Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Vecka 49

Finska företag misstänks ha smugglat krigsmateriel till Ryssland
Två finska företag misstänks ha exporterat krigsmateriel till Ryssland, uppger det finska tullverket i ett pressmeddelande. Enligt myndigheten ska bland annat 3 500 drönare ha förts till Ryssland via två företag, finansierade från utlandet. Drönare, halvledarkomponenter och annat krigsmateriel till ett totalt värde av 2,9 miljoner euro, motsvarande 33 miljoner kronor, misstänks ha hamnat i Ryssland via Finland. Det uppger det finska tullverket i ett pressmeddelande. Bakom exporten ligger två finska företag. Ett av företagen uppges ha agerat som upphandlare, med uppgiften att köpa produkter som omfattas av sanktioner. På motsvarande sätt har det andra företaget ansvarat för att leverera försändelserna till Ryssland. Bakom båda företagen står en och samma huvudman. Verksamheten misstänks ha finansierats från utlandet, bland annat av Ryssland.

– Förundersökningen har lett till indikationer på att verksamheten är styrd från Ryssland. Ett stort nätverk av internationella företag har byggts upp, genom vilket verksamheten har finansierats bland annat från Ryssland, säger Hannu Sinkkonen, chef för brottsbekämpning vid det finska tullverket.

Enligt myndigheten misstänks exporten av varorna ha skett vid över 30 tillfällen. Försändelserna ska ha varit adresserade till andra länder, men har egentligen hamnat i Ryssland. Bland annat misstänks närmare 3 500 drönare ha förts till Ryssland via andra länder. Därtill misstänks krigsutrustning ämnad att bekämpa drönare, till ett värde av 350 000 euro, ha exporterats. Utrustningen skulle transporteras till Kazakstan, men misstänks i själva verket ha stannat i Ryssland.

Totalt misstänks sex personer för grovt ransoneringsbrott och export av krigsmateriel, varav en person suttit häktad sedan september.

Rapport: De flesta ryssar stödjer Putins krig
En klar majoritet av den ryska befolkningen stöder president Putins beslut att fortsätta kriget i Ukraina, enligt en ny rapport. Rapporten, gjord av den USA-baserade tankesmedjan Carnegie Russia Eurasia Center och ryska oberoende opinionsinstitutet Levada Center, visar att 75 procent av ryssarna definitivt eller mestadels stöder militärens agerande. 68 procent ställer sig bakom ett fortsatt krig och 22 procent motsätter sig under alla omständigheter en vapenvila. Störst stöd hittar man bland män och äldre personer.

Åsikterna motiveras med saker som att Vi måste avsluta det vi har startat och Vi har redan förlorat för mycket för att sluta nu, endast seger är tillräckligt. Men det finns även kritiska strömningar. 9 procent stöder definitivt inte militären, 29 procent säger sig vara redo att göra eftergifter till Ukraina för att uppnå fred och 22 procent uttrycker starkt stöd för fredssamtal. De sistnämnda menar bland annat att för många ryska soldater dör och att det finns för många offer på båda sidor.

Attacker mot sjöfarten har blivit vanligare efter Hamas terrorattack
Fartyg har attackerats på löpande band i Röda havet sedan Hamas terrorattack den 7 oktober, enligt SvD. Flera misstänkta drönarattacker och explosioner har inträffat i Röda havet sedan Hamas attack mot Israel den 7 oktober. Så sent som i söndags fick det amerikanska stridsfartyget USS Carney assistera tre kommersiella fartyg när de attackerades i Röda havet, enligt den Washingtonbaserade tankesmedjan ISW. USS Carney ska ha avvärjt alla tre drönare som kom ”i riktning mot” fartygen, enligt USA:s centralkommando. Samma dag uppgav Jemens Iranstödda houthirörelse att de attackerat två israeliska fartyg i Röda havet, det ena med hjälp av en drönare och det andra med en robot. Enligt Israel har inget av fartygen någon koppling till landet. Det är inte första gången houthirörelsen uppger att de står bakom attacker i Röda havet under det pågående kriget i Gaza. I slutet av november påstod talespersonen, Yahya Saree, att houthirörelsen hade kapat ett fraktfartyg i Röda havet för att stödja sina ”palestinska bröder i Gaza.”

Kinas kontroll över sällsynta jordartsmetaller och vad den innebär för Sverige
Kina kontrollerar i dag tillgången till många av de mineral och mineralprodukter som anses viktiga för den gröna omställningen i Sverige och andra EU-länder. I mars 2023 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om kritiska råvaror, European Critical Raw Materials Act, som bland annat noterade att de sällsynta jordartsmetaller som brukas inom EU nästan uteslutande raffineras i Kina. Dessa metaller används bland annat för att producera komponenter som är centrala i tillverkningen av elfordon och vindturbiner. Detta näst intill totala beroende av Kina – en ekonomisk och militär stormakt som dessutom varken är demokratisk eller erkänns som en marknadsekonomi av EU – skapar försörjningsrisker för den europeiska tillverkningsindustrin.

EU-kommissionen klassificerade redan 2011 sällsynta jordartsmetaller som ”kritiska” råvaror, dels på grund av deras ekonomiska betydelse och dels eftersom Kinas dominanta ställning i leveranskedjan skapar osäkerhet kring framtida försörjning. 

Läs rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina: Kinas kontroll över sällsynta jordartsmetaller och vad den innebär för Sverige (Kinacentrum).

Riksbankschefen: Gängkriminaliteten ett hot mot svensk tillväxt
Skjutningar och sprängningar kan påverka förtroendet i Sverige, och därmed också förstöra möjligheter till långsiktig tillväxt. Det säger riksbankschef Erik Thedéen i en intervju med Financial Times. Våldsvågen i Sverige riskerar att slå mot Sveriges långsiktiga tillväxt, säger riksbankschef Erik Thedéen i en intervju med Financial Times. I intervjun påtalar han att förtroendet mellan människor och mellan människor och myndigheter har varit en av Sveriges främsta konkurrensfördelar, men om den verkligheten ”kan utmanas” om gängbrottsligheten får fäste.

– Långsiktigt är det ett potentiellt hot mot tillväxtpotentialen i Sverige. Det är ytterligare en anledning till varför vi måste hantera situationen och stoppa utvecklingen. Om du tittar globalt på platser där förtroende saknas så är det typiskt sett i länder som inte har en stark ekonomisk tillväxt, säger Erik Thedéen till Finanial Times. I intervjun tar han också upp kampen mot inflationen, som har visat sig vara mycket svårare att hantera än vad man trott.

Läs intervjun med Erik Thedéen.

Vecka 47

Kinesiska biltillverkare vinner inte längre marknadsandelar i Ryssland
Kinesiska biltillverkare vinner inte längre marknadsandelar i Ryssland, visar siffror från dataanalysbolaget Autostat och konsultfirman PPK, rapporterar Reuters. Bilförsäljningen rasade förra året till följd av att västs sanktioner mot Ryssland. Detta utnyttjades av kinesiska bolag, som innan dess hade en marknadsandel på under tio procent. Men efter det har andelen rusat rejält och uppgick till nästan 53 procent i augusti. Nu har andelstillväxten stagnerat, givet att bolagen hade samma procentandel av marknaden också i september. Siffran omfattar både importerade bilar och de tillverkade i Ryssland. Att de kinesiska bilbolagen inte längre vinner marknadsandelar beror på en återhämtning av den inhemska bilproduktionen.

Turkiskt försvarsbolag i stora Rysslandsaffärer – mitt under kriget
Turkiet har aktivt förhindrat ett svenskt medlemskap i Nato. Samtidigt har ett turkiskt försvarsbolag skickat hundratusentals läderkängor till Ryssland, mitt under anfallskriget i Ukraina, kan DN avslöja. Med ena handen har Turkiet stöttat Ukraina. Med den andra har landets nära relationer till Ryssland kvarstått under det pågående anfallskriget. Dubbelspelet har väckt reaktioner. USA har belagt flera turkiska företag med sanktioner, och varnat landet för att tillåta exporter av känslig teknologi till krigsmakten. Läs hela artikeln här: Turkiskt försvarsbolag i stora Rysslandsaffärer – mitt under kriget (DN)

Danmark kan potentiellt blockera Rysslands oljetankers
Danmark kan komma att få i uppdrag att stoppa ryska tankfartyg som transporterar olja igenom landets vatten, enligt en ny EU-plan. Det rapporterar Financial Times med hänvisning till källor. En tredjedel av Rysslands sjöburna export, motsvarande 1,5 procent av det globala utbudet, går idag genom de danska sunden. Det innebär att varje försök att stoppa dessa leveranser skulle få oljepriserna att stiga och utlösa en potentiell konfrontation med Ryssland. Enligt FT:s uppgifter skulle Danmark rikta in sig på tankfartyg som transporterar rysk olja utan västerländsk försäkring. Väst har sedan invasionen av Ukraina försökt lamslå Rysslands ekonomi men landet, som är världens näst största oljeexportör, har fortsatt att sälja sin olja till världsmarknaderna med hjälp av fartyg baserade och försäkrade utanför den västerländska sfären. Innan kriget gick all rysk oljeexport från Östersjön till Europa, men har sedan dess styrts om till Indien, Kina, Egypten och Turkiet.

Svenska företaget pressades att lämna Kina
Ett svenskt tillverkningsbolag känner sig efter 20 år inte längre välkommet i landet, rapporterar Di. Utländska företag som inte längre passar in i Kinas industriplaner möter en allt mer negativ inställning. Dagens industri rapporterar om ett svenskt tillverkningsbolag som efter 20 år inte känner sig välkommet i landet.

– Vår statliga hyresvärd chockhöjde hyran för att sedan helt säga upp kontraktet för vår fabrik, säger vd till Di.

Läs hela artikeln här: Svenska bolaget berättar hur det drevs bort från Kina (DI)

Om du vill bryta helt med Kina – gör det snyggt
Oavsett om svenska bolag vill minska sitt beroende av Kina, växla upp eller fortsätta som förut måste affärsrisker balanseras mot ekonomiska fördelar på ett helt annat sätt än tidigare, enligt Kinaexperter. ”Väljer du att bryta helt, så gör det snyggt”, råder Kristina Sandklef. Di listar det viktigaste att tänka på. 

Läs hela artikeln här: Kina ökar kraven på svenska företag – viktigt att tänka på (DI)

Sverige flyttar fram positionerna som företagsland
Även i år placerar sig Sverige på förstaplatsen inom EU när det gäller hur gynnsamt företags- och entreprenörsklimatet är och stärker samtidigt sin position i Europa generellt. Det här visar PwC:s rapport Private Business Attractiveness Index, som mäter förutsättningarna för privat företagande och entreprenörskap i ett trettiotal europeiska länder. Rapporten, som tas fram för tredje året i rad, visar att Sverige klättrat från en femteplats 2021, med en totalpoäng på 60,1 till en andraplats med en totalpoäng på 72,1 i år. Endast Schweiz har ett starkare index, vilket gör att Sverige fortsatt ligger högst av EU-länderna, tätt följt av Tyskland.

Sverige placerar sig på topp tio i åtta kategorier och som nummer ett i kategorierna Hälso- och sjukvård samt Hållbarhet och klimat. Två av den områden där utmaningar föreligger är dock makroekonomi samt teknik och infrastruktur. I det sistnämnda rankas Sverige lågt vad gäller cybersäkerhet och stabila leveranskedjor, vilket såklart kan få företag att tveka att etablera sig här, säger Andreas Stranne, skatterådgivare till entreprenörsledda och privatägda företag, PwC Sverige.

Ett av fem svenska företag vet inte om deras digitala möten är säkra
20 procent av de tillfrågade i en ny undersökning svarar att de inte har kontrollerat om deras vanliga trådlösa mötesverktyg är en säker lösning när det gäller cybersäkerhet. Det handlar om IT-chefer i ett tvärsnitt av små, medelstora och stora organisationer i Sverige.

Läs hela artikeln här: Ett av fem svenska företag vet inte om deras digitala möten är säkra - (Aktuell Säkerhet)

Vecka 46

Bonava har slutfört försäljningen av verksamheten i S:t Petersburg och lämnat Ryssland
Bonava har slutfört försäljningen av verksamheten i S:t Petersburg till det armeniska bolaget Star Development LLC. Transaktionen om 50 MEUR är genomförd och Bonava har mottagit betalningen. Detta innebär ett positivt resultat om 564 MSEK efter transaktionskostnader, vilket redovisas i det tredje kvartalet. Transaktionen innebär att Bonava avslutat all verksamhet i Ryssland. Den 3 mars 2022 meddelade Bonava att bolaget fattat beslut om att genomföra en ansvarsfull avveckling av verksamheten i S:t Petersburg. Villkoren i det avtal som ingicks och kommunicerades den 18 oktober 2023 är uppfyllda och köparen har erhållit alla nödvändiga tillstånd. Försäljningen är därmed slutförd och äganderätten till aktierna har nu övergått till det armeniska bolaget Star Development LLC. Köpeskillingen om 50 MEUR betalades den 18 oktober 2023 till Bonavas bankkonto i Sverige.

Verksamheten i S:t Petersburg har sedan det tredje kvartalet 2022 redovisats som tillgångar som innehas för försäljning. Nettotillgångarna i verksamheten skrevs ned till noll under det fjärde kvartalet 2022. Baserat på resultatet av försäljningen har tidigare genomförda nedskrivningar av nettotillgångar återförts med 564 MSEK. Denna post redovisas i det tredje kvartalet under ”Periodens resultat från verksamhet under avveckling”, i stället för i det fjärde kvartalet som tidigare angivits. Efter avyttringen har Bonava ingen närvaro eller några åtaganden kvar i Ryssland.

Svenska företag samlas i mässa för Ukrainas framtid
På mässan Rebuild Ukraine i Warszawa samlas 47 företag och organisationer med internationella branschkollegor för att diskutera Ukrainas återuppbyggnad, skriver Ny Teknik. Eventet som pågår mellan 13-15 november kommer att husera 550 företag från 28 länder. Det blir den största internationella mässan för näringsliv, intresseorganisationer och politiker som engagerar sig i Ukrainas framtid. Svenska paviljongen arrangeras av Ny Teknik och konsultföretaget Forever Sustainable. Bland de svenska företagen finns Alfa Laval, Sandvik, Scania, Afry, Sweco, Nibe, Nexer, Medicover, EF och det svenska dotterbolaget till globala Siemens Energy.

– Svenska ingenjörsföretag har massor att bidra med när Ukraina ska byggas upp. Så det kändes självklart för oss att starta paviljongen och engagera svensk industri, säger Thomas Peterssohn, vd och chefredaktör på Ny Teknik, som är på plats i Warszawa.

Cyberangrepp mot företag
IPSOS har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning om cyberangrepp mot företag. Resultatet visar att 28% av företagarna har utsatts för cyberangrepp under de senaste 12 månaderna. Knappt en av fyra cyberangrepp fullbordades. De allra flesta cyberangrepp skedde genom mail, näst vanligast var angrepp via extern attack (system). Nästan samtliga företag som har utsatts för cyberangrepp det senaste året har utsatts för phishing. En fjärdedel av företagen har en cyberförsäkring, endast 6% av företagen som har försäkring har använt den under det senaste året. Nästan två av tre företag som inte har en cyberförsäkring har inte heller diskuterat att skaffa en sådan. De flesta företag bedömer att de investerat mindre än 100 000 kr i cyber under de senaste 12 månaderna. En fjärdedel av företagen anger att deras cyberbudget kommer öka de kommande 12 månaderna, drygt en tredjedel bedömer att cyberbudgeten kommer vara densamma. Två av tre företag genomför någon slags utbildningar/kompetenshöjande aktiviteter bland personalen angående cybersäkerhet.

Hälften av företagen har en välkänd planering för hur verksamheten fortlöper om IT-systemet slås ut. Mycket få företag har sökt hjälp hos myndigheter under pågående cyberangrepp och enbart en tredjedel av företagen som utsatts för cyberangrepp har polisanmält det i efterhand. Två av fem företag har inte polisanmält cyberangrepp eftersom de inte har något förtroende för att brottet kommer att utredas. Knapp en tredjedel av företagen tycker att cybersäkerheten är ett statligt ansvar, en stor andel är osäkra.

Europa halkar efter – stort behov av el och infrastruktur
Sveriges och Europas ekonomi halkar efter USA och Kina, och nu krävs det krafttag för att vända utvecklingen. Det menar Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg, som i en lång intervju med Göteborgs-Posten lyfter behovet av nya satsningar på el och infrastruktur. Våld, koranbränningar och ”fake news”-kampanjer har bidragit till att bilden av Sverige i andra länder har fått sig en törn. Något vi måste bli bättre på att hantera, säger Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg i en intervju med Göteborgs-Posten.

– Men jag upplever inte att det är en stark fråga i dag, rent kommersiellt. Jag upplever inte att det ändrar mönstret i samarbetet med utländska kunder, samtidigt hjälper den inte, konstaterar han. Wallenberg uppger att han är oroad för inte bara Sveriges utan hela Europas ekonomiska utveckling, som har halkat efter USA och Kina det senaste decenniet. En svag tillväxt innebär färre jobb, mindre skatteintäkter och därmed ökade svårigheter att finansiera välfärden.

– Om du tittar på USA och Europas ekonomiska utveckling de senaste femton åren så var den lika stor 2008. I dag, 15 år senare så är USA:s BNP 25 procent större. Framåt anser Jacob Wallenberg att det är av stor vikt att inflationen går ner, men också att Sverige får fart på satsningarna på infrastruktur och ny energi.

Vecka 45

Rekordimport av rysk gas trots sanktionerna
EU-länderna importerade ungefär lika mycket rysk flytande naturgas, så kallad LNG-gas, från januari till september i år, som under samma period förra året – trots kriget i Ukraina, och trots att man samtidigt klubbat en lång rad ekonomiska straffåtgärder för att skada rysk ekonomi, enligt SvD som refererar till en rapport från Institutet för energiekonomi och finansiell analys (IEEFA). Några EU-länder sticker dessutom ut för deras kraftigt ökade importer av LNG. Det visar en rapport från Institutet för energiekonomi och finansiell analys (IEEFA), en amerikansk tankesmedja, som bevakar både import- och exportströmmar för LNG-gas och nya LNG-terminaler i världen.

Efter den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 lovade de 27 EU-länderna att minska beroendet av ryska, fossila bränslen, som är Rysslands i särklass största exportvara. Hittills har EU klubbat elva sanktionspaket, som bland annat innebär att man nästan helt strypt importen av rysk gas och olja, till EU. Man har också stoppat importerna av oljeprodukter som diesel. Men medan importen av rysk gas genom pipelines störtdykt så har importen av gas i flytande form ökat. LNG-gas har inte inkluderats i något av sanktionspaketen mot Ryssland.

De största importörerna av flytande naturgas i EU är Spanien, Belgien och Frankrike. De första två, Spanien och Belgien, ökade bägge två importen av LNG-gas från Ryssland med 50 procent under perioden januari-september i år. Frankrike ökade sin import med hela 40 procent, enligt IEEFA-rapporten. Spanien säljer dessutom vidare stora volymer importerat LNG-gas till andra länder inom EU – som därmed riskerar, medvetet eller omedvetet, att köpa hem rysk LNG via Spanien. Ungefär 27 procent av Spaniens importerade LNG för denna period kom från Ryssland. Belgien förlitade sig på Ryssland för hela 37 procent av sin LNG. Frankrike å sin sida importerade 15 procent av sin LNG från Ryssland. I september uppmanade EU:s energikommissionär, estniskan Kadri Simson, alla EU-länder att sluta köpa rysk LNG.

– Vi kan och måste minska ryska LNG-exporter för att till slut fasa ut dem helt, sade Kadri Simson i Bryssel.

I veckan publicerade också det europeiska nätverket med grävande journalister Investigative Europe siffror över EU-ländernas import av det som kallas ”kritiska” eller ”strategiska” råvaror, från Ryssland. Dessa flödar enligt granskningen fortfarande fritt från Ryssland till Europa, EU-länderna importerar bland annat rysk koppar och aluminium. Den tysk-franska flygplanstillverkaren Airbus och andra europeiska företag köper fortfarande titan och nickel från företag vars ägare står nära Kreml mer än ett år efter invasionen, kan Investigate Europe avslöja. Råvarorna kan också säljas bakom en rökridå av dotterbolag och filialer. Världens största titanproducent, ryska Vsmpo-Avisma sålde titan till EU till ett värde av närmare 3,5 miljarder kronor mellan februari 2022 och juli 2023, via sina tyska och brittiska filialer. Vsmpo-Avisma är delägt av Rysslands statliga försvarskonglomerat, Rostec. Styrelseordförande för både Vsmpo-Avisma och Rostec är Sergej Tjemezov, en nära allierad till president Vladimir Putin. De båda var KGB-officerare i Östtyskland samtidigt, på 80-talet. Mellan mars 2022 och juli i år importerade Europa kritiska och strategiska råvaror från Ryssland till ett värde av 13,7 miljarder euro (omkring 160 miljarder kronor), enligt data från EU:s statistikbyrå Eurostat och EU:s gemensamma forskningscenter.

MSB: Flera lärdomar att dra från Ukraina
Sverige har mycket att lära av Ukraina för att bygga upp ett motståndskraftig civilförsvar. Det konstaterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i en delrapport till regeringen. MSB föreslår bland annat satsningar på ett tätare samarbete mellan räddningstjänst och Försvarsmakten, stärkt cybersäkerhet och bättre beredskap för att ta emot internationellt stöd i händelse av krig. Rekommendationerna kommer som en del av uppdraget ”Erfarenheter och lärdomar från kriget i Ukraina”, som ska slutredovisas i juni nästa år.

Det ryska anfallskriget i Ukraina drabbar hela samhället. Förutom att civilbefolkningen drabbas direkt av de ryska attackerna lider människorna av förstörd infrastruktur, elförsörjning, livsmedelsförsörjning och välfärd. ”Men Ukraina har uppvisat en försvarsvilja och en motståndskraft som få på förhand hade förväntat sig. För det svenska civila försvaret finns flera lärdomar att dra”, skriver MSB i delrapporten. Enligt myndigheten är till exempel ett förberedande samarbete mellan räddningstjänsten och Försvarsmakten i Sverige nödvändigt för att minska riskerna för räddningspersonal i områden där strider pågår. Det finns också ett behov av att utveckla den svenska förmågan att röja oexploderad ammunition och minor.

När det gäller cyber- och informationssäkerhet kan ett anfall mot Sverige, precis som i Ukraina, mycket väl föregås av ett kraftigt ökat antal cyberangrepp. Svenska aktörer bör därför planera för utökade hotbildsscenarier, anser MSB. Sverige bör även se över hur samhällsviktig information kan lagras säkert. Internationellt stöd i olika former har varit livsviktigt för Ukraina. Där behöver Sverige planera och öva för att effektivt kunna ta emot och distribuera stöd vid en eventuell kris. ”Här finns viktiga lärdomar att hämta från Ukrainas och Polens arbete med logistiska hubbar och samarbete med civilsamhället”, skriver MSB. Exempel på hubbar är de regionala mottagningscenter för humanitär hjälp som Ukrainas regering upprättat i samarbete med civilsamhället.

MSB presenterade nyligen i en annan rapport en prioritering för åtgärder för att bygga upp det civila försvaret under perioden 2025–2030. Enligt myndighetens beräkningar kommer det att kosta runt 20 miljarder kronor per år för att komma nära målet om ett modernt och uthålligt civilförsvar.

Hägglunds: Nej till produktion i Ukraina
Ukraina lovordar svenska Stridsfordon 90 och vill ha egen produktion på ukrainsk mark. Men företaget bakom stridsfordonet säger nej – så länge fullskaligt krig råder. ”Vi skulle bli en måltavla” säger Tommy Gustafsson-Rask, vd för Hägglunds i en intervju med SvD. Tunga ukrainska regeringsföreträdare har hyllat svensktillverkade Stridsfordon 90 – med det internationella namnet CV90 – som ”världens bästa” stridsfordon. Sverige har donerat ett 50-tal stridsfordon till Ukraina som sedan en tid är i tjänst på slagfälten.

Men Ukraina vill ha mer. När president Volodymyr Zelenskyj träffade statsminister Ulf Kristersson under sensommaren undertecknades en avsiktsförklaring som öppnar för produktion av CV90 på plats i Ukraina. En tid senare kom dåvarande biträdande försvarsministern Hanna Maljar med ett nytt utspel om att 1 000 stridsfordon ska produceras för den ukrainska armén. Vid ett besök i Sverige nyligen uppmanade Oleksandr Kamyshin, minister för strategisk industri i Ukraina, länderna i väst att etablera försvarsindustri i landet. Kamyshin nämnde specifikt CV90, som tillverkas av stridsfordonstillverkaren BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik.

– De hjälper till att rädda vårt folk och hjälper oss att få ut ryssarna. Produktion av CV90 i Ukraina ligger alltjämt långt bort. För att det ska bli verklighet krävs det att Hägglunds i Örnsköldsvik, underleverantörer och moderbolaget BAE Systems vill det. Så är inte fallet i dagsläget, meddelar Tommy Gustafsson-Rask, vd för Hägglunds.

– Jag ser framför mig att vi på längre sikt kan dra igång produktion i Ukraina. Men då måste säkerhetssituationen bli annorlunda.– Ett fullskaligt krig med räckviddsbekämpning pågår i Ukraina. Om vi börjar sätta upp en fabrik skulle vi, enligt min bedömning, bli en tydlig måltavla. Jag tror inte att det skulle bli lyckosamt. Det krävs mer stabilitet. Antingen att det blir en vapenvila eller att kriget är slut och förhoppningsvis vunnet. Så i nuvarande läge är produktion i Ukraina inte aktuellt?

– Nej. En konkurrent på försvarsmarknaden är tyska försvarsjätten Rheinmetall. Företaget har tecknat ett samarbete med den ukrainska statliga försvarskoncernen Ukroboronprom – med målet att bygga stridsvagnar och andra militära fordon i Ukraina. Hägglunds moderbolag BAE Systems har öppnat ett kontor i Kiev.

Tommy Gustafsson-Rask, som är gammal officer, känner stolthet över att stridsfordon från Örnsköldsvik rullar i Ukraina. Samtidigt beskriver han det hela som en balansgång. Avsiktsförklaringen om produktion mellan Sverige och Ukraina, som inte är juridiskt bindande, betraktar Gustafsson-Rask som ”en längre resa”.

– Det är en intention och vi ska göra allt vi kan för att stötta Ukraina. Men det måste vara praktiskt genomförbart med rimliga risker. Den dag kriget är vunnet måste Ukraina återinvestera och bygga upp sin försvarsmakt igen. Det är väl i det läget som det kan vara möjligt med en produktion.

Betydelsen av en snabbare järnvägsförbindelse mellan Oslo-Stockholm för totalförsvaret och försvarsindustrin
En ny rapport belyser vikten av fungerande järnvägslänkar mellan Oslo och Stockholm för Sveriges totalförsvar och försvarsindustri. Rapporten betonar att stråket, som sträcker sig i östvästlig riktning över Sverige och Norge, utgör en kritisk resurs för såväl totalförsvaret som försvarsindustrin i båda länderna.

– Det här understryker vikten av att investera i förbättringar av järnvägsförbindelsen mellan Oslo och Stockholm, både för att Sveriges totalförsvar och försvarsindustri. Rapporten visar på att en sådan investering skulle öka redundansen och minska sårbarheten, vilket är kritiskt för att trygga landets säkerhet och förmåga att reagera vid olika typer av kriser, säger Jonas Karlsson, VD Oslo-Sthlm 2.55.

I stråket jobbar över hälften av de sysselsatta inom totalförsvaret i Sverige. Därtill kommer alla anställd i Norge och Osloregionen. Stråket är redan utpekat som av existentiell betydelse för både Sverige och Finland i tidigare försvarsbeslut i Sverige. Dessutom har stråket en unik position inom svensk försvarsindustri. Företagen i stråket har en stark regional förankring och befinner sig i kraftig tillväxt och har stora rekryteringsbehov framöver.

– En bättre järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm skulle stärka hela Nordens försvarsförmåga. Sveriges och Finlands NATO-inträde påverkar försvarsplanering i Norge och hela Norden. Företrädare för norska försvaret pekar t ex på att vi behöver gå från att tänka nord-syd till att tänka öst-väst i mycket högre utsträckning, säger Jonas Karlsson.

Försvarsmakten är beroende av järnvägen för längre förflyttningar. En förbättrad järnväg mellan Oslo och Stockholm möjliggör snabb förflyttning av materiel och trupp. Och det handla om så stora volymer att vägförbindelser inte räcker. En ny järnvägslänk över gränsen skulle öka kapaciteten och minska sårbarheten. Järnvägen spelar en avgörande roll vid behov av att ta emot stöd via Norge i form av materiel och personal, men också transferera stöd vidare till Finland och Baltikum.

– Vi har länge pratat om att en bättre järnvägsförbindelse mellan Oslo-Stockholm skulle stärka både Sverige och Norge ekonomiskt samt att det kraftigt skulle minska vår klimatpåverkan. Men med det försämrade säkerhetsläget i Europa är det tyvärr uppenbart att det blivit ännu mer angeläget och akut att utveckla förbindelsen nu, avslutar Jonas Karlsson.

Rapporten pekar på tydliga brister i dagens järnvägslänk, inklusive låg tillförlitlighet och långa restider på grund av kapacitetsproblem och kurviga sträckningar som inte går den mest direkta vägen. Förbättringar i järnvägsinfrastrukturen mellan Oslo och Stockholm har en dubbelt positiv inverkan på totalförsvaret genom att stärka det i fredstid och underlätta förflyttningar av materiel, förnödenheter, personal och civilbefolkning vid kris eller krig.

Kinesiska techjättar bakom allt fler säkerhetspatent
Allt fler kinesiska techföretag letar sig in på listan över de techjättar som har flest cybersäkerhetspatent. Det rapporterar Nikkei Asia, som konstaterar att sex av tio företag på listan över globala patentinnehav inom cybersäkerhet nu är kinesiska. Det är bland annat Huawei och Tencent som finns på listan, som Nikkei har sammanställt i samarbete med det amerikanska företaget Lexisnexis.

I sammanställningen har Nikkei och Lexisnexis tittat på patent registrerade i 95 länder och regioner. Amerikanska IBM toppar däremot listan med sina 6 363 patent. På andra plats kommer Huawei med 5 735 patent, medan Tencent placerar sig som trea med sina 4 803 patent. CNBC skriver att Kinas inhemska techföretag på senare år har tvingats bli bättre på en rad teknikområden, till följd av spänningarna mellan USA och Kina.