Natomedlemskapet ställer högre krav på näringslivets förmågor
Under en konferens höll Svenskt Näringslivs säkerhetsdelegation samtal om hur näringslivet påverkas av Sveriges medlemskap i Nato. Företag och offentliga aktörer sa sig se både möjligheter och utmaningar.
Vad innebär Sveriges Natomedlemskap för landets näringsliv? Den frågan stod i centrum när Svenskt Näringslivs säkerhetsdelegation, SNSD, höll heldagskonferens på Residenset i Malmö hos Länsstyrelsen i Skåne. Deltagare från företag och offentliga aktörer i Skåne, Blekinge och Kronoberg samlades för att dela erfarenheter och diskutera kommande utmaningar.
Nytillträdde landshövdingen Peter Danielsson inledde med ett anförande om säkerhetsläget. Han påpekade att Ukraina nu i praktiken försvarar hela Europas frihet och att vi kommer att ha en konflikt med Ryssland under överskådlig tid. Det ställer krav på hela samhället.
– Vi behöver jobba tillsammans, vi behöver kroka arm och vi behöver lite grann reda ut vem som gör vad, sa Peter Danielsson och underströk att relationer är grunden för god beredskap.
Johan Dalén, regionchef för Svenskt Näringsliv i Skåne och Blekinge, konstaterade i sin tur att alla inom totalförsvaret är skyldiga att samarbeta med näringslivet. Ändå är det ingen som riktigt vet hur detta samarbete ska se ut. Vi befinner oss i en utvecklingsfas där det civila försvaret på kort tid måste växa och finna sin form.
Anton Karlsson från Myndigheten för säkerhet och beredskap, MSB, var inne på samma tema och framhöll hur ett nytt läge också kräver ett nytt tänkesätt. Aktörer i olika delar av landet måste se hur de skulle kunna samverka för att hålla vitala samhällsfunktioner i gång i kris eller krig.
– Vi går från en fas då vi tänkte nationellt till en fas då vi även tänker lokalt, sa Anton Karlsson.
Samtidigt måste vi även tänka mellanstatligt i högre grad än förut. Natomedlemskapet innebär inte bara högre förväntningar på militära förmågor, utan även på vår civila förmåga att hantera en tänkbar konflikt. Och det är ingenting som det offentliga Sverige kan hantera på egen hand. Näringslivets insatser är svåröverskattade i de här sammanhangen, menade Anton Karlsson.
Det senare gav Svenskt Näringslivs expert på försvars- och säkerhetsfrågor, Johan Sjöberg, ett flertal exempel på: 85 procent av landets BNP kommer från privata företag och nästan 70 procent av arbetstagarna jobbar i privat näringsliv. Han påminde även om att nästan hälften av de tillfrågade i Svenskt Näringslivs företagarpanel ser en roll för sina företag inom totalförsvaret. Och samtliga måste om inte annat beakta kris- och krigsrisker för affärernas skull.
Näst ut var en talare från Säkerhetspolisen som gav en bild av externa hot mot näringslivets förmåga. Han berättade hur påverkansoperationer från främmande makt har blivit mer påtagliga i Sverige på senare år. Främst rör det sig om cyberbrottslighet, infiltration, sabotage och desinformation. Och ofta försöker aktörerna snarare underblåsa polarisering som redan finns i landet än att försöka skapa nya motsättningar.
Thomas Jarbo, it- och digitaliseringschef i Vellinge kommun, gav sedan ett talande exempel på hur cyberbrott kan slå mot en verksamhet. Under 2024 drabbades Vellinge kommun av ett uppmärksammat, stort it-angrepp.
– Det fanns inte en verksamhet inom kommunen som inte var berörd, förklarade Thomas Jarbo.
Till och med utbetalningen av löner blev en stor utmaning. Det tog ett helt år innan kommunen hade återhämtat sig helt och allt som gick förlorat var inte möjligt att återställa. Kommunikationen var central i samband med angreppet, betonade Thomas Jarbo. Och den krävde en svår avvägning mellan transparens och försiktighet, för när angreppet blivit allmänt känt började så kallade phishingattacker att flöda in.
Under dagen hölls även gruppdiskussioner där deltagarna utbytte erfarenheter och diskuterade olika utmaningar. En återkommande slutsats var att det är viktigare att börja agera än att göra allting perfekt. Flera talade också om otydlighet kring vad samhället förväntar sig av företagen. Vid kontakter med ansvariga myndigheter kan det vara svårt att få klara besked. Likväl var det uppenbart att beredskapsfrågor spelar en självskriven roll inom allt fler företags verksamheter.
