NYHET7 maj 2024

Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor, ger en lägesuppdatering om den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen med särskilt fokus på hur Rysslands aggressionskrig i Ukraina påverkar svenska företag säkerhetspolitiskt och handelsmässigt. Hur påverkas till exempel handelsrelationerna och hur slår sanktioner och motsanktioner mot olika branscher?

Johan Sjöberg, expert på försvars- och säkerhetsfrågor, på Svenskt Näringsliv. Foto: Mostphotos/Ernst Henry

Vecka 23

Tyskland och Frankrike kämpar för att Putins oligarker ska få sina BMW-bilar och Mercedes
Berlin och Paris motsätter sig EU:s försök att stoppa lyxbilar från att nå Ryssland via Belarus. Tyskland motsätter sig EU:s ansträngningar att täppa till ett kryphål som gör det möjligt för exklusiva varor, inklusive lyxbilar, att nå Ryssland via Belarus, säger fyra EU-diplomater till Politico. Tre av dem sa att Frankrike inte heller var med på tåget. Motståndet från Berlin och Paris har fått EU-länderna att överväga om de ska dela upp ett 14:e paket med sanktioner mot Ryssland från liknande åtgärder mot Belarus, sade tre av diplomaterna, för att få en överenskommelse i tid för det årliga G7-toppmötet som hålls i Italien den 13-15 juni. Det skulle göra det möjligt för EU att gå vidare med omfattande gassanktioner samtidigt som man skjuter upp kampen om sanktionerna mot Belarus.

Läs hela artikeln: Germany, France fight for Putin’s oligarchs to get their BMWs and Mercedes (POLITICO)

Hotet från Rysslands skuggflotta i Östersjön – krav på fler åtgärder
Centret för europeiska politiska studier, en oberoende tankesmedja, uppskattar att den ryska skuggflottan är drygt 1 400 fartyg stor – en uppskattning även tankesmedjan Atlantic council gör, rapporterar Expressen. Majoriteten av fartygen befinner sig i Östersjön, där flera av de ryska olje- och fraktfartygen rör sig obehindrat. Karin Karlsbro (L), EU-parlamentariker, skrev förra veckan en debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med flera baltiska kolleger. Där krävde de åtgärder mot skuggflottan. I debattartikeln föreslås bland annat krav på inspektion av misstänkta fartyg och krav på giltiga försäkringar för att få segla på Östersjön.

Läs hela artikeln: Hotet från Rysslands skuggflotta i Östersjön – krav på fler åtgärder | Sverige (Expressen)

Amerikanska vapen tillåts inte slå mot Moskva
USA tillåter inte att amerikanska vapen som används i Ukraina för mål inne Ryssland slår så långt som mot Moskva. Det sade USA:s president Joe Biden i en intervju med ABC News, skriver bland annat Di. Flera länder har godkänt att deras vapen får användas mot mål inne i Ryssland för att slå ut baser som beskjuter mål inne i Ukraina, en beskjutning som varit svår att försvara sig emot. Biden svarade inte direkt på en fråga om amerikanska vapen redan använts för detta, men gjorde klart att de inte får användas för mål längre in.

– De får användas nära gränsen, när de används på andra sidan för att attackera specifika mål i Ukraina. Vi tillåter inte attacker 200 miles (cirka 320 kilometer) in i Ryssland, vi tillåter inte att slå mot Moskva eller Kreml, sade han.

Danmark höjer hotnivån för ryska cyberangrepp
Danmark höjer den nationella hotnivån för vad som beskrivs som destruktiva cyberangrepp, rapporterar danska medier. På en presskonferens i veckan meddelade myndigheten Centrum för cybersäkerhet och försvarsminister Troels Lund Poulsen att organisationer, företag och myndigheter riskerar att utsättas för angrepp av ryska aktörer. Lund Poulsen säger att Rysslands aggressiva beteende har ökat den senaste tiden.

– Det målar upp en bild av att vi är på väg in i en allvarlig situation, säger han.

Tietoevry tydliggör händelseförloppet kopplat till ransomware-attacken
It-konsulten Tietoevry har i veckan gått ut med ett pressmeddelande där man tydliggör händelseförloppet kring den ransomware-attack som man blev utsatta för i januari. Detta görs med anledning av att det förekommer spekulationer och felaktig information om händelsen, vilket bolaget vill tydliggöra kring. Bolaget inleder med att säga att det har gjort investeringar på cirka 100 miljoner euro under 2022-2023 i utvecklingen av datacenter, cybersäkerhet och en motståndskraftig it-infrastruktur. Vidare uppges det att säkerhetsutvecklingen följs upp och att man dygnet runt övervakar tjänsterna för att försäkra snabbt agerande vid en eventuell störning.

”När det gäller ransomeware-attacken, upptäckte Tietoevrys övervakning misstänkt och ovanlig aktivitet och kunde stoppa attacken under natten samt begränsa dess påverkan”, skriver bolaget.

Vidare framgår det att bolaget inom 24 timmar efter attacken kom att bygga en ny plattform för återställningsarbetet, och man hade återställt över 90 procent av servarna inom fyra dagar efter attacken.

”Återuppbyggnaden av tjänsterna fortsatte därefter i samarbete med berörda kunder. Med undantag för pågående insatser med ett fåtal kunder, så återställdes samtliga av kundernas tjänster helt under mitten av mars”, skriver bolaget.

Nationell samverkansstruktur för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap
Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att, tillsammans med Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner, etablera en nationell samverkansstruktur för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap av sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Meningen med den nationella samverkansstrukturen är att öka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap vid fredstida kris, höjd beredskap och då ytterst krig. Socialstyrelsen ska: samtala med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, länsstyrelserna, regionerna, kommuner och andra berörda aktörer på området. Löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet med uppdraget fortskrider. Senast den 15 december 2024 och den 15 december 2025 delredovisa och senast den 15 december 2026 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Vecka 22

Europeiska Rådet höjer tullar på ryska och belarusiska spannmålsprodukter
Europeiska Rådet antog den 30 maj en förordning som syftar till att ta ut höjda tullar på spannmålsprodukter som importeras från Ryssland och Belarus. Förordningen höjer tullarna på spannmål, oljeväxter och samt pellets av betmassa och torkade ärter från Ryssland och Belarus innebärande i praktiken ett importstopp av dessa produkter. Dessutom kommer dessa varor att hindras från tillgång till unionens tullkvoter. Dessa åtgärder gäller produkter som har sitt ursprung i eller exporteras direkt eller indirekt från Ryska federationen eller Belarus till EU. De kommer inte att påverka transitering genom EU från båda länderna till andra tredjeländer. Åtgärderna träder i kraft den 1 juli 2024.

Svenska aktören tar plats i Natos storsatsning
Inkubatorn Lead har blivit utvald till att representera Sverige i Natos acceleratorprogram Diana, vilket väntas gynna näringslivet.

– Ger oss större nätverk till både kompetens och kapital, säger vd:n Catharina Sandberg, vd för Lead, till Dagens Industri.

Försvarsmakten och en rad andra myndigheter har på uppdrag av regeringen samlat lämpliga kandidater till Natos acceleratorprogram Diana. Nu har inkubatorn Lead, med koppling till Linköpings universitet, valts ut som Sveriges bidrag. Natos acceleratorprogram har till uppgift att stötta startups och innovationsbolag för att främja teknikutveckling inom bland annat energi, bioteknologi och rymdforskning. Syftet är att på sikt förstärka Nato-ländernas försvar och säkerhet.

– Att vara en del av Natos uppkopplade system ger oss större nätverk till både kompetens och kapital, vilket ökar möjligheten att accelerera startups. Detta kommer också att förbättra vår internationella uppkoppling, säger Catharina Sandberg.

Växande pessimism bland svenska företag i Kina
Resultatet av Business Swedens och Svenska handelskammarens årliga opinionsundersökning med svenska företag i Kina ger den dystraste bilden sedan man började mäta för drygt tio år sedan, skriver DN. Och fler företag tror att det kommer att bli sämre innan det blir bättre. En stor anledning till de negativa svaren är att Kinas ekonomi inte alls kommit i gång som väntat efter att restriktionerna efter pandemin släppte. Framför allt håller konsumenter i pengarna. Många tvekar innan de köper dyra saker och sparar hellre. De är också påverkade av en pågående fastighetskris. En del har höga lån på bostäder som sjunker i värde, eller har investerat i bostäder som inte ens har blivit byggda. Ett betydande antal bolag, särskilt industriföretag, påverkas dessutom av att Kinas politiska ledare Xi Jinping har inlett en kampanj som går ut att ”köpa kinesiskt”. Det handlar om att Kina vill rusta inför bojkotter och tullar från andra delar av världen och i allt högre grad bli självförsörjande.

Läs hela artikeln: Svenska företag har aldrig varit så negativa om Kina (DN)

Dags att kraftsamla för Sveriges motståndskraft
Cyberhoten ökar samtidigt som tilltron till beslutsfattarnas förmåga att skydda samhället sjunker. Mörka moln hopar sig på horisonten samtidigt som det blir allt mer uppenbart att den svenska digitaliseringen genomförts utan tillräcklig tanke på säkerhet.  

– Det kommer att bli värre och tittar man in i framtiden ser det om inte nattsvart ut så åtminstone gråsvart, säger Nicklas Haglund, vd för Basalt.

I samarbete med Kantar publicerar säkerhetsbolaget Basalt årligen en rapport som tar tempen på säkerhetsklimatet. I årets Svenskt Säkerhetsindex upplever nästan sju av tio en mer allvarlig hotbild mot Sveriges samhällsviktiga verksamheter. 84 procent av beslutsfattarna bedömer dessutom att hotbilden mot verksamhetens informationsteknologi kommer att öka under de närmaste tre åren. Samtidigt uppger endast tre procent av svenskarna att de har stor tilltro till beslutsfattarnas förmåga att skydda viktig infrastruktur.

– Sverige har traditionellt varit ett samhälle med stark tillit. Att den nu minskar visar att beslutsfattare och politiker måste börja kraftsamla, säger Nicklas Haglund.

EU:s säkerhet och försvar: Europeiska rådet fastställer fem huvudprioriteringar
Rådet har godkänt slutsatser om EU:s säkerhet och försvar mot bakgrund av en unik kombination av hot och utmaningar som exempelvis Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ökade spänningar i Mellanöstern, Sahel och andra delar av världen.

I sina slutsatser anger rådet fem huvudprioriteringar för den kommande perioden som medlemsländerna uppmanas att genomföra så snabbt som möjligt:

  1. 1.
    EU:s orubbliga stöd för Ukraina inkluderande användandet av den nyligen inrättade fonden för bistånd till Ukraina. Det planerade undertecknandet av EU:s säkerhetsåtaganden gentemot Ukraina betonas också.
  2. 2.
    Mer och bättre utnyttjande av medel tillsammans: Rådet betonar i sina slutsatser att försvarsprodukter måste vara tillgängliga och att EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas måste stärkas så att den när så krävs kan tillgodose behoven hos medlemsländernas väpnade styrkor och partner. I detta sammanhang betonar rådet också att det är avgörande att tillgången till offentlig och privat finansiering förbättras.
  3. 3.
    Förstärkning av EU:s handlingsförmåga.
  4. 4.
    Stärka EU:s motståndskraft och säkra tillgång till strategiska områden. Rådet upprepar vikten av att stärka förebyggande, upptäckt och avskräckning av, respons på och motståndskraft mot hybridhot, utländsk informationsmanipulering och inblandning, cyberhot samt skadlig verksamhet som riktar sig mot EU och dess medlemsländer och partner genom att vidareutveckla särskilda instrument som verktygslådan för cyberdiplomati och EU:s verktygslåda för hantering av hybridhot.I slutsatserna framhålls dessutom vikten av rymd-, havs- och luftområdet.
  5. 5.
    Partnersamarbete

Vecka 21

Ryssland fryser tillgångar i Unicredit, Deutsche Bank och Commerzbank
Ryssland har fryst lokala tillgångar i Unicredit, Deutsche Bank och Commerzbank på över en miljard euro efter inlämnade stämningar till en rysk domstol. Det rapporterar Bloomberg News med hänvisning till ryska domstolsdokument. Deutsche Bank och Commerzbank har stämts av ett Gazprom-PJSC-företag i en tvist på drygt 1 miljard dollar. Unicredit stäms av RusKhimAlians. Frysta tillgångar i Unicredit uppgår till 462,7 miljoner euro, i Deutsche Bank till 238,6 miljoner och i Commerzbank till 93,7 miljoner, enligt domstolsdokument. Unicredit bekräftar att man fått information kring den ryska rättsprocessen.

Europeiska rådet förbjuder rysk sändningsverksamhet i EU
Rådet har beslutat att avbryta sändningsverksamheten i Europeiska unionen för ytterligare fyra mediekanaler som sprider och stöder den ryska propagandan och anfallskriget mot Ukraina: Voice of Europe, RIA Novosti, Izvestia och Rossiyskaya Gazeta. Dessa mediekanaler står under ständig direkt eller indirekt kontroll av myndigheterna i Ryska federationen och är mycket viktiga och nödvändiga när det gäller att föra fram och stödja Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och för att destabilisera dess grannländer. I enlighet med stadgan om de grundläggande rättigheterna kommer dessa åtgärder inte att hindra dessa medieföretag och deras personal från att bedriva annan verksamhet i EU än radio- och tv-sändningar, t.ex. forskning och intervjuer. Ryska federationen har ägnat sig åt en systematisk och internationell kampanj av medie- och informationsmanipulation, inblandning och grov förvrängning av fakta för att berättiga och stödja sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina och för att stärka sin strategi för destabilisering av sina grannländer och av EU och dess medlemsländer.

Fortsatt starkt stöd till Ukraina
Regeringen avser säkerställa ett långsiktigt stöd från Sverige till Ukraina genom ett treårigt militärt stöd på sammanlagt 75 miljarder kronor. Regeringen och Sverigedemokraterna har även beslutat om totalt 105 miljoner kronor i stöd för att stärka barnets rättigheter och öka skyddet för barn i Ukraina och Moldavien. Därtill har Sverige genom Sida beslutat om 30 miljoner kronor till Rädda Barnens arbete i Ukraina. Från EU följer samtidigt av ett beslut om att immobilisera den ryska centralbankens tillgångar i EU, att avkastningen från de immobiliserade tillgångarna ska användas för militärt och makrofinansiellt stöd till Ukraina.

Fortifikationsverket: Från nedläggningshot till mångmiljardprojekt
För tio år sedan diskuterades nedläggning. Idag står Fortifikationsverket inför en historisk expansion med investeringar i mångmiljardklassen. ”Vi ser en konstant ökning och stora behov åtminstone de kommande tio åren”, säger Magnus Önnestig, ekonomidirektör och chef för ledningsstaben hos Försvarsmaktens fastighetsbolag, i en intervju med Di. Det behövs mer övningsfält. Då måste skog förvärvas, helst i anslutning till de befintliga övnings- och skjutfälten. Det krävs mark för att expandera och bygga de nya regementsområdena. Men det pågår också expansion i och kring i stort sett alla befintliga garnisoner. Inte minst är det också ett behov av logistiklösningar, olika former av förråd i hela landet.

Läs hela artikeln: Från nedläggningshot till mångmiljardprojekt (di.se)

Kina hotar Taiwan: Blod ska flyta
Kina har inlett en militärövning vid Taiwan som straff för ”separatistiska handlingar”. De som stödjer Taiwans självständighet kommer att få sina skallar krossade och blodet ska flyta, varnar Kina.I den två dagar långa militärövningen i Taiwansundet ingår flygplan och fartyg, meddelar den kinesiska militären. Utrikesdepartementets talesperson Wang Wenbin skickar en skarp varning till de taiwaneser som sätter sig emot Kinas mål att ta över ön. ”Taiwanesiska självständighetsstyrkor kommer att få sina skallar krossade och blodet ska flyta.” Detta eftersom de opponerat sig mot Kinas ”åtagande att uppnå fullständigt enande”, säger han och beskriver övningarna runt ön som en allvarlig varning. Övningarna inleddes bara tre dagar efter att Taiwans folkvalde president Lai Ching-Te svors in. Den nye presidenten säger efter beskedet om Kinas militärövning att Taiwan kommer att ”försvara värderingar om frihet och demokrati”.

Europeiska rådet antar en rekommendation om ökad forskningssäkerhet
Rådet har antagit en rekommendation om ökad forskningssäkerhet. Huvudsyftet med rekommendationen är att hjälpa kommissionen och medlemsländerna när de ska åtgärda risker för forskningssäkerheten som härrör från internationellt samarbete. I rekommendationen identifieras risker som främst rör oönskad kunskapsöverföring, utländsk påverkan och etiska eller integritetsrelaterade kränkningar. Rekommendationen innehåller inga bindande bestämmelser men ger vägledning om åtgärder som kan vidtas av kommissionen, medlemsländerna och forskarsamhället. Den text som rådet har antagit innehåller en allmän uppmaning om ökad medvetenhet och ger vägledning för att bedöma risker och öka forskningssäkerheten i samband med forskningssamarbete med internationella partner. Texten är indelad i tre avsnitt: rekommendationer till både kommissionen och medlemsländerna, rekommendationer till medlemsländerna och rekommendationer till kommissionen.

Läs hela rekommendationen: Rådet antar en rekommendation om ökad forskningssäkerhet - Consilium (europa.eu)

Cybersäkerhet: Europeiska rådet godkänner slutsatser om en mer cybersäker och motståndskraftig union
Rådet har godkänt slutsatser om framtidens cybersäkerhet i syfte att ge vägledning och fastställa principerna för att bygga en mer cybersäker och motståndskraftig union.I rådets slutsatser erinrar man om vikten av att fokusera på genomförande, stärka samordningen och samarbetet och undvika fragmentering av cybersäkerhetsreglerna i sektorsspecifik lagstiftning. Man uppmanar också till att ytterligare klargöra roller och ansvarsfördelning på cyberområdet, stärka samarbetet i kampen mot it-brottslighet och att utarbeta en reviderad plan för ramen för hantering av cyberkriser. Stödet till mikroföretag samt små och medelstora företag och behovet av att möta de utmaningar som den nya tekniken medför lyfts också fram. En flerpartsstrategi, inbegripet samarbete med den privata sektorn och den akademiska världen, uppmuntras för att överbrygga kompetensklyftan.

I rådets slutsatser betonas vikten av att locka privat kapital och behovet av tillräcklig finansiering. Man framhåller också den yttre dimensionen och erinrar om att det skulle behövas en aktiv internationell politik för att stärka samarbetet med tredjeländer, särskilt i ett transatlantiskt sammanhang, som ett bidrag till ett starkt internationellt ekosystem. Mot bakgrund av den ändrade och allt högre hotnivån uppmanar rådet slutligen kommissionen och utrikeschefen att lägga fram en reviderad strategi för cybersäkerhet.

Vecka 20

Spår och hamnar möjliga mål för ryskt sabotage
Flera länders underrättelsetjänster varnar om ryska planer på omfattande attacker och sabotage i Europa. Svenska järnvägar, hamnar eller energiförsörjningen kan vara möjliga måltavlor. Enligt varningarna planerar Ryssland bombattentat, mordbränder och attacker mot infrastruktur i Europa, rapporterar Financial Times. Sådana angrepp har skett förr, men uppgifterna indikerar en mer samordnad och aggressiv kampanj.

EU beslutar om att använda 3 miljarder euro av ryska tillgångar för att köpa vapen till Ukraina
EU godkände den 8 maj att använda de vinster som genereras genom att investera frysta ryska tillgångar för att köpa vapen till Ukraina. Det sista stora hindret att hantera har varit Belgiens uppfattning kring hur skatteintäkter på kontanter får användas.

Ukrainaplanen: Rådet ger grönt ljus för regelbundna betalningar inom ramen för faciliteten för Ukraina
Rådet fattade den 15 maj beslut där man gick till mötes den ukrainska regeringens förslag avseende ekonomisk återhämtning, återuppbyggnad och modernisering av landet och de reformer som regeringen planerar att genomföra som en del av sin EU-anslutningsprocess under de kommande fyra åren. Rådet ansåg särskilt att Ukraina tack vare denna plan uppfyller förhandsvillkoret för stöd inom ramen för faciliteten för Ukraina (upp till 50 miljarder euro) och att regelbundna betalningar nu kan börja ske.

Uttalande av EU:s utrikesrepresentant på EU:s vägnar om Ryska federationens fortsatta skadliga beteende i cyberrymden
Europeiska unionen och dess medlemsländer fördömer tillsammans med internationella partner med kraft den fientliga cyberkampanj som bedrivs mot Tyskland och Tjeckien av den ryskkontrollerade fientliga aktören Advanced Persistent Threat Actor 28 (APT28). Tyskland offentliggjorde den 3 maj en redogörelse för APT28-attacken mot olika e-postkonton hos det tyska socialdemokratiska partiets verkställande organ. Samtidigt meddelade Tjeckien att tjeckiska institutioner har utsatts för samma cyberkampanj. Statliga institutioner, organ och enheter i flera medlemsländer, däribland Polen, Litauen, Slovakien och Sverige, har tidigare varit måltavlor för samma fientliga aktör. Under 2020 införde EU sanktioner mot personer och enheter som var ansvariga för APT28-attackerna mot den tyska förbundsdagen 2015.

Läs hela meddelandet: Cyberfrågor: uttalande av EU:s utrikesrepresentant på EU:s vägnar om Ryska federationens fortsatta skadliga beteende i cyberrymden - Consilium (europa.eu)

Geopolitikens återkomst hotar svensk export
Exportföretagen är stommen i svensk ekonomi och vårt välstånd bygger till stor del på frihandel med andra länder. Men drömmen om global frihandel har ersatts av geopolitik och hotande handelskrig, skriver Håkan Boström i en ledare i GP. För svensk del innebär geopolitikens återkomst och frihandelns tillbakagång dåliga nyheter, både för exporten och för ekonomin som helhet. I takt med att Kina flyttar fram positionerna bör EU därför både knyta närmare band med andra länder och se över den inre marknaden, menar Boström, som varnar för att regelbördan inom EU tynger ner näringslivet så pass att det hotar Europas tillväxt.

”EU:s höga ambitioner på en rad lovvärda områden – som miljö, personlig integritet och sociala villkor, riskerar därmed att försvaga Europa på den globala scenen – vilken indirekt gör det svårare att få med sig andra länder på dessa värderingar. Det är ett genuint dilemma som inte har något bra svar”, skriver han.

Läs hela artikeln: Minskad frihandel hotar svensk ekonomi | Göteborgs-Posten (gp.se)

Kommunens anti-gruvkampanj olaglig – skattebetalarna betalar

Fyra kommuner i norr har anlitat en PR-byrå för att driva kampanj mot gruvnäringen. Satsningen har kostat skattebetalarna hundratusentals kronor och är dessutom olaglig, enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt. ”Man går över en gräns”, säger han till TN.

Läs hela artikeln: Professor: Kommunens anti-gruvkampanj olaglig – skattebetalarna betalar (tn.se)

15 000 svenskar fast i kinesiskt e-handelsbedrägeri
Uppemot 15 000 svenskar riskerar ha lämnat ut både betalkortsuppgifter och känslig persondata till ett kriminellt nätverk i Kina, visar exklusiv data som Di tagit del av. Lockbetet har varit lyxprodukter från falska e-handelssajter till halverade priser. Ett stort antal personer i Europa och USA har lurats att dela med sig av kort- och mejluppgifter till ett kriminellt nätverk i Kina, som står bakom falska näthandelsbutiker. Det rapporterade nyligen de internationella tidningarna The Guardian, Le Monde och Die Zeit.Totalt har den kriminella gruppen samlat in mer än 450 000 kredit- och betalkortsnummer, inklusive deras utgångsdatum och tresiffriga så kallade CVV-säkerhetskod, samt byggt upp en databas med över 850 000 e-mejladresser.

Samtliga drabbade har även tvingats uppge sina namn, telefonnummer och postadresser. Det kriminella nätverket har åtminstone varit aktivt sedan 2016. Bara sedan 2021 har över en miljon beställningar skett på över 75 000 olika bluffsajter, varav ungefär en tredjedel fortfarande är aktiva, med en total ordervolym på närmare 600 miljoner kronor.

Läs hela artikeln: 15 000 svenskar fast i kinesiskt e-handelsbedrägeri (di.se)

Rekordmånga amerikanare: Kina är en fiende till USA
Kina är inte en konkurrent, utan en fiende. Det anser rekordmånga amerikanare, enligt en ny undersökning av Pew som presenteras i Di. USA bör därför göra det till högsta prioritet att stoppa Kina. Unga amerikanare har dock mer positiv syn på Kina. Det Washingtonbaserade undersökningsföretaget Pew:s senaste studie om amerikanarnas syn på Kina är en bitter läsning, där allt fler personer anser att USA måste göra mer för att stoppa Kinas framfart.

– Varken demokrater eller republikaner ser Kina som en partner, och både anser att minska Kinas makt och inflytande bör vara prioritet för USA:s utrikespolitik, säger Christine Huang, utredare på Pew.

I den senaste studien uppger hela 81 procent av tillfrågade amerikanare att de har negativ eller ”ogynnsam” syn på Kina, varav 43 procent säger att de har väldigt negativ syn. Det är något färre än förra året med negativ syn, men följer en generell trend i kritisk riktning. Mycket av den dystra bilden kan tillskrivas Kinas ledare, Xi Jinping. Sjuttionio procent har lågt eller inget förtroende för att Xi tar rätt beslut gällande internationella relationer.

71 procent av styrelser tonar ner cyberriskernas allvar
Trend Micro presenterade den 15 maj att sju av tio (71 procent) svenska IT-säkerhetschefer har upplevt press från sin styrelse att tona ner allvaret i de cyberrisker som organisationen står inför. Av de IT-säkerhetschefer som känt press från styrelsen, säger 51 procent att det beror på att de framstår som repetitiva eller tjatiga och 42 procent att ledningsgruppen har missförstått deras rekommendationer. En tredjedel (27 procent) säger att de har blivit direkt avfärdade. Detta belyser en allvarlig trovärdighetsklyfta som hänger ihop med oförmågan att knyta samman cyberhot och affärsrisk. Faktum är att 39 procent uppger att när de har kunnat mäta affärsvärdet av sin cybersäkerhetsstrategi har de setts på med större trovärdighet. Detta har inneburit flera fördelar för IT-säkerhetscheferna, bland annat:

  • Anses vara en mer värdefull tillgång (43 procent)
  • Ökad budget (39 procent)
  • Ökat ansvar (36 procent)
  • Deltagande i högre nivåer av beslutsfattande (34 procent)
  • Ändå finns det fortfarande en tydlig kommunikationsklyfta mellan IT och ledningsgrupper.

Knappt hälften av de tillfrågade (44 procent) är övertygade om att deras ledningsgrupp helt förstår cyberriskerna som organisationen står inför. Över en tredjedel av de tillfrågade (34 procent) säger att cybersäkerhet fortfarande behandlas som en del av IT snarare än en affärsrisk. Dessutom svarar 46 procent att det skulle krävas ett allvarligt intrång för att styrelsen ska agera mer beslutsamt när det gäller cybersäkerheten.

Bidenregeringen höjer Kina-tullarna
USA höjer tullarna på en lång rad varor från Kina, däribland halvledare, batterier, solceller och sällsynta mineraler, rapporterar TT-Bloomberg. Det blir även höjda importavgifter på hamnkranar och medicinsk utrustning ovanpå sedan tidigare aviserade höjningar av tullarna på stål, aluminium och elbilar. Enligt Vita huset kommer kinesiska varor för sammantaget 18 miljarder dollar per år att påverkas av de höjda tullarna.

Socialstyrelsen ska upprätta en förstärkningsresurs för katastrofmedicinska insatser
Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att upprätta en nationell förstärkningsresurs som med kort varsel kan stödja en region vars hälso- och sjukvård riskerar att överbelastas vid en kris eller katastrof.

– Regeringen bedömer att Sveriges förmåga och kapacitet att genomföra katastrofmedicinska insatser behöver stärkas. En nationell förstärkningsresurs kan på sikt också utvecklas för att stärka vårt internationella samarbete inom hälso- och sjukvård, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Förstärkningsresursen är tänkt att fungera som ett stöd för regioner och kommuner vid kris och katastrof. I uppdraget ingår även att Socialstyrelsen ska påbörja en certifieringsprocess av den nationella förstärkningsresursen i enlighet med Världshälsoorganisationens, WHO:s, standard avseende Emergency Medical Team. På så sätt ska den nationella förstärkningsresursen kunna användas till att genomföra katastrofmedicinska insatser inom ramen för ett nordiskt samarbete eller en WHO-, EU- eller Nato-ledd koordinering.

Vecka 18

USA inför sanktioner för att begränsa Ryssland
Sanktionerna, som USA:s finansdepartement har tillkännagett, har som mål att begränsa Rysslands militära och industriella kapacitet, uppger bland annat TT. Bland annat anklagas fler än ett tiotal kinesiska företag för att hjälpa Ryssland att hitta vägar att komma runt sanktioner. USA:s finansminister Janet Yellen säger i ett uttalande att det tidigare varnats om att ”det kommer att bli betydande konsekvenser för företag som förser Rysslands krig med materiellt stöd.” Yellen tillägger att åtgärden kommer att ”ytterligare störa och försämra Rysslands krigsansträngningar”. Sanktioner riktas också mot personer som kopplas till den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död. Han dog i februari i en straffkoloni i Ryssland. Förra veckan skrev USA:s president Joe Biden under en lag som bland annat innefattar stöd till Ukraina. Ukrainas del av stödpaketet är på nära 61 miljarder dollar, vilket motsvarar över 650 miljarder svenska kronor. USA:s sanktioner i kombination med stöd kommer att ge Ukraina ett ”försprång på slagfältet”, enligt Yellen.

Saabchefen: Inte nog för att avskräcka Ryssland
Försvarsberedningen går åt rätt håll, hävdar Saabs vd. Men han varnar för att politikerna inte gör tillräckligt för att avskräcka Ryssland. Ska försvarsindustrin växa än mer behövs det klara besked om mer pengar. De politiska partierna i Sverige har genom försvarsberedningen precis presenterat sin syn på hur det svenska försvaret ska utformas framöver. Det innebär bland annat att de vill öka satsningarna på försvaret så att det motsvarar 2,6 procent av Sveriges BNP.

– Det är bra att de vill öka. Men vi får se hur det blir i höst när regeringen kommer med sin proposition om försvaret. Det viktiga nu är att politikerna bestämmer sig för på vilka områden Sverige ska ha en egen förmåga och att vi inte kommer ned för lågt igen, säger Micael Johansson vd för försvarsindustriföretaget Saab.

Ett annat problem är att den europeiska försvarsindustrin är väldigt splittrad. En stor del av de köp som de europeiska länderna gör går dessutom till amerikanska företag.

– 78 procent av de europeiska inköpen går utanför Europa. Åtminstone 60 procent borde vara inhemska europeiska köp, säger Micael Johansson.

Han varnar samtidigt för att utestänga amerikanska företag.

– I USA räknas vi som ett inhemskt företag när vi är etablerade i landet. Om amerikanska företag etablerar sig i Europa måste de också få vara med och bygga upp den europeiska försvarsförmågan.

Vad försvarsberedningens slutsatser leder till för Saab är ännu oklart. Men i rapporten talas det till exempel om att det behövs fler fartyg och ubåtar, något som i så fall kan gynna Saab Kockums.

Läs hela artikeln: Saabchefen: Politikerna måste göra mer för att avskräcka Ryssland (SvD)

Sveriges attraktionskraft för utländska direktinvesteringar minskade under 2023
Sverige tappade i attraktivitet för utländska direktinvesteringar under förra året och rankas på 18:e plats i Europa jämfört med plats 16 året innan. Det visar den årliga rapporten från EY som analyserar antalet investeringar i europeiska länder. För första gången på tre år minskade utländska direktinvesteringar i Europa. Svag ekonomisk tillväxt, ökade elpriser och global geopolitisk osäkerhet nämns som några av orsakerna till minskat intresse från utländska företag.

Rapporten visar också att antalet arbetstillfällen som skapats genom investeringsprojekt minskade i Europa jämfört med 2022, men ökade samtidigt i Sverige med 47 procent. Antalet utländska direktinvesteringar (FDI) i Sverige minskade med 19 procent under 2023 jämfört med året innan enligt EY Europe Attractiveness Survey 2024.

Rapporten från rådgivnings- och revisionsföretaget EY visar att de nordiska länderna ligger fortsatt utanför topp tio. Trots att antalet utländska investeringar i Finland minskade med 32 procent från 2022 är Finland det nordiska land som presterar bäst på plats 16, följt av Sverige på plats 18. Norge såg den största ökningen av antalet investeringar med 14 procent men placerar sig på plats 27, vilket är lägst i Norden. Danmark såg en liten ökning på 2 procent och hamnar på plats 20.

Sverige med i Natos innovationsfond
Sverige har officiellt blivit en Limited Partner (LP) till NATO Innovation Fund (NIF) och ansluter sig till 23 andra länder för att investera i avancerad teknik och vetenskap och förbättra de allierade nationernas försvar, säkerhet och motståndskraft. Natos innovationsfond finansieras nu av 24 Nato-allierade och investerar i deeptech-drivna företag i syfte att stärka alliansens kollektiva säkerhetsförmåga. NIF har idag ett kapital på ca på 1 miljard euro. Fonden verkar oberoende av Nato och investerar i teknikföretag och fonder i de 24 deltagande allierade nationerna, nu inklusive Sverige. Natos innovationsfond investerar under ett företags livstid och ger företagare det stöd de behöver i upp till 15 år.

Bidens miljardregn höjer insatserna i chipkriget
På några månader har Joe Bidens administration delat ut motsvarande 319 miljarder kronor till chiptillverkare som ska etablera nya fabriker. Sanjay Mehrotra, vd för Micron – den senaste mottagaren av ett stödpaket på 66,4 miljarder kronor – medger för Di att det är ett chipkrig som pågår. På bara en månad har Samsung, Taiwan Semiconductor Manufacturing Company, TSMC, och Intel också fått stöd i mångmiljardklassen för att bygga fabriker i bland annat Texas, Ohio och Arizona. Enligt USA kommer 20 procent av de mest avancerade chippen i världen att tillverkas i landet 2030 – motsvarande siffra i dag är noll.

Läs hela artikeln: Bidens miljarder höjer insatserna i chipkriget med Kina (di.se)

Vecka 17

Knauf Group lämnar Ryssland
Tyska Knauf Group, som är fokuserad på tillverkning av byggmaterial, meddelade måndagen den 22 april att stoppa all verksamhet i Ryssland och att helt lämna den ryska marknaden. Knauf Groups avsikt är att få hela verksamheten, inklusive gruvdrift, produkttillverkning och försäljningsverksamhet, överlåten till den lokala ledningen, så att jobben för företagets drygt 4 000 anställda kan tryggas. Affärstransaktionen kräver godkännande av de ryska myndigheterna.

Här är fartygen som skonas i Röda havet – ”Ekonomisk terrorism”
Situationen i Röda havet förvärras, men inte för alla. Europeiska fraktfartyg tvingas ta vägen runt Afrika för att slippa attacker medan kinesiska och ryska fartyg fredas.

– Vi ser att deras fartyg går igenom, vilket uppenbart snedvrider konkurrensen, säger Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart, till TN.

Störningar i leveranskedjor toppar svenska företags oro när det gäller den utomeuropeiska handeln. Det visar nya siffror från Svenskt Näringslivs Företagarpanel. En stor del av oron centreras kring Röda havet där de militanta islamistiska huthirebellerna under de senaste månaderna har attackerat fraktfartyg som har passerat.

– Det är inte så att det inte finns trafik där, däremot är det väldigt få fartyg med koppling till västra hemisfären som passerar därigenom. I princip kan man säga att den europeiska trafiken går runt Afrika för att ta sig till och från Europa, säger Anders Hermansson.

Uppgifter i flera medier gör dock gällande att inte alla fartyg attackeras. Såväl kinesiska som ryska fartyg verkar vara skonade, vilket kan bero på någon slags överenskommelse, skriver Bloomberg.

Läs hela artikeln: Här är fartygen som skonas i Röda havet – ”Ekonomisk terrorism” | Tidningen Näringslivet (tn.se)

Ericsson och Nokia bör samarbeta
Finlands president Stubb anser att svenska Ericsson och finska Nokia bör samarbeta mer då det är två företag som kommer ha en otroligt viktig roll i teknologin och geopolitiken, enligt Stubb.

– Det vet amerikanerna och det vet vi i Europa, och det är ett förhållande som de måste jobba på, även om de här två företagen är konkurrenter, säger Alexander Stubb samtidigt som han uppmanar alla företag att skaffa sig varsin geopolitisk chef för att förstå den nya omvärlden.

– När kalla kriget tog slut var det marknad, marknad och marknad. Nu tycks det var stat, stat och stat”, säger han.

–Det är hemskt viktigt att det finska och svenska näringslivet jobbar inom den europeiska unionen för att upprätthålla den inre marknaden, konkurrensen och undvika protektionismen. Just nu är tendenserna med statsstöd och protektionism, tvärtemot det vi behöver.

Försvarskoncernen Kongsberg varnar för svaga länken i produktionen
Den norska försvarskoncernen Kongsberg har börjat skala upp sin produktion för att möta den ökande efterfrågan. Men myndigheterna behöver göra mer för att stötta underleverantörerna, säger chefen för bolagets försvarsdivision Eirik Lie i en intervju med Di. Särskild stor efterfrågan ser man på robotar och luftvärnsförsvar och utsikterna för fortsatt tillväxt är goda, säger chefen för försvarsdivisionen, Eirik Lie. Utöver robotar och luftvärnssystem ser Eirik Lie också stor tillväxtpotential för Kongsbergs fjärrstyrda vapensystem, som kan användas på såväl markfordon, som på fartyg och flyg.

Läs hela artikeln: Kongsberg varnar för svaga länken i produktionen (di.se)

Företag återvänder hem efter kinesiskt krigshot
Kinas retorik mot Taiwan har fått flera svenska företag att flytta hem, rapporterar Sydsvenskan. Ett företag som valt att styra kosan tillbaka är Beijer Electronics från Malmö.

– Vi behövde en komplementär produktionsenhet som en försäkring mot risker med all produktion på ett ställe, vilket också innebär att vi kommer närmare kunderna på vår huvudmarknad som är Europa, säger Sven Knutsson, ansvarig för supply chain på företaget, till Sydsvenskan.

Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen förklarar vilken typ av tillverkning som företag ofta flyttar.

– Den produktion som företagen tar hem till Sverige är i regel inte arbetsintensiv masstillverkning av enkla komponenter, utan produktion av det mer avancerade slaget, säger hon till tidningen.

Kinesiska bolag skaffar egna militärgrupper
Kinesiska företag sätter i allt högre grad upp egna militära enheter, enligt Di. Anledningen är att kommunistpartiet kräver närmare samarbete mellan näringslivet och försvaret. Enheterna väntas också användas för att stoppa protester och strejker kopplade till landets ekonomiska problem, enligt bedömare. Inte sedan Mao Zedongs styre på 1970-talet har fenomenet med företagsanställda försvarsgrupper varit vanligare, något som ses av bedömare som ett tecken på ökad oro i samhället som följd av landets inhemska ekonomiska problem. Det kan också vara resultat av ökade geopolitiska spänningar, inte minst kriget i Mellanöstern, som kan få oväntade globala spridningseffekter.

– Det är ett effektivt sätt för regeringen att ha en stark militär reserv och samtidigt skjuta över kostnaderna till näringslivet. Regeringen kan skära ned statliga utgifter och ändå upprätthålla en betydande milis, säger Joseph Cheng Yu-shek, tidigare professor i kinesisk statsvetenskap vid City University i Hongkong.

Läs hela artikeln: Kinesiska företag laddar med militärgrupper (di.se)

Kraftig spridning av falska uppdateringar i Sverige under mars månad
Ny statistik från cybersäkerhetsföretaget Check Point Software över skadliga koders utveckling under mars månad visar på FakeUpdates fortsatta dominans som den mest skadliga koden i världen, och Sverige är inget undantag. Bara i mars blev 6,3 procent av alla svenska företag drabbade. Fakeupdates, även kallad SocGholish, är en plattform som underlättar för att utsätta offer för ytterligare skadliga koder. Det som gör plattformen så effektiv är att användare får paket nedladdade automatiskt till sina lagringsenheter, utan att behöva klicka på en skadlig länk eller liknande.

Den började ta fart på riktigt i Sverige under november förra året då påverkan låg på 2 procent, men efter det har attackerna ökat succesivt de senaste månaderna. Det här följer den generella trenden av ökade cyberattacker mot organisationer i Sverige under början på året. Precis i början på 2024 låg snittet på 777 attacker per organisation och vecka i Sverige, och under mars nådde de höjden på 1172. Under de senaste sex månaderna har sjukvården och telekombranschen varit mest utsatta med 1210, respektive 1100 attacker per organisation och vecka.

Ordförandeskapet i EU stärker informationsutbytet inför valet till Europaparlamentet i juni 2024
Det belgiska ordförandeskapet har beslutat att aktivera rådets arrangemang för integrerad politisk krishantering (IPCR) när det gäller informationsutbyte om utländsk inblandning i valet till Europaparlamentet. Vid sitt möte den 17–18 april, i samband med det kommande valet till Europaparlamentet, underströk Europeiska rådet unionens och dess medlemsländers beslutsamhet att noga övervaka och begränsa alla risker som härrör från desinformation, inbegripet genom artificiell intelligens, samt utländsk informationsmanipulering och inblandning i valprocesser. Det uppmanade EU-institutionerna och de nationella myndigheterna att samarbeta kring sådana frågor.

Arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten stärks
Den organiserade brottsligheten är systemhotande och måste strypas. Regeringen har därför beslutat att Utbetalningsmyndigheten ska delta i regeringens myndighetsgemensamma satsning mot den grova och organiserade brottsligheten. Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet, på uppdrag av regeringen. Utbetalningsmyndigheten kommer från och med den 1 juni att bli den trettonde myndigheten som får i uppgift genom myndighetsinstruktionen att delta, tillsammans med Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Vecka 16

Varningen: Bristande stöd till Ukraina hotar världsekonomin
Ukrainas centralbankschef Andrij Pysjnyj har hyllats för att ha säkrat landets finansiella stabilitet och Riksbanken försöker nu dra lärdom av hur han har skyddat banksystemet mot attacker. Men utan stöd från väst kan han återigen tvingas trycka mer pengar och riskera skenande inflation, säger han i en intervju med Di. Risken med otillräckligt stöd från väst blev påtaglig redan i början av året, då det internationella stödet försenades och Ukraina tvingades förlita sig på nationella tillgångar och det stöd som landet tagit emot tidigare. Till slut fick Ukraina i mars motsvarande 103 miljarder kronor, som man hade förväntat sig att få stegvis från januari och framåt.

Läs hela intervjun: Ukrainas centralbankschef: Bristande stöd hotar världsekonomin (di.se)

Totalförsvaret stärks genom samarbete mellan Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan
Samhällets krisberedskap vilar både på offentliga och privata aktörer – men privata företags skyldigheter och åtaganden är otydliga och beredskapen begränsad. Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan i Stockholm inleder nu ett samarbete för att tydliggöra och utveckla näringslivets centrala roll som en del i totalförsvaret, förbättra samverkan mellan myndigheter och näringsliv, och stärka krisberedskapen i samhället. Genom samarbetet planerar lärosätena att utveckla forskning och utbildningsprogram som direkt möter de utmaningar och behov som Sveriges försvars- och säkerhetsstruktur står inför. Målet är bland annat att nyckelaktörer inom näringslivet får en tydlig bild av hur deras uppdrag ser ut vid höjd beredskap och krig samt att de får möjlighet att kompetensutveckla sin organisation för detta.

Läs mer: Totalförsvaret stärks genom samarbete mellan Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan | KTH (tt.se)

ECB-topp: Säkerhetsläget hot mot sänkning
Sjunkande inflation har gett hopp om att centralbanker kommer börja sänka sina räntor framåt sommaren. Men då gäller det också att det globala säkerhetsläget inte förvärras, vilket skulle kunna sinka kommande räntesänkningar. Det menar den finländske ledamoten i Europeiska centralbanken (ECB) Olli Rehn. Det gäller inte minst kriget i Ukraina och situationen i Mellanöstern, särskilt efter Irans attack mot Israel under helgen.

– Detta förutsätter att det inte blir några ytterligare bakslag, till exempel när det gäller den geopolitiska situationen och därmed energipriserna, sade Rehn i ett anförande i Helsingfors den 16 april, enligt TT-Bloomberg.

ECB lämnade i förra veckan styrräntorna oförändrade för femte mötet i rad. De flesta bedömare räknar med att ECB sänker räntorna i juni.

Utan export överlever inte två av fem SME
42 procent av landets små och medelstora företag (SME) som exporterar säger att de troligen eller absolut inte skulle överleva utan export. Det framkommer av en undersökning som Exportkreditnämnden (EKN) låtit göra. – Och på frågan hur de ska växa säger hälften (49 procent) genom ökad export, säger Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef SME på EKN.EU utanför Norden (37 procent) är den mest lockande exportmarknaden om företagen skall öka sin export. Näst mest lockande är Norden (26 procent) följt av övriga Europa 13 procent, Nordamerika (11 procent) och Asien (6 procent).

Norrmejerier har utsatts för ett cyberangrepp
Natten mot den 16 april utsattes Norrmejerier för ett cyberangrepp och beslut togs omedelbart att stänga ned både produktion och nätverk i Umeå. Norrmejeriers krisledning arbetar med att isolera och kartlägga angreppet för att så snabbt som möjligt få igång verksamheten. Cyberangreppet är polisanmält. Norrmejeriers krisledning har gjort framsteg framåt i arbetet med att kartlägga cyberangreppet senaste dygnet. Fokus är att skapa förutsättningar för att komma i gång med verksamheten på Umeå mejeri men någon prognos för när det tidigast kan ske finns inte just nu. Mjölk kommer fortsatt att transporteras vidare till Norrmejeriers egna produktionsenheter i Burträsk och Luleå samtidigt som kontakt har etablerats med andra mejerier som står redo att ta emot mjölk om behov uppstår.

Norrmejerier meddelar att de löpande kommer uppdatera informationen på sin hemsida så fort de har kommit vidare i deras kartläggning kring både angreppet och dess konsekvenser.

Regeringen stöttar insatser för Ukrainas uppbyggnad inom hälso- och sjukvården
Stiftelsen Swecare får bidrag av regeringen för att bland annat genomföra en förstudie om Ukrainas behov inom hälso- och sjukvårdssektorn och ge förslag på hur stiftelsen kan möjliggöra för näringslivet att möta dessa behov.

– Sedan Ryssland inledde en oprovocerad och illegal fullskalig invasion av Ukraina har regeringens stöd till Ukraina stått fast. Stödet är både omfattande och långsiktigt och vi ser ett starkt intresse från näringslivet att medverka i detta, vilket den här förstudien ska bidra till att förverkliga, säger socialminister Jakob Forssmed.

Swecare får 6,5 miljoner kronor för att förbättra förutsättningarna för att kunskap och erfarenheter tas tillvara i syfte att förbättra hälso- och sjukvård och äldreomsorg i Sverige såväl som i andra länder. Delar av detta ska också gå till insatser som främjar näringslivets bidrag till Ukrainas uppbyggnad och EU-närmande inom hälso- och sjukvårdssektorn. Bland annat får Swecare medel för att genomföra en förstudie som redogör för Ukrainas behov inom hälso- och sjukvårdssektorn samt ge förslag till hur Swecare kan möjliggöra för aktörer inom näringslivet att möta dessa behov.Stiftelsen Swecare är en halvstatlig icke-vinstdrivande stiftelse med representanter från Regeringskansliet, myndigheter under Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Regioner som samverkar med det privata näringslivet inom life-science sektorn.

Den Europeiska Försvarsindustristrategin EDIS och förordningen om det Europeiska försvarsindustriella programmet EDIP
Faktapromemoria om Kommissionens meddelande om en Europeisk försvarsindustristrategi (EDIS) är en strategi med åtgärder för att stödja EU:s försvarsberedskap, lyfta fram ekonomiska stöd, och öka samarbetet och koordineringen mellan medlemsländernas behov av försvarsmateriel såsom krigsmateriel, annan materiell och materielrelaterade tjänster.Förslaget till en förordning om ett Europeiskt försvarsindustriellt program (EDIP) består av ett rättsligt och ekonomiskt ramverk som syftar till att skapa ett strukturellt och långsiktigt program för att uppnå försvarsindustriell beredskap. EDIP kommer enligt förslaget att tilldelas 1,5 miljarder euro ur EU:s budget under perioden 2025–2027 och ska användas för att:

  1. 1.
    stärka den europeiska försvarsindustriella och teknologiska basens konkurrenskraft och beredskap,
  2. 2.
    stärka försörjningstryggheten på den inre marknaden, samt
  3. 3.
    stärka Ukrainas försvarsteknologiska bas.

Läs promemorian: Den Europeiska Försvarsindustristrategin EDIS och förordningen om det Europeiska försvarsindustriella programmet EDIP (regeringen.se)

Vecka 15

Upphandlingsregler stoppar utrustning till Ukraina
Sveriges industri har utrustning som skulle kunna vara till stor nytta för den ukrainska militären. Men på grund av förlegade upphandlingsregler förblir de hemma. Ändra på det, skriver Frida Wallnor på Dagens Industris ledarsida. För svensk del finns några lågt hängande frukter, noterar hon. Inte minst reservdelar. ”Ukraina kan inte använda delar av den utrustning som Sverige donerat för att man saknar exempelvis olje- och luftfilter, vilket är skandalöst”, skriver hon. Sverige har endast möjlighet att skicka material som Försvarsmakten kan avvara under en begränsad tid. På grund av detta stannar utrustning som skulle kunna göra stor nytta för den ukrainska militären. ”Det skulle kunna förändras om FMV får i uppdrag att upphandla och donera materiel direkt från svenska bolag baserat på vad Ukraina efterfrågar”. En annan möjlighet, menar hon, är att regeringen upprättar en fond som Kiev kan använda för att lägga beställningar direkt hos svenska bolag. Läs hela artikeln här:

Ledare: Med Trump i Vita huset behöver industrin utnyttjas maximalt (di.se)

Tullfrihet med restriktioner för Ukraina
EU:s medlemsländer och Europaparlamentet enades den 8 april om att införa hårdare restriktioner för vissa jordbruksprodukter från Ukraina. Samtidigt förlängs ramverket kring tullfri export av främst lantbruksprodukter från Ukraina till EU-länder. Det uppger EU:s ordförandeland Belgien. Tullfriheten infördes strax efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. De nya reglerna innebär vissa restriktioner för ukrainsk export av bland annat kyckling, ägg, socker, majs och honung. Handelsnivån ska ligga på en nivå som motsvarar ett genomsnitt under en period mellan sommaren 2021 och slutet av 2023. Däremot blev det inga förändringar av tullarna på bland annat vete, vilket Frankrike och Polen initialt krävt. Beslutet godkändes av EU-ländernas ambassadörer på den 8 april.

”Detta kommer att göra det möjligt för Ukraina att fortsätta att få egna inkomster genom handel med EU, samtidigt som det stärker skyddet för utsatta jordbruksprodukter”, skriver ordförandelandet Belgien på X, tidigare Twitter. Ett parlamentsutskott kommer att godkänna förslaget under tisdagen, i en ren formalitet. Bönder i bland annat Polen och i Frankrike har visat missnöje över bland annat Ukrainas tullfrihet i EU:s inre marknad.

Läs hela överenskommelsen: Ukraina: rådet stöder förlängning av EU:s autonoma handelsåtgärder - Consilium (europa.eu)

Ryssland försöker sabotera europeiska järnvägar
Ryssland har gjort tusentals försök att förstöra och störa europeiska järnvägar för att destabilisera EU och sabotera kritisk infrastruktur. Det säger Tjeckiens transportminister Martin Kupka i en intervju med Financial Times.

- Jag är väldigt nöjd med hur vi har försvarat oss, säger Kupka.

Moskva misstänks ligga bakom försöken att försvaga EU:s infrastruktursystem. Försök som har eskalerat efter den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. Cyberattackerna riktas främst mot den tjeckiska järnvägsoperatören Äeské dráhys nätverk där signalsystemet riskerar att slås ut. Tidigare attacker gjorde så att biljettsystemet slogs ut och har väckt oro för störningar av signaler som kan orsaka allvarliga olyckor.

Läs hela artikeln: Russia is trying to sabotage European railways, warns Prague (ft.com)

Yellen i Kina: Släpp in våra företag
Kina behandlar amerikanska och andra utländska företag orättvist, bland annat med att inrätta hinder för utländska företag att ta sig in på den kinesiska marknaden, enligt Bloomberg. Det sa den amerikanska finansministern Janet Yellen den 5 april under ett besök i Kina och en träff med bland andra vice premiärminister He Lifeng.

– Jag tänker ta upp de frågorna i möten den här veckan, sade hon på plats i Kina. Hon uppmanar därför Kina till marknadsmässiga reformer. Hon pekade också på risken för att Kinas tillverkningsindustri kör på för hårt, att världsmarknaden inte kan svälja utbudet.

385 miljoner kronor till satsningar på civilt försvar och cybersäkerhet
I ett läge av höjd beredskap eller ytterst krig är ett starkt och motståndskraftigt civilt försvar en grundförutsättning för att de viktigaste samhällsfunktionerna ska fungera och civilbefolkningen skyddas. Den 11 april presenterade regeringen ett paket med åtgärder som ska stärka det civila försvaret och cybersäkerheten. Satsningarna på totalt 385 miljoner kronor i vårändringsbudgeten 2024 är en del av regeringens arbete för att öka takten i att utveckla det civila försvaret. Regeringens satsningar i vårändringsbudgeten för 2024 riktar sig exempelvis till kommuner, regioner samt beredskapsmyndigheter och omfattar bland annat upprustning av skyddsrum, ökad lagerhållning av sjukvårdsprodukter, ökad förmåga för dricksvattenförsörjning samt stärkande av Sveriges cybersäkerhet. Dessa satsningar på det civila försvaret bidrar även till att stärka den fredstida krisberedskapen.

Läs hela förslaget: 385 miljoner kronor till satsningar på civilt försvar och cybersäkerhet (Regeringen.se)

Regeringen föreslår att Tullverkets befogenheter stärks

Regeringen har den 11 april beslutat om en proposition med förslag som ska stärka Tullverkets befogenheter. Bland förslagen ingår att öka tulltjänstemännens säkerhet, samt att stärka Tullverkets kontrollverksamhet och brottsbekämpning. Tulltjänstemän ska bland annat få utökad rätt att använda våld i tjänsteutövningen, nya möjligheter att stoppa transportmedel och större möjligheter att kontrollera försändelser som förs in i eller ut ur landet. Regeringen föreslår även att tulltjänstemän ska kunna kroppsvisitera personer i samband med förhör, i vissa fall kroppsvisitera i samband med kontroll och avvisa eller avlägsna ordningsstörande personer från en kontrollplats. För att kunna förbättra underrättelsearbetet och det brottsförebyggande arbetet ska Tullverket även få utökad rätt att samla in information från transportföretag.

Läs hela förslaget: Regeringen föreslår att Tullverkets befogenheter stärks (Regeringen.se)

Vecka 14

Stoltenberg: Inför Natofond för att säkra stöd till Ukraina
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vill införa en gemensam fond som garanterar över en biljon kronor till Ukraina de kommande fem åren, rapporterar Politico. Alla medlemsländer ska bidra till fonden med en summa som avgörs av landets bnp. Syftet är att garantera fortsatt stöd till Ukraina och följer efter att det republikanska partiet i USA visat allt större motstånd mot att stötta det krigsdrabbade landet. Det är fortfarande oklart om alla medlemsländer kommer att godta planen. Exempelvis har Ungern tidigare motsatt sig militärt stöd till Ukraina.

Läs hela artikeln: NATO’s Stoltenberg floats $100B, five-year fund for Ukraine (POLITICO)

Ryssland övervakar invånarna med hjälp av nederländskt gigföretag
Kameror med ansiktsigenkänning används för att begränsa oliktänkande i Putins Ryssland. Ett gigföretag baserat i Nederländerna har hjälpt Ryssland att utveckla tekniken, skriver ETC. En granskning av journalistnätverken The Bureau of investigative journalism, Follow The Money och Paper Trail Media visar att ryska regimen tagit hjälp av ett bolag registrerat i Nederländerna för att finslipa den ansiktsigenkänningsfunktion som den ryska övervakningsapparaten använder sig av. Närmare bestämt handlar det om Amsterdambaserade företaget Toloka, som hjälpt två ryska företag, Tevian and Ntechlab, att utveckla sin teknik för just ansiktsigenkänning. Toloka är en mindre teknikplattform baserad i Amsterdam som rekryterar gig-arbetare. Företaget är ett dotterbolag till Yandex, ett stort ryskt teknikföretag som kan sägas vara Rysslands motsvarighet till Google.

Läs hela artikeln: Ryssland övervakar invånarna med hjälp av nederländskt gigföretag (Dagens ETC)

Geopolitisk oro trycker upp oljepriset
Oljepriset steg tydligt den 21 april och är nu uppe på de högsta nivåerna sedan oktober. Uppgången kommer samtidigt som oron ökar för en växande konflikt mellan den stora oljeproducenten Iran och Israel, skriver Di.En direkt iransk inblandning i kriget mellan Israel och Hamas riskerar att leda till en regionomfattande konflikt med stor påverkan på oljepriset, varnar råvaruhandlaren PVM enligt Bloomberg. Priset på olja steg med runt 1,5 procent den 2 april. Brentoljan kostar nu 89 dollar per fat, vilket är den högsta nivån sedan slutet av oktober förra året. Det senaste dygnets uppgång förklaras i huvudsak av en ökad geopolitisk oro, skriver Bloomberg.

Nästa mål för cyberattacker: Sveriges bönder
Cyberattacker mot Sveriges bönder. Det är inte det första man tänker på, men det är i dag en högst reell risk för landets livsmedelssäkerhet. Det hävdar Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet på Högskolan i Skövde i en intervju med Di.

– Man har inte riktigt tittat på livsmedelsbranschen ur ett cyberperspektiv. Den är ju numera också en högteknologisk bransch, men vi har inte riktigt hängt med och insett att det är det, säger Marcus Nohlberg.

– Dagens lantbrukare jobbar jättemycket med teknik och avancerad utrustning som AI, robotar och automatiseringssystem. Men de flesta som är i branschen är ju av helt rimliga skäl inte så engagerade i detta.

Nohlberg hävdar att jordbruket är en bransch som generellt ligger jämförelsevis långt efter när det gäller it-säkerhet.

Läs hela artikeln: Sveriges bönder måltavla för cyberattacker (di.se)

Elever ska lära sig om Nato och totalförsvaret
Regeringen vill att alla svenska elever ska lära sig om Sveriges totalförsvar och Natos roll. Dessutom moderniseras regleringar för skolans roll i händelse av kris, krigsfara eller krig.

– Vi har nu ett förändrat säkerhetsläge, och med anledning av detta och Sveriges inträde i Nato är det viktigt att svenska elever har kunskaper om totalförsvarsfrågor och Nato, säger skolminister Lotta Edholm.

Från och med höstterminen 2025 kommer Sveriges gymnasieelever att få lära sig om totalförsvaret och Nato, då detta kommer att ingå i ämnet samhällskunskap. Eleverna ska bland annat få kunskap om Sveriges totalförsvar, folkrätten samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll. I den pågående Läroplansutredningens uppdrag ingår att ta ställning till om kunskap om totalförsvaret och Nato även bör ingå i läroplanen för grundskolan, i exempelvis ämnet samhällskunskap. I dagens läroplan för grundskolan finns inga uttryckliga skrivningar inom området. Utredningen ska bland annat ta ställning till om tillägg bör göras om totalförsvaret och Nato, och vid behov lämna förslag på sådana ändringar. Uppdraget ska redovisas senast 28 februari 2025.

Vecka 13

Därför gynnas EU om Ukraina blir medlem
I en artikel i Tidningen Näringslivet presenteras olika perspektiv med Ukraina som en framtida EU-medlemsstat. Överlag är bedömningen positiv och pekar på att handeln kommer att öka, tydliga geopolitiska skäl, Ukrainas viktiga roll som global spannmåls- och oljeväxtproducent samt att det är många från Ukraina som arbetar i våra näringar och med ett medlemskap i EU blir det mycket enklare med arbetstillstånd.

Läs hela artikeln: Därför gynnas EU om Ukraina blir medlem – ”Ser bara fördelar”

Ukraina tar bort svartlistning av företag som gynnar Ryssland
Ukraina kommer att ta bort sin svartlistning av bolag som anses stötta Rysslands krigsmaskineri, som har syftat till att pressa företag som gör affärer med Ryssland. Det rapporterar Reuters med hänvisning källor med insyn i saken. Anledningen till att listan ”sponsorer av krig” nu skrotas är att den fått kritik från länder som Österrike och Kina. Källorna uppger att det inte bara är listan som tas bort, utan även en hemsida som gav detaljerad information om individer som omfattas av västs sanktioner, bolag och bakgrund till varifrån Ryssland fått vapendelar.

Karin Doppelbauer, som är politiker i Österrike, kritiserar regeringspartiet för att ha pressat Ukraina om den svarta listan.

– Regeringen måste förstå att alla mysiga relationer med Putin är över, sade hon enligt Reuters. Kritiker menar att listan är bristfällig och subjektiv, medan förespråkare menar att den visar hur industrin håller fast vid Moskva.

Svensk export av läkemedel till Ryssland ökar kraftigt
Exporten av läkemedel från Sverige till Ryssland ökade återigen kraftigt i fjol. Det gäller både färdiga piller och ingredienser för läkemedelstillverkning, visar nya siffror från Kommerskollegium. Totalt sett är det inte mycket kvar av svensk export till Ryssland sedan landet gick till fullskalig attack mot Ukraina februari 2022.

Med ett undantag - läkemedel. Under fjolåret exporterade svenska läkemedelsföretag produkter till Ryssland till ett sammanlagt värde av nästan nio miljarder kronor. Det är omkring 50 procent mer än 2022 som redan det året hade ökat med över 100 procent jämfört med 2021, alltså innan krigsutbrottet. På två år har alltså exporten av läkemedelsrelaterade varor gått från drygt 2,7 miljarder till närmare nio miljarder kronor.

Ryssland skeppar olja till Nordkorea – i utbyte mot vapen
Ryssland skeppar olja till Nordkorea, i strid med FN-sanktioner som landet har varit med och beslutat om. Det visar satellitbilder från en rysk hamn, skriver DN. Oljan tros vara betalning för nordkoreanska artillerigranater som används i kriget i Ukraina. Minst fem nordkoreanska oljetankrar syns på bilder som Financial Times har fått från den brittiska tankesmedjan Rusi. De lastar oljeprodukter i den ryska hamnstaden Vostotjnyj och återvänder sedan till Chongjin i Nordkorea, där de lastar av oljan. Tankfartygen är bland de största Nordkorea har, och de har rört sig med transpondrarna avslagna för att undgå att spåras. Hemlighetsmakeriet beror på att dessa transporter förbjuds enligt ett beslut i FN:s säkerhetsråd från 2017. Då bestämdes ett strikt tak för oljeleveranser till Nordkorea, som ett straff för landets kärnvapentester. Ryssland röstade ja till beslutet.

EU försöker runda sitt vapenförbud för att stötta Ukraina
EU-fördraget förbjuder att budgeten används i försvarssyften. Trots det ser EU ut att vara redo att runda sina regler i jakten på vapen till Ukraina och för att stärka ländernas egna försvar.EU-kommissionens egna jurister går nu igenom hur man kan tolka formuleringar som finns i EU:s grundfördrag när det gäller köp av vapen. I fördraget står bland annat att ”utgifter som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser” inte får belasta EU:s budget. Därför går EU:s gemensamma stöd till Ukrainas försvar i dag via en fond utanför den vanliga budgeten. EU-länderna pytsar in nya pengar, som alla 27 länder måste vara eniga om. Den processen tar tid. I grundfördraget finns även formuleringar om att rådet, alltså medlemsländernas regeringar, om de är eniga kan besluta ”något annat”. EU-kommissionens ansats är att detta kan öppna för försvarsinvesteringar, enligt uppgift till DN.

Läs hela artikeln här: EU nagelfar sitt grundfördrag i jakt på pengar till Ukraina - (DN)

Sanktioner mot kinesiska företag efter stora cyberattacker
USA och Storbritannien riktar sanktioner mot det Kinabaserade företaget Wuhan Xiaoruizhi Science and Technology samt två personer med koppling till den kinesiska regeringen, rapporterar AP. Detta efter en rad skadlig cyberattacker riktats mot bland annat den brittiska valkommissionen samt politiker i båda länderna. Enligt brittiska utrikesdepartement kan cyberattackerna ha resulterat i att uppgifter om flera miljoner brittiska väljare läckt, men försäkrar samtidigt att det inte haft någon inverkan på valprocesserna i landet. Företaget i fråga ska enligt USA:s finansdepartement vara kopplat till kinesiska säkerhetsdepartementet och agerat täckmantel för flera operationer som riktats mot kritisk amerikansk cybersäkerhet, skriver Reuters. En talesperson för kinesiska ambassaden i Storbritannien skriver i ett uttalande att Kina varken stödjer eller tolererar cyberattacker.

Svenskar rekordnegativa i synen på Sverige
Fler än någonsin tycker att utvecklingen i Sverige går åt fel håll – och synen på ekonomin har inte varit så negativ sedan 1990-talet. Det visar den senaste Som-undersökningen från Göteborg universitet. Tre av fyra svenskar anser att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Det är det högsta antalet sedan 2012, då frågan ställdes i den nationella Som-undersökningen.

– Vi frågar inte vad man lägger in i bedömningen. Men jag tänker att det handlar om brottslighet och skjutningar, stigande inflation, höga livsmedelspriser. Den här typen av samhällsförändringar som vi sett bidrar till synen av utvecklingen, säger Annika Bergström, föreståndare för Som-institutet, vid presentationen av undersökningen.

Endast en knapp tiondel anser att utvecklingen går åt rätt håll. Även synen på den svenska ekonomin är dyster. Nästan 90 procent anser att den svenska ekonomin har försämrats de senaste 12 månaderna.

– Det är nästan lika stor andel som i början av 1990-talet när vi hade en stor ekonomisk kris, säger Annika Bergström.

Samma mönster syns vad gäller den egna ekonomin: 45 procent anser att den har försämrats, en ökning från 34 procent året innan. 14 procent tycker att den har förbättrats.

Rysslands anfallskrig mot UkrainaSäkerhet
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist