för att utsätta offer för ytterligare skadliga koder. Det som gör plattformen så effektiv är att användare får paket nedladdade automatiskt till sina lagringsenheter, utan att behöva klicka på en skadlig länk eller liknande.

Den började ta fart på riktigt i Sverige under november förra året då påverkan låg på 2 procent, men efter det har attackerna ökat succesivt de senaste månaderna. Det här följer den generella trenden av ökade cyberattacker mot organisationer i Sverige under början på året. Precis i början på 2024 låg snittet på 777 attacker per organisation och vecka i Sverige, och under mars nådde de höjden på 1172. Under de senaste sex månaderna har sjukvården och telekombranschen varit mest utsatta med 1210, respektive 1100 attacker per organisation och vecka.

Ordförandeskapet i EU stärker informationsutbytet inför valet till Europaparlamentet i juni 2024
Det belgiska ordförandeskapet har beslutat att aktivera rådets arrangemang för integrerad politisk krishantering (IPCR) när det gäller informationsutbyte om utländsk inblandning i valet till Europaparlamentet. Vid sitt möte den 17–18 april, i samband med det kommande valet till Europaparlamentet, underströk Europeiska rådet unionens och dess medlemsländers beslutsamhet att noga övervaka och begränsa alla risker som härrör från desinformation, inbegripet genom artificiell intelligens, samt utländsk informationsmanipulering och inblandning i valprocesser. Det uppmanade EU-institutionerna och de nationella myndigheterna att samarbeta kring sådana frågor.

Arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten stärks
Den organiserade brottsligheten är systemhotande och måste strypas. Regeringen har därför beslutat att Utbetalningsmyndigheten ska delta i regeringens myndighetsgemensamma satsning mot den grova och organiserade brottsligheten. Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet, på uppdrag av regeringen. Utbetalningsmyndigheten kommer från och med den 1 juni att bli den trettonde myndigheten som får i uppgift genom myndighetsinstruktionen att delta, tillsammans med Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.