Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Vecka 17

Så stryper Kina exporten – risk för kris i Europa
Mitt i handelskriget utnyttjar Kina sin totala marknadsdominans av kritiska råvaror. Nu kan även Europa och Sverige drabbas hårt, varnar Maria Sunér, vd på Svemin. ”Det blottar tydligt vår sårbarhet och vårt beroende av Kina”, säger hon till TN. Det pågående handelskriget är i full gång och tullhoten skapar panik globalt. Som en del i detta har Kina infört nya exportrestriktioner på sju sällsynta jordartsmetaller. Det handlar om Yttrium, Dysprosium, Terbium, Samarium, Gadolinium, Lutetium och Skandium som nu endast kan exporteras till USA med särskilt tillstånd. Skandium finns även med på EU:s lista över mineral och metaller som bedöms vara kritiska och strategiska för vårt samhälle och välfärd. Skandium används främst inom flyg- och rymdteknik och i dagsläget finns det ingen produktion inom EU. Alla de sju utpekade jordartsmetallerna är avgörande för bland annat tillverkning av elbilar, försvarssystem, flygplansmotorer och elektronik. Att införa exportrestriktioner innebär att exporten av de utpekade metallerna nu kräver särskilda licenser från det kinesiska handelsministeriet.

Läs hela artikeln: Larmet: Så stryper Kina exporten – risk för kris i Europa: ”Lämnat walkover” (Tidningen Näringslivet)

Gemensam planering för försörjningsberedskap med Finland
Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att inleda förberedelser för en gemensam planering för försörjningsberedskap med Finland. Myndigheten ska:

• Utifrån det samarbete som redan finns mellan Sverige och Finland inleda förberedelser för en gemensam planering inom området försörjningsberedskap.
• Genomföra en översyn av försörjningsberedskapsavtalet mellan Sverige och Finland (SÖ 1992:73, Avtal med Finland om ekonomiskt samarbete i internationella krislägen), som undertecknades den 10 november 1992. Myndigheten ska analysera om det finns behov av att avtalet uppdateras och i förekommande fall lämna förslag till ändringar som kan utgöra underlag inför eventuella kommande förhandlingar av ett nytt avtal.
• Se över möjligheten att stärka och utvidga samarbetet kring försörjningsberedskap även med övriga nordiska länder.
• Återkomma med förslag till hur en gemensam planering kan genomföras.
• Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 november 2025.

Energibolaget varnar för instabilitet
Louise Hahn, vd för Mind Energy, varnar för att företagen behöver förbereda sig för ännu mer extrema prisrörelser på el och energi framöver. ”Vi har ännu inte fått känna på vad en kall vinter innebär”, säger hon till TN. Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina drog i gång 2022 har energipriserna i Europa blivit mycket volatila – vilket också förvärrats av att Tyskland valt att stänga ned sin kvarvarande kärnkraft samt till viss del även kolkraft, förklarar Louise Hahn, vd och koncernchef för energibolaget Energi Danmark som nu bytt namn till Mind Energy. Även om energipriserna redan nu är väldigt volatila, finns sannolikt ännu mer utmanande situationer att vänta framöver, menar Louise Hahn. Hittills har vi i Europa nämligen haft tur med vädret. Vår rekommendation är att företagen tittar på sin totalkostnad för energi och ser hur det påverkar deras nettovinst över flera år, så att de kan förstå hur olika pris- och hedgingstrategier påverkar i olika marknadsscenarier. Och de som i nuläget inte hedgar borde definitivt överväga det åtminstone delvis, eftersom det kan röra sig om betydande minskningar i energipriserna.

Läs hela artikeln: Energibolaget varnar för instabilitet: ”Kommer bli extrema priser”

Trendbrottet: Rederijätten flaggar svenskt
Sveriges största tankrederi Stena Bulk planerar att flytta upp till fem av sina största fartyg till svensk flagg,Det är ett trendbrott efter decennier av utflaggning inom svensk sjöfart och hänger samman med både förbättrade villkor i Sverige och försämrat geopolitiskt läge.Konkret handlar det om att ändra flaggstatus på upp till fem av rederiets så kallade Suezmax-fartyg och som i dag seglar under cypriotisk flagg. De är tankfartyg på vardera cirka 81 000 tons bruttodräktighet (ett mått so skriver Di. m baseras på fartygets totala inneslutna volym) och används i dag av Stena för främst transport av råolja mellan olika destinationer runt om i världen.

Läs hela artikeln: Stena flaggar svenskt

Uppdrag till Försvarsmakten om samverkan gällande teknikinfrastruktur
Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att genomföra en kartläggning och analys i syfte att se över möjligheterna till ökad samverkan mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och RISE Research Institutes of Sweden AB gällande teknikinfrastruktur. Analysen ska även föreslå åtgärder gällande hur näringslivet, med särskild tonvikt på små- och medelstora företag på en framväxande försvarsmarknad, kan ges ökade möjligheter och förutsättningar att nyttja teknikinfrastrukturen i syfte att främja försvarsinnovationer genom att bland annat testa prototyper. Sådana åtgärder kan exempelvis innebära att samlat informera näringslivet om relevanta teknikinfrastrukturer.I uppdraget ska säkerhetsöverväganden redovisas, bland annat gällande hinder och möjligheter för privata företag att nyttja teknikinfrastruktur samt eventuella konsekvenser av att militära organisationer använder civila teknikinfrastrukturer. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och RISE Research Institutes of Sweden AB. Det ska redovisas samlat till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 november 2025.

Vecka 16

Cyberattacker rusar globalt - Sverige sticker ut i Europa
Check Point Research släpper sin rapport om cyberattacker för Q1 2025, där det framkommer att cyberattacker ökar med nästan 50 procent globalt och ransomware-attacker ökar med 126 procent, i jämförelse med samma kvartal 2024. I Sverige ökar cyberattackerna med 75 procent jämfört med samma period.Utbildning var den sektor som var värst drabbat världen över under Q1 2025, med ett genomsnitt på 4484 attacker varje vecka - en häpnadsväckande ökning med 73 procent jämfört med föregående år. Myndigheter följde efter med en ökning på 51 procent och telekommunikation är hack i häl i antalet attacker, men hade den största procentuella ökningen med hela 94 procent. Digitaliseringen av dessa branscher, kombinerat med deras närhet till allmänheten, gör dessa sektorer inom kritisk infrastruktur till attraktiva mål för cyberkriminella aktörer. Även ransomware-attacker fortsätter att öka, där rapporten visar en ökning med 126 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Nordamerika utsattes för majoriteten av dessa attacker (62 procent) - men Europa låg på en andraplats med 21 procent.

Cyberattacker mot energisektorn ökar kraftigt
Cyberhoten mot Europas energiförsörjning ökar i både omfattning och allvar, skriver Aktuell Säkerhet. En ny rapport från cybersäkerhetsföretaget Knowbe4 visar att antalet attacker mot kritisk infrastruktur inom energi- och försörjningssektorn mer än fördubblats under en tvåårsperiod – och fortsätter att öka. Rapporten, med titeln Kan cyberattacker släcka ljuset i Europa, publicerades den 9 april och pekar på en växande sårbarhet i takt med att energisektorn digitaliseras, elektrifieras och blir alltmer beroende av uppkopplade system. Det ökande antalet incidenter kopplas bland annat till en ökad användning av förnybar energi, geopolitisk osäkerhet samt bristande rapportering och detektering av intrång.

Därför döms skattehöjningar ut för att finansiera försvaret – ”Direkt tillväxthämmande”
Kostnaden för försvaret väntas öka kraftigt de kommande åren, och politiken är oense om finansieringen. Samtidigt varnar ledande ekonomer för att höjda skatter kan få motsatt effekt. ”Man pratar i generella termer om beredskapsskatt, men inte om vem som ska betala den”, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, till TN.Både Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, och Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att det är ett klokt beslut att låna pengar till den initiala upprustningen. De pekar båda på att Sveriges låga statsskuld möjliggör att vi kan ta lån till låga räntor, och att även ett lån på en så stor summa som 300 miljarder därmed inte behöver påverka Sveriges statsskuld i någon större omfattning. Sven-Olov Daunfeldt menar att det finns fyra olika alternativ för att hantera den situationen. De alternativen är ökade skatter, omprioriteringar i statens utgifter, fortsatta lån och det som han redan har varit inne på: Ökad tillväxt. – Det är de fyra du har att jobba med. Och det är klart att tillväxt är det av alternativen som har så många andra positiva effekter på hela samhället. Så det är ju gärna den vägen man vill gå. Svenskt Näringsliv föreslog nyligen att staten skulle införa ett tillväxtmål på 2,5 procent om året fram till 2035. Med en sådan utveckling skulle bara tillväxten i sig resultera i 80 miljarder extra att lägga på försvaret, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

Läs hela artikeln: Därför döms skattehöjningar ut för att finansiera försvaret – ”Direkt tillväxthämmande” (TN)

Därför slår tullarna hårdare än du tror – ”Liknande pandemin”
USA:s tullar riskerar att påverka fler än bara exportföretag. Leveranskedjor och underleverantör är särskilt sårbara, varnar Theodora Papadimitropolou på data- och analysföretaget Dun & Bradstreet. ”Även om ett företag inte direkt handlar med exempelvis Kina eller USA, kan deras leverantörers leverantörer göra det”, säger hon till TN.Dun & Bradstreet pekar ut läkemedelsindustrin, stålindustrin, och bilindustrin som de mest sårbara. Dels för att Donald Trump aviserat högre tullar på de två sistnämnda, dels för att det är branscher som är beroende av globala leveranskedjor.

Läs hela artikeln: Larmet: Därför slår tullarna hårdare än du tror – ”Liknande pandemin” (TN)

Regeringen ger MSB i uppdrag att upprätta en gemensam planering för storskalig utrymning tillsammans med Finland
Regeringen har den 16 april beslutat att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att samverka med relevanta motparter i Finland för att upprätta en gemensam planering för gränsöverskridande storskalig utrymning. I uppdraget ingår att planera för att kunna genomföra övningar för att stärka operativ beredskap och samordning vid massevakuering i händelse av allvarliga krissituationer eller ett väpnat angrepp eller hot om väpnat angrepp mot Finland eller Sverige. I uppdraget ingår vidare att analysera och redovisa möjligheten till samarbete mellan Sverige och Finland gällande materialförsörjning inom räddningstjänst och befolkningsskydd under höjd beredskap och ytterst krig.

Uppdrag att stärka det civila försvarets förmågeutveckling för att hantera incidenter kopplade till undervattensinfrastruktur
Regeringen beslutar att MSB, Statens energimyndighet, Affärsverket svenska kraftnät, Post- och telestyrelsen, Polismyndigheten och Kustbevakningen i samverkan ska vidta åtgärder för att stärka förmågan att upptäcka och rapportera incidenter och störningar på undervattensinfrastruktur för energiförsörjning respektive elektroniska kommunikationer till och från Sverige som kan innebära risk för påverkan på samhällsviktig verksamhet. Bland annat genom att stärka myndighetens förmåga att utan dröjsmål upptäcka incidenter och störningar; ta fram en samlad bild på nationell nivå över utvecklingen av förekomsten av störningar; utveckla förmågan att under pågående händelsehantering lämna en tvärsektoriell samlad lägesbild på nationell nivå. MSB ska sammanställa redovisningen av uppdraget och senast den 25 juni 2025 lämna myndigheternas samlade redovisning till Regeringskansliet.

Tydligt ingångsvärde i juni om Sveriges militära förmågor
I slutet av juni kommer de europeiska Natomedlemmarnas försvarsministrar träffas i Hauge. Där ska man presentera alliansens förmågeplan för de europeiska medlemsländerna, alltså vilka militära förmågor som de olika länderna ska prioritera. Bakgrunden är att Nato presenterade en ny försvarsplan 2023 där man tog särskild hänsyn till hur man ska svara på en eventuell rysk attack. Då uppdagades det att flera av de militära förmågorna som krävs för det hade stora brister. Nato pekade bland annat på en otillräcklighet inom luftförsvaret, en brist på långdistansmissiler samt en otillräcklig ammunitionstillverkning. Man lyfte också fram avsaknaden av en säker digital kommunikation på slagfältet. Tanken är att Nato på mötet i sommar ska ge besked om hur man ska tackla de här bristerna, och vilka områden och kapaciteter som medlemsländerna ska fokusera på. Här förväntar man sig också en diskussion om en höjning av medlemsländernas Nato-avgift.

Regeringen satsar på beredskapsstrukturen i vårbudgeten
I vårändringsbudgeten för 2025 presenterar regeringen flera satsningar på den civila beredskapen. Det handlar om att stärka beredskapsstrukturen, säkerställa tillgången på samhällsviktig information och stärka samhällets motståndskraft mot desinformation. Ett antal myndigheter föreslås tilldelas totalt 16 miljoner kronor, bland annat inom kulturområdet.Behovet av beredskapsmyndigheter inom kulturarvsområdet har blivit alltmer uppenbart sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, där riktade attacker mot kultur- och kulturarvsinstitutioner och historiska monument är en del av den ryska krigföringen. Det är viktigt att öka takten på digitaliseringen av statens arkivhandlingar, dels för att öka mängden data som kan användas för att träna svenska språkmodeller, dels för att säkerställa tillgången till samhällsviktig information i händelse av kris eller krig. Regeringen föreslår därför att Riksarkivets förvaltningsanslag tillförs 10 miljoner kronor under 2025.I syfte att stärka samhällets motståndskraft mot desinformation föreslår nu regeringen att ytterligare 2 miljoner kronor ska tillföras under 2025. Med dessa medel ska Mediemyndigheten fördjupa AI-inriktningen i sitt arbete med medie- och informationskunnighet för hela befolkningen.

Miljötillstånd stoppar vapenleveranser till Ukraina
Bofors Testcenter är redo att skala upp verksamheten i och med Europas upprustning. Men att få tillstånd från Länsstyrelsen tar flera år. På Bofors Testcenter provskjuts ammunition och system för civilt och militärt försvar. Sedan Rysslands fullskaliga krig i Ukraina bröt ut har det blivit ett stort tryck på anläggningen, och provskjutningstiderna är till stor del uppbokade för 2026 och även redan nu delar av 2027.Därför var det ett glädjande besked när en segdragen tvist med Länsstyrelsen i Mark- och miljödomstolen nyligen avgjordes. Den nya domen innebar att skjutverksamheten förlängdes en timme fram till 19 på kvällarna samt att testskjutning får ske även under tio helger och 20 vardagskvällar per år. Men nu väntar nästa tillståndsbekymmer för anläggningen. 2022 beslutade Länsstyrelsen att de fick utökad skjutkapacitet från 13 000 till 25 000 skott per år. I och med den nya situationen i Europa kommer Bofors Testcenter i närtid att ansöka om att få öka den kapaciteten kraftigt. Men det är en process som kommer att ta tid; den tidigare ansökan godkändes först efter fyra år, på grund av överklaganden.

Läs hela artikeln: Miljötillstånd stoppar vapenleveranser till Ukraina – ”Gör jätteont” (TN)

Vecka 15

Kortare miljöprocesser ger mer försvarsförmåga
Regeringen har beslutat om de miljötillståndsärenden som rör verksamhet på Försvarsmaktens övningsfält, skjutfält och flygplatser. Vissa ärenden har väntat på beslut i över ett decennium. Besluten är ett viktigt steg mot en ökad försvarsförmåga. Möjligheterna att använda drönare i övningsverksamheten utökas samtidigt vilket är bra för vår försvarsförmåga.

Läs hela artikeln: Kortare miljöprocesser ger mer försvarsförmåga (Regeringen.se)

Tyskt tryck för att återstarta Nord Stream
Företrädare från flera tyska politiska partier, däribland den blivande regeringsbildaren CDU/CSU, vill undersöka möjligheten att reparera Nord Stream för att kunna återuppta importen av rysk gas. Utspelen välkomnas av landets ytterkantspartier som länge krävt samma sak.Den inrikespolitiska debatten om Nord Stream har tagit ny fart efter att CDU-ledamoten Thomas Bareiss offentligt öppnat upp för att återuppta driften så fort en vapenvila i Ukrainakriget nåtts. Han pekade samtidigt på möjligheten att låta USA drifta gasledningen. Utspelet fick snabbt stöd av flera andra CDU-politiker, bland annat Jan Heinisch, som har en central roll i förhandlingarna om den tillträdande regeringens energipolitik. Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov har tidigare bekräftat att Nord Stream är en del av de pågående förhandlingarna med USA och att flera amerikanska investerare uttryckt intresse för att köpa projektet.

Läs hela artikeln: Tyska politiker vill återuppta rysk gasimport (Energimarknaden)

85 miljoner kronor för att öka förmågan i det civila försvaret
Vid sidan av de tidigare stora satsningarna på det civila försvaret genomförs i vårändringsbudgeten ett antal förstärkningar under 2025. Utöver ett hybridpaket för att stärka bl.a. Kustbevakningen genomförs nu ytterligare satsningar, bland annat:

• Ökad ekonomisk motståndskraft och skydd av kulturarv: Vid höjd beredskap behöver försörjningen av varor och tjänster och upprätthållande av handel med omvärlden säkerställas. Det är nödvändigt för landets finansiella stabilitet. Även kulturinstitutionernas roll behöver stärkas. Regeringen avser därför utse följande myndigheter till beredskapsmyndigheter: Tillväxtverket, Boverket, Sveriges geologiska undersökning, Kommerskollegium., Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet. Genom omfördelning av tidigare anslagna medel tilldelas dessa myndigheter sammanlagt 20 mnkr.
• Ökad förmåga inom signalskydd: Civila beredskapsaktörer är i behov av signalskydd för att säkerställa och bibehålla förmåga till säker kommunikation. MSB tilldelas 30 mnkr för investeringar i nya system samt för att förmedla signalskyddssystem till civila aktörer.
• Pilotprojekt för stärkt innovation: Den snabba teknikutvecklingen medför behov av ökad innovationsförmågan i det civila försvaret, ett arbete som måste genomföras med näringslivet. Vi föreslår därför att MSB tilldelas 5 mnkr till ett pilotprojekt för att utforska ny teknik och samarbeten kopplat till stärkt innovationsförmåga.

Första affären med stöd av exportkreditgarantierna för Ukraina
Exportkreditnämnden har ställt ut den första exportkreditgarantin till Ukraina inom ramen för regeringens särskilda initiativ. Garantin ställdes ut till ett svenskt litet/medelstort företag (SME). Exportkreditnämnden (EKN) har ställt ut den första exportkreditgarantin inom ramen för förordningen om särskilda exportkreditgarantier för Ukraina. Det innebär att företaget mot en avgift försäkras mot eventuella förluster i affären. EKN räknar med att fler garantier ställs ut i närtid. Förordningen om särskilda exportkreditgarantier för Ukraina trädde i kraft i februari 2024 och är en del av regeringens arbete med att underlätta för svenska företag att bidra till Ukraina. Målet är att fler företag ska kunna exportera till landet och därmed bidra till en hållbar uppbyggnad. Exporterande företag kan ansöka om särskilda exportkreditgarantier hos EKN för affärer som bidrar till ekonomisk och samhällelig utveckling och välfärd i Ukraina. I budgetpropositionen för 2025 sattes garantiramen till 888 miljoner kronor för särskilda exportkreditgarantier för Ukraina.

Oljeprisfallet en käftsmäll för Putin
Oljeprisraset är en käftsmäll för den ryska krigsekonomin och en krockkudde för Europa, skriver Di. För president Trump är det ett tveeggat svärd. Oljepriset Brent handlades den 10 april under 59 dollar per fat, ett ras med 20 procent sedan Donald Trump förklarade handelskrig mot resten av världen en vecka tidigare och den lägsta nivån på över fyra år. Det lyfte på kvällen den 10 april efter att Donald Trump tagit steg tillbaka i sin tulloffensiv, men föll åter den 11 april. Prisfallet drivs av de svartare utsikterna för den globala ekonomin och därmed också världens oljeaptit. Det oväntade besked att oljekartellen Opec med Saudiarabien i spetsen beslutat att samtidigt öka produktionen har spätt på nedgången. De ryska kommentarer från Kreml och centralbankschefen Elvira Nabiullina vittnar om att prisraset utlöst skrämselhicka i Moskva, som trots alla sanktioner lutar sig mot oljeförsäljning för nära en tredjedel av statens intäkter. Rysslands statsbudget hade inför 2025 antagit ett Brent-pris på i snitt 70 dollar. Priset på den kraftigt sanktionsomgärdade ryska oljekvaliteten Ural närmade sig 50 dollar på måndagen och bedöms ha fortsatt nedåt, rapporterar Bloomberg.

Regler för gaslagring: EU-rådet enas om sitt förhandlingsmandat
Den 11 april godkände medlemsstaternas representanter (Coreper) rådets ståndpunkt om att ändra reglerna för gaslagring. Rådet enades om att förlänga reglerna för gaslagring med två år samtidigt som ytterligare flexibiliteter ges till medlemsstaterna för att anpassa sig till ständigt föränderliga marknadsförhållanden och för att hantera möjliga marknadsmanipulationer. Kommissionen föreslog att förlänga medlemsstaternas befintliga skyldigheter att ha sina gaslagringsanläggningar fyllda till 90% före vintersäsongen med två år, för att ge förutsägbarhet och transparens. Denna förlängning, som också bibehålls i rådets ståndpunkt, skulle minska EU:s exponering för volatila priser, inklusive på grund av den nuvarande geopolitiska instabiliteten. Det skulle också bidra till att förbättra energisäkerheten och stabiliteten på gasmarknaden tills en potentiell EU-omfattande ram för energisäkerhet etableras under de kommande åren.

Läs hela artikeln: Gas storage rules: Council agrees its negotiating mandate - Consilium

Vecka 14

EUs motåtgärder mot Trumps tullar
EU planerar att införa motåtgärder mot Trumps tullar i mitten av april. I samband med att Trump införde tullar mot europeiskt stål och aluminium tog EU-kommissionen fram en lista med varor som föreslås bli en del av unionens svarstullar. Det handlar bland annat om stål- och aluminiumprodukter, textilier, lädervaror, hushållsapparater, hushållsredskap, möbler, plast, gummi, trävaror och industriella maskiner. Kommissionen föreslår även tullar på jordbruksprodukter som fjäderfä, nötkött, vissa skaldjur, mandlar, ägg, mejeriprodukter, socker och grönsaker.

Läs hela artikeln: De är varorna som kan omfattas av EU:s tullar mot USA ( DN)

Svenska industrin där 99 procent drabbas negativt av tullarna
”Ett oerhört stort ingrepp i hela frihandelsmodellen”, säger Jonas Hagelqvist, vd på IKEM till TN. En undersökning bland deras medlemsföretag visar att många påverkas direkt eller indirekt av Trumps tullpaket. Nu kan företag lämna Europa, varnar han. Att USA kommer att införa 20 procentiga tullar mot EU är oroväckande, menar Jonas Hagelqvist, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM) som företräder 1 250 företag med cirka 70 000 medarbetare.

– Våra medlemsföretag är väldigt bekymrade. Det här visar på ett stort skifte från en öppen värld till något annat.

Totalt gick cirka tio procent av företagens export till USA år 2023.I IKEM:s konjunkturbarometer för det fjärde kvartalet 2024 uppgav 76 procent av medlemsföretagen att de räknar med indirekta negativa effekter av tullar. Samtidigt uppgav 35 procent av de USA-exporterande företagen att man förväntar sig direkta negativa effekter.

Även skogsnäringen drabbas. Den totala exporten för svensk skogsindustri ligger på 185 miljarder kronor och till USA är den 11 miljarder. Massa och papper står för 8 miljarder kronor och resten är trävaror. Av EU:s export av skogsindustriprodukter till USA står Sverige för 20 procent. På trävarusidan kan de svenska företagen för stunden andas ut, eftersom USA har gjort ett undantag för sågade trävaror.

USA utfärdar flera nya sanktioner mot ryssar
USA har utfärdat nya sanktioner mot ryssar. Det meddelar finansdepartementet enligt Reuters. Fem individer och fyra juridiska personer, alltså företag eller organisationer, har lagts till på USA:s lista över ”globala terrorister”. Vita huset har på sistone uttryckt växande irritation mot Kreml, som man inte tycker är tillmötesgående i förhandlingarna om Ukraina. I går uppgav källor med insyn för Reuters att USA gett upp hoppet om en snabb vapenvila.

200 miljoner användaruppgifter har läckt ut
Över 200 miljoner X-användare har fått känsliga uppgifter läckta., enligt SafetyDetectives’. En stor dataläcka har skakat Elon Musks plattform X. Nu misstänks det att intrånget kan ha orsakats av personer med intern insyn i företaget, rapporterar säkerhetssajten SafetyDetectives. Läckan kombinerar information från två olika tillfällen – en tidigare incident från januari 2023 och en färsk sådan från 2025. I den tidigare läckan 2023 offentliggjordes bland annat e-postadresser, användarnamn, antal följare och när konton skapats. Den nya delen av materialet innehåller ytterligare information – däribland platsdata, tidszoner, antalet tweets, tidpunkter för publiceringar och uppgifter om kontonas status.

Enligt X själva ska det enbart röra sig om information som redan varit tillgänglig för allmänheten. Men cybersäkerhetsexperter menar att kombinationen av gammal och ny data kan användas för riktade attacker, bland annat nätfiske. Läckan tros enbart omfatta användare som påverkats av båda dataincidenterna. Totalt innehåller den nya datamängden cirka 201 miljoner användarprofiler och är förpackad i en CSV-fil på 34 gigabyte.

Sverige nordisk mästare i penningtvätt
Sverige sticker ut som det land i Norden som har störst problem med penningtvätt, enligt färsk rapport från Nasdaq Verafin. Nivån på penningtvätten i Sverige är betydligt högre både i kronor och ören och som andel av landets BNP. Enligt rapporten uppgick penningtvätten i Sverige under 2023 till 15,3 miljarder dollar (drygt 150 miljarder kronor), vilket motsvarade 2,51 procent av landets BNP det året. I Norge, Danmark och Finland uppmättes samtidigt penningtvätten till 1,78-2,13 procent av BNP. I absoluta tal har Sverige tre gånger så stor andel penningtvätt som Finland, vars penningtvätt under året uppgick till 5,0 miljarder dollar. Totalt tvättades mer än 750 miljarder dollar i Europas finansiella system under 2023, vilket i sin tur utgör nästan en fjärdedel av det totala flödet av olagliga medel i den globala ekonomin.

Största stödpaketet till Ukraina hittills höjer det svenska stödet för 2025 till 29,5 miljarder kronor
Med ett värde på närmare 16 miljarder kronor presenterar regeringen det hittills största militära stödpaketet till Ukraina. Ukraina har efterfrågat förmågor kopplat till luftförsvar, artilleri, satellitkommunikation och marin förmåga. Tillsammans med det stödpaket som presenterades tidigare i år uppgår det svenska militära stödet till Ukraina till ca 29,5 miljarder kronor för 2025. Det totala svenska militära stödet sedan 2022 uppgår därmed till ca 80 miljarder kronor.

Största stödpaketet till Ukraina hittills
Det 19:e stödpaketet möjliggörs genom att regeringen föreslår att höja den ekonomiska ramen för stöd till Ukraina till 40 miljarder kronor för 2025. Detta görs genom att flytta medel från 2026 års ekonomiska ram för Ukraina till 2025. Ukraina har stora behov på slagfältet och har efterfrågat specifika förmågor. Det 19:e stödpaketet har utformats för att så långt som möjligt kunna svara på dessa förmågor och innehåller:

• Anskaffning för donation till ett värde av ca 9,2 miljarder kronor
• Ekonomiska donationer till ett värde av drygt 5 miljarder kronor
• Donationer av materiel från Försvarsmakten till ett värde av drygt 500 miljoner kronor
• Tjänster via FOI till ett värde av 11 miljoner kronor
• Innovation nära slagfältet
• Exportkreditgarantier till ett värde av 500 miljoner kronor
• Försörjningslösning till ett värde av 573 miljoner kronor
• Ett stödpaket för civilt försvar som uppgår till ett värde av 140 miljoner kronor

Läs hela artikeln: Sveriges stöd till Ukraina (Regeringen)

Kriminella kan utnyttja Northvolts konkurs
Polisen varnar för att Northvolts konkurs kan leda till ökad brottslighet, enligt Di. I början av mars gick batteritillverkaren Northvolt i konkurs efter en utdragen skuld-och likviditetskris. I ett pressmeddelande skriver nu Polisen att de och åtta andra myndigheter som ingår i en samverkan mot arbetslivskriminalitet ser en risk för att konkursen, som beskrivs som den största svenska i modern tid, utnyttjas av oseriösa och kriminella aktörer.” Konkursen leder så klart till mycket oro och många frågetecken och vi vet att när det finns en ovisshet och pengar att hämta så dras de kriminella dit. De vill utnyttja den här krisen och tjäna pengar på den”, säger Lars Wahlberg, biträdande regionpolischef, polisregion Nord i en kommentar. Myndigheterna ser bland annat en risk att de som förlorar jobben ska exploateras av oseriösa arbetsgivare. Många av de anställda är utländska och kan därför tvingas lämna Sverige om de inte hittar ett nytt jobb inom tre månader. De ser också en risk att oseriösa aktörer försöker utnyttja den statliga lönegarantin.

Vecka 13

Nu tar Ryssland över svenska varumärken – ”Oroväckande”
Ryska domstolar har börjat häva varumärkesskydd för utländska bolag som lämnat landet efter invasionen av Ukraina. Ericsson är ett av företagen som nu riskerar att förlora sitt varumärke i Ryssland. ”Varumärkena kan fritt tas över av ryska aktörer”, säger experten Christina Wainikka. Efter Rysslands invasion av Ukraina i början på 2022 valde flera västerländska företag att lämna landet. Ryssland svarade då med att införa en lag som gör gällande att bolag som är mer än 25 procent ägda av utlänningar i så kallat ”ovänliga länder” (Tidningen Näringslivet) skulle försättas under extern administration. Dessutom strömmade det in varumärkesansökningar till det ryska patent- och registreringsverket och flera företag fick se hur deras loggor övertogs med endast kosmetiska förändringar. Bland annat skickade ett ryskt möbelföretag vid namn Idea lämnade in en ansökan med en logotyp som var snarlik IKEA:s. Nu kan flera västerländska bolag förlora rätten till sina varumärken i Ryssland under 2025, däribland den svenska telekomleverantören Ericsson, rapporterar Finwire som hänvisar till den ryska oberoende affärstidningen Kommersant. Den ryska patentmyndigheten ska nu ha flyttat över rätten till varumärket till det ryska bolaget Rusklimat. Detta ska vara den första gången som ett varumärkesskydd för ett utländskt bolag som lämnat landet efter krigsutbrottet i Ukraina har hävts av en rysk domstol. Det är tydligt att Ryssland kommer allt längre ifrån att kunna återgå till att vara en aktör inom världshandeln, varnar Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.

Läs hela artikeln: Nu tar Ryssland över svenska varumärken – ”Oroväckande”

Kommunal bojkott av Ryssland inte tillåten
Kommuner får inte syssla med utrikespolitik. Därför kan de inte bojkotta varor eller tjänster från företag med verksamhet i Ryssland, slår kammarrätten fast. ”En markering mot ett land är framför allt en statlig angelägenhet och inte en sådan angelägenhet av allmänt intresse som kommunen får engagera sig i”, säger kammarrättslagmannen Johan Sanner i ett pressmeddelande.

Bolag i Sverige kopplas till Ryssland och maffia
Flera bolag i Sverige kan kopplas till den ryska staten och rysk maffia, enligt en granskning från researchföretaget Acta Publica och Försvarshögskolan som Sveriges Radio rapporterar om.

— Vi pratar om oligarker, vi pratar om personer som bedriver affärsverksamhet med ryska högt uppsatta personer. Sedan hittar vi också bolag med kopplingar till rysk organiserad brottslighet, säger Veronica Netz, researcher vid Acta publica, till Sveriges Radio Ekot.

Granskningen har gjorts genom att djupare granska ägarleden i 124 bolag som sedan tidigare avslöjats ha ryska kopplingar.

Läs hela rapporten: Rapport: Ryska intressen

Gamla system i produktionen gör industrin sårbar för cyberattacker
Industriella system har ofta dåligt uppdaterad säkerhet och blir därför tacksamma mål för hackare. En ny rapport från Siemens och IT-säkerhetsföretaget Palo Alto Networks avslöjar att industrin använder många gamla system som är särskilt sårbara och utsatta för cyberattacker. Tillverkande företag står inför stora utmaningar när det gäller att skydda sig själva och sin operativa teknik (OT) mot externa cyberhot. Det visar rapporten OT Security Insights som tagits fram av Palo Alto Networks i samarbete med Siemens.Rapporten visar att 62 procent av alla intrång i OT-nätverk möjliggörs av kända sårbarheter som kan vara 6-10 år gamla. Detta hänger samman med att många äldre system lämnas kvar i drift trots att de inte är optimalt skyddade och korrekt uppdaterade.

Livsmedelsstrategi kan bli luftslott
Två grundstenar i lantbrukets kompetensförsörjning saknas i regeringens livsmedelsstrategi, konstaterar Gröna arbetsgivare.

– Behövs ett större helhetsgrepp om kompetensförsörjningsproblematiken, säger vd Lena-Liisa Tengblad i en kommentar.

Det är bra att regeringen ökar fokus på robusthet i livsmedelskedjan, minskat regelkrångel och ökad lönsamhet, menar Gröna arbetsgivare, som i ett pressmeddelande skriver att regeringens livsmedelsstrategi är ett steg i rätt riktning. Men samtidigt lyfter inte regeringen behovet av naturbruksutbildade gymnasieelever och utländsk arbetskraft. Det är beklagligt, menar organisationen som påtalar att det handlar om två grundstenar i kompetensförsörjningen.

– Att Livsmedelsstrategin 2.0 äntligen är här är mycket välkommet, men om strategin inte ska bli ett luftslott behövs ett större helhetsgrepp om kompetensförsörjningsproblematiken. Utan arbetskraft som skördar åkern eller tryggar god djurhälsa vid kalvning stannar livsmedelskedjan, säger Lena-Liisa Tengblad, vd på Gröna arbetsgivare.

Järfälla kommun kartlägger privata skyddsrum
Järfälla kommun är angelägen om att det skydd som finns för invånarna är av god kvalitet och att det fyller sitt syfte. Med hjälp av Frivilliga resursgruppen (FRG) i Järfälla kartlägger kommunen nu tillgång och status när det gäller privata skyddsrum. Syftet är att få en bild av hur förberedda privata fastighetsägare i Järfälla är på att iordningsställa sina skyddsrum för allmänheten. Kartläggningen ska bidra till att Järfällaborna har tillgång till så många skyddsrum som möjligt, men kommer också att vara ett stöd för de privata fastighetsägarna inför en eventuell tillsyn av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som utfärdar riktlinjer och krav på skyddsrum i Sverige. I kartläggningen, som FRG Järfälla gör på uppdrag av kommunens säkerhetschef, ställs frågor med syfte att kartlägga hur snabbt fastighetsägaren kan iordningsställa sitt skyddsrum samt om det då även har förväntad utrustning som till exempel tappställe för vatten, torrtoaletter och luftfilter. Alla privata fastighetsägare som har registrerade skyddsrum, med plats för över 100 personer, kommer i dagarna att få ett brev från kommunen där kartläggningen beskrivs.

Beslut om erkännande av behörigheter för sjöfolk som stärker den svenska sjöfartens konkurrenskraft
Regeringen ger Transportstyrelsen möjlighet att ingå överenskommelser om ömsesidigt erkännande av behörigheter för sjöfolk med ansvariga myndigheter i Ukraina, Storbritannien och Filippinerna.

– Genom att erkänna utländska behörigheter och certifikat ökar vi möjligheterna att anställa utländskt sjöfolk på svenska fartyg. Det stärker den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft ytterligare, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Regeringen ser behov av att skapa ännu bättre förutsättningar för att rederier ska välja att registrera fartyg i det svenska sjöfartsregistret. En del i detta är att öka möjligheterna för svenskregistrerade fartyg att anställa utländsk personal från vissa utvalda länder. Regeringen bemyndigar därför Transportstyrelsen att ingå överenskommelser om ömsesidigt erkännande av behörigheter och certifikat för sjöfolk med ansvariga myndigheter i Ukraina och Storbritannien.

När det gäller Filippinerna revideras det nuvarande myndighetsbemyndigandet som är ställt till Sjöfartsverket, eftersom det i dag är Transportstyrelsen som sköter dessa uppgifter.

USA svartlistar 70 kinesiska techbolag
Över 70 kinesiska techbolag svartlistas i USA, meddelar det amerikanska handelsdepartementet enligt Financial Times. Åtgärden från Trumpadministrationen ses som ett försök att bromsa Kinas utveckling av AI-chip, missiler och annan militärrelaterad teknik, skriver tidningen. Bolagen hamnar på departementets ”entity list”, vilket betyder att amerikanska företag som vill exportera teknik till Kina måste ansöka om tillstånd och som i lejonparten av fallen avslås. Berörs gör bland annat sex kinesiska dotterbolag till molnbolaget Inspur som samarbetat med den amerikanska chiptillverkaren Intel. Kinas ambassad i Washington fördömer beslutet och anklagar USA för att ”gång på gång tänja på begreppet nationell säkerhet och missbruka sin makt för att slå mot kinesiska företag”.

Vecka 12

Kanada vill ingå i EU:s upprustning – öppnar för att producera Gripen
Kanada förbereder sig för att ansluta sig till EU:s militära industrisatsningar, för att minska landets beroende av USA. Det kan enligt uppgifter till New York Times leda till att Saab Gripen tillverkas i Kanada, enligt Di. Två tjänstemän med direkt insyn, en från Kanada och en från EU, har uppgett för New York Times att ”detaljerade samtal om att inkludera Kanada i EU:s nya försvarsinitiativ” pågår. Mer specifikt uppgav tjänstemännen att Kanada kan komma att bli en del av den europeiska militära industrin och öppna för produktion av europeiska stridsflygplan som Saab Gripen i Kanada. Kanada har länge planerat att byta ut sina nuvarande stridsflygplan mot amerikanska F-35, tillverkade av Lockheed Martin. Förhandlingarna kring den kontroversiella affären har varit igång sedan 1997. Enligt ett uttalande av landets försvarsminister Bill Blair på fredagen letar Kanada aktivt efter alternativ till F-35 och är redo att diskutera med konkurrerande producenter.

It-attacker bakom strul vid deklarering
Skatteverket har utsatts för upprepade överbelastningsattacker under tisdagsförmiddagen, då möjligheten att deklarera digitalt öppnades, uppger myndighetens it-direktör för Göteborgs-Posten. Till en början förklarades strul med att logga in på Skatteverkets hemsida under tisdagsmorgonen med att många ville deklarera samtidigt. Några timmar därefter står det däremot klart att problemen beror på överbelastningsattacker, även kallad ddos-attacker. Två attacker genomfördes på morgonen, en tredje vid 11-tiden.

Putin: Vissa västerländska bolag kan få svår väg tillbaka till Ryssland
Rysslands president Vladimir Putin utlovar en svår väg tillbaka för de västerländska bolag som gjort ett permanent utträde ur landet, enligt Reuters. Det handlar om hundratals västerländska bolag som lämnat Ryssland efter att landet invaderade Ukraina i februari 2022. Bolagen har valt olika sätt att göra utträde på, och en del av företagen ska ha återköpsoptioner för när de återvänder. Putin anser att bolag som fortsatt arbeta med Ryssland är respektabla, medan han har en annan syn på bolag som anses ha smällt igen dörren mot Ryssland på ett trotsigt sätt.

Kina höjer tonläget mot Hongkong-bolaget CK Hutchisons
Den kinesiska regimen skärper tonen mot det Hongkongbaserade konglomeratet CK Hutchison, som nyligen annonserat sina planer på att sälja bolagets hamnar vid Panamakanalen till ett konsortium lett av amerikanska kapitalförvaltaren Blackrock, rapporterar Bloomberg. Den 15 mars publicerades en andra kritisk artikel den kinesiska och statligt närstående tidningen Ta Kung Pao, där affären ifrågasätts utifrån nationella intressen. Den kinesiska regeringen uttryckte sitt missnöje redan i förra veckan, vilket fick CK Hutchisons aktie att rasa 6,4 procent – den största nedgången sedan 2020. CK Hutchison, grundat av Hongkongmiljardären Li Ka-shing, offentliggjorde tidigare i mars en försäljning av större delen av sin globala hamnverksamhet. Totalt säljs 43 hamnar i 23 länder. Bolaget behåller dock sina anläggningar i Fastlandskina och Hongkong. Affären med Blackrock beräknas ge ett kassaflöde på över 19 miljarder dollar.

Transporternas roll i det civila försvaret
Det talas mycket om järnvägens betydelse för det civila försvaret. Inte minst har erfarenheterna från Ukraina visat hur transporterna på järnvägen räddar liv och bistår försvaret. Sveriges järnväg är föråldrad och politiken har insett allvaret och underhållsskulden börjar betas av. Detta innebär att tillgängligheten kommer att minska de kommande åren, vilket ställer oss i ett akut behov av att se över prioriteringen av transporterna när utbudet är mindre än efterfrågan. Tydligheten kring vilka prioriteringskriterier som ligger till grund för vilken trafik som får gå – och dess konsekvenser – är än viktigare i ett skarpare läge för att säkerställa att Sverige inte stannar. Tågföretagen och näringslivets övriga branschorganisationer för sjöfarten, åkeriföretagen och flygplatserna presenterade tydliga budskap gentemot ansvariga politiker och myndigheter:

• Bjud in branscherna som de facto utför transporter i planeringen av totalförsvaret – ju tidigare desto bättre.
• Förtydliga roller, ansvar och dimensionering med rätt förutsättningar för planeringen.
  Säkerställ branschernas förmåga och roll i totalförsvaret genom avtal mellan operatör och den offentliga beställare som är i behov av transporter.

Läs hela artikeln här: Transporternas roll i det civila försvaret

Nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029

Den nationella strategin för cybersäkerhet utgår från nationella behov och från NIS 2-direktivet och dess allriskperspektiv för att hantera en bredd av utmaningar. I strategin redogörs för ett antal hot och sårbarheter som påverkar Sveriges cybersäkerhet. Strategin utgår från tre pelare som anger inriktning för Sveriges cybersäkerhetsarbete:

• Pelare A: Systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete
• Pelare B: Utvecklad kunskap och kompetensutveckling inom cybersäkerhet
• Pelare C: Förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter.

Strategin innehåller därtill mål som tar sikte på ett antal områden för att åstadkomma förflyttningar under strategins löptid och bemöta de hot och sårbarheter som redogjorts för i strategin. Till strategin kopplas bland annat en handlingsplan (bilaga 1) med ett antal aktiviteter som svarar mot regeringens inriktning och kraven i NIS 2-direktivet. Handlingsplanen kommer att uppdateras löpande.

Läs skrivelsen här: Nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029

Vecka 11

Sjöfartsverkets kris hotar svensk industri
Sjöfartsverkets planer på att dra ner på isbrytning och höja avgifter har mötts av kraftiga protester från näringslivet, som varnar för att agerandet slår mot Sveriges konkurrenskraft.

– Det blir en oerhört stor risk för industrin när staten plötsligt inte kan leverera det som är statens ansvar, säger Elin Swedlund, transportansvarig på Skogsindustrierna, till TN.

Som TN nyligen kunde berätta har Sjöfartsverket gått back med flera hundra miljoner kronor det senaste året. För att lösa den ekonomiska krisen planerar myndigheten bland annat att lägga ner helikopterbaser och kallställa en isbrytare, samt att höja de avgifter som näringslivet får betala för tjänster som isbrytning och lotsning med 250 miljoner kronor.

– Åtgärderna är inget vi vill genomföra, men vi är i en allvarlig ekonomisk situation som gör det nödvändigt, sa Erik Eklund, generaldirektör på Sjöfartsverket, i en kommentar i samband med att sparpaketet presenterades.

Läs hela artikeln: Så hotar Sjöfartsverkets kris svensk industri – ”Otroligt bekymrade”

Största civila stödpaketet till Ukraina
Stödet som aviseras går till humanitär hjälp och till Ukrainas uppbyggnad och utveckling. Paketet uppgår till totalt 1 414 250 000 kronor för 2025 vilket finansieras genom omfördelningar inom ramen för årets biståndsbudget. Sveriges totala bistånd till Ukraina för 2025 beräknas därmed uppgå till 7,8 miljarder kronor, motsvarande nära 14% av årets biståndsbudget.

Regeringen tar steg för att införa civilplikt inom vården
Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda införandet av civilplikt inom hälso- och sjukvården. Myndigheten ska också bedöma behovet av civilplikt inom tandvården. Detta initiativ syftar till att stärka vårdsektorns kapacitet vid höjd beredskap och säkerställa att Sverige är rustat för framtida kriser. Uppdraget till Socialstyrelsen omfattar en rad åtgärder, inklusive att identifiera kritiska kompetenser, analysera personalbehovet och föreslå lämpliga befattningar för civilplikt. Socialstyrelsen ska även bedöma inskrivningsprocessen och behovet av utbildningar för de civilpliktiga. Socialstyrelsen ska samarbeta med regionerna, Sveriges Kommuner och Regioner samt andra relevanta aktörer för att genomföra uppdraget.

Upprustningen ett lyft för svensk tillväxt
Upprustningen i Sverige och övriga Europa bör kunna lyfta BNP-tillväxten med 0,5-1 procentenheter de närmaste åren. Det bedömer banken SEB. En nyckelfaktor är att statsfinanserna inte utgör något hinder. Den svenska regeringen har aviserat planer på att öka försvarsutgifterna från 125 miljarder kronor 2024 till 173 miljarder 2028, vilket skulle öka andelen av BNP till 2,6 procent av BNP enligt offentliga kalkyler. Men i ljuset av den senaste tidens händelser är sannolikheten stor för ytterligare ökningar, med försvarsutgifter som kan nå 3-3,5 procent av BNP de närmaste åren”, skriver SEB i ett marknadsbrev.

Läs hela artikeln: Banken: Upprustningen ett lyft för svensk tillväxt

Saktfärdig uppbyggnad av det civila försvaret
Uppbyggnaden av det civila försvaret har gått långsamt, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna beror bland annat på otydligheter i regeringens styrning, saktfärdighet från ansvariga myndigheter och kortsiktig finansiering. Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen av återuppbyggnaden av det civila försvaret under åren 2015–2024. Den övergripande slutsatsen är att regeringen varit otydlig i sin styrning av myndigheterna; när det gäller vad som ska åstadkommas, av vem, vid vilken tidpunkt och i vilken omfattning. Det har i sin tur inneburit att förmågan i det civila försvaret enligt de flesta bedömare idag är otillräcklig i förhållande till omvärldsläget.

Granskningen visar dessutom att vissa samhällssektorer saknar en övergripande statlig ledning, och därmed riskerar att skapa oklarheter om vem som har ansvaret vid ett skarp läge. Detta gäller till exempel byggnads- och reparationsberedskap, och offentligt upphandlad kollektivtrafik.

– Regeringen borde ha tagit ett samlat grepp över alla sektorer, tidigt involverat näringslivet, formulerat uppdrag och tilldelat medel. Då hade myndigheternas förutsättningar att ägna sig åt förmågeuppbyggnad ökat väsentligt, säger Alexander Rohdin, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

• åtgärda otydligheter i ansvarsfördelningen, exempelvis avseende att samtliga samhällsviktiga områden/funktioner ska omfattas av en sektor eller att sektorsmyndigheterna får föreskriftsrätt
• åtgärda otydligheter kring vad som ska åstadkommas, av vem det ska åstadkommas och när det ska åstadkommas avseende förmågan i det civila försvaret
• säkerställa att myndigheternas finansiering avseende såväl ordinarie verksamhet som åtgärder för förmågehöjning av det civila försvaret är långsiktig.

Läs hela rapporten: Saktfärdig uppbyggnad av det civila försvaret

Vecka 10

Rekordstor oro för omvärldsläget men vilja att försvara Sverige
Utvecklingen i Ryssland och militära konflikter är det som oroar svenskarna mest, visar en attitydundersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Av de tillfrågade var 44 procent mycket oroliga för militära konflikter. 35 procent kände stor oro för risken för ett nytt världskrig. Sedan SOM-institutet började mäta detta, runt 2001, har det aldrig legat på så höga nivåer. Undersökningen gjordes 2024, innan maktskiftet i USA och den turbulens i världspolitiken som varit de senaste veckorna. Miljö och klimat samt ekonomi är ämnen som inte oroar på samma sätt som tidigare. I samma undersökning angav en majoritet (53 procent) av svenskarna att de är beredda att slåss för Sverige.

Resultatet är högre än i länder som USA, där 41 procent sade sig vara villiga att slåss för sitt land i en motsvarande internationell undersökning. Även i Storbritannien (33 procent) och i Tyskland (23 procent) är försvarsviljan lägre än i Sverige. Samtidigt är skillnaderna stora i Sverige. 69 procent av de tillfrågade männen var beredda att slåss för sitt land, enligt undersökningen. För kvinnor var motsvarande siffra 37 procent. 58 procent svarade att de var mycket eller ganska positiva till Nato och en övervägande majoritet – 88 procent – uppgav att Sverige bör försvara ett annat Natoland om det blir angripet.

Upprustning kan ske med låga skatter
Ekonomisk tillväxt är den enskilt viktigaste grunden för ett trovärdigt försvar”, skriver PM Nilsson på Di:s ledarsida. Under 1950-talets upprustning var skatterna betydligt lägre än idag, påminner han. ”En fri ekonomi, fria marknader, internationell handel och ett skattesystem som gynnar arbete, utbildning och investeringar är då liksom nu det bästa sättet att bygga kvalificerad militär styrka på hög teknisk nivå”, skriver PM Nilsson på Di:s ledarsida.

Läs hela artikeln: Upprustning kan ske med låga skatter

Cyberattacker: Svårare att lyckas med intrång – då ökar störningar och sabotage
Med bättre säkerhetsåtgärder, höjd beredskap och fungerande backup blir det svårare att ”hacka” sig in i systemen. Det förklarar den nya vågen av cyberattacker där syftet är att störa ut verksamheten hos offren.IT-säkerhetsföretaget Palo Alto Networks har sammanfattat resultat och slutsatser från sitt arbete med cyberincidenter under det gångna året. I den nya rapporten 2025 Global Incident Response Report avslöjar forskargruppen Unit 42 hur hotaktörerna har ändrat sin strategi och teknik. En tydlig trend är angripare som främst går in för att störa verksamheten hos offren. 86% av de säkerhetsincidenter som Unit 42 har utrett under 2024 medförde driftstopp, skadat förtroende för den drabbade organisationen, eller både och. Även attacker som utnyttjar AI och insiderhot är på stark uppgång.

Bakgrunden till att störningar blivit ett primärt syfte är enligt Unit 42 att traditionella utpressningsattacker (ransomware) inte längre är lika effektiva. Med ett förstärkt digitalt skalskydd blir det svårare att ”hacka” sig in i system, samtidigt som företag och myndigheter skaffat sig en bättre beredskap för cyberattacker. Ransomware-aktörer har som regel först tagit sig in i system för att kryptera och därmed låsa offrets data. Attackerna som Unit 42 analyserar i den nya rapporten visar att traditionell säkerhetskopiering (backup) blir alltmer effektivt för att återskapa filer – det visade sig möjligt i nästan hälften av fallen. Följden är att utpressarna inte nöjer sig med att kryptera filer, utan även stjäl stora mängder data för att sedan hota med att läcka ut känsliga uppgifter. Enligt Unit 42 sker datastölderna nu allt snabbare – i många fall börjar nedladdningen redan inom en timme efter ett intrång.

Tillväxt centralt för ökad försvarsförmåga
Europas och Sveriges militära och civila försvarsförmåga vilar ytterst på att vi också har en livskraftig ekonomi”, skriver Peter Wennblad på SvD:s ledarsida. EU hade haft de resurser som nu efterfrågas, om unionen haft lika stark tillväxt som USA, menar han. ”En del av försvarssatsningarna kan också, vilket kan tyckas paradoxalt, finansieras med sänkta skatter. När till exempel den tidigare nämnda värnskatten avskaffades 2020, ledde det till att fler med höga inkomster arbetade mer. Därmed ökade statens skatteintäkter”, skriver Peter Wennblad på SvD:s ledarsida.

Läs hela artikeln: Ekonomisk tillväxt bygger starkt försvar

Är Europa för sent ute?
Om Europa ska vara redo att försvara sig självt utan USA:s hjälp är det bråttom att börja beställa stridsvagnar och annan kritisk utrustning, säger den europeiska försvarsindustriorganisationen ASD:s generalsekreterare Jan Pie, till Di.

–Det finns exempel där industrin har levererat stora produktionshöjningar. Men samtidigt finns det stora delar av industrin som inte är utmanad i dagsläget, för beställningarna kommer inte, säger han.

Det beror, enligt Jan Pie, på att de ökade försvarsanslagen i Europa hittills inte har omvandlats till beställningar.

– Man kan inte lägga sina beställningar om fem år när de behövs, de borde ha beställts i går, säger han.

Som ett exempel nämner han hur 10 länder tidigare beställde 178 transportflygplan av modellen A400, som kommer vara klara inom fem år. Utan nya beställningar, kommer produktionslinjen därefter att monteras ner och underleverantörer söka uppdrag på annat håll. När det gäller stridsvagnar har industrin bara fått beställningar som går ut på att ersätta de som har skickats till Ukraina.

– Vi har inga beställningar från länder som ska öka sitt eget antal för att stärka sin egen kapacitet. Det betyder i praktiken att inget av länderna är redo att gå i krig, säger han.

Samtidigt efterfrågar han mer samordning mellan medlemsländerna för att kunna lägga stora beställningar. Det är något som EU-kommissionen också har försökt att främja med olika program för försvarsinvesteringar. En viktig faktor för att främja samarbete skulle, enligt Jan Pie, vara om Europa kunde enas kring en harmonisering av militära krav för till exempel stridsvagnar och stridsflygplan.

–Enligt min bedömning så skulle man kunna ha en helt annan försvarsindustribas i Europa 2030 än vad man har i dag. Men man behöver jobba nu.

Uppgifter: USA och Ryssland diskuterar om Nordstream kan lagas
Enligt medieuppgifter diskuterar nu USA och Ryssland hur den förstörda gasledningen Nordstream 2 mellan Ryssland och Tyskland ska kunna tas i bruk igen. Den tyska regeringen förnekar dock kännedom om några planer och lyfter fram att ett sådant beslut inte kan fattas utan tyskt godkännande. Enligt tidningarna Financial Times och Bild skulle amerikanska affärsintressen kunna ta över företaget bakom Nordstream, laga ledningen och sen agera mellanhand för gasleveranserna.

Så kan Europa fördubbla tillväxten – och rusta
EU-länderna måste stärka konkurrenskraften och tillväxten, menar ekonomen Stefan Fölster som skrivit rapporten ”Draghi missar chansen – EU kan lyckas med tekniksprång”.

– Nyckeln ligger i att genomföra marknadsreformer som minskar byråkratiska hinder och skapar en mer dynamisk affärsmiljö”, säger han.

Enligt Stefan Fölster har Europa en chans att öka tillväxten och därmed få ett bättre utgångsläge, där Sverige kan vara en förebild.

”Försvarsförmågan hänger nämligen inte längre på de stora lager av obsolet materiel som stormakterna sitter på, utan på snabbrörliga företag som utvecklar ny teknik såsom intelligenta drönare. Reformer som bäddar för sådana företag kan samtidigt ge Euro­pa en kraftigt förbättrad ekonomi”, skrev han nyligen på DN debatt.

En slutsats som Stefan Fölster drar är att Draghi-rapporten kör på i gamla hjulspår. Det rekommenderas stora offentliga subventioner som inte är samhällsekonomiskt motiverade och som snarare kan fortsätta minska den europeiska konkurrenskraften. Han förespråkar istället en mer riskbenägen strategi.

– USA har en dynamisk finansieringsmiljö som letar efter osannolika men potentiellt revolutionerande idéer. Många misslyckas, men de som lyckades hamnade långt före traditionella företag i Europa som styrs av ett innovationsklimat baserat på politiska strategier snarare än marknadens behov, säger han.

Läs hela artikeln: Så kan Europa fördubbla tillväxten – och rusta

Rysslands beslag skrämmer fortsatt: ”Finns inga tecken”
Flera bolag som danska Carlsberg, finska Fortum och franska Danone har fått sina tillgångar och verksamheter i Ryssland beslagtagna. I flera fall har det kallats för ”tillfällig förvaltning”, men förhoppningen på att det blir just tillfälligt är låg.

– Det finns inga tecken på att den här processen kan vändas och när ett företag väl går in i det är dess öde mer eller mindre beseglat, säger S-RM:s riskkonsult Septimus Knox till Reuters.

Den ryska förmögenhetsfondens chef Kirill Dmitriev räknar ändå kallt med att internationella bolag ska återvända till landet redan i år, trots att inget gjorts för att återge förtroende, skriver New York Times.

Ny lag om internationella sanktioner
I propositionen föreslås en ny lag om internationella sanktioner. Genom förslagen genomförs i svensk rätt EU:s sanktionsdirektiv.

Det föreslås i huvudsak att:

• straffen för överträdelser av internationella sanktioner ska skärpas,
• ringa fall av överträdelser av internationella sanktioner ska kriminaliseras,
• nya brottsbeteckningar i form av sanktionsförseelse, sanktionsbrott,
• grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott ska införas,
• försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott ska kriminaliseras,
• och en bestämmelse om anmälningsplikt ska införas som innebär att vissa
• myndigheter ska göra anmälan till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten om det finns anledning att anta att brott enligt den nya lagen har begåtts.

Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 20 maj 2025.

Vecka 9

EU har antagit ett sextonde sanktionspaket mot Ryssland
EU har på den tredje årsdagen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina antagit det sextonde sanktionspaket som antagits sedan februari 2022. Det nya sanktionspaketet innehåller ytterligare åtgärder mot den ryska så kallade skuggflottan och utökade import- och exportförbud mot bland annat ryskt primäraluminium. Paketet innehåller även fler åtgärder mot kringgående av sanktioner. Sverige har varit drivande för att skärpa åtgärderna mot fartyg i den ryska skuggflottan, bland annat genom ett förbud mot att tillfälligt lagra rysk olja i EU:s hamnar. Ett sådant förbud införs nu. Sverige har tillsammans med andra medlemsstater drivit på för åtgärder mot rysk energi (inklusive naturgas), handel, finansiell sektor, kringgående av sanktioner och tredjeländers stöd till Rysslands krigsföring. Genom paketet utökas antalet sanktionslistningar med 74 fartyg samt 53 enheter som på olika sätt stödjer Rysslands militärindustriella komplex, samt 83 enheter och individer som på olika sätt hotar eller undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Svensk kabel avgörande för baltiska elsystemet
Den svenska kabeln NordBalt är avgörande för det baltiska elsystemet, som nyligen kopplades bort från det ryska. Problemet är att den i nuläget driftas med hjälp av en nödlösning som automatiskt kopplar bort NordBalt vid en störning. Systemoperatören har även fått kraftig kritik av Riksrevisionen för NordBalt – som löper mellan Sverige och Litauen, eftersom den ökat de svenska elpriserna. Men det är skillnad på kablar och kablar och i NordBalts fall är ledningen helt avgörande för det baltiska systemets driftsäkerhet, enligt Second Opinion. Problemet, förutom att kablar i Östersjön de senaste åren utsatt för flera misstänkta sabotage, är att NordBalt driftas med hjälp av en nödlösning som automatiskt kopplar bort den vid en störning, förklaras i artikeln.

Det handlar om en så kallad ”systemvärnslösning” som inte är tillåten i EU för att åtgärda problemet behövs förstärkning i nätet med två nya ledningar; Ekhyddan-Nybro och Nybro-Hemsjö. Projektet Ekhyddan-Nybro påbörjades redan 2012 och 2017 klassades det som ett ”Projekt of Common Interest” av EU. Tanken var att den skulle ha driftsatts 2021 men återkommande överklaganden har försenat processen. Framför allt på grund av överklaganden från olika markägare.

Anställda som röjer företagshemligheter ska straffas
Utländska stater spionerar på svenska företag och det är helt riskfritt att dela med sig av företagshemligheter. Men nu kan luckan i lagen vara på väg att täppas igen. ”Ett mycket glädjande besked”, säger immaterialrättsexperten Christina Wainikka till TN. Som en del i att möta det hot som industrispionage utgör mot den svenska industrin och det svenska samhället presenterades nyligen utkast till lagrådsremiss om ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter.

– Det här är ett mycket glädjande besked. Utländska stater spionerar inte bara på militären och den svenska staten utan de spionerar också på företagen. Och då är det ett problem att vi i dag inte har en tillräcklig lagstiftning i Sverige som kan skydda företagen, säger Christina Wainikka, expert på immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, som under lång tid bevakat lagen om företagshemligheter.

Läs hela artikeln: Beskedet: Anställda som röjer företagshemligheter ska straffas (Tidningen Näringslivet)

Röda hamnar öppnar för maktkamp med USA
Kinesiska bolag driver eller finansierar cirka 125 hamnar världen över, betydligt fler än något annat land. Peking anklagas nu för att använda hamnarna för politiska påtryckningar. ”Vi kommer se en maktkamp om strategiska hamnar mellan USA och Kina”, säger Jacob Gunter, Kinaexpert på tankesmedjan Merics, enligt Di. Kinas investeringsvåg i hamnar är kopplad till Pekings gigantiska infrastrukturinitiativ Nya Sidenvägen. Men även om de kinesiska företagen investerar i kommersiella syften, anklagas de för att vara förlängda armar för Kinas kommunistregim och armé. Den tyska tankesmedjan Mercator Institute for China Studies, Merics, skriver i en rapport att det kinesiska nätverket av hamnar är ”koordinerat” av Peking och kan utnyttjas för politiska ändamål.

Läs hela artikel: Kinesiskt ägda hamnar: Risk för konflikt med USA

Sveriges stöd till Ukraina
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Sverige utökat sitt stöd till Ukraina i flera omgångar. Sverige bistår med både militärt och civilt stöd. Sverige har sedan februari 2022 bidragit med motsvarande cirka 73 miljarder kronor till olika insatser för att stödja Ukraina (24 februari 2025). Tillsammans med EU har Sverige också fattat beslut om omfattande makroekonomiskt stöd och ett flertal sanktionspaket mot Ryssland. Sveriges samlade stöd består av militärt och civilt stöd, varav det militära stödet uppgår till drygt 60 miljarder kronor och det civila stödet uppgår till cirka 11 miljarder kronor. I det civila stödet inkluderas bland annat humanitärt stöd, finansiellt stöd och stöd till Ukrainas uppbyggnad och reformarbete. Hela det biståndsfinansierade stödet ska bidra till Ukrainas EU-anslutning.

Läs mer: Sveriges stöd till Ukraina (regeringen)

Cyberhoten ökar - många chefer saknar resurser

Svenska chefer står inför en allt mer pressad situation när det gäller cybersäkerhet, visar en ny rapport från chefsorganisationen Ledarna inom privat tjänstesektor (LPT). En överväldigande majoritet upplever att hoten mot deras arbetsplats har ökat under de senaste tre åren. Samtidigt rapporterar en betydande andel att deras organisationer redan har drabbats.Attackerna har haft allvarliga konsekvenser. Flest chefer uppger att det lett till avbrott i verksamheten (32%), en ökad rädsla bland medarbetarna (22%) och ekonomiska förluster (21%). Därtill uppger många företag att attackerna har påverkat de anställdas hälsa och välbefinnande negativt (14%) samt att organisationens rykte försämrats (9%).

Läs hela artikeln: Cyberhoten ökar - många chefer saknar resurser

Allt fler upplever en allvarlig hotbild mot Sverige
Enligt cybersäkerhetsföretaget Omegapoints rapport Svenskt Säkerhetsindex 2025 upplever 76 procent av den svenska allmänheten att hotbilden mot Sverige är allvarlig. Den årliga kartläggningen visar en ökning med totalt 15 procent sedan 2021.Trots en växande upplevd hotbild har allmänhetens tilltro till beslutsfattares förmåga att skydda samhällsviktig infrastruktur minskat. I dag uppger 29 procent att de har ett ganska litet eller mycket litet förtroende för beslutsfattares förmåga – en andel som har växt med sex procent de senaste tre åren.Rapporten pekar också på en intressant paradox. Trots att allmänhetens tilltro till beslutsfattares förmåga att skydda samhällsviktig infrastruktur minskar, förväntar sig ändå 85 procent av svenskar att få stöd av en myndighet vid händelse av en kris.

Uppdrag till MSB att ingå samarbete med Ukraina för att förbättra skyddet av kritisk infrastruktur
Regeringen har den 27 februari 2025 beslutat att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att ingå samarbete med Ukraina om kritisk infrastruktur. Samarbetet ger förutsättningar för ett erfarenhetsutbyte mellan Sverige och Ukraina för att förbättra skyddet av kritisk infrastruktur. Uppdraget innebär att MSB kommer att samverka med the State Service of Special Communications and Information Protection of Ukraine (SSSCIP) inom civilskydd och nationell motståndskraft, särskilt vad gäller skydd av kritisk infrastruktur. Uppdraget sker inom ramen för den avsiktsförklaring som Sverige och Ukraina ingick den 5 november 2024 i syfte att stärka och fördjupa samarbetet inom områdena civilskydd och nationell motståndskraft.

Vecka 7

Stödet till Ukraina och säkerhetspolitiskt samarbete i fokus i årets utrikesdeklaration
I Regeringens utrikesdeklaration konstaterades att Sverige, EU och Nato – befinner sig i en långvarig, långtgående konfrontation med Ryssland. Stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift. Sverige har ökat stödet till Ukraina för varje år som kriget har pågått. Sveriges totala stöd sedan den fullskaliga invasionen inleddes uppgår till cirka 70 miljarder kronor. Trycket på Rysslands krigsekonomi ska öka. Europas försvarsförmåga ska stärkas. Och Sveriges militära stöd till Ukraina ska förstärkas. Inom ramen för EU och Nato stärker stärks motståndskraften mot hybridangrepp – antagonistiska aktiviteter som syftar till att destabilisera samhällen. Som cyberattacker, desinformation och sabotage mot kritisk infrastruktur.

Den transatlantiska länken är avgörande för svensk och europeisk säkerhet. Den får aldrig tas för given. Europeiska Natoländer behöver ta ett större ansvar för Europas försvar och säkerhet. Det gäller även stödet till Ukraina. EU är avgörande för att säkra ett långsiktigt och kraftfullt stöd till Ukraina och för att motverka Ryssland. Unionen spelar en allt viktigare roll för att stärka försvarsindustrin, den militära rörligheten och den civila beredskapen i Europa. Att öka tillväxten går hand i hand med att öka Sveriges och Europas säkerhet. Ett ekonomiskt starkt Europa är ett säkrare Europa. Det är EU:s inre marknad och möjligheterna till handelsutbyte som gör oss intressanta för omvärlden.

Regeringen ser fram emot EU-kommissionens strategi för den inre marknaden. Samtidigt ser regeringen med stort allvar på risker när det gäller aktörer som vill utnyttja sårbarheter och ekonomiska beroenden. Regeringen ser ett ökat behov av internationella samarbeten i skärningspunkten mellan teknik, innovation, handel och säkerhet.

Läs hela talet: Utrikesdeklarationen (regeringen.se)

Militärens behov av samverkan med näringslivet i fokus på Näringslivsrådets möte
Onsdag den 5 februari möttes Näringslivsrådet för åttonde gången. Vid mötet lyftes bland annat Försvarsmaktens försvarsplanering med fokus på nationell plan och integrationen med Natos planer samt värdlandsstöd. Regeringens nationella rådgivare för privat-offentlig samverkan deltog också vid mötet. Under den sista delen av mötet redogjorde Försvarets materielverk för ett konkret exempel på hur privat-offentlig samverkan kan ske i praktiken.

– Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt mycket allvarligt och präglas av en stor osäkerhet. Det civila och militära försvaret behöver arbeta tätt tillsammans med näringslivet för att stärka Sveriges motståndskraft, konstaterade Carl-Oskar Bohlin.

Nästa möte för rådet kommer att äga rum i Finland och ha fokus på hur den finska samverkan mellan staten och näringslivet är uppbyggd.

Handelshinder mot Kina från Ryssland
Ryssland har smugit igång vad som kan vara ett handelskrig mot Kina med bland annat straffavgifter på kinesiska bilar, rapporterar Dagens industri. Handeln mellan de båda länderna, som har goda relationer, nådde rekordnivå i fjol och uppgick till motsvarande runt 2 600 miljarder kronor. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har importen av bilar från Kina ökat kraftigt till att utgöra en majoritet av den ryska marknaden. Men nu har Moskva infört skrotnings och återvinningsavgifter, i praktiken indirekta tullar, på importerade bilar. Syftet med handelshindren är enligt analytiker att få kinesiska företag att flytta produktion till Ryssland, skriver Di.

– Kinesiska företag vill inte investera i Ryssland och tycker inte om tekniköverföring. Men de älskar att dumpa sina produkter i Ryssland. Det har naturligtvis gjort Putin och det ryska folket upprörda. Därför måste Ryssland nu demonstrera sitt missnöje, säger Junhua Zhang, tidigare professor vid Shanghai Jiao Tong University, till tidningen.

I höstas infördes även tullar på 55 procent på möbelkomponenter från Kina. Nivån är fem gånger högre än motsvarande tullar mot EU, enligt branschsajten Wood Central. Över 90 procent av Rysslands export av virke går till Kina. Kinesiska myndigheter uppmanar berörda företag att ”utvärdera de potentiella effekterna” av avgifterna och tullarna, enligt Newsweek.

Baltikum har kopplats bort från ryska elnätet
Estland, Lettland och Litauen har nu kopplats bort från Rysslands elnät, och är nu en del av det centraleuropeiska elområdet via Polen och Sverige. Bortkopplingen slutfördes vid 8-tiden på lördagen, meddelar Litauens energimyndigheter.

– Vi går in i en ny fas – där vi bygger en ljus, stark, säker och energisjälvständig framtid, säger energiminister Zygimantas Vaiciunas på X.

Påkoppling till det centraleuropeiska elområdet sker via Polen. Från det att Rysslands storskaliga krig mot Ukraina inleddes, var all elhandel med landet avslutad. Elnäten har dock fortsatt sitta ihop för att upprätthålla stabiliteten i nätet. Länderna är de sista i Europa som varit kopplade till ett gammalt sovjetiskt elnät som leder till Ryssland, den ryska exklaven Kaliningrad och Belarus. Ryssland har då också haft hand om driften. När de gamla kablarna har kopplats från, kopplas näten om till det stora sammanhörande europeiska elnätet. Kablar går dels landvägen till Polen och dels under havet till bland annat Sverige.

IMY godkänner förslag om nya regler för registerkontroller i kommuner
Utredningen Utökade registerkontroller vid anställning i kommun föreslår utökade möjligheter för kommuner att kontrollera uppgifter om tidigare brottslighet för personer som utför vissa insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning samt för personer som ska arbeta med barn. Utredningen föreslår också att kommuner ska ges möjlighet att göra registerkontroller vid anställning till befattningar som är kritiska för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag.

– Utredningen har gjort en lämplig avvägning mellan integritetsintresset och kommunernas behov av att skydda utsatta personer och verksamheten. Vi tillstyrker därför förslaget, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, enligt Aktuell Säkerhet.

IMY anser att det fortfarande finns ett behov av en bred översyn om förutsättningarna för bakgrundskontroller, vilket myndigheten framhåller särskilt i sitt remissvar.

– Det behövs tydlig lagstiftning på området som säkrar behovet av att göra bakgrundskontroller för att skydda enskilda individer mot brott och verksamheter mot skadlig påverkan, samtidigt som integritetsintresset upprätthålls. Utredningens förslag är bra och väl avvägt men det behövs nu även en bredare översyn om förutsättningarna för bakgrundskontroll. Det rör sig om svåra avvägningar som kräver en noggrann analys, säger Eric Leijonram.

För dålig statlig koll på vattennäten
Staten har för dålig koll på de kommunala vatten- och avloppsnäten, enligt en granskning från Riksrevisionen. Regeringen konstaterade 2023 att det finns behov av att staten ska ha koll på kommunernas arbete med underhåll och förnyelse av va-näten. Men regeringen har inte gett någon myndighet det ansvaret, och bara några få av landets länsstyrelser gör planerad tillsyn.

– Rent vatten och fungerande avloppshantering är en förutsättning för människors hälsa och en rad olika samhällsfunktioner. Här behöver statens arbete förbättras, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen uppmanar regeringen att ge någon lämplig myndighet uppdraget att vägleda och följa upp kommunernas arbete, och se till att länsstyrelserna kontrollerar att kommunerna följer vattentjänstlagen.

Nära förbindelserna Kanada – EU i fokus
Kanadas Premiärminister Justin Trudeau, Europeiska rådets ordförande, António Costa, och Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, möttes i Bryssel, Belgien, den 12 februari 2025. De betonade det nära förhållandet mellan Kanada och Europeiska unionen, vilket stöds av ett strategiskt partnerskapsavtal och ett omfattande ekonomiskt och handelsavtal (CETA). Ledarna diskuterade vikten av att samarbeta för att främja global ekonomisk säkerhet och stabilitet. De betonade den starka handels- och investeringsrelationen mellan Kanada och EU och enades om vikten av att förnya ansträngningarna för att främja och diversifiera handeln.

Vecka 6

Arbetsdomstolen har godkänt Svenska Hamnarbetarförbundets (HF) varsel om blockad av krigsmateriel Arbetsdomstolen har godkänt Svenska Hamnarbetarförbundets (HF) varsel om blockad av krigsmateriel på väg till och från Israel. Därmed kommer blockaden att inledas tisdagen den 4 februari 2025 i de hamnar där HF har medlemmar.

– Hamnarna bedriver säkerhetsklassad verksamhet och många är skyddsobjekt. Hamnarnas verksamhet är mycket känslig för störningar och en blockad påverkar transportflödena till och från Sverige. Det är allvarligt, särskilt med tanke på dagens osäkra omvärldssituation, säger Marcus Dahlsten, vd på Sveriges Hamnar.

Svenska Hamnarbetarförbundet har uttalat att de har för avsikt att vägra hantera allt gods som de själva väljer ut. Beroende på vad Svenska Hamnarbetarförbundet hittar genom sin kartläggningsoperation riskerar stridsåtgärderna att få omfattande verkningar för hamnarna.

– Arbetsdomstolens beslut är bekymmersamt utifrån ett säkerhetsperspektiv. Det öppnar dörren för exempelvis HF att kartlägga godsflöden av betydelse för Sveriges försvar och beredskap. Det är information som främmande makt kan ha stort intresse av, säger Marcus Dahlsten.

Arbetsdomstolen har inte behandlat de frågor om säkerhetsrisker som Sveriges Hamnar har lyft fram. Dessa frågor kvarstår och kan komma att bli aktuella för andra rättsvårdande myndigheter.

Goldman Sachs får lämnar Ryssland
Amerikanska investmentbanken Goldman Sachs får tillåtelse av Rysslands president Vladimir Putin om att lämna landet, skriver Financial Times. Goldman Sachs kommer därmed att sälja sitt ryska dotterbolag till en armenisk investeringsfond. Detta innebär att bolaget nu lämnar landet fullt ut, nästan tre år efter att man lovat att göra det. Investeringsfonden heter Balchug Capital och försäljningen görs för en okänd summa.

Sex av tio organisationer har allvarliga brister i sitt säkerhetsarbete
Nästan sex av tio organisationer i offentlig förvaltning saknar de mest grundläggande delarna i ett systematiskt cybersäkerhets­arbete. Det visar resultatet av Cybersäkerhetskollen 2024, en mätning som MSB genomfört för tredje gången. Det säkerhetspolitiska läget innebär att cybersäkerhetsnivån hos samhällsviktiga verksamheter i Sverige måste förbättras och att takten på förbättringsarbetet måste öka drastiskt. Förutom att Cybersäkerhetskollen 2024 visar på allvarliga brister i cybersäkerhetsarbetet hos en majoritet av de samhällsviktiga verksamheterna, visar mätningen också att endast 8 av 120 deltagande myndigheter uppnådde den nivå som MSB definierat som en indikation över huruvida en organisation klarar MSB:s föreskriftskrav. Nästan hälften av organisationerna i offentlig förvaltning deltog i undersökningen. Resultatet är förvisso något bättre jämfört med mätningarna från 2021 och 2023, men nivån på säkerhetsarbetet är tyvärr långt ifrån där det behöver vara.

Läs hela undersökningen: Sex av tio organisationer har allvarliga brister i sitt säkerhetsarbete | Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

EU måste rusta sig för USA:s tullhot
EU måste förbereda sig på bredare konsekvenser än bara handel, varnar Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke, skriver SvD. Donald Trumps tullar mot Mexiko och Kanada har pausats, men hoten om nya åtgärder kvarstår.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke ser tullarna som en del av en bredare förhandlingstaktik och menar att EU behöver säkra sin konkurrenskraft.

– Det som nu händer underbygger det vi har försökt att driva länge, det vill säga hur viktigt det är att vi i Europa bygger vår egen styrka, säger han.

EU-kommissionens kommande handlingsplan för bilindustrin kan påverka krisdrabbade Northvolt, men Jan-Olof Jacke anser att batterimarknaden redan är global och att uppköp av europeiska aktörer är en naturlig del av utvecklingen.

– Det vore bättre med europeiska ägare, men jag är mer strategiskt intresserad av att vi kan behålla den del som har byggts upp av forskning, säger han.

Läs hela artikeln: Svenskt Näringslivs vd: Sverige måste vara redo för Trumps tullar

Näringslivet måste stå upp för demokrati och långsiktig hållbarhet
I dessa populistiska tider får företagen inte låta sig dras med i kortsiktig opportunism. ”En stark demokrati är bra för affärerna” skriver näringslivsprofilen Daniel Sachs på DN Debatt. I en tid av politisk turbulens krävs det att företagen har en tydlig kompass, menar Daniel Sachs. ”Näringslivet kan inte isolera sig från omvärlden – det både påverkar och påverkas av den,” skriver Daniel Sachs. Företag behöver navigera utifrån långsiktiga intressen, där starka samhällsinstitutioner och hållbar tillväxt är avgörande för framtidens konkurrenskraft.

Läs hela artikeln: ”Nu måste näringslivet noga ställa in den moraliska kompassen” (DN.se)

Vecka 5

Regeringen suspenderar skatteavtalet med Ryssland
Regeringen beslutade den 30 jan att suspendera skatteavtalet med Ryssland. Det innebär att skatteavtalet inte kommer gälla från och med 10 februari.Sedan Ryssland meddelat Sverige att man beslutat att suspendera skatteavtalet mellan länderna, har Sverige svarat att det ryska agerandet saknar rättsligt stöd. Sverige har därför med stöd av folkrätten inlett en process för att suspendera avtalet. Den 30 jan tog regeringen det sista steget i den processen och fattat det formella beslutet om att suspendera avtalet. Det innebär att Sveriges befintliga skatteavtal med Ryssland inte kommer att tillämpas, vilket ökar trycket mot Rysslands ekonomi. Det blir svårare för företag i Ryssland att handla med företag i Sverige och investera i Sverige. Exempelvis kommer ryska investerare få dubbelt så hög utdelnings-beskattning på svenska portföljinvesteringar.

Största stödpaketet till Ukraina beslutat
Med ett värde på 13,5 miljarder kronor presenterade regeringen den 30 jan det hittills största militära stödpaket till Ukraina. Stödpaketet stärker också Ukrainas långräckviddiga förmåga. Avsikten är avsätta ca 1 miljard till produktion av ukrainska långräckviddiga robotar och långdistansdrönare. Paketet innehåller också bland annat en dubblering av tidigare 16 donerade Stridsbåt 90 samt pansarvärnsrobotar. Investeringar till stöd för Ukrainas försvarsindustri inkluderas också i paketet.

Läs hela beslutet: (Största stödpaketet till Ukraina presenterat - Regeringen.se)

EU: Återgång till rysk gas som en del av fredsavtalet med Ukraina?
Bakom kulisserna diskuterar EU-länder en återstart av de ryska gasleveranserna till Europa vid ett eventuellt avtal för att avsluta kriget i Ukraina, enligt DN. Enligt källor till Financial Times ska både tyska och ungerska politiker trycka på i den riktningen. Länderna ska också argumentera för att återupptagna gasleveranser ska locka Putin till förhandlingsbordet.Förslaget har kommit upp samtidigt som flera amerikanska leverantörer förhandlar om långsiktiga avtal för att förse EU-länder med flytande gas. USA är den största leverantören till Europa gällande den typen av gas, men siffror över 2024 visar att även de ryska leveranserna med fraktfartyg ökat kraftigt sedan krigsutbrottet.

EU överväger sanktioner mot rysk aluminium
Europeiska unionen föreslår att sanktionerna mot Ryssland även ska inkludera aluminium, skriver Bloomberg. Om sanktionerna godkänns av medlemsländerna får europeiska bolag importera råvaran enligt ett kvotsystem det närmaste året innan det förbjuds helt. Det 16:e sanktionspaketet inkluderar även omkring 15 banker och mer än 70 fartyg i den så kallade ryska skuggflottan.

Sveriges första militära satellit nu uppskjuten i rymden
Den 16 augusti 2024 sköts i hemlighet en svensk militär kommunikationssatellit (GNA-3) upp i rymden. GNA-3 är Sveriges första militära satellit i rymden. Satelliten opereras av Försvarsmakten och fungerar som ett prov- och försöksprojekt inför kommande satellituppskjutningar. Försvarsmakten bedriver flera demonstratorprojekt för att utveckla förmågor inom rymddomänen. Den svensk-danska demonstratorsatelliten Bifrost planeras skjutas upp under sommaren 2025. Syftet är att demonstrera taktisk spaning och övervakning från rymden med hjälp av AI-stödd databehandling i rymden. Demonstratorsatelliten Heimdall är tänkt att skjutas upp från Esrange under 2027 eller 2028. Uppskjutningen av GNA-3 är resultatet av ett samarbete mellan Försvarsmakten, Swedish Space Corporation (SSC), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV).

Informellt möte med EU-ländernas stats- och regeringschefer, 3 februari 2025
EU-ländernas ledare ska diskutera det europeiska försvaret vid ett informellt möte på Palais d’Egmont i Bryssel. Natos generalsekreterare, Mark Rutte, är inbjuden till lunchen och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer till middagen. På grundval av principerna att Europa måste ta större ansvar för sitt eget försvar och att vi har ett gemensamt intresse av ett närmare samarbete på europeisk nivå kommer diskussionen främst att handla om:

• utvecklingen av försvarsförmågan
• finansieringen, inbegripet frågan om privat finansiering, hur man bäst använder EU:s olika instrument och EU-budgeten och ytterligare gemensamma alternativ som skulle kunna övervägas
• förstärkta och fördjupade partnerskap

Diskussionen ska bidra till att förbereda nästa steg mot att göra Europa till en mer motståndskraftig och tillförlitlig aktör vad gäller försvar och säkerhet och därigenom en starkare transatlantisk partner, också i Natosammanhang. Detta ska hjälpa till att vägleda EU-kommissionen och EU:s utrikeschef när de utarbetar förslag om det europeiska försvarets framtid. I detta sammanhang ska ledarna också diskutera kopplingen mellan ökade försvarsinvesteringar och en förstärkning av EU:s övergripande ekonomiska konkurrenskraft och sammanhållning.

Så kan tillståndsprocesserna reformeras – de nya reglerna steg för steg
För första gången på 30 år har en utredning presenterat förslag som helt förnyar och effektiviserar de tungrodda miljötillståndsprocesserna. De svenska tillståndsprocesserna har de senaste 30 åren varit ett gissel för de svenska företagen. Ett antal utredningar har presenterats, med förslag på åtgärder som ofta har angripit ett enskilt problem. Men det är först nu som en utredning har tagit ett helhetsgrepp på lagstiftningen. Det skapas vad man kallar två nya tillståndsspår, ett kortare och ett längre, för företagen. I granskningsspåret görs en bedömning om verksamheten har en betydande miljöpåverkan. I så fall behöver företaget följa det längre tillståndsspåret. I annat fall kan verksamheten få ett tillstånd direkt.– Det utredaren egentligen säger är att vi behöver fokusera våra tillståndsprocesser på de som är svåra och som kan ha stor miljöpåverkan, där ska vi lägga samhällets resurser, säger Nicklas Skår, jurist på Svenskt Näringsliv.

Läs hela artikeln: Så kan tillståndsprocesserna reformeras – de nya reglerna steg för steg

Vecka 4

Rysslands president Vladimir Putin har blivit alltmer bekymrad över det ekonomiska läget
Putin ska ha gett utlopp för frustration över detta vid ett möte med företagsledare den 16 december, enligt Reuters. Detta kom efter att en synbart missnöjd Putin fått veta att privata investeringar minskade på grund av kreditkostnaderna. Efteråt valde Kreml att bara ta med Putins hyllningar av näringslivet i det formella uttalandet. Mötet blev annars uppmärksammat av Putin själv i samband med ett tv-tal på onsdagen, där han sade sig ha diskuterat med företagsledare kring riskerna som en minskad kreditaktivitet skulle ha på den långsiktiga tillväxten.

Ryssland har i spåren av Ukrainakriget dragits med en hög inflation, dels till följd av sanktioner men också på brist av arbetskraft då många män tjänstgör i armén. För att komma till bukt med detta har centralbanken höjt räntan avsevärt, men detta har även medfört kritik på grund av påverkan på icke-militära bolag. Senast valde centralbanken överraskande att avstå en ny väntad räntehöjning på två procent till 23 procent. Enligt källor till Reuters har centralbankschefen Elvira Nabiullina mött press från bland annat vd:ar för bankjättarna Sberbank och VTB kring fler räntehöjningar med oro för att Rysslands ekonomi är på väg mot stagflation. Nabiullina har dock avfärdat denna risk.

Utredning föreslår en generell aktivering av civilplikten
Den 23 januari överlämnade Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning sitt betänkande till Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar. Utredningen föreslår att civilplikten ska aktiveras generellt. Enligt utredningen står det klart att det behövs civilplikt med mönstring och grundutbildning. Först och främst behövs detta inom räddningstjänst, elförsörjning, hälso- och sjukvård, elektroniska kommunikationer och bevakningsverksamhet. Elektroniska kommunikationer och bevakningsverksamhet är helt nya områden för civilplikt. Berörda myndigheter bör enligt utredningen få i uppdrag att föreslå hur civilplikt snarast ska införas inom dessa områden. Utredningen bedömer att det även kan behövas civilplikt efter mönstring på vissa andra områden, exempelvis inom befolkningsskyddet och transportområdet.

Vidare bedömer utredningen att de frivilliga försvarsorganisationernas viktiga roll att bidra med utbildad personal till det civila försvaret bör stärkas. Utredningen lämnar också förslag om bland annat säkerhetsprövning av civilpliktiga, anvisning till kortare utbildning med allmän tjänsteplikt vid höjd beredskap och hur information om vilka som kan vara lämpliga för civilplikt efter annan utredning än mönstring ska kunna tas fram.

Läs betänkandet: Utredning föreslår en generell aktivering av civilplikten (www.regeringen.se)

Regeringen har gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap
Regeringen har gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap och säkerställa en kultur av handlingskraft och proaktivitet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har samtidigt fått i uppdrag att utöka stödet till beredskapsmyndigheterna, genom att lämna ett behovsanpassat metod- och övningsstöd. Metodstödet ska göra det enklare att samverka mellan myndigheterna, dela lägesbilder och åstadkomma gemensam inriktning och samordning inför och under samhällsstörningar. Regeringen kommer även ge en särskild utredare i uppdrag att överväga vilket behov det finns av att modernisera och utöka regeringens och främst sektorsansvariga myndigheters och civilområdesansvariga länsstyrelsers föreskrifts- eller beslutsrätt vid krig och krigsfara. Regeringen kommer även tillsätta en utredning som ska se över hur Sveriges beredskap kan effektiviseras så att rätt beslut ska fattas på rätt nivå och vid rätt tidpunkt.

En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess
Miljötillståndsutredningen har nu lämnat över sitt betänkande till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Uppdraget har varit att ta ett helhetsgrepp om miljöprövningen enligt miljöbalken. Miljötillståndsprocesserna behöver förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Miljötillståndsutredningen lämnar ett stort antal förslag. Några av de viktigaste förslagen från Miljötillståndsutredningen är en ny miljöprövningsmyndighet och ändringar i processen för miljöbedömning. Syftet med uppdraget har varit att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning. Läs betänkandet här:

Läs betänkandet: En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (www.regeringen.se)

NATOs generalsekreterare i Davos: vi måste ändra krigets bana”
Vid en frukost den 23 jan som hölls till stöd för Ukraina, arrangerad av The Victor Pinchuk Foundation och Yalta European Strategy, betonade Mr Rutte att en seger för Putin skulle vara ett nederlag för frihet, säkerhet och global stabilitet. ’Vi måste verkligen öka och inte minska stödet för Ukraina. Vi måste ändra krigets bana,’ insisterade han och tillade att varje avtal som tillfredsställer Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea inte skulle bringa fred utan göra världen till en mörkare plats. Generalsekreteraren betonade vidare det viktiga behovet för européer att öka investeringarna och produktionen inom försvarssektorn, och noterade att detta är avgörande för att NATO ska kunna avskräcka aggression och säkerställa vårt kollektiva försvar i framtiden.

Generalsekreteraren talade också vid ett plenarevenemang om ’Teknologi i världen’ om den roll innovation spelar för att möta globala utmaningar. Mr Rutte klargjorde att utnyttjandet av teknologi och ökade investeringar i försvaret är nyckeln till att hålla de en miljard människor som bor i NATO-länderna säkra. Han uppmanade också NATO-allierade att vara snabbare och mer beslutsamma i att övergå till ett krigstidssinne och sa ’hastighet är av yttersta vikt’.”

Vecka 3

Biden-administrationen har gett en verkställande order rörande cybersäkerhet
Ordern innebär nya standarder för företag som säljer produkter till den amerikanska regeringen, enligt CNBC. Ordern kräver en större öppenhet från leverantörer av programvara. Biträdande nationell säkerhetsrådgivare Anne Neuberger säger att Vita huset avser att införa nya regler för att stärka USA:s digitala fundament. Ett krav är att leverantörerna ska kunna visa att deras utvecklingsmetoder är säkra. Cyberattacker har under de senaste åren orsakat ett antal störningar inom federala myndigheter och företag.

Gör säkerhetsföretagen till en del av försvaret
Hela samhället måste vara en del av det svenska försvaret, och där spelar säkerhetsföretag en viktig roll. Det skriver Cristina Petrescu, vd på Securitas Sverige, på Di Debatt. Cristina Petrescu lyfter att säkerhetsföretagen redan idag spelar en viktig roll i totalförsvaret genom att bidra stort till att skydda kritiska samhällsfunktioner, som energi, vattenförsörjning, sjukvård och IT- infrastruktur. Men de kan bli ännu mer involverade i att skydda Sverige möt yttre hot. Några konkreta förslag på hur vi kan arbeta mer integrerat är: Skapa ett nationellt säkerhetsforum; Infrastruktur i samverkan; Bekämpa infiltration och kriminalitet och Utbildning och kompetenshöjning.

Läs hela artikeln: Gör säkerhetsföretagen till en del av försvaret (DI)

Inför Davos-mötet: Krig det största hotet
Krig mellan stater har seglat upp som det största hotet mot stabilitet och utveckling, enligt en rapport inför Världsekonomiskt forum i Davos. Men klimatförändringar, med extremväder, ses som de långsiktigt största utmaningarna. Nästan var fjärde tillfrågad beslutsfattare ser väpnade konflikter mellan stater som det största orosmolnet under 2025, skriver Världsekonomiskt forum i ett pressmeddelande. Riskrapporten från Världsekonomiskt forum bygger på intervjuer med över 900 tunga beslutsfattare runt om i världen och har med årets upplaga publicerats 20 år i rad. Av riskrapporten inför mötet framgår att globala beslutsfattare ser en allt mer fragmentiserad värld utveckla sig. Förutom geopolitiska utmaningar pekar de på miljöproblem, sociala problem och teknisk utveckling som hotar stabilitet och utveckling. Ekonomiska risker är inte längre lika framträdande, men har kopplingar till sociala och geopolitiska problem, enligt rapporten.

Skogsnäringen viktig för den civila beredskapen
Den råvara vi använder hämtar vi huvudsakligen från svenska skogar, vilket gör att vi kan fortsätta att bygga bostäder, skolor, sjukhus, lagerlokaler, broar, torn och mycket annat som behövs både i krig och fred, utan att vara beroende av främmande, ibland fientliga makter. Förnybara förpackningar blir möjligen ännu viktigare i krig då behovet att paketera och lagra mat liksom behovet av engångsförpackningar inom tex sjukvården lär öka. Vi kommer även att behöva toalettpapper, blöjor och bindor. Alla dessa vardagsförnödenheter kan skogsindustrin fortsätta att producera även i krig, eftersom vi inte är beroende av andra länder för vår produktion. Det är en styrka vi har i Sverige som vi måste värna. Därför är det viktigaste skogsindustrin kan göra i krig att fortsätta att hålla sina produktionsanläggningar igång. Då kan vi även fortsätta att värma alla de tusentals hus och industrier runt om i Sverige som idag värms av industrins restströmmar och spillvärme.

Läs hela artikeln: ”Skogsnäringen viktig för den civila beredskapen” (Tidningen Näringslivet)

Rapport om nordisk-baltiskt säkerhets- och försvarssamarbete
De nordiska och baltiska ländernas stats- och regeringschefer gav den 15 januari Natos förre generalsekreterare Jens Stoltenberg i uppdrag att ta fram en oberoende rapport med policyrekommendationer som syftar till att främja nordisk-baltiskt säkerhets- och försvarssamarbete. Stoltenberg kommer att analysera och presentera rekommendationer om hur det regionala samarbetet kan öka för att ytterligare förstärka regionens avskräckning och försvar. Rapporten kommer främst att fokusera på det militära försvaret, men även på åtgärder för att motverka Rysslands sabotage och andra hybridhot. Rapporten ska presenteras före Natos toppmöte i Haag i juni 2025. Rapportens fokus kommer vara på:

• Enad insats till stöd för Ukraina
• Möjliggörande av allierade operationer och regionalt samarbete inom NDPP-ramverket
• Stöd till partners och internationella säkerhetsoperationer
• Luftkrigföring inklusive IAMD
• Försvarsindustri och innovation
• Motverka hybrida aktiviteter och operationer, inklusive hot i cyberdomänen och mot kritisk undervattensinfrastruktur
• Samhällelig motståndskraft, försörjningstrygghet, robust och interoperabel infrastruktur samt militär rörlighet

Läs om uppdraget: Jens Stoltenberg får i uppdrag att skriva rapport om nordisk-baltiskt säkerhets- och försvarssamarbete - (Regeringen.se)