Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Det spända säkerhetsläget får stora konsekvenser för Sverige och näringslivet. Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor, ger varje vecka en lägesuppdatering med de viktigaste nyheterna, rapporterna och undersökningarna.

Vecka 40

Beredskap för företag om krisen eller kriget kommer
Regeringen har beslutat att ge MSB uppdraget att ta fram en folder riktad till företag i Sverige med grundläggande instruktioner i händelse av kris eller krig.

– Näringslivet är integrerat i princip varenda samhällsprocess och samhällsviktig verksamhet på ett eller annat sätt. Därför är det också viktigt att vi går ut med information riktad direkt till företag om hur man bör tänka kring sin egen kontinuitetsplanering, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Det kan exempelvis vara frågor som hur man hanterar sin personalförsörjning vid kris eller krig och hur man hanterar störningar i omvärlden när det kommer till produkter eller tjänster som man är beroende av.

– Det handlar mer om en guide för hjälp till självhjälp, säger Carl-Oscar Bohlin. Arbetet med broschyren ska vara klart vid årsskiftet.

De flesta företag anmäler inte brott
Drygt 83 procent av företag med minst 50 anställda, uppger att de utsatts för brott de senaste 12 månaderna, jämfört med 37 procent bland företag utan anställda, enligt BRÅs kartläggning av brott mot företag och andra organisationer. Företag som uppger problem med ordningsstörningar i närområdet tycks ha en ökad risk för utsatthet, oro för brott och även lägre förtroende för polisens arbete gällande brott mot företag. Över hälften av de företag som utsatts för brott polisanmäler inte, men det varierar mellan de utsatta branscherna. Företag inom byggbranschen, som i stor utsträckning utsatts för stöld eller inbrott, uppger i högst utsträckning att de polisanmält samtliga brott som de utsatts för. Medan företag som verkar inom branscher som framför allt är utsatta för exempelvis bedrägeri och dataintrång, polisanmäler i lägst utsträckning.

Läs rapporten: Brott mot företag | Brå (Brottsförebyggande rådet)

Mycket välkommet att svensk infrastruktur rustas upp
Trafikverket har presenterat en ”historiskt stor satsning” på svensk infrastruktur. Det menar infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD). I planen säger Trafikverket att det kommer ta 25 år för att vara i kapp underhållet av landets järnvägar. Totalt handlar Trafikverkets nationella planförslag för 2026–2037 om 1 171 miljarder kronor. Ungefär hälften av de nästan 1 200 miljarder kronorna väntas gå till underhåll och andra hälften till utveckling. I planen har 20 miljarder kronor frigjorts för 27 projekt som enligt Trafikverket har ”större nytta”. Där listas i fallande prioriteringsordning bulleråtgärder vid Lommabanan Söderåsbanan, en ny isbrytare, förbättrad trafikplats vid Rotebro, en plankorsning i Knivsta och Tomteboda bangård i Stockholm – som de fem främsta. Det framgår även i planen att en del tidigare planerade satsningar utgår, däribland Malmbanan mellan Bode och Gällivare, även sträckan Sundsvall C–Dingersjö (delen Kubikenborg–Dingersjö).

Svenskt Näringsliv välkomnar satsningarna. För att lyckas är det nu av vikt att följande säkras. Återta underhållsskulden. En robust infrastruktur är grunden för både konkurrenskraft och samhällsberedskap. Prioritera samhällsekonomiskt lönsamma satsningar. Underhåll är bland de mest lönsamma investeringarna vi kan göra, men resurserna är begränsade. Därför krävs bättre kostnadskontroll och effektivare lösningar, så att varje skattekrona ger största möjliga nytta. Ta vara på näringslivets resurser. Företagen har kapital, kompetens och teknik som idag utnyttjas för dåligt. Genom fler offentlig-privata samarbeten kan projekten bli både billigare och mer innovativa.

Läs hela planen: Trafikverket redovisar förslag till nationell infrastrukturplan 2026–2037 (www.trafikverket.se)

Sverigebilden starkare än på länge – men gängvåldet oroar
Efter år av kriser och negativa rubriker förbättras nu bilden av Sverige. Men gängkriminaliteten förblir ett orosmoln.

– Det är någonting som vi måste hålla ett öga på, säger Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska institutet till TN.

I Nation Brands Index, en årlig undersökning av hur allmänheten i 50 länder uppfattar andra länder som varumärken, har Sverige klättrat från tiondeplatsen.

– Bilden av Sverige har förbättrats i västvärlden och faktiskt även i Turkiet. I Nation Brands Index ligger vi ganska stabilt kring åttonde eller nionde plats, säger Madeleine Sjöstedt.

Läs hela artikeln: Trots krisrubrikerna: Sverigebilden starkare än på länge – men gängvåldet oroar

Geopolitisk volatilitet bland de tio största affärsriskerna
AOns Global Risk Management Survey visar en kraftig ökning av risker kopplade till geopolitisk volatilitet och ett bredare skifte i hur organisationer uppfattar och prioriterar risker. Undersökningen bygger på svar från nära 3 000 riskchefer, ledare och beslutsfattare i 63 länder. Geopolitisk volatilitet har klättrat hela 12 placeringar sedan förra undersökningen 2023 och tar nu för första gången plats bland de tio största globala riskerna i undersökningens 19-åriga historia. Denna utveckling, kopplad till handel och geopolitiska utmaningar, speglar en ökande instabilitet mellan regioner och får konsekvenser för leveranskedjor, regelverk och finansiell prestation. De 10 största globala riskerna är:

• Cyberattack eller dataintrång

• Affärsavbrott

• Ekonomisk nedgång eller långsam återhämtning

• Regulatoriska eller lagstiftningsändringar

• Ökad konkurrens

• Råvaruprisk eller brist på material

• Leveranskedje- eller distributionsfel

• Skada på rykte eller varumärke

• Geopolitisk volatilitet

• Kassaflödes- eller likviditetsrisk

Vecka 39

Regeringen skärper styrningen av myndigheter under krig
Totalförsvaret utvecklas kraftfullt i takt med den allvarliga säkerhetsutvecklingen i omvärlden. En viktig del i utvecklingen är att ge regeringen möjlighet att styra landet effektivt även under krig och krigsrelaterade förhållanden. Syftet med uppdraget är att säkerställa en tydlig lagstiftning och ett robust system för styrningen av myndigheter under sådana förhållanden. Ett robust system kräver att nödvändiga lagar och förordningar tas fram och beslutas i förväg. Utredaren ska bland annat ta ställning till i vilken utsträckning sektorsansvariga myndigheter och civilområdesansvariga länsstyrelser bör ha rätt att meddela föreskrifter och beslut gentemot övriga myndigheter inom beredskapssektorerna respektive civilområdena.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett stort och särskilt ansvar att stödja och samordna arbetet inom det civila försvaret. Utredaren ska se över hur MSB på ett effektivt sätt ska kunna stödja regeringen och myndigheterna både inför och under krig och krigsrelaterade förhållanden. Det skulle till exempel kunna handla om att MSB ska få möjlighet att besluta om inriktande prioriteringar och samordning av åtgärder och resurser som behövs för det civila försvaret, något det kan finnas behov av om det exempelvis råder stor resursbrist och andra svårigheter i samhället.

Daniel Ström, ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen, har utsetts som särskild utredare och ska redovisa sitt uppdrag senast den 19 mars 2027.

Fastighetsägare minskar investeringar i säkerhet trots ökad kravbild
I takt med att fastighetsbranschen digitaliseras ökar sårbarheten för digital hot. Men i Schneider Electrics nya Trendrapport 2025, som släpps vartannat år och följer utvecklingen i Sveriges fastighetsbransch, visar det sig att säkerhet prioriteras lägre än tidigare år. I år uppger 17 procent att säkerhetsskäl är den största drivkraften för att investera i IoT och uppkopplade lösningar – en minskning med 33 procent sedan 2023. Istället är det ekonomiska skäl som styr, vilket 75 procent anger som största drivkraft, följt av miljö- och hållbarhetsskäl (53 procent).

Läs hela undersökningen: Ny rapport från Schneider Electric visar: Investeringar i säkerhet minskar bland landets fastighetsägare – trots ökad kravbild (Schneider Electric Sverige)

Möte med Finland och Norge med fokus på civil beredskapsplanering
Den 23–24 september träffade statssekreterare Johan Berggren sina finländska och norska motsvarigheter för att diskutera hur samarbetet kring Natos civila beredskapsplanering och civil-militär samverkan kan stärkas. Senast statssekreterarna träffades i Norge, Bodø, i oktober 2024 kom de överens om att Finland, Norge och Sverige gemensamt ska utveckla ett trilateralt krisscenario, ett gemensamt civil-militärt övningselement i Nordic Response 2026 samt stärka det nordiska civil-militära samarbetet mellan Hagasamarbetet och Nordefco. Ett genomgående tema för mötet var att fortsatt stärka den civila beredskapen och det civil-militära samarbetet i Norden. Statssekreterarna har även träffat representanter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarsmakten och EU-ministerns statssekreterare.

Ett steg närmare beredskapslager för spannmål
I budgetpropositionen för 2026 satsar regeringen 575 miljoner kronor på uppbyggnad av beredskapslager, primärt för spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen, men även för senare led i livsmedelskedjan. För att upphandlingen av spannmål för beredskapslagring ska komma i gång redan i år har regeringen fattat beslut om uppdrag till Jordbruksverket om upphandling av spannmål och lagerhållning av spannmål.

Mer än varannan cyberattack inträffar utanför kontorstid
Arctic Wolf, presenterar en ny säkerhetsrapport med utgångspunkt i mer än 330 biljoner insamlade observationer från 10 000 organisationer över hela världen. 2025 Security Operations Report återger hur hotaktörerna har utvecklat sin taktik och bland annat utnyttjar sårbar identitetshantering och genomtänkt timing för att kringgå säkerhetsmekanismer. Trots ökade investeringar i cybersäkerhet utgör dagens digitala hotbild en svår utmaning även för de mest kompetenta organisationerna. Angriparna agerar snabbare, siktar in sig på nya attackytor och utnyttjar nya sårbarheter på sätt som traditionellt cyberförsvar ofta missar. Bland slutsatserna i 2025 Security Operations Report märks:

• Övervakning dygnet runt är avgörande: 51% av alla säkerhetsvarningar inträffade utanför kontorstid, och 15% av varningarna skedde under helger.

• Effektiva verktyg minskar larmbruset: Genom Arctic Wolfs Aurora-plattform kunde 330 biljoner rena observationer reduceras till 8,6 miljoner säkerhetsvarningar – en filtrering på mer än 99,99999%, eller en varning för varje 138 miljoner observationer.

• Snabbare agerande med kombination av AI och mänsklig expertis: Arctic Wolfs AI-motor utvärderade 10% av varningarna, vilket ersatte mer än 860 000 manuella granskningar. Den genomsnittliga tiden för att hantera ett ärende (MTTT) kortades med 37%.

• Omfattande riktade attacker en ny strategi för hotaktörer: Förra året genomfördes storskaliga hackerkampanjer mot riktade mot bland annat brandväggar från Fortinet och SonicWall, där angriparna lyckades utnyttja svagheter i identitetshantering och VPN för att lyckas med intrång och kryptera system på under 90 minuter.

Saab ska leda Nato-projekt
Svenska försvarskoncernen Saab ska leda ett Nato-projekt mot hot under vatten, skriver Saab i ett pressmeddelande. Projektet som går under namnet ”Allied underwater battlespace mission network” startades formellt den 1 september. Det är Saab-ledda konsortiet Mangrove som får ansvaret för projektet. Undervattensdomänen blir som helhet alltmer strategiskt viktig och projektet är därför ett angeläget bidrag till vår gemensamma säkerhet och försvar till havs”, säger Mats Wicksell, chef för Saabs affärsområde Kockums i ett pressmeddelande.

Vecka 38

Nytt paket för ett starkare civilt försvar
I 2026 års budgetproposition föreslår samarbetspartierna ett nytt paket för ett starkare civilt försvar. Pengarna ska bland annat gå till bättre lagerhållning av sjukvårdsprodukter, upprustning av landets skyddsrum, uppbyggnad av nya beredskapslager inom livsmedelsområdet och till att stärka beredskapsarbetet hos landets kommuner och regioner. Regeringens föreslår att det civila försvaret tillförs 3 miljarder kronor under 2026, 4,2 miljarder kronor under 2027 och 4,6 miljarder kronor under 2028. Totalt uppgår förslagen till cirka 12 miljarder kronor 2026–2028. Under åren 2026–2028 satsas 1 miljard kronor per år på investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap. Satsningen möjliggör inköp av materiel för det civila försvarets räkning, som bl.a. ska kunna användas av kommuner och regioner. Valet av investeringarna ska göras baserat på totalförsvarets behov.

Beredskapslagring av spannmål och insatsvaror till jordbruket
Tidöpartierna presenterade den 16 september ökade satsningar på det civila försvaret, bland annat beredskapslagring av spannmål och insatsvaror till jordbruket samt investeringsstöd för beredskapsåtgärder. Totalt satsas 6,1 miljarder kronor, under perioden 2026–2028 för att stärka Sveriges försörjning av livsmedel och dricksvatten, varav 2,1 miljarder är nya medel för perioden. Inriktningen är att kunna påbörja återuppbyggnaden av svenska spannmålslager redan före årsskiftet.

Läs kommentaren: LRF om satsningar på civil beredskap i budgeten: “Äntligen konkreta medel för beredskapslagring.” (Lantbrukarnas Riksförbund)

Satsningar på Försvarsmaktens materiel och industri, forskning och innovation
Tillsammans med tidigare budgeterade beslut ökar anslaget för materiel och anläggningar med närmre 12 miljarder kronor i nivå jämfört med 2025. Regeringen föreslår att anslaget för anskaffning av material och anläggningar tillförs drygt 4,7 miljarder som ett steg mot att nå Natos nya utgiftsmål om 3,5 procent av BNP. Regeringen kommer återkomma kring användningen av medlen. Av de ökade resurserna till det militära försvaret föreslår regeringen ett tillskott till anslag 1:3 med 4,7 miljarder 2026, 6,7 miljarder 2027 och 7,5 miljarder 2028. Större förväntade anskaffningar under under 2026 inkludera bla luftvärn, raketartilleri, ammunition, stridsfordon, nya ytstridsfartyg, stridsbåtar, taktiskt transportflyg och långräckviddig bekämpningsförmåga. Därutöver satsningar på en försvarsinnovationsenhet, forskningsinfrastruktur och skyddsvärd banbrytande teknik. Detta ger möjligheter till försvarsindustrin att bli mer effektiv och innovativ.

Miljardleveranser stoppas av skyfallen
Skyfall har slagit ut vägar och stambanor i Västernorrland – och nu tvingas företag improvisera för att hålla leveranserna igång.Skyfall har orsakat allvarliga stopp i svensk transportinfrastruktur. Vägar och kritiska tåglinjer är avstängda och Norrlandstrafiken är kraftigt reducerad. Kunderna undersöker alternativa transportlösningar, enligt Stephan Ray på Green Cargo. Företagare inom skogs- och stålindustrin berättar hur de anpassar sig till läget. Inlandsbanan har blivit enda alternativ. Vd Otto Nilsson diskuterar utmaningarna med omledning på banan.

Läs artikeln: Näringslivet i krisläge: Så stoppas miljardleveranser av skyfallen: ”Förödande”

Natomålet möjlig guldgruva för fastighetsbolag
De många miljarder som Sverige satsar på försvaret kan göra Sverige – och Europa – mer jämlikt. Natos mål är att 5 procent av ländernas BNP ska läggas på försvaret till 2035. Det skapar möjligheter för fastighetsbranschen. Bostäder och skolor krävs åt försvarsanställda på orter runt om i landet. Långt från Stureplan i Stockholm har Mariestad, Karlskoga, Anneberg och Östersund snabbt blivit heta områden.

– Samtidigt krävs det om satsningarna ska gå att genomföra, säger Louis Landeman, chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank.

Läs hela artikeln: Analytiker: Natomålet möjlig guldgruva för fastighetsbolag

Storbritannien inför nya sanktioner mot Ryssland
Storbritannien har infört 100 nya sanktioner mot Ryssland i ett försök att strypa landets oljeintäkter och militära försörjningskedjor. Det skriver Investing. Åtgärderna, som offentliggjordes i samband med att utrikesminister Yvette Cooper besökte Kiev, omfattar bland annat svartlistning av 70 oljetankers ur den så kallade skuggflottan samt sanktioner mot 30 företag och individer i Kina, Ryssland och Turkiet som anklagas för att leverera elektronik till ryska missiler och drönare.

Frihandelsavtal med Indien i år
EU-kommissionen är redo att ta nya kliv i samarbetet med Indien. Kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen vill bland annat se ett färdigt frihandelsavtal före årsskiftet. ”Nu är tiden att fokusera på pålitliga partners”, säger hon i en kommentar. Hon lyfter fram att den strategiska agendan ska ses som en utökning av det samarbete som EU och Indien redan har på handelsområdet, där de båda jättemarknaderna redan är överens om saker som att främja investeringar och skapa ökade möjligheter kring arbetskraftsinvandring.

Läs hela artikeln: EU sets out new strategy to reinforce prosperity and security with India

Vecka 37

Faktapromemoria EU:s strategi för beredskapslager
Den 9 juli presenterade kommissionen en strategi för beredskapslager för att stärka EU:s materiella beredskap. Strategin utgår från ett allriskperspektiv och tar ett helhetsgrepp som syftar till att säkerställa tillgång till varor som är nödvändiga för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Åtgärderna som föreslås omfattar inte några förslag till nya rättsakter. Strategins bärande element är i stället etablerandet av ett EU-lagerhållningsnätverk. Nätverket föreslås vara ett forum för att utbyta information mellan medlemsstater och kommissionen och ska kunna vara rådgivande till kommissionen i frågor om beredskapslagring. Den tvärsektoriella strategin kopplas till en lång rad befintliga initiativ som exempelvis rättsakten om krissituationer och resiliens på den inre marknaden (IMERA).

Det tas också initiativ på områden som livsmedel, försvar och rymd, energi, transport, telekommunikation, miljö och klimat, hälso- och sjukvård, befolkningsskydd, tull, humanitärt bistånd och handel. Strategin betonar särskilt samverkan med privat sektor och civil-militärsamordning. I en globaliserad värld med sammanlänkade värde- och försörjningskedjor framhåller strategin att EU:s yttre relationer har en viktig plats och för att stärka EU:s strategiska autonomi vill kommissionen utveckla partnerskap inom sektorer som energi, hälsa, vatten, försvar och råmaterial. Regeringen är positiv till att strategin lyfter behovet av samverkan med privat sektor och civil-militär samordning som är i linje med inriktningen att stärka totalförsvaret.

Läs mer i faktapromemorian

Nordiska företag avvaktar med AI för cybersäkerhet
Cybersäkerhetsföretaget Arctic Wolf presenterar en ny global undersökning kring AI och dess roll inom cybersäkerhet. I rapporten Navigating the Human-AI Relationship for Security Operations Success sammanfattas svaren från nära 2 000 beslutsfattare inom IT och säkerhet som deltagit i undersökningen, genomförd i samarbete med Sapio Research. Nästan alla (99%) svarande uppger att AI kommer att påverka deras inköp eller förnyelser av cybersäkerhetstjänster under de kommande 12 månaderna. Sammantaget anger 39% att de valt att strategiskt utnyttja och redan investerar i AI för cybersäkerhet – men bland de nordiska deltagarna i studien är det bara 21%. Flera frågeställningar återspeglar en avvaktande inställning. Exempelvis är det 31% bland de nordiska deltagarna som instämmer i påståendet ”vi är intresserade och vill lära oss om AI, men väntar med att investera brett i AI”, en betydligt högre andel än det globala genomsnittet (21%).

Läs undersökningen: Ny rapport: Nordiska företag avvaktar med AI för cybersäkerhet (Arctic Wolf)

Nu ska genomförandet av NIS 2-direktivet förberedas
Regeringen ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att vidta vissa åtgärder för att förbereda genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2direktivet). MSB ska bland annat utveckla ett nationellt anmälningssystem för verksamhetsutövare som omfattas av NIS 2-direktivet och förbereda för framtagandet av en förteckning över väsentliga och viktiga verksamhetsutövare samt över verksamhetsutövare som erbjuder domännamnsregistreringstjänster.

Domstol sågar stöd till rysk kärnkraft i Ungern
Ungern måste kräva tillbaka eventuellt statsstöd som getts till ryska Rosatom för bygget av nya kärnkraftverk. Det fastslås i en dom i EU:s domstol den 11 september. Där konstateras att EU-kommissionen först borde ha kontrollerat om det ungerska stödet var förenligt med EU:s upphandlingsregler innan man gav klartecken till Ungern. Utslaget kommer efter ett överklagande från kärnkraftskritiska grannlandet Österrike och välkomnas av miljöorganisationen Greenpeace. ”Ungern kan nu investera i förnybar energi och energibesparing som minskar utsläppen och folks räkningar omedelbart”, heter det i ett pressmeddelande från organisationen. Bygget av de nya reaktorerna i Paks 2-kraftverket i Ungern har kraftigt försenats och väntas inte start förrän tidigast i november.

Danmark köper luftförsvarssystem för över 50 miljarder danska kronor
Danmarks försvarsmakt har fått klartecken att anskaffa åtta markbaserade luftförsvarssystem för över 50 miljarder danska kronor, motsvarande över 73 miljarder kronor. Det uppgav landets försvarsminister Troels Lund Poulsen (V) i ett pressmeddelande.

Läs hela pressmeddelandet: Forsvarsforligskredsen enige om historisk investering i jordbaserede luft- og missilforsvarssystemer

FMV ska analysera försvarets tillgång till halvledarteknik
Regeringen ger Försvarets materielverk (FMV) i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av tillgången till halvledarteknik i materielsystem av stor betydelse för Sveriges försvar. Genom analysen ska FMV kartlägga tillgången till halvledare i ett eller flera materielsystem som är av väsentligt säkerhetsintresse för Sverige. Analysen ska innefatta halvledarnas typ och position i värdekedjan. FMV ska studera leverantörsleden och redovisa eventuella hinder för insyn i värdekedjan. Uppdraget är en del i uppföljningen av uppdraget avseende riskbedömning av banbrytande teknik (Fö2024/01930). Uppdraget är även en del i implementeringen av regeringens försvarsindustristrategi och avsnittet om säkra försörjningskedjor. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 15 januari 2026.

Nytt stödpaket till Ukraina för över 9 miljarder
Ukraina har stora behov på slagfältet. Paket 20 har utformats för att så långt som möjligt kunna svara mot de behov som Ukraina kommunicerat.

Paketet består av:

• Artilleri och långräckviddig förmåga – upphandling av 18 Archerpjäser och artilleriammunition samt långräckviddiga drönare. Totalt värde cirka 3,6 miljarder kronor.

• Marin materiel – upphandling av bland annat kustradarsystem, trossfärjor utrustade med granatkastare, dykkammare och kranbilar. Totalt värde cirka 2,1 miljarder kronor.

• Luftförsvar och rymd – upphandling av bland annat ammunition, sensorer och ledningssystem till det redan donerade svenska luftvärnssystemet Tridon, utrustning för flygbasdrift och sensorer för att upptäcka drönare och robotar. Totalt värde cirka 3,5 miljarder kronor. Inom ramen för området luftförsvar och rymd sker även materieldonationer från Försvarsmakten, med tillhörande ersättningsanskaffning och transporter.

• Övrigt – bland annat satsningar på civilt försvar, tjänster via Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarshögskolan (FHS).

Nya världsbanksregler stärker möjligheterna för svenska företag
Världsbanken har uppdaterat sina riktlinjer för upphandling – en förändring som Sverige verkat för. Det innebär ökade affärsmöjligheter för svenska företag inom sektorer som infrastruktur, energi, digitalisering och lösningar för grön omställning. De uppdaterade riktlinjerna innebär bland annat:

• ökad transparens genom tidig marknadsanalys och dialog,

• stärkt kapacitetsstöd till projektägare/låntagare, bland annat genom utbildning och rådgivning i att formulera upphandlingsdokument, använda digitala verktyg och bedöma kvalitetskriterier som hållbarhet och innovation på ett korrekt sätt,

• digitala verktyg som öppnar för fler små och medelstora företag att delta, och

• ökat fokus på kvalitet i större upphandlingar, inklusive faktorer som hållbarhet, innovation och livscykelkostnader – där svenska företag är starka.

Sammantaget skapas bättre möjligheter för svenska företag att konkurrera internationellt med styrkor inom hållbarhet, innovation och helhetslösningar.

Effektivare styrning av det civila försvaret
Regeringen har den 8 september överlämnat en skrivelse till riksdagen som svarar på Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad. Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens rapport om att den statliga styrningen av det civila försvaret under åren 2015 – 2022 inte har varit tillräckligt effektiv. I skrivelsen redogör regeringen för en rad åtgärder som har vidtagits för att effektivisera den statliga styrningen av det civila försvaret sedan den tillträdde 2022. Riksrevisionens övergripande bedömning i rapporten är att de sittande regeringarna under åren 2015–2024 inte har varit tillräckligt effektiv i sin styrning av det civila försvarets uppbyggnad. Det gäller särskilt åren fram till och med 2021. Regeringens styrning har under dessa år brustit i tydlighet kring vad som ska åstadkommas av vem, vid vilken tidpunkt och i vilken omfattning.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om att den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret inte varit tillräckligt effektiv mellan 2015 och 2022. Enligt regeringens bedömning har dock styrningen och uppföljningen påtagligt förbättrats sedan 2022.Riksrevisionen ger regeringen tre rekommendationer i rapporten:

• Åtgärda otydligheter i ansvarsfördelningen, exempelvis avseende att samtliga samhällsviktiga områden/funktioner ska omfattas av en sektor eller att sektorsmyndigheterna får föreskriftsrätt.

• Åtgärda otydligheter kring vad som ska åstadkommas, av vem det ska åstadkommas och när det ska åstadkommas avseende förmågan i det civila försvaret.

• Säkerställ att myndigheternas finansiering är långsiktig avseende såväl ordinarie verksamhet som åtgärder för förmågehöjning av det civila försvaret.

Vecka 36

EU-invånare vill att EU gör mer för att skydda dem
68 % av EU-medborgarna och 82 % av svenskarna vill att EU ska spela en större roll när det gäller att skydda folket mot internationella kriser och säkerhetsrisker. Nio av tio EU-medborgare vill att EU-länderna tillsammans ska ta itu med dagens globala utmaningar (90 %) och de flesta anser att EU behöver mer pengar (77 %) för att klara sig i ett snabbt föränderligt geopolitiskt landskap. Försvar och säkerhet (37 %) samt konkurrenskraft, ekonomi och industri (32 %) är viktiga för att EU ska stärka sin ställning i världen. Av svenskarna är det flest (50 %) som tycker att Europaparlamentet ska prioritera åtgärder mot klimatförändringarna, medan 21 % av alla svarande anger detta som prioritering. På frågan om vad vi ska investera i anser 78 % att fler projekt ska EU-finansieras och 91 % tycker att Europaparlamentet bör informeras och kunna granska vart EU:s pengar går.

Läs pressmeddelandet: Ny opinionsundersökning: EU-invånare vill att EU gör mer för att skydda dem i tider av global omställning | Europaparlamentet

Drönarbranschen varnar: Sverige hopplöst efter
Drönartekniken har gigantiska möjligheter att lyfta svensk konkurrenskraft och samtidigt förbättra klimatet och arbetsmiljön. Men snåriga regler och sega tillståndsprocesser hindrar svenska entreprenörer i kampen mot Kina och USA. ”Det tar sex månader innan handläggare i Sverige ens rör ett ärende”, säger Victoria Barrsäter på Svenska Drönarnätverket till TN.

Läs hela artikeln: Drönarbranschen varnar: Sverige hopplöst efter – ”Går tyvärr inte särskilt bra”

Internationella direktinvesteringar i den globala och svenska ekonomin
Business Swedens årliga kartläggning av utländska direktinvesteringar (Foreign Direct Investment, FDI) visar att de internationellt verksamma företagen är fortsatt försiktiga. FDI ökade med måttliga 4 procent under 2024 jämfört med föregående år, till 1 509 miljarder dollar. Medan Asien var den största mottagarregionen av nya direktinvesteringar, med totalt 40 procent under 2024, var det Nordamerika som stod för den starkaste uppgången i investeringarna. Årets analys, som baseras på sammanställd statistik från FN-organet UNCTAD, visar att USA befäste sin särställning som världens största mottagarland för FDI med inflöden på 279 miljarder dollar. Europa fortsatte att uppvisa svaga siffror med ett fall på 10 procent. Även Sverige tappade mark och såg FDI falla till 205 miljarder kronor under 2024, från 269 miljarder kronor föregående år. Trots nedgången fortsätter Sverige att vara ett attraktivt land för utländska företag och placerade sig som Europas fjärde största mottagarland för utländska direktinvesteringar 2024.

Läs hela rapporten: FDI Översikt - Business Sweden

Utländska uppköp stärker Sverige
Fredrik Heyman docent i nationalekonomi vid IFN, och Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd för IFN, skriver i Svenska Dagbladet, med stöd i en ESO-rapport, att utländska uppköp stärker produktivitet och handel. I en ny rapport för Expertgruppen för Studier i offentlig Ekonomi (ESO) undersöks i detalj de ekonomiska effekterna av utländska uppköp av svenska företag. Undersökningen visar på betydande ökningar i produktivitet och internationell handel. Produktiviteten ökar med 5–10 procent inom tre år efter företagsuppköpet, och utlandsägda företag står för nästan 40 procent av näringslivets samlade produktivitetstillväxt trots att de bara utgör 8 procent av företagen. Detta är viktigt i ljuset av fallande tillväxt i Sverige, något som väcker oro och fått regeringen att inrätta en särskild produktivitets­kommission. Däremot sker den största sysselsättnings­ökningen i svenskägda företag. Ett tydligt resultat av studien är att såväl svenskägda som utlandsägda företag bidrar, ibland på olika sätt, till svensk ekonomi.

Wallenius väljer svensk flagg
Wallenius väljer svensk flagg för två nyförvärvade biltransportfartyg. Fartygen ska vid behov kunna användas av Försvarsmakten. Det är det andra stora svenska rederiet som på kort tid beslutat att segla under svensk flagg, och efter att den svenska handelsflottan i årtionden krympt genom utflaggningar.

Läs hela artikeln: Storbolagen flaggar svenskt – kan användas av försvaret

Militär ukrainsk fabrik byggs i Danmark
För första gången ska en militär ukrainsk fabrik byggas i Danmark. En anläggning för att producera ukrainskt raketbränsle förbereds nu nära Vojens på Jylland. Det är företaget Fire Point som bjuds in att etablera sig med militär tillverkning, enligt ett pressmeddelande från Danmarks näringsdepartement. Fire Point tillverkar bland annat stora krigsdrönare och robotar i hemliga fabriker i Ukraina. I Danmark ska bränsle till dem framställas.

Ryssland och Kina i nytt avtal om gasledning
Efter många års förhandlingar har den statligt styrda ryska gasjätten Gazprom tecknat ett avtal med Kina om en ny gasledning, rapporterar Bloomberg. Gasledningen ”Power of Siberia 2” ska gå till Kina via Mongoliet.Enligt ryska medier, som citerar bolagets vd Aleksej Miller vid toppmötet SCO i Kina, ska 50 miljarder kubikmeter fossil naturgas kunna skickas via ledningen årligen i 30 år. Enligt Miller ska gasen som går via ledningen vara billigare än den gas som Ryssland skickar till Europa. Reuters har tidigare rapporterat att planerna på Power of Siberia 2 i över tio år fastnat på bland annat pris- och kostnadsfrågan. Men nu är Ryssland under hård press att hitta nya exportvägar, sedan Europa på grund av Ukrainakriget klubbat planer på att sluta köpa ryska fossila bränslen. Samtidigt uppges också Ryssland och Kina ha kommit överens om att öka leveranserna via två befintliga ledningar.

Ny vägledning stärker forskningssäkerheten i Sverige
För att stärka skyddet av svensk forskning lanserar Teknikföretagen och Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), i nära samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), ett nytt stöd som hjälper lärosäten och företag att förebygga och motverka forskningsspionage. Sverige står inför ett förändrat säkerhetspolitiskt landskap. Med ett svenskt Nato-medlemskap och ett pågående krig i Europa ökar kraven på att skydda den svenska forskningen från utländska hot. Teknikföretagen, SOFF och SUHF presenterar nu en ny vägledning som hjälper svenska lärosäten, forskare och företag att hantera forskningssäkerheten – utan att hämma det internationella forskningssamarbetet. Global samverkan är helt avgörande för att möta dagens utmaningar – oavsett om det gäller klimat, medicin, teknik eller samhällsfrågor. Sveriges tradition med en inbjudande forskningskultur är en styrka. Öppenheten kan samtidigt innebära sårbarhet gentemot illvillig underrättelseverksamhet. Enligt Säkerhetspolisen bedriver ett femtontal länder, bland annat Ryssland, Kina och Iran, systematisk underrättelseverksamhet där svenska lärosäten och forskare är primära mål.

Sverige och Polen i militärtekniskt samarbete
Sverige och Polen ska ingå ett militärtekniskt samarbete. Det framgår av den avsiktsförklaring som försvarsminister Pål Jonson och hans polska motpart Władysław Kosiniak-Kamysz skrev under i samband med Jonsons besök i Polen den 2 september. Sverige och Polen har redan ett nära försvarssamarbete. Med avsiktsförklaringen fördjupas det ytterligare. Länderna avser enligt förklaringen att samarbeta närmare i frågor som försvarsmateriel, utveckling, innovation och försvarsindustri.

– Sverige och Polen har en gemensam syn på utmaningarna och hoten i vår region. I november 2024 ingick Sverige och Polen ett strategiskt partnerskap, något vi värderar mycket högt. Den nya avsiktsförklaringen om militärtekniskt samarbete tar detta vidare, säger försvarsminister Pål Jonson.

Jonson skrev under avsiktsförklaringen då han besökte Polen den 2 september för bilaterala möten och för att delta i försvarsmässan MSPO.

Försvarsmakten ska fogas in i Natos ledningsstruktur
Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att erbjuda Nato att etablera en logistigledningsfunktion, ett så kallat Joint Logistics Support Group Headquarters (JLSG HQ), under Joint Force Command Norfolk (JFC) för operationsområdet Joint Operations Area Northwest (JOA NW) i Sverige.Försvarsmakten ska även förbereda samt genomföra etableringen för att funktionen ska uppnå en initial förmåga i slutet av 2027.

Läs hela uppdraget: Regeringens beslut

Vecka 26

Europa behöver skyndsamt stärka Europas försvar, säkerhet och industriella motståndskraft
Mot bakgrund av Europas alltmer komplexa säkerhetsmiljö efterlyser näringslivet i Sverige, Polen, Danmark, Tjeckien, Norge och Litauen gemensamt omedelbara och strategiska åtgärder för att stärka Europas försvar, säkerhet och industriella motståndskraft. Uttalandet beskriver viktiga byggstenar för att öka Europas försvars- och säkerhetskapacitet:

1. Teknik och innovation – Att investera i banbrytande forskning och utveckling och underlätta tillgången till toppmodern teknik, inklusive AI, är avgörande för moderna försvarssystem.

2. Förenkling och snabbhet – Att effektivisera regleringar och förkorta ledtider för att matcha takten i de utvecklande hoten.

3. Investeringar och riskdelning – Att främja saminvesteringsmodeller för att stärka den industriella basen och återta befintlig kapacitet.

4. Produktionsberedskap och regionalt samarbete – Samordnad, robust produktionskapacitet i alla medlemsstater fungerar avskräckande och förbättrar beredskapen.

5. Kompetens och talang – Att utveckla och behålla en kvalificerad arbetskraft genom samarbete med den akademiska världen och skräddarsydda utbildningsprogram.

6. Integrerad planering och dialog – Sektorsövergripande projektteam och djupare samarbete mellan offentlig, privat och akademisk sektor.

7. Strategiska leveranskedjor och motståndskraft – Att identifiera acceptabla beroenden och säkerställa att det bredare industriella ekosystemet stöder beredskap.

8. Flexibla avtal – Utforma långsiktiga men anpassningsbara avtal i linje med den tekniska utvecklingen.

Läs artikeln här: North East Flank Group Recommendations on Ramping Up European Defence and Security Capability

Prioriteringar gällande EU:s beredskap, motståndskraft och försvarsberedskap
I takt med att Europa fortsätter att navigera i en alltmer komplex och volatil säkerhetsmiljö har behovet av robust beredskap, motståndskraft och försvarsberedskap blivit mer brådskande än någonsin. Med anledning av Europeiska rådets möte den 26–27 juni 2025 – och mot bakgrund av den nyligen publicerade Europeiska kommissionens strategi för beredskapsunionen och EU:s bredare ambition att stärka försvarskapaciteten till 2030 – ser näringslivet i Sverige, Estland, Polen, Danmark, Tjeckien, Norge , Finland, Litauen och Island behov av ett än tydligare deltagande från den privata sektorn. Ett effektivt offentlig-privat samarbete är grunden och måste byggas på en grund av förtroende, ömsesidig nytta och en gemensam förståelse för risker. Dessutom förblir en stark ekonomi och en fullt fungerande inre marknad ryggraden i Europas motståndskraft och liksom en förutsättning för förmågan att öka försvarsproduktionen. Att integrera den privata sektorn i beredskaps- och säkerhetsinsatser är inte bara praktiskt – det är avgörande. Vi välkomnar att beredskapsunionsstrategin föreslår specifika åtgärder för att främja både offentlig-privat samarbete och civil-militär samordning. I artikeln föreslås åtgärder och områden där helhetssyn och övergripande insatser från det bredare näringslivet behövs och kan ge värdefulla bidrag.

Läs hela artikeln här: North East Flank Statement on Preparedness, Resilience and Defence Readiness ahead of EUCO 26-27 June 2025

Nya beredskapssektorer ska stärka Sveriges civila försvar
Regeringen har beslutat om att upprätta två nya beredskapssektorer. Förändringen ska tydliggöra ansvaret hos myndigheterna kopplat till frågor om industri, byggande och handel samt utrikeshandel. Totalförsvarets förmåga är direkt kopplad till en fungerande samhällsekonomi. Erfarenheterna från covid-19 och från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar på komplexiteten av försörjningskedjor och inte minst att flödet av varor och tjänster är viktigt för att upprätthålla samhällets motståndskraft och landets ekonomi. Det bidrar till både motståndskraft och försvarsvilja. Regeringen har därför fattat beslut om att utöka antalet beredskapssektorer med två sektorer, från tio till tolv, och därmed tydliggöra ansvaret kopplat till frågor om industri, byggande och handel samt utrikeshandel.

1. Ny beredskapssektor för industri, byggande och handel: Försörjning av kritiska varor och tjänster för totalförsvarets behov måste kunna upprätthållas vid fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig, som ett led i att nå målet för det civila försvaret. Den nya beredskapssektorn spänner över en mängd olika industrier i komplexa ofta globala värdekedjor. Sektorn kommer ha viktiga kopplingar till många andra samhällsfunktioner i form av insatsvaror. Med den nya sektorn kommer fler företag kunna bidra till Sveriges försörjningstrygghet. Regeringen har därför beslutat att införa en ny beredskapssektor för industri, byggande och handel. Tillväxtverket utses till sektorsansvarig myndighet. Boverket och Sveriges geologiska undersökning utses till beredskapsmyndigheter inom den nya sektorn.

2. Ny beredskapssektor för utrikeshandel: Ansvaret bland statliga myndigheter för att upprätthålla utrikeshandel under störda förhållanden behöver tydliggöras. Utrikeshandeln och förmågan att säkerställa en fungerande utrikeshandel i tider av fredstida kris, höjd beredskap och ytterst krig spelar en central roll för Sveriges totalförsvar. Regeringen har därför beslutat att införa en ny beredskapssektor för utrikeshandel. Kommerskollegium utses till sektorsansvarig myndighet och Tullverket utses till beredskapsmyndighet inom den nya sektorn.

Beslutet om två nya beredskapssektorer innebär ändringar i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap och träder i kraft den 22 juli 2025.

Regeringen utser MSB till nationell samordnare av Sveriges försörjningsberedskap
En robust försörjningsberedskap är central för förmågan att skydda samhällets grundläggande funktioner och människors liv och hälsa vid allvarliga störningar, kris och ytterst krig. Nu utser regeringen MSB till nationell samordnare för att ytterligare stärka Sveriges försörjningsberedskap. Som ett led i att stärka Sveriges beredskap för kris och krig måste försörjningen av nödvändiga varor och tjänster vara motståndskraftig. Det alltmer osäkra omvärldsläget kräver att utvecklingstakten ökar skyndsamt och att berörda aktörer samordnar planering och arbete för att uppnå ändamålsenliga resultat. För att underlätta det framtida förmågebyggandet samt skapa förutsättningar för en helhetsbild och bred försörjningsberedskap har regeringen beslutat att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utses till nationell samordnare av försörjningsberedskapen. Beslutet innebär att:

• MSB på en övergripande nationell nivå ska stödja och samordna statliga myndigheters, kommuners och regioners planering och arbete kopplat till försörjningsberedskap.

• MSB ska också bistå statliga myndigheter, kommuner och regioner med kunskap och information i frågor som rör beredskapslagring.

• MSB får bedriva beredskapslagring och andra tillhörande tjänster på uppdrag av andra statliga myndigheter. För denna verksamhet får MSB ta ut en avgift.

Beslutet innebär ändringar i förordningen (2008:1002) med instruktion för MSB och träder i kraft den 22 juli 2025.

Korttidsarbete och regelförenklingar gör industrin mer motståndskraftig
Basindustrins förmåga att fortsätta producera, leverera och exportera, skapa sysselsättning och generera intäkter till välfärden även under förhöjd beredskap och störningar är avgörande för hela samhällets uthållighet, skriver Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna och Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna. Den svenska basindustrin är en motor för sysselsättning, export och teknisk utveckling. I en omvärld präglad av ökande osäkerhet, geopolitiska spänningar, störningar i leveranskedjor och ett nytt säkerhetsläge i närområdet krävs inte bara företagsanpassningar. Det krävs också att staten bidrar med rätt verktyg för att stärka motståndskraft och konkurrenskraft. Basindustrin som omfattar de industrisektorer som utvinner och förädlar råvaror och som representeras av skogs-, stål- och metall, gruv-, massa- och pappers-, sågverks- och cementindustrin samt svetsmekaniska verkstäder utgör ett fundament för Sveriges samhällsstruktur och försörjningsförmåga. Detta är verksamheter som producerar de råvaror och förädlade produkter som samhället är beroende av och som också utgör viktiga inslag i försvarsindustrins leveranskedjor.

Stål och metaller är nödvändiga i tillverkning av fordon, maskiner, infrastruktur och inte minst materiel till försvarsindustrin. Trä samt massa- och papper är grundkomponenter i byggmaterial, förpackningar och hygienprodukter – produkter som snabbt blir avgörande vid kris. Skogsråvara ger även biodrivmedel och ett flertal massa- och pappersbruk förser hela städer och kommuner med fjärrvärme. Cement och kalk krävs för att bygga och underhålla kritisk infrastruktur, från vägar, broar och tunnlar till skyddsanläggningar.

Vidare står basindustrin för en betydande del av Sveriges export, investeringar och sysselsättning. Basindustrin sysselsätter nära 200 000 personer, vilket motsvarar 3,7 procent av det totala antalet sysselsatta i hela ekonomin och 24 procent av industrins sysselsättning. Varje jobb inom basindustrin skapar nästan två ytterligare jobb, bland annat hos underleverantörer. Basindustrins verksamheter är spridda runtom i landet och har på så vis stor regional betydelse. Om basindustrin stannar under en kris, påverkas hela samhällets förmåga att klara sig – både civilt och militärt.

För att basindustrin ska kunna fortsätta producera nödvändiga råvaror, skapa sysselsättning och bidra till välfärden krävs att flera rättsliga verktyg kommer på plats. Ett grundläggande sådant verktyg är ett permanent system för korttidsarbete. Under pandemin fungerade korttidsstödet som en livlina för många industriföretag. Det gjorde att industrin kunde behålla kompetens, undvika onödiga uppsägningar och snabbt återstarta produktionen när läget förbättrades. Men systemet som användes var bristfälligt och krävde ett flertal akuta lagändringar. Det är inte rimligt att industrin ska behöva invänta lagändringar i pågående krislägen, avseende sådana brister som kan åtgärdas innan krisen är ett faktum.

Det krävs även omgående ett omfattande regelförenklingsarbete. Industrin möter i dag en djungel av regler, många gånger otydliga och ofta dubblerade mellan olika myndigheter. Det handlar inte om att urholka miljö- eller arbetsmiljökrav – utan om att göra reglerna enklare att följa, snabbare att tolka och tydligare att tillämpa. Det behövs också tydliga ramar och regler för personalplanering vid kris eller höjd beredskap. Det föreligger i dagsläget oklarheter kring vilka krav som ställs på företagen avseende beredskapsregistrering. Det är angeläget att underlätta för företag som bedriver verksamhet som är av betydelse for totalförsvaret att bemanna sina krigsorganisationer.

Genom ett förtydligande kan industrin säkra sin operativa förmåga och bidra effektivt till Sveriges totala försvar. Basindustrins förmåga att fortsätta producera, leverera och exportera, skapa sysselsättning och generera intäkter till välfärden även under förhöjd beredskap och störningar är avgörande för hela samhällets uthållighet. Industriarbetsgivarna vill vara en konstruktiv part i att stärka Sveriges beredskap, konkurrenskraft och motståndskraft. Men då behöver ett ramverk komma på plats, som omfattar ett konkurrenskraftigt system för korttidsarbete, förenklad och minskad regelbörda och tydliga besked kring beredskapsregistrering.

Det är svårt att försvara landet hungrig
Lantmännen signerade den 24 juni en debattartikel i Dagens industri i samband med Almedalsveckan. Lantmännens Per Arfvidsson, vice vd. och Alarik Sandrup, näringslivspolitisk chef, menar att försvaret av Sverige kan inte enbart handla om militär kapacitet. Det krävs en vilja, beslut och genomförandekraft även i andra delar av vår beredskap – inte minst livsmedelsförsörjningen. Sverige saknar livsmedelsberedskap och det får konsekvenser, däribland en ökad oro för matbrist under kris och krig hos svenskarna. Och oron är befogad.

I dag är enbart hälften av maten vi äter producerad i Sverige. Denna så kallade självförsörjningsgrad om 50 procent, är betydligt lägre än exempelvis i Finland och Danmark. Den underliggande självförsörjningsgraden är egentligen ännu lägre då svenskt lantbruk är helt beroende av import av mineralgödsel och bränsle. Om våra leveranskedjor störs och importen försvåras är vi därmed betydligt mer sårbara än våra grannar. Samtidigt visar undersökningar att nästintill alla svenskar tycker att Sverige bör ha en självförsörjningsgrad på minst 80 procent. Det här är inte radikala krav, utan rimliga förväntningar på ett land med goda jordar, en innovativ livsmedelsindustri och ett lantbruk i världsklass. Ändå är varannan tugga importerad. Vi befinner oss i ett geopolitiskt läge där vår försörjningsförmåga är en del av vår säkerhetspolitik och vårt totalförsvar. Samtidigt har vi, trots år av pandemi och krig i Europa, fortfarande ingen tydlig tillväxt i svensk livsmedelssektor och inga beredskapslager för vare sig spannmål, insatsvaror till jordbruket eller andra förnödenheter.

Men regeringen har en plan framåt. Den nyligen presenterade Livsmedelsstrategin 2.0 är en kraftfull tillväxtstrategi och visar på probleminsikt samt förslag och ambitioner till förbättringar. Det är en ambitiös strategi men nu återstår det viktigaste – att göra förslagen till verklighet genom praktisk handling. Förmåga och vilja finns i näringslivet, men vi saknar tillräcklig privat-offentlig samverkan samt handlingskraft hos politik och myndigheter. Det räcker inte att peka på utredningar och strategier, det krävs konkreta åtgärder som gör skillnad på gårdsnivå, i livsmedelsindustrin och i hela samhället. Vi närmar oss satsningar på det militära försvaret motsvarande fem procent av BNP – tresiffriga miljardbelopp som är nödvändiga och viktiga. Men försvaret av Sverige kan inte enbart handla om militär kapacitet. Ett robust totalförsvar förutsätter att vi också kan försörja vår befolkning med mat – oavsett vad som händer i omvärlden. Det är svårt att försvara landet hungrig. Det är inte bara oron som ökar – frustrationen gör det också. En undersökning visar att de flesta svenskar tycker att media rapporterar för lite om landets livsmedelsberedskap. En stark försörjning och beredskap kräver inte bara politiska beslut och investeringar, den kräver också förankring och förståelse i hela samhället. En stark och robust livsmedelsberedskap börjar alltid med ett lönsamt lantbruk, stark livsmedelsproduktion och ökad medvetenhet hos konsumenterna. Med tillväxt inom livsmedelssektorn samtidigt som konsumenterna väljer svenskt så stärker vi inte bara vår matproduktion – vi stärker hela Sveriges krisberedskap.

Vecka 24

De forskande läkemedelsföretagen (Lif) tar initiativ för stärkt läkemedelsberedskap
Till hösten inleder Lif ett projekt för att identifiera åtgärder som kan stärka läkemedelsberedskapen i samverkan mellan offentlig och privat sektor. Juristen och utredaren Anders Printz anlitas som expertstöd i arbetet, som fokuserar på gemensamma förutsättningar och åtaganden vid höjd beredskap och krig. Regeringen är tydlig med att några av de mest kritiska samhällsfunktionerna drivs av näringslivet och att det är centralt att säkerställa tydliga strukturer för samverkan mellan företag, myndigheter och staten – i fred, kris och krig. Näringslivet är Sveriges ekonomiska bas och läkemedelssektorn en grundpelare i ett motståndskraftigt civilt försvar. Sverige måste bli ett starkare land och en del i det handlar om att bygga en motståndskraftig försörjningsberedskap, vilket görs tillsammans mellan offentlig och privat sektor.

Lif välkomnar regeringens tydliga ambition och vill bidra till att uppbyggnaden av beredskapen förstärks. En viktig del är att skyndsamt klargöra vilka förutsättningar och vilken ansvarsfördelning som ska gälla i arbetet. Arbetet inom Lifs beredskapsinitiativ ska bland annat kartlägga vilka behov läkemedelsföretagen har vad gäller besked och information från myndigheter för att kunna upprätthålla en stabil försörjning vid kris och ytterst krig. Samtidigt ska myndigheters ansvar och möjligheter att bidra till en robust läkemedelsberedskap belysas. Målet är att ta fram konkreta förslag till åtgärder som kan genomföras i samverkan, i syfte att stärka totalförsvaret och trygg läkemedelsförsörjning.

Utredning föreslår nya åtgärder för att stärka näringslivets beredskap och motståndskraft
Den 9 juni överlämnade utredningen om näringslivets försörjningsberedskap sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningen föreslår bland annat ett nytt system för försörjningsberedskapsavtal och att ett kansli för byggnads- och reparationsberedskap inrättas.Utredningen föreslår bland annat:

• Nya samverkansformer mellan företag och offentliga aktörer

• Att en modern byggnads- och reparationsberedskap införs och att ett kansli för detta inrättas inom Tillväxtverket

• Ett utökat samhällsuppdrag till RISE att upprätthålla sin verksamhet inom produktionsomställning vid kris, höjd beredskap och krig

• Utredningens betänkande kommer nu att analyseras och beredas vidare i Regeringskansliet.

Läs hela betänkandet här:

Regeringen föreslår en ny cybersäkerhetslag
Regeringen har den 12 juni, beslutat om en lagrådsremiss med förslag om en ny cybersäkerhetslag och andra lagändringar som genomför det så kallade NIS 2-direktivet. Förslagen ska nu granskas av Lagrådet.EU antog 2022 ett direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå inom EU, det så kallade NIS 2-direktivet. I syfte att genomföra direktivet i svensk rätt föreslår regeringen bland annat att det ska införas en ny cybersäkerhetslag. Den nya lagen innebär att offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer bland annat ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem, och rapportera betydande incidenter. Den nya lagen innehåller också regler om tillsyn av verksamhetsutövare och möjligheter att ingripa mot verksamhetsutövare som inte följer lagen. Därutöver föreslås ändringar i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess. Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 15 januari 2026.

Ny industristrategi ska öka Sveriges konkurrenskraft
Sverige behöver spela strategiskt med sina styrkor så vi står starka och rustar för framtiden, skriver energi- och näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i en debattartikel.

”Vårt välstånd grundas på vår ställning som ett av världens främsta industri- och innovationsländer. Vi utmärker oss inom teknikutvecklingen och med viktiga naturresurser såsom kritiska och samhällsviktiga metaller och mineral som är betydelsefulla komponenter i ny teknik. Det senaste årens osäkra geopolitiska läge har haft en negativ påverkan på både konkurrenskraften och den nationella säkerheten. Spelplanen har förändrats. Många länder agerar aktivt för att stärka delar av sin industri, exempelvis genom att bevilja omfattande subventioner, vilket i vissa avseenden har lett till en snedvridning av konkurrensen på den globala marknaden”, skriver ministrarna.

Svenska företag har inte längre en jämn spelplan att förhålla sig till, menar de:

”Sverige har en tradition av att inte konkurrera med statliga subventioner, i stället skapar vi goda förutsättningar för industrier att etablera sig, utvecklas och växa i landet. Den vägen ska vi fortsätta gå. Mot bakgrund av dessa omständigheter har regeringen tagit initiativ till en ny industristrategi för Sverige som ska ge förutsättningar för en växande teknikledande och fossilfri industri som ökar Sveriges konkurrenskraft och motståndskraft. Där industrins investeringar görs idag läggs grunden för dess konkurrenskraft imorgon. Det ska bli enklare och mer attraktivt att på marknadsmässiga grunder etablera, bedriva och skala upp befintlig och framväxande industriell verksamhet i hela Sverige”, skriver de.

För att nå målsättningen om en teknikledande och fossilfri industri som ökar Sveriges konkurrenskraft och motståndskraft har regeringen identifierat fyra insatsområden:

• Forskning och innovation som möjliggör teknikledarskap

• Motståndskraft och beredskap i osäkra tider

• Riskdelning och finansiering för en växande industri i omställning

• Goda ramvillkor som skapar förutsättningar för industrins etableringar och expansion:

• Trygg och fossilfri elförsörjning som möjliggör industrins omställning i hela landet

• Regelförenklingar och snabbare, mer förutsebara och effektiva tillståndsprocesser

• Infrastruktur som stödjer en växande industri

• Kompetensförsörjning som möter industrins behov

Läs hela artikeln på Dagens Industri: Ny industristrategi ska öka Sveriges konkurrenskraft

Regeringen föreslår grundlagsändringar för att stärka Sveriges beredskap
Regeringen har beslutat om en proposition med förslag om att stärka Sveriges konstitutionella beredskap. Syftet är att säkerställa att Sverige kan styras demokratiskt, rättssäkert och effektivt i krig och allvarliga fredstida kriser. Förslagen innebär bland annat följande:

• Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Regeringsformen ska öppna upp för möjligheten att hålla helt digitala sammanträden i vissa svåra situationer.

• Krigsdelegationen ska finnas kvar, men justeras. Talmannen får en roll som motsvarar den i riksdagen, och statsråd ska inte längre kunna ingå i delegationen.

• Nya regler vid allvarliga fredstida krissituationer. Riksdagen ska med kvalificerad majoritet kunna ge regeringen tillfälliga befogenheter att meddela föreskrifter – som när som helst kan återkallas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Nytt center ska stärka Sveriges säkerhet och motståndskraft
Krig i Europa, cyberattacker och störningar i globala försörjningskedjor. De senaste årens händelser visar tydligt hur sårbart vårt samhälle är – och hur viktigt det är att bygga upp en stark motståndskraft. Nu lanserar Handelshögskolan i Stockholm Center for Security and Resilience, med fokus på säkerhet i ett brett perspektiv. Ett område som behöver utvecklas snabbt, men ansvarsfullt är totalförsvarets försörjningskedjor. Det gäller att säkra att allt från komponenter till underhåll finns tillgängligt – även i krislägen. Krav på exempelvis prestanda, tillgänglighet och underhåll behöver sättas tidigt, vilket kräver nära samarbete mellan leverantörer och myndigheter. Forskningen vid centret bidrar med kunskap om hur sådana krav kan formuleras redan i upphandlingen. Ibland kan det näst bästa alternativet vara det bästa – just för att det är möjligt att försörja över tid. Det handlar om att väga kostnadseffektivitet mot långsiktig robusthet.

Andra områden som behöver utvecklas snabbt men ansvarsfullt är innovation, cybersäkerhet och nya affärsmodeller. Kriget i Ukraina visar hur snabbt civil teknik kan bli militär. Drönare och appar har använts effektivt – men också utsatts för attacker. Centret ska undersöka hur innovation kan bli snabbare, billigare och säkrare, bland annat genom nya affärsmodeller och bättre cybersäkerhet. Centret finansieras genom stöd från bland andra Försvarsmakten, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Saab, Försvarets Materielverk och AFRY. Denna samverkan ger centret tillgång till både praktisk erfarenhet och strategiska perspektiv från totalförsvarets kärnaktörer.

Rekordtufft för svenska företag i Kina
Svenska företag har en negativ bild av affärsklimatet i Kina, enligt en årlig undersökning som görs av Team Sweden Kina (Business Sweden tillsammans med handelskammare och utlandsmyndigheter). Affärsklimatet rankades 2,8 på en femgradig skala vilket är en ny bottennivå. Upplevda problem inkluderar bland annat krångliga tullprocedurer samt att utländska företag missgynnas i upphandlingar. Samtidigt tror färre företag att affärsklimatet kommer bli sämre framöver, och nästan en tredjedel av bolagen planerar att öka sina investeringar i Kina under den närmaste tiden. Mer än 60 procent av de svenska företagen är dessutom lönsamma på den kinesiska marknaden. Vidare har det svenska varumärket har fått ett uppsving. Konkurrensen från kinesiska små och medelstora företag är hård, framför allt vad gäller pris men även marknadskunskap och myndighetskontakter. De svenska företagen upplever också att deras kunder i Kina inte värderar hållbarhetsaspekter i samma utsträckning som tidigare. Trots att de svenska bolagen upplever utmaningar gör potentialen på den kinesiska marknaden att de ändå ser ett behov av att vara på plats. Att varumärket Sverige nu är mer populärt hos kinesiska konsumenter kan ha att göra med den upptining som skett i de officiella bilaterala relationerna.

Kina kräver känslig bolagsdata för att exportera råvaror
Kina fortsätter att utnyttja sin totala marknadsdominans av kritiska råvaror. Nu larmar västerländska företag om att Kina kräver att de delar med sig av känslig bolagsdata för att få tillgång till sällsynta jordartsmetaller och mineraler, rapporterar Financial Times. Detta bekräftas bland annat av Frank Eckard, vd på den tyska magnettillverkaren Magnosphere, som säger till tidningen att kinesiska myndigheter ber företag att avslöja ”konfidentiell information” för att få exportgodkännanden. En annan europeisk bolagschef som är anonym säger till tidningen att företag prioriterar behovet av sällsynta jordartsmetallmagneter framför den långsiktiga säkerhet.

Vecka 23

Microsoft erbjuder nu ett kostnadsfritt cybersäkerhetsprogram till Europas regeringar
Initiativet, som lanserades den 4 juni via ett blogginlägg, ska stärka skyddet mot växande cyberhot, inte minst utifrån framväxten av AI. Företagets ordförande Brad Smith vill bredda tillgången till Microsofts säkerhetsverktyg utvecklade i USA, och planerar fler satsningar senare i juni. Han betonar att AI inte bara används av angripare utan också kan vara ett kraftfullt försvar, skriver Investing.

– Vi har ännu inte sett något AI-hot som undgått vår förmåga att upptäcka det, säger Brad Smith i en kommentar.

Två av tre företag säger sig ha för många olika säkerhetslösningar
En ny internationell rapport visar att två av tre nordiska företag har fler IT-säkerhetslösningar än de kan hantera. Rapporten som sammanställts av Barracuda Networks visar också att fler än hälften (55 procent) har olika verktyg som inte kan integreras. Det skapar ”tool sprawl” och utspridda säkerhetslösningar som är svåra att hantera och säkra. Fler än tre av fyra (76 procent) uppger i studien att situationen försvårar upptäckt av cyberhot samtidigt som nästan lika många (75 procent) säger att det försämrar möjligheterna att åtgärda cyberhoten. Bara 28 procent av de nordiska företagen känner sig övertygade om att deras säkerhetsverktyg är rätt konfigurerade och installerade för att kunna möta säkerhetshoten. Globalt är oron störst i företag med mellan 1 000 och 2 000 anställda samt i verksamheter inom utbildning och sjukvård.

Bank of America: Vänshoring vinnare i kampen om globala leveranskedjor
Bankbjässen Bank of America ser en tydlig förskjutning från reshoring till vänshoring i kölvattnet av handelskriget och geopolitisk fragmentering. Enligt en omfattande undersökning, som täcker över 1 000 bolag globalt, väntas fortsatt omflyttning av produktion främst till länder som Mexiko, Vietnam, Indien och Thailand – där kostnader och tillgång på arbetskraft är mer fördelaktiga. Dessutom lyfts geopolitisk stabilitet som viktigt. Det framgår av en färsk analys. Reshoring till USA har avtagit sedan toppen 2022, trots att den bidragit till två miljoner nya jobb på 15 år, särskilt inom kapitalintensiva sektorer som elektronik och transport. Endast 20 procent av analytikerna tror på en betydande återflyttning, medan 40 procent spår en begränsad sådan – huvudsakligen i sektorer kopplade till nationell säkerhet. Samtidigt bromsas utvecklingen av långa genomförandetider och brist på kvalificerad arbetskraft.

Kinas användning av mineraler för att straffa väst
Kina fortsätter att utnyttja sin totala marknadsdominans av kritiska råvaror – och blir alltmer kreativa, varnar FOI-forskaren Tobias Junerfält. Tidningen Näringslivet har vid flera tillfällen rapporterat om är det Kina som kontrollerar tillgången till många av de mineraler och metaller som är avgörande för den gröna omställningen. Denna dominans skapar betydande försörjningsrisker för den europeiska tillverkningsindustrin, eftersom Kina kan begränsa tillgången på många av dessa råvaror.

– Men så har vi indirekta beroenden där man kanske har stora investeringar i vissa länder som Kongo eller Indonesien. Alltså, vi tror att vi importerar från ett annat land men egentligen står Kina för en stor del av gruvverksamheten, säger Tobias Junerfält, forskare på enheten för Euroasiatisk säkerhetspolitik vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det kan också vara i andra eller tredje led vilket någonstans ger Kina förmågan att påverka tillgång och prisnivåer. Man kan prisdumpa för att konkurrera ut utländsk industri.

Läs hela artikeln: Expert: Så använder Kina mineraler för att straffa väst – utan att vi vet om det (Tidningen Näringslivet)

Nya bidrag till Natos stöd till Ukraina
Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att donera 550 miljoner kronor för stöd till Ukraina via Nato. Donationerna finansieras av stödpaket 19 för Ukraina, som presenterades av regeringen den 31 mars och beslutades av riksdagen den 29 april. 300 miljoner kronor ska utbetalas till Natos fond för stöd till Ukraina, Comprehensive Assistance Package (CAP). Fonden nyttjas bland annat för att anskaffa icke-dödlig materiel och utrustning som efterfrågas av Ukraina, till exempel sjukvårdsutrustning, fordon, bränsle och fältransoner. 250 miljoner kronor ska utbetalas till NATO Security Assistance and Training for Ukraine (NSATU) Trust Fund, för snabb anskaffning av varor och tjänster som efterfrågas av Ukraina, till exempel reservdelar.

Vecka 21

Riksbanken: Inför kontantplikt
Riksbanken är tydlig – inför kontantplikt för butiker som säljer mat. Och stärk bankernas ansvar att ta emot kontanter. Man måste ”kunna betala också när internet ligger nere”, säger riksbankschef Erik Thedéen.

En statlig utredning föreslog i fjol bland annat att butiker som säljer livsnödvändiga varor, som livsmedel, ska tvingas ta emot kontanter. Riksbanken håller med i sitt remissvar som nu överlämnats. Och bankernas ansvar måste förtydligas och utökas. De måste ta emot företags dags- och växelkassor, vilket är en förutsättning för att kontanter ska kunna användas.

– Människor ska alltid kunna betala för livsmedel, vård och mediciner både digitalt och med kontanter. Det alltmer oroliga omvärldsläget, ökade cyberattacker och även det stora strömavbrottet i Sydeuropa visar på vikten av att kunna betala också när internet ligger nere, säger riksbankschef Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

Riksbanken tycker också att sparbankerna ska tvingas ta emot sedlar av privatpersoner som vill göra insättningar – en skyldighet som i dag saknas i lagstiftningen.

En annan tung remissinstans, Finansinspektionen, skriver att det behövs en djupare analys av kontanternas ställning på betalmarknaden, innan ny lagstiftning antas. FI konstaterar också att kontanter innebär en ökad risk för penningtvätt.

Polisens beredskap i fred, kris och krig ska stärkas
Justitieminister Gunnar Strömmer har tagit emot betänkandet Polisiär beredskap i fred, kris och krig. Utredningen lämnar förslag som syftar till att stärka polisens beredskap i fredstid, vid höjd beredskap och ytterst i krig. Utredningen föreslår bland annat följande:

• Det ska inrättas en ny polisiär förstärkningsresurs bestående av reservpoliser

• Försvarsmakten ska kunna lämna stöd till polisen i fler situationer än idag

• En ändring av polismäns folkrättsliga ställning i krig

• Polisens tillgång till helikoptertransporter ska säkras

• Ett nytt system för gränsövervakning i krig

• Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att besluta om tillfälliga skyddsobjekt

Utredningen föreslår att majoriteten av förslagen ska träda i kraft den 1 januari 2027.

Pressad rysk ekonomi kan leda till ökad repression
Kriget i Ukraina tär på den ryska ekonomin. Investeringarna i militären skapar inte längre tillväxt utan ökar inflationen, och det blir allt svårare för regeringen att få ihop budgeten.

Men utmaningarna är än så länge inte ohanterliga, enligt Emil Wannheden, analytiker på FOI. Efter tre år av krig i Ukraina är det tydligt att den ryska ekonomin inte längre klarar att omsätta stimulansen från de stora investeringar regeringen gjort i militären och resten av ekonomin.

Kapacitetsbegränsningar är en annan utmaning. Att det råder brist på allt från arbetskraft och teknologi till kompetens och insatsvaror i industrin begränsar hur mycket ekonomin kan växa. Svårigheterna är inte så allvarliga att Ryssland i närtid kommer tvingas skala tillbaka insatsen i Ukraina, menar han.

Att få väst att lätta på sanktionerna är viktigt för Ryssland eftersom det skulle minska många av de ekonomiska problemen. Men det är inte så viktigt för dem att de i nuläget är redo att ge upp sina mål att kontrollera Ukraina.

Småföretag oroas för cyberhot – men få har stärkt sin it-säkerhet senaste två åren
Tillsammans med Norstat har If genomfört en undersökning bland 1 012 svenska mikro- och småföretagare (med upp till 49 anställda). Bland annat har frågor om cybersäkerhet ställts.

På frågan om vilken typ av risk som företagen ser som det största hotet med verksamheten svarar 28 procent alternativet ”cyberattacker, phising och hackning”. Fler och fler företag väljer att teckna en cyberförsäkring, och medvetenheten kring den här typen av brottslighet ökar snabbt.

Trots den ökade risken för olika typer av cyberattacker svarar så många som 49 procent av företagen att de inte stärkt sin it-säkerhet de senaste två åren. De som har vidtagit åtgärder de senaste två åren för att stärka sitt skydd mot cyberattacker, har främst installerat brandvägg eller virusprogram (21 procent) eller tagit hjälp av specialist (13 procent).

EU antar nya sanktioner mot Ryssland
Rådet för utrikes frågor har antagit det sjuttonde sanktionspaketet mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina. Det innehåller ett stort antal nya sanktionslistningar av fartyg i den ryska skuggflottan och företag inom Rysslands militärindustriella komplex.

Sverige har varit drivande för att skärpa EU:s sanktioner mot Ryssland och arbetet har gett goda resultat. Det sjuttonde sanktionspaketet omfattar 189 nya fartyg som bland annat bidrar till att möjliggöra rysk oljehandel i strid med oljepristaket. Totalt har EU nu infört sanktioner mot 342 fartyg inom den ryska skuggflottan. I paketet sanktionslistas även vissa rederier som hanterar skuggflottefartyg och andra aktörer som på olika sätt gynnar den ryska krigskassan.

Vid mötet antog EU även 28 nya sanktionslistningar av individer ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, förtryck av den demokratiska oppositionen och verksamhet som allvarligt undergräver rättsstatens principer i Ryssland. Sanktionsregimen antogs på initiativ av Sverige år 2024. Sanktionerna är en del av EU:s svar på det tilltagande och systematiska förtrycket i och den fortsatta försämringen av människorättssituationen i Ryssland.

Därutöver antogs ytterligare 27 sanktionslistningar samt nya åtgärder för att utökade möjligheter att sanktionslista individer och enheter som deltar i eller understödjer rysk hybridverksamhet. Inom ramen för sanktionsregimen mot spridning och användning av kemiska vapen sanktionslistas också tre ryska enheter.

Sverige undertecknar samförståndsavtal om skydd av kritisk undervattensinfrastruktur
Sverige har den 16 maj undertecknat ett samförståndsavtal som avser skydd av kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön. Samförståndsavtalet sluts tillsammans med Östersjöländerna i EU samt Norge, Island och EU.

Avtalets syfte är att stärka det regionala samarbetet genom ökat informationsutbyte, förbättrad situationsmedvetenhet samt utbyte av bästa praxis och åtgärder. Det omfattar även samarbete inom ramen för EU, Nato och andra organisationer.

Vecka 20

Uppdrag för att utveckla och modernisera Sveriges försvarsindustriella bas
Kriget i Ukraina och hotet från Ryssland har visat på behovet av en försvarsindustri som kan producera stora mängder försvarsmateriel. Regeringen ger nu Försvarets materielverk i uppdrag att i samverkan med Försvarsmakten föreslå åtgärder för att öka kapaciteten att producera ammunition och sprängämnen för det militära försvaret. Uppdraget omfattar även åtgärder som går utöver existerande nordiska initiativ. Myndigheterna får också i uppdrag att föreslå åtgärder för att justera beställningsmönster för att ge ökad förutsägbarhet för leverantörerna. Regeringen ger också Försvarsmakten i uppdrag att, i samverkan med Försvarets materielverk, redovisa förslag till åtgärder för att utveckla beställningsmönster för ökad förutsägbarhet för leverantörer av bland annat kaliberbunden ammunition, robotar och andra förbrukningsartiklar. Båda uppdragen ska redovisas skriftligt till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 5 juni 2025. Redovisningen ska bland annat omfatta de föreslagna åtgärdernas effekt, kostnader, och andra relevanta omständigheter.

Svensk satsning för ukrainska produkter i svenska butiker
Ett nytt svenskt initiativ för ukrainska produkter på svenska butikshyllor presenteras av företrädare för svensk dagligvaruhandel, tillsammans med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa. Initiativet ska ge svenska konsumenter ökad tillgång till ukrainska varor och en möjlighet att enkelt stödja Ukraina i mataffären. Satsningen innehåller tre delar; ett snabbspår för ukrainska leverantörer, särskild marknadsföring av ukrainska produkter, samt donationer av utrustning som till exempel kyllastbilar från svenska matkedjor till Ukraina. ICA Sverige, COOP och Axfood har hittills anslutit sig till initiativet, som går under namnet Handelslandet Sverige Tillsammans för Ukraina.

USA vill svartlista kinesiska bolag – oro för avtal
Trumpadministrationen vill svartlista en rad kinesiska chiptillverkare, men förslaget möts av motstånd från tjänstemän som oroas över att draget kan äventyra ett långsiktigt handelsavtal mellan länderna. Det rapporterar Financial Times med hänvisning till källor. Men det finns också röster inom administrationen som är kritiska mot att USA varit för slappt i konkurrensen med Kina, vilket lett till att landet kunnat använda avancerad teknik för militär utveckling. När kinesiska bolag väl svartlistas behövs en licens för att handla med dem – något som blivit allt svårare att få, skriver FT. Kinas ambassad i USA kommenterar att man från amerikanskt håll ”drar nationell säkerhet-konceptet för långt”.

Så hårt drabbas Sverige när världsekonomin dyker – ”Inte bara tullarna som ställer till det”
Den globala ekonomin är i gungning. De senaste åren har präglats av pandemi, krig, energikriser, stigande inflation och höga räntor. Och ovanpå detta har Trumps tullar adderats.

– Det är väldigt turbulenta tider där det osäkra är det enda säkra, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, i samband med en ny konjunkturrapport från industrin.

– Det här får en negativ inverkan på global handel och ekonomin i stort.

Trots att inflation och räntor fallit tillbaka, ökar osäkerheten till följd av nya handelshinder och geopolitiska spänningar. Framför allt är det två drivkrafter som oroar. Den första är utbudsstörningar på grund av tullarna som slår mot leverantörskedjorna. På sikt kan det avgöra var produktion läggs, vilket kan driva upp kostnader och i värsta fall innebära att produktionen helt enkelt hålls tillbaka. Den andra effekten är just osäkerheten som lägger sig som en våt filt över det mesta när det gäller investeringar och långsiktiga beslut.

Läs hela artikeln: Så hårt drabbas Sverige när världsekonomin dyker – ”Inte bara tullarna som ställer till det”

Nya EU-sanktioner riktas mot rysk skuggflotta
Den 14 maj meddelade EU att man klubbat igenom ett sjuttonde sanktionspaket mot Ryssland, där framför allt fler båtar i den ryska så kallade ”skuggflottan” straffas. I paketet ska bland annat 200 ryska oljetankers svartlistas. Detta eftersom fartygen används för att runda tidigare EU-sanktioner. Även företag i Vietnam, Serbien och Turkiet som anklagas för att ha försett Ryssland med varor ska få restriktioner på sig. Det nylanserade paketet har varit på gång under lång tid och är inte kopplat till hoten om skarpare sanktioner om Ryssland inte går med på en månadslång vapenvila.

Sveriges attraktionskraft för utländska direktinvesteringar ökade under 2024
Sverige stärkte sin attraktionskraft för utländska direktinvesteringar (FDI) under 2024 med 25 procent fler projekt än året innan. Det visar den årliga rapporten från EY som analyserar antalet investeringar i europeiska länder. Utländska direktinvesteringar i Europa under 2024 föll till den lägsta nivån på nio år och antalet projekt minskade med 5 procent jämfört med 2023. Rapporten visar också att antalet arbetstillfällen som skapats genom investeringsprojekt sjönk i Europa, med en liknade utveckling i Sverige. Samtidigt växer osäkerheten bland företag som planerar att investera i regionen. EY Europe Attractiveness Survey 2025 bygger på en kartläggning av över 5 300 investeringsprojekt i 45 europeiska länder, samt en enkätundersökning med 500 internationella företagsledare.

Under 2024 ökade antalet utländska direktinvesteringar i Sverige med 25 procent till totalt 69 projekt och skapade 1 021 nya arbetstillfällen. I genomsnitt motsvarar det 15 jobb per projekt – en väsentlig nedgång på 83 procent från tidigare år. Sverige placerar sig på plats 18 i Europas FDI-rankning 2024 med 69 projekt – en liten försämring från plats 16 under tidigare år. Trots att Sverige är Nordens största land står Danmark för den största procentuella ökningen i Norden (+86%) samt placerar sig bäst av grannarna med 82 projekt totalt (plats 16). Finland placerar sig på plats 17 med 80 projekt (+13%), och bidrar samtidigt med flest nya arbetstillfällen i Norden. Norge ökar till 29 projekt (+21%), på plats 26 och är det enda nordiska landet med positiv utveckling i fler nya jobb kopplat till FDI, men ligger sämst till sett till volym.

Rapporten beskriver också växande osäkerhet där andelen företag som planerar att investera i Europa det kommande året har fallit från 72 procent till 59 procent. Var tredje företag uppger att de pausat, minskat eller helt avbrutit sina europeiska investeringsplaner under 2024. Osäkerheten kopplas bland annat till det ekonomiska läget, potentiella amerikanska handelstullar och upplevd politisk komplexitet inom EU.

Vecka 19

EU vill fasa ut all rysk energi till 2027
EU-kommissionen presenterade på tisdagen en plan för att helt avveckla unionens import av rysk energi senast 2027. Planen omfattar ett förbud mot nya gaskontrakt från slutet av 2025 och ett totalstopp för all rysk gas, olja och kärnbränsle. I det nya förslaget som lades fram den 6 maj presenterades förslag innehåller nio konkreta åtgärder och en tydlig tidsplan. I ett första steg vill kommissionen förbjuda alla nya kontrakt för rysk gas och avsluta befintliga så kallade spotmarknadsköp senast i slutet av 2025. Spotkontrakt är korttidsavtal som ofta används för att snabbt köpa in gas på den öppna marknaden. Därefter ska alla återstående långtidskontrakt för rysk gas, både via rör och i flytande form, upphöra senast i slutet av 2027. en tidtabell för att gradvis fasa ut all import av rysk naturgas, olja och kärnbränsle innan utgången av 2027.

Läs hela förslaget: Roadmap towards ending Russian energy imports

EU:s nya datalag Data Act förändrar spelplanen för svensk industri
Den 12 september i år träder centrala skyldigheter i EU:s nya datalag Data Act i kraft. EU:s nya datalag som tvingar företag att dela sin produktdata med kunder och konkurrenter. Lagen förväntas få stor påverkan på industrin, men svenska bolag är långt ifrån redo. ”Många företag har inte ens börjat arbeta med frågan”, enligt Fredrik Roos, advokat och delägare på Setterwalls Advokatbyrå. Lagen innebär att företag som säljer uppkopplade produkter måste dela med sig av sin produktdata till kunder och tredjepartsleverantörer – något som förändrar spelreglerna på hela marknaden. Förändringarna påminner om vad som hände i bilbranschen för omkring 30 år sedan, när ny lagstiftning öppnade upp marknaden för bilservice och reparationer. Syftet med den nya lagen är att på sikt främja innovation och nya tjänster. Men den belyser också hur produktdata kan bli både en möjlighet och en risk för tillverkande bolag, beroende på hur den hanteras.

Läs hela artikeln: Den nya datalagen förändrar spelplanen för svensk industri – många företag dåligt förberedda (Setterwalls Advokatbyrå)

Svenska exportföretag: USA-marknaden störtdyker
Svenska företags syn på exportmöjligheterna har dämpats märkbart. Tulloron har främst slagit mot den förväntade efterfrågan från USA, enligt en ny undersökning. Business Sweden mäter kvartalsvis de svenska företagens syn på möjligheterna till framgångsrik export. Indexet föll från 49,9 till 46,4. Bedömningen om USA är nattsvart.

– Index för förväntad exportefterfrågan från Nordamerika störtdök till lägsta uppmätta nivån, säger Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, i ett pressmeddelande.

Det enskilda USA-indexet föll från 56,5 första kvartalet till 26,3 andra kvartalet. Däremot steg indexet för de asiatiska marknaderna och i viss mån även den förväntade efterfrågan från de västeuropeiska exportmarknaderna.

– Det är denna ljusglimt vi ser mitt i tullkriget och som står i stark kontrast till både Nord- och Sydamerika, säger Sellgren.

Fyra av tio företag saknar stöd vid cyberangrepp
Svenska företag står ensamma vid cyberangrepp, enligt en rapport från arbetsgivarorganisationen Sinfs. Enligt rapporten saknar fyra av tio företag stöd vid cyberangrepp, och bara tolv procent av företagen anser att myndigheternas stöd är tillräckligt vid cyberincidenter. Samtidigt uppger nio procent att de utsatts för attacker det senaste året – ofta med driftstopp, ekonomiska förluster och förtroendeskador som följd. – När företagen nu ser en liten ljusning med ökad orderingång, produktivitet och lönsamhet, ökar också risken för cyberangrepp. Numer sker attackerna i det tysta – affärskritisk information laddas ned löpande utan att det märks. Utan stöd hotas företagens återhämtning, säger Carl Aschan, vd på Sinf, i ett pressmeddelande.

Läs hela artikeln: Svenska företag står ensamma mot cyberbrott (Sinf)

EU:s inre säkerhetsstrategi
Den 1 april 2025 presenterade kommissionen ProtectEU – den europeiska strategin för inre säkerhet (ISS). Strategin anger målen och åtgärderna för de kommande åren för att åstadkomma ett säkrare Europa. Strategin avser att möta hoten från ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och ett föränderligt geopolitiskt landskap, där inre och yttre säkerhet flätas samman. Säkerhet är en förutsättning för demokrati, upprätthållande av rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, konkurrenskraft och välstånd i Europa. Strategin syftar till att öka unionens och medlemsstaternas förmåga att skydda samhällen och demokratier från hot från kriminella aktörer, terrorister och från fientliga statliga aktörer, som i allt större utsträckning utnyttjar online-verktyg och annan ny teknik för att hota säkerheten för medborgarna.

Dessutom föreslår kommissionen i strategin att potentiella säkerhetskonsekvenser ska beaktas i framtida EU-politik oavsett politikområde. I strategin identifieras områden där åtgärder behövs för att bland annat förbättra bekämpandet av organiserad brottslighet, terroristhot, ökande cyberbrott och attacker mot EU:s kritiska infrastruktur. I strategin aviseras totalt sju lagförslag och andra åtgärder såsom handlingsplaner.

Läs hela strategin: EU:s inre säkerhetsstrategi

Ny cementkris avvärjd
Heidelberg Materials får fortsätta att bryta kalk i Slite på Gotland, enligt en dom i mark- och miljödomstolen. Heidelberg Materials, tidigare Cementa, har ansökt och fått ett 30-årigt täkttillstånd för brytning av kalksten på File hajdar i Slite.

– Det är ett mycket välkommet besked för oss och för hela Sveriges byggsektor när domstolen bekräftar att det går att bedriva en långsiktig cementtillverkning på Gotland, säger Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige, i en kommentar.

– För att kunna genomföra de planerade investeringarna i Slite är det av högsta vikt att en lång överklagandeprocess nu undviks. En långsiktigt tryggad råvarutillgång genom ett lagakraftvunnet tillstånd spelar en avgörande roll för att möjliggöra nödvändiga investeringar i svensk cementindustri, fortsätter hon.

I ett pressmeddelande skriver domstolen att tillståndet ger bolaget rätt att fortsätta bryta kalk- och märgelsten i File hajdar-täkten och märgelsten i Västra brottet samt att uppföra anläggningar för sortering, krossning och transport av stenmaterialet. Tillståndet omfattar även rätt att leda bort inläckande dag- och grundvatten från bland annat File hajdar-täkten och Västra brottet.

Läs hela artikeln: Domen: Ny cementkris avvärjd – ”Viktigt för hela samhället”

Vecka 17

Så stryper Kina exporten – risk för kris i Europa
Mitt i handelskriget utnyttjar Kina sin totala marknadsdominans av kritiska råvaror. Nu kan även Europa och Sverige drabbas hårt, varnar Maria Sunér, vd på Svemin. ”Det blottar tydligt vår sårbarhet och vårt beroende av Kina”, säger hon till TN. Det pågående handelskriget är i full gång och tullhoten skapar panik globalt. Som en del i detta har Kina infört nya exportrestriktioner på sju sällsynta jordartsmetaller. Det handlar om Yttrium, Dysprosium, Terbium, Samarium, Gadolinium, Lutetium och Skandium som nu endast kan exporteras till USA med särskilt tillstånd. Skandium finns även med på EU:s lista över mineral och metaller som bedöms vara kritiska och strategiska för vårt samhälle och välfärd. Skandium används främst inom flyg- och rymdteknik och i dagsläget finns det ingen produktion inom EU. Alla de sju utpekade jordartsmetallerna är avgörande för bland annat tillverkning av elbilar, försvarssystem, flygplansmotorer och elektronik. Att införa exportrestriktioner innebär att exporten av de utpekade metallerna nu kräver särskilda licenser från det kinesiska handelsministeriet.

Läs hela artikeln: Larmet: Så stryper Kina exporten – risk för kris i Europa: ”Lämnat walkover” (Tidningen Näringslivet)

Gemensam planering för försörjningsberedskap med Finland
Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att inleda förberedelser för en gemensam planering för försörjningsberedskap med Finland. Myndigheten ska:

• Utifrån det samarbete som redan finns mellan Sverige och Finland inleda förberedelser för en gemensam planering inom området försörjningsberedskap.

• Genomföra en översyn av försörjningsberedskapsavtalet mellan Sverige och Finland (SÖ 1992:73, Avtal med Finland om ekonomiskt samarbete i internationella krislägen), som undertecknades den 10 november 1992. Myndigheten ska analysera om det finns behov av att avtalet uppdateras och i förekommande fall lämna förslag till ändringar som kan utgöra underlag inför eventuella kommande förhandlingar av ett nytt avtal.

• Se över möjligheten att stärka och utvidga samarbetet kring försörjningsberedskap även med övriga nordiska länder.

• Återkomma med förslag till hur en gemensam planering kan genomföras.

• Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 november 2025.

Energibolaget varnar för instabilitet
Louise Hahn, vd för Mind Energy, varnar för att företagen behöver förbereda sig för ännu mer extrema prisrörelser på el och energi framöver. ”Vi har ännu inte fått känna på vad en kall vinter innebär”, säger hon till TN. Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina drog i gång 2022 har energipriserna i Europa blivit mycket volatila – vilket också förvärrats av att Tyskland valt att stänga ned sin kvarvarande kärnkraft samt till viss del även kolkraft, förklarar Louise Hahn, vd och koncernchef för energibolaget Energi Danmark som nu bytt namn till Mind Energy. Även om energipriserna redan nu är väldigt volatila, finns sannolikt ännu mer utmanande situationer att vänta framöver, menar Louise Hahn. Hittills har vi i Europa nämligen haft tur med vädret. Vår rekommendation är att företagen tittar på sin totalkostnad för energi och ser hur det påverkar deras nettovinst över flera år, så att de kan förstå hur olika pris- och hedgingstrategier påverkar i olika marknadsscenarier. Och de som i nuläget inte hedgar borde definitivt överväga det åtminstone delvis, eftersom det kan röra sig om betydande minskningar i energipriserna.

Läs hela artikeln: Energibolaget varnar för instabilitet: ”Kommer bli extrema priser”

Trendbrottet: Rederijätten flaggar svenskt
Sveriges största tankrederi Stena Bulk planerar att flytta upp till fem av sina största fartyg till svensk flagg,Det är ett trendbrott efter decennier av utflaggning inom svensk sjöfart och hänger samman med både förbättrade villkor i Sverige och försämrat geopolitiskt läge.Konkret handlar det om att ändra flaggstatus på upp till fem av rederiets så kallade Suezmax-fartyg och som i dag seglar under cypriotisk flagg. De är tankfartyg på vardera cirka 81 000 tons bruttodräktighet (ett mått so skriver Di. m baseras på fartygets totala inneslutna volym) och används i dag av Stena för främst transport av råolja mellan olika destinationer runt om i världen.

Läs hela artikeln: Stena flaggar svenskt

Uppdrag till Försvarsmakten om samverkan gällande teknikinfrastruktur
Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att genomföra en kartläggning och analys i syfte att se över möjligheterna till ökad samverkan mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och RISE Research Institutes of Sweden AB gällande teknikinfrastruktur. Analysen ska även föreslå åtgärder gällande hur näringslivet, med särskild tonvikt på små- och medelstora företag på en framväxande försvarsmarknad, kan ges ökade möjligheter och förutsättningar att nyttja teknikinfrastrukturen i syfte att främja försvarsinnovationer genom att bland annat testa prototyper. Sådana åtgärder kan exempelvis innebära att samlat informera näringslivet om relevanta teknikinfrastrukturer.I uppdraget ska säkerhetsöverväganden redovisas, bland annat gällande hinder och möjligheter för privata företag att nyttja teknikinfrastruktur samt eventuella konsekvenser av att militära organisationer använder civila teknikinfrastrukturer. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och RISE Research Institutes of Sweden AB. Det ska redovisas samlat till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 november 2025.

Vecka 16

Cyberattacker rusar globalt - Sverige sticker ut i Europa
Check Point Research släpper sin rapport om cyberattacker för Q1 2025, där det framkommer att cyberattacker ökar med nästan 50 procent globalt och ransomware-attacker ökar med 126 procent, i jämförelse med samma kvartal 2024. I Sverige ökar cyberattackerna med 75 procent jämfört med samma period.Utbildning var den sektor som var värst drabbat världen över under Q1 2025, med ett genomsnitt på 4484 attacker varje vecka - en häpnadsväckande ökning med 73 procent jämfört med föregående år. Myndigheter följde efter med en ökning på 51 procent och telekommunikation är hack i häl i antalet attacker, men hade den största procentuella ökningen med hela 94 procent. Digitaliseringen av dessa branscher, kombinerat med deras närhet till allmänheten, gör dessa sektorer inom kritisk infrastruktur till attraktiva mål för cyberkriminella aktörer. Även ransomware-attacker fortsätter att öka, där rapporten visar en ökning med 126 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Nordamerika utsattes för majoriteten av dessa attacker (62 procent) - men Europa låg på en andraplats med 21 procent.

Cyberattacker mot energisektorn ökar kraftigt
Cyberhoten mot Europas energiförsörjning ökar i både omfattning och allvar, skriver Aktuell Säkerhet. En ny rapport från cybersäkerhetsföretaget Knowbe4 visar att antalet attacker mot kritisk infrastruktur inom energi- och försörjningssektorn mer än fördubblats under en tvåårsperiod – och fortsätter att öka. Rapporten, med titeln Kan cyberattacker släcka ljuset i Europa, publicerades den 9 april och pekar på en växande sårbarhet i takt med att energisektorn digitaliseras, elektrifieras och blir alltmer beroende av uppkopplade system. Det ökande antalet incidenter kopplas bland annat till en ökad användning av förnybar energi, geopolitisk osäkerhet samt bristande rapportering och detektering av intrång.

Därför döms skattehöjningar ut för att finansiera försvaret – ”Direkt tillväxthämmande”
Kostnaden för försvaret väntas öka kraftigt de kommande åren, och politiken är oense om finansieringen. Samtidigt varnar ledande ekonomer för att höjda skatter kan få motsatt effekt. ”Man pratar i generella termer om beredskapsskatt, men inte om vem som ska betala den”, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, till TN.Både Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, och Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att det är ett klokt beslut att låna pengar till den initiala upprustningen. De pekar båda på att Sveriges låga statsskuld möjliggör att vi kan ta lån till låga räntor, och att även ett lån på en så stor summa som 300 miljarder därmed inte behöver påverka Sveriges statsskuld i någon större omfattning. Sven-Olov Daunfeldt menar att det finns fyra olika alternativ för att hantera den situationen. De alternativen är ökade skatter, omprioriteringar i statens utgifter, fortsatta lån och det som han redan har varit inne på: Ökad tillväxt. – Det är de fyra du har att jobba med. Och det är klart att tillväxt är det av alternativen som har så många andra positiva effekter på hela samhället. Så det är ju gärna den vägen man vill gå. Svenskt Näringsliv föreslog nyligen att staten skulle införa ett tillväxtmål på 2,5 procent om året fram till 2035. Med en sådan utveckling skulle bara tillväxten i sig resultera i 80 miljarder extra att lägga på försvaret, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

Läs hela artikeln: Därför döms skattehöjningar ut för att finansiera försvaret – ”Direkt tillväxthämmande” (TN)

Därför slår tullarna hårdare än du tror – ”Liknande pandemin”
USA:s tullar riskerar att påverka fler än bara exportföretag. Leveranskedjor och underleverantör är särskilt sårbara, varnar Theodora Papadimitropolou på data- och analysföretaget Dun & Bradstreet. ”Även om ett företag inte direkt handlar med exempelvis Kina eller USA, kan deras leverantörers leverantörer göra det”, säger hon till TN.Dun & Bradstreet pekar ut läkemedelsindustrin, stålindustrin, och bilindustrin som de mest sårbara. Dels för att Donald Trump aviserat högre tullar på de två sistnämnda, dels för att det är branscher som är beroende av globala leveranskedjor.

Läs hela artikeln: Larmet: Därför slår tullarna hårdare än du tror – ”Liknande pandemin” (TN)

Regeringen ger MSB i uppdrag att upprätta en gemensam planering för storskalig utrymning tillsammans med Finland
Regeringen har den 16 april beslutat att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att samverka med relevanta motparter i Finland för att upprätta en gemensam planering för gränsöverskridande storskalig utrymning. I uppdraget ingår att planera för att kunna genomföra övningar för att stärka operativ beredskap och samordning vid massevakuering i händelse av allvarliga krissituationer eller ett väpnat angrepp eller hot om väpnat angrepp mot Finland eller Sverige. I uppdraget ingår vidare att analysera och redovisa möjligheten till samarbete mellan Sverige och Finland gällande materialförsörjning inom räddningstjänst och befolkningsskydd under höjd beredskap och ytterst krig.

Uppdrag att stärka det civila försvarets förmågeutveckling för att hantera incidenter kopplade till undervattensinfrastruktur
Regeringen beslutar att MSB, Statens energimyndighet, Affärsverket svenska kraftnät, Post- och telestyrelsen, Polismyndigheten och Kustbevakningen i samverkan ska vidta åtgärder för att stärka förmågan att upptäcka och rapportera incidenter och störningar på undervattensinfrastruktur för energiförsörjning respektive elektroniska kommunikationer till och från Sverige som kan innebära risk för påverkan på samhällsviktig verksamhet. Bland annat genom att stärka myndighetens förmåga att utan dröjsmål upptäcka incidenter och störningar; ta fram en samlad bild på nationell nivå över utvecklingen av förekomsten av störningar; utveckla förmågan att under pågående händelsehantering lämna en tvärsektoriell samlad lägesbild på nationell nivå. MSB ska sammanställa redovisningen av uppdraget och senast den 25 juni 2025 lämna myndigheternas samlade redovisning till Regeringskansliet.

Tydligt ingångsvärde i juni om Sveriges militära förmågor
I slutet av juni kommer de europeiska Natomedlemmarnas försvarsministrar träffas i Hauge. Där ska man presentera alliansens förmågeplan för de europeiska medlemsländerna, alltså vilka militära förmågor som de olika länderna ska prioritera. Bakgrunden är att Nato presenterade en ny försvarsplan 2023 där man tog särskild hänsyn till hur man ska svara på en eventuell rysk attack. Då uppdagades det att flera av de militära förmågorna som krävs för det hade stora brister. Nato pekade bland annat på en otillräcklighet inom luftförsvaret, en brist på långdistansmissiler samt en otillräcklig ammunitionstillverkning. Man lyfte också fram avsaknaden av en säker digital kommunikation på slagfältet. Tanken är att Nato på mötet i sommar ska ge besked om hur man ska tackla de här bristerna, och vilka områden och kapaciteter som medlemsländerna ska fokusera på. Här förväntar man sig också en diskussion om en höjning av medlemsländernas Nato-avgift.

Regeringen satsar på beredskapsstrukturen i vårbudgeten
I vårändringsbudgeten för 2025 presenterar regeringen flera satsningar på den civila beredskapen. Det handlar om att stärka beredskapsstrukturen, säkerställa tillgången på samhällsviktig information och stärka samhällets motståndskraft mot desinformation. Ett antal myndigheter föreslås tilldelas totalt 16 miljoner kronor, bland annat inom kulturområdet.Behovet av beredskapsmyndigheter inom kulturarvsområdet har blivit alltmer uppenbart sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, där riktade attacker mot kultur- och kulturarvsinstitutioner och historiska monument är en del av den ryska krigföringen. Det är viktigt att öka takten på digitaliseringen av statens arkivhandlingar, dels för att öka mängden data som kan användas för att träna svenska språkmodeller, dels för att säkerställa tillgången till samhällsviktig information i händelse av kris eller krig. Regeringen föreslår därför att Riksarkivets förvaltningsanslag tillförs 10 miljoner kronor under 2025.I syfte att stärka samhällets motståndskraft mot desinformation föreslår nu regeringen att ytterligare 2 miljoner kronor ska tillföras under 2025. Med dessa medel ska Mediemyndigheten fördjupa AI-inriktningen i sitt arbete med medie- och informationskunnighet för hela befolkningen.

Miljötillstånd stoppar vapenleveranser till Ukraina
Bofors Testcenter är redo att skala upp verksamheten i och med Europas upprustning. Men att få tillstånd från Länsstyrelsen tar flera år. På Bofors Testcenter provskjuts ammunition och system för civilt och militärt försvar. Sedan Rysslands fullskaliga krig i Ukraina bröt ut har det blivit ett stort tryck på anläggningen, och provskjutningstiderna är till stor del uppbokade för 2026 och även redan nu delar av 2027.Därför var det ett glädjande besked när en segdragen tvist med Länsstyrelsen i Mark- och miljödomstolen nyligen avgjordes. Den nya domen innebar att skjutverksamheten förlängdes en timme fram till 19 på kvällarna samt att testskjutning får ske även under tio helger och 20 vardagskvällar per år. Men nu väntar nästa tillståndsbekymmer för anläggningen. 2022 beslutade Länsstyrelsen att de fick utökad skjutkapacitet från 13 000 till 25 000 skott per år. I och med den nya situationen i Europa kommer Bofors Testcenter i närtid att ansöka om att få öka den kapaciteten kraftigt. Men det är en process som kommer att ta tid; den tidigare ansökan godkändes först efter fyra år, på grund av överklaganden.

Läs hela artikeln: Miljötillstånd stoppar vapenleveranser till Ukraina – ”Gör jätteont” (TN)

Vecka 15

Kortare miljöprocesser ger mer försvarsförmåga
Regeringen har beslutat om de miljötillståndsärenden som rör verksamhet på Försvarsmaktens övningsfält, skjutfält och flygplatser. Vissa ärenden har väntat på beslut i över ett decennium. Besluten är ett viktigt steg mot en ökad försvarsförmåga. Möjligheterna att använda drönare i övningsverksamheten utökas samtidigt vilket är bra för vår försvarsförmåga.

Läs hela artikeln: Kortare miljöprocesser ger mer försvarsförmåga (Regeringen.se)

Tyskt tryck för att återstarta Nord Stream
Företrädare från flera tyska politiska partier, däribland den blivande regeringsbildaren CDU/CSU, vill undersöka möjligheten att reparera Nord Stream för att kunna återuppta importen av rysk gas. Utspelen välkomnas av landets ytterkantspartier som länge krävt samma sak.Den inrikespolitiska debatten om Nord Stream har tagit ny fart efter att CDU-ledamoten Thomas Bareiss offentligt öppnat upp för att återuppta driften så fort en vapenvila i Ukrainakriget nåtts. Han pekade samtidigt på möjligheten att låta USA drifta gasledningen. Utspelet fick snabbt stöd av flera andra CDU-politiker, bland annat Jan Heinisch, som har en central roll i förhandlingarna om den tillträdande regeringens energipolitik. Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov har tidigare bekräftat att Nord Stream är en del av de pågående förhandlingarna med USA och att flera amerikanska investerare uttryckt intresse för att köpa projektet.

Läs hela artikeln: Tyska politiker vill återuppta rysk gasimport (Energimarknaden)

85 miljoner kronor för att öka förmågan i det civila försvaret
Vid sidan av de tidigare stora satsningarna på det civila försvaret genomförs i vårändringsbudgeten ett antal förstärkningar under 2025. Utöver ett hybridpaket för att stärka bl.a. Kustbevakningen genomförs nu ytterligare satsningar, bland annat:

• Ökad ekonomisk motståndskraft och skydd av kulturarv: Vid höjd beredskap behöver försörjningen av varor och tjänster och upprätthållande av handel med omvärlden säkerställas. Det är nödvändigt för landets finansiella stabilitet. Även kulturinstitutionernas roll behöver stärkas. Regeringen avser därför utse följande myndigheter till beredskapsmyndigheter: Tillväxtverket, Boverket, Sveriges geologiska undersökning, Kommerskollegium., Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet. Genom omfördelning av tidigare anslagna medel tilldelas dessa myndigheter sammanlagt 20 mnkr.

• Ökad förmåga inom signalskydd: Civila beredskapsaktörer är i behov av signalskydd för att säkerställa och bibehålla förmåga till säker kommunikation. MSB tilldelas 30 mnkr för investeringar i nya system samt för att förmedla signalskyddssystem till civila aktörer.

• Pilotprojekt för stärkt innovation: Den snabba teknikutvecklingen medför behov av ökad innovationsförmågan i det civila försvaret, ett arbete som måste genomföras med näringslivet. Vi föreslår därför att MSB tilldelas 5 mnkr till ett pilotprojekt för att utforska ny teknik och samarbeten kopplat till stärkt innovationsförmåga.

Första affären med stöd av exportkreditgarantierna för Ukraina
Exportkreditnämnden har ställt ut den första exportkreditgarantin till Ukraina inom ramen för regeringens särskilda initiativ. Garantin ställdes ut till ett svenskt litet/medelstort företag (SME). Exportkreditnämnden (EKN) har ställt ut den första exportkreditgarantin inom ramen för förordningen om särskilda exportkreditgarantier för Ukraina. Det innebär att företaget mot en avgift försäkras mot eventuella förluster i affären. EKN räknar med att fler garantier ställs ut i närtid. Förordningen om särskilda exportkreditgarantier för Ukraina trädde i kraft i februari 2024 och är en del av regeringens arbete med att underlätta för svenska företag att bidra till Ukraina. Målet är att fler företag ska kunna exportera till landet och därmed bidra till en hållbar uppbyggnad. Exporterande företag kan ansöka om särskilda exportkreditgarantier hos EKN för affärer som bidrar till ekonomisk och samhällelig utveckling och välfärd i Ukraina. I budgetpropositionen för 2025 sattes garantiramen till 888 miljoner kronor för särskilda exportkreditgarantier för Ukraina.

Oljeprisfallet en käftsmäll för Putin
Oljeprisraset är en käftsmäll för den ryska krigsekonomin och en krockkudde för Europa, skriver Di. För president Trump är det ett tveeggat svärd. Oljepriset Brent handlades den 10 april under 59 dollar per fat, ett ras med 20 procent sedan Donald Trump förklarade handelskrig mot resten av världen en vecka tidigare och den lägsta nivån på över fyra år. Det lyfte på kvällen den 10 april efter att Donald Trump tagit steg tillbaka i sin tulloffensiv, men föll åter den 11 april. Prisfallet drivs av de svartare utsikterna för den globala ekonomin och därmed också världens oljeaptit. Det oväntade besked att oljekartellen Opec med Saudiarabien i spetsen beslutat att samtidigt öka produktionen har spätt på nedgången. De ryska kommentarer från Kreml och centralbankschefen Elvira Nabiullina vittnar om att prisraset utlöst skrämselhicka i Moskva, som trots alla sanktioner lutar sig mot oljeförsäljning för nära en tredjedel av statens intäkter. Rysslands statsbudget hade inför 2025 antagit ett Brent-pris på i snitt 70 dollar. Priset på den kraftigt sanktionsomgärdade ryska oljekvaliteten Ural närmade sig 50 dollar på måndagen och bedöms ha fortsatt nedåt, rapporterar Bloomberg.

Regler för gaslagring: EU-rådet enas om sitt förhandlingsmandat
Den 11 april godkände medlemsstaternas representanter (Coreper) rådets ståndpunkt om att ändra reglerna för gaslagring. Rådet enades om att förlänga reglerna för gaslagring med två år samtidigt som ytterligare flexibiliteter ges till medlemsstaterna för att anpassa sig till ständigt föränderliga marknadsförhållanden och för att hantera möjliga marknadsmanipulationer. Kommissionen föreslog att förlänga medlemsstaternas befintliga skyldigheter att ha sina gaslagringsanläggningar fyllda till 90% före vintersäsongen med två år, för att ge förutsägbarhet och transparens. Denna förlängning, som också bibehålls i rådets ståndpunkt, skulle minska EU:s exponering för volatila priser, inklusive på grund av den nuvarande geopolitiska instabiliteten. Det skulle också bidra till att förbättra energisäkerheten och stabiliteten på gasmarknaden tills en potentiell EU-omfattande ram för energisäkerhet etableras under de kommande åren.

Läs hela artikeln: Gas storage rules: Council agrees its negotiating mandate - Consilium