Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget – tidigare rapporter

Vecka 11

Sjöfartsverkets kris hotar svensk industri
Sjöfartsverkets planer på att dra ner på isbrytning och höja avgifter har mötts av kraftiga protester från näringslivet, som varnar för att agerandet slår mot Sveriges konkurrenskraft.

– Det blir en oerhört stor risk för industrin när staten plötsligt inte kan leverera det som är statens ansvar, säger Elin Swedlund, transportansvarig på Skogsindustrierna, till TN.

Som TN nyligen kunde berätta har Sjöfartsverket gått back med flera hundra miljoner kronor det senaste året. För att lösa den ekonomiska krisen planerar myndigheten bland annat att lägga ner helikopterbaser och kallställa en isbrytare, samt att höja de avgifter som näringslivet får betala för tjänster som isbrytning och lotsning med 250 miljoner kronor.

– Åtgärderna är inget vi vill genomföra, men vi är i en allvarlig ekonomisk situation som gör det nödvändigt, sa Erik Eklund, generaldirektör på Sjöfartsverket, i en kommentar i samband med att sparpaketet presenterades.

Läs hela artikeln: Så hotar Sjöfartsverkets kris svensk industri – ”Otroligt bekymrade”

Största civila stödpaketet till Ukraina
Stödet som aviseras går till humanitär hjälp och till Ukrainas uppbyggnad och utveckling. Paketet uppgår till totalt 1 414 250 000 kronor för 2025 vilket finansieras genom omfördelningar inom ramen för årets biståndsbudget. Sveriges totala bistånd till Ukraina för 2025 beräknas därmed uppgå till 7,8 miljarder kronor, motsvarande nära 14% av årets biståndsbudget.

Regeringen tar steg för att införa civilplikt inom vården
Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda införandet av civilplikt inom hälso- och sjukvården. Myndigheten ska också bedöma behovet av civilplikt inom tandvården. Detta initiativ syftar till att stärka vårdsektorns kapacitet vid höjd beredskap och säkerställa att Sverige är rustat för framtida kriser. Uppdraget till Socialstyrelsen omfattar en rad åtgärder, inklusive att identifiera kritiska kompetenser, analysera personalbehovet och föreslå lämpliga befattningar för civilplikt. Socialstyrelsen ska även bedöma inskrivningsprocessen och behovet av utbildningar för de civilpliktiga. Socialstyrelsen ska samarbeta med regionerna, Sveriges Kommuner och Regioner samt andra relevanta aktörer för att genomföra uppdraget.

Upprustningen ett lyft för svensk tillväxt
Upprustningen i Sverige och övriga Europa bör kunna lyfta BNP-tillväxten med 0,5-1 procentenheter de närmaste åren. Det bedömer banken SEB. En nyckelfaktor är att statsfinanserna inte utgör något hinder. Den svenska regeringen har aviserat planer på att öka försvarsutgifterna från 125 miljarder kronor 2024 till 173 miljarder 2028, vilket skulle öka andelen av BNP till 2,6 procent av BNP enligt offentliga kalkyler. Men i ljuset av den senaste tidens händelser är sannolikheten stor för ytterligare ökningar, med försvarsutgifter som kan nå 3-3,5 procent av BNP de närmaste åren”, skriver SEB i ett marknadsbrev.

Läs hela artikeln: Banken: Upprustningen ett lyft för svensk tillväxt

Saktfärdig uppbyggnad av det civila försvaret
Uppbyggnaden av det civila försvaret har gått långsamt, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna beror bland annat på otydligheter i regeringens styrning, saktfärdighet från ansvariga myndigheter och kortsiktig finansiering. Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen av återuppbyggnaden av det civila försvaret under åren 2015–2024. Den övergripande slutsatsen är att regeringen varit otydlig i sin styrning av myndigheterna; när det gäller vad som ska åstadkommas, av vem, vid vilken tidpunkt och i vilken omfattning. Det har i sin tur inneburit att förmågan i det civila försvaret enligt de flesta bedömare idag är otillräcklig i förhållande till omvärldsläget.

Granskningen visar dessutom att vissa samhällssektorer saknar en övergripande statlig ledning, och därmed riskerar att skapa oklarheter om vem som har ansvaret vid ett skarp läge. Detta gäller till exempel byggnads- och reparationsberedskap, och offentligt upphandlad kollektivtrafik.

– Regeringen borde ha tagit ett samlat grepp över alla sektorer, tidigt involverat näringslivet, formulerat uppdrag och tilldelat medel. Då hade myndigheternas förutsättningar att ägna sig åt förmågeuppbyggnad ökat väsentligt, säger Alexander Rohdin, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

• åtgärda otydligheter i ansvarsfördelningen, exempelvis avseende att samtliga samhällsviktiga områden/funktioner ska omfattas av en sektor eller att sektorsmyndigheterna får föreskriftsrätt
• åtgärda otydligheter kring vad som ska åstadkommas, av vem det ska åstadkommas och när det ska åstadkommas avseende förmågan i det civila försvaret
• säkerställa att myndigheternas finansiering avseende såväl ordinarie verksamhet som åtgärder för förmågehöjning av det civila försvaret är långsiktig.

Läs hela rapporten: Saktfärdig uppbyggnad av det civila försvaret

Vecka 10

Rekordstor oro för omvärldsläget men vilja att försvara Sverige
Utvecklingen i Ryssland och militära konflikter är det som oroar svenskarna mest, visar en attitydundersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Av de tillfrågade var 44 procent mycket oroliga för militära konflikter. 35 procent kände stor oro för risken för ett nytt världskrig. Sedan SOM-institutet började mäta detta, runt 2001, har det aldrig legat på så höga nivåer. Undersökningen gjordes 2024, innan maktskiftet i USA och den turbulens i världspolitiken som varit de senaste veckorna. Miljö och klimat samt ekonomi är ämnen som inte oroar på samma sätt som tidigare. I samma undersökning angav en majoritet (53 procent) av svenskarna att de är beredda att slåss för Sverige.

Resultatet är högre än i länder som USA, där 41 procent sade sig vara villiga att slåss för sitt land i en motsvarande internationell undersökning. Även i Storbritannien (33 procent) och i Tyskland (23 procent) är försvarsviljan lägre än i Sverige. Samtidigt är skillnaderna stora i Sverige. 69 procent av de tillfrågade männen var beredda att slåss för sitt land, enligt undersökningen. För kvinnor var motsvarande siffra 37 procent. 58 procent svarade att de var mycket eller ganska positiva till Nato och en övervägande majoritet – 88 procent – uppgav att Sverige bör försvara ett annat Natoland om det blir angripet.

Upprustning kan ske med låga skatter
Ekonomisk tillväxt är den enskilt viktigaste grunden för ett trovärdigt försvar”, skriver PM Nilsson på Di:s ledarsida. Under 1950-talets upprustning var skatterna betydligt lägre än idag, påminner han. ”En fri ekonomi, fria marknader, internationell handel och ett skattesystem som gynnar arbete, utbildning och investeringar är då liksom nu det bästa sättet att bygga kvalificerad militär styrka på hög teknisk nivå”, skriver PM Nilsson på Di:s ledarsida.

Läs hela artikeln: Upprustning kan ske med låga skatter

Cyberattacker: Svårare att lyckas med intrång – då ökar störningar och sabotage
Med bättre säkerhetsåtgärder, höjd beredskap och fungerande backup blir det svårare att ”hacka” sig in i systemen. Det förklarar den nya vågen av cyberattacker där syftet är att störa ut verksamheten hos offren.IT-säkerhetsföretaget Palo Alto Networks har sammanfattat resultat och slutsatser från sitt arbete med cyberincidenter under det gångna året. I den nya rapporten 2025 Global Incident Response Report avslöjar forskargruppen Unit 42 hur hotaktörerna har ändrat sin strategi och teknik. En tydlig trend är angripare som främst går in för att störa verksamheten hos offren. 86% av de säkerhetsincidenter som Unit 42 har utrett under 2024 medförde driftstopp, skadat förtroende för den drabbade organisationen, eller både och. Även attacker som utnyttjar AI och insiderhot är på stark uppgång.

Bakgrunden till att störningar blivit ett primärt syfte är enligt Unit 42 att traditionella utpressningsattacker (ransomware) inte längre är lika effektiva. Med ett förstärkt digitalt skalskydd blir det svårare att ”hacka” sig in i system, samtidigt som företag och myndigheter skaffat sig en bättre beredskap för cyberattacker. Ransomware-aktörer har som regel först tagit sig in i system för att kryptera och därmed låsa offrets data. Attackerna som Unit 42 analyserar i den nya rapporten visar att traditionell säkerhetskopiering (backup) blir alltmer effektivt för att återskapa filer – det visade sig möjligt i nästan hälften av fallen. Följden är att utpressarna inte nöjer sig med att kryptera filer, utan även stjäl stora mängder data för att sedan hota med att läcka ut känsliga uppgifter. Enligt Unit 42 sker datastölderna nu allt snabbare – i många fall börjar nedladdningen redan inom en timme efter ett intrång.

Tillväxt centralt för ökad försvarsförmåga
Europas och Sveriges militära och civila försvarsförmåga vilar ytterst på att vi också har en livskraftig ekonomi”, skriver Peter Wennblad på SvD:s ledarsida. EU hade haft de resurser som nu efterfrågas, om unionen haft lika stark tillväxt som USA, menar han. ”En del av försvarssatsningarna kan också, vilket kan tyckas paradoxalt, finansieras med sänkta skatter. När till exempel den tidigare nämnda värnskatten avskaffades 2020, ledde det till att fler med höga inkomster arbetade mer. Därmed ökade statens skatteintäkter”, skriver Peter Wennblad på SvD:s ledarsida.

Läs hela artikeln: Ekonomisk tillväxt bygger starkt försvar

Är Europa för sent ute?
Om Europa ska vara redo att försvara sig självt utan USA:s hjälp är det bråttom att börja beställa stridsvagnar och annan kritisk utrustning, säger den europeiska försvarsindustriorganisationen ASD:s generalsekreterare Jan Pie, till Di.

–Det finns exempel där industrin har levererat stora produktionshöjningar. Men samtidigt finns det stora delar av industrin som inte är utmanad i dagsläget, för beställningarna kommer inte, säger han.

Det beror, enligt Jan Pie, på att de ökade försvarsanslagen i Europa hittills inte har omvandlats till beställningar.

– Man kan inte lägga sina beställningar om fem år när de behövs, de borde ha beställts i går, säger han.

Som ett exempel nämner han hur 10 länder tidigare beställde 178 transportflygplan av modellen A400, som kommer vara klara inom fem år. Utan nya beställningar, kommer produktionslinjen därefter att monteras ner och underleverantörer söka uppdrag på annat håll. När det gäller stridsvagnar har industrin bara fått beställningar som går ut på att ersätta de som har skickats till Ukraina.

– Vi har inga beställningar från länder som ska öka sitt eget antal för att stärka sin egen kapacitet. Det betyder i praktiken att inget av länderna är redo att gå i krig, säger han.

Samtidigt efterfrågar han mer samordning mellan medlemsländerna för att kunna lägga stora beställningar. Det är något som EU-kommissionen också har försökt att främja med olika program för försvarsinvesteringar. En viktig faktor för att främja samarbete skulle, enligt Jan Pie, vara om Europa kunde enas kring en harmonisering av militära krav för till exempel stridsvagnar och stridsflygplan.

–Enligt min bedömning så skulle man kunna ha en helt annan försvarsindustribas i Europa 2030 än vad man har i dag. Men man behöver jobba nu.

Uppgifter: USA och Ryssland diskuterar om Nordstream kan lagas
Enligt medieuppgifter diskuterar nu USA och Ryssland hur den förstörda gasledningen Nordstream 2 mellan Ryssland och Tyskland ska kunna tas i bruk igen. Den tyska regeringen förnekar dock kännedom om några planer och lyfter fram att ett sådant beslut inte kan fattas utan tyskt godkännande. Enligt tidningarna Financial Times och Bild skulle amerikanska affärsintressen kunna ta över företaget bakom Nordstream, laga ledningen och sen agera mellanhand för gasleveranserna.

Så kan Europa fördubbla tillväxten – och rusta
EU-länderna måste stärka konkurrenskraften och tillväxten, menar ekonomen Stefan Fölster som skrivit rapporten ”Draghi missar chansen – EU kan lyckas med tekniksprång”.

– Nyckeln ligger i att genomföra marknadsreformer som minskar byråkratiska hinder och skapar en mer dynamisk affärsmiljö”, säger han.

Enligt Stefan Fölster har Europa en chans att öka tillväxten och därmed få ett bättre utgångsläge, där Sverige kan vara en förebild.

”Försvarsförmågan hänger nämligen inte längre på de stora lager av obsolet materiel som stormakterna sitter på, utan på snabbrörliga företag som utvecklar ny teknik såsom intelligenta drönare. Reformer som bäddar för sådana företag kan samtidigt ge Euro­pa en kraftigt förbättrad ekonomi”, skrev han nyligen på DN debatt.

En slutsats som Stefan Fölster drar är att Draghi-rapporten kör på i gamla hjulspår. Det rekommenderas stora offentliga subventioner som inte är samhällsekonomiskt motiverade och som snarare kan fortsätta minska den europeiska konkurrenskraften. Han förespråkar istället en mer riskbenägen strategi.

– USA har en dynamisk finansieringsmiljö som letar efter osannolika men potentiellt revolutionerande idéer. Många misslyckas, men de som lyckades hamnade långt före traditionella företag i Europa som styrs av ett innovationsklimat baserat på politiska strategier snarare än marknadens behov, säger han.

Läs hela artikeln: Så kan Europa fördubbla tillväxten – och rusta

Rysslands beslag skrämmer fortsatt: ”Finns inga tecken”
Flera bolag som danska Carlsberg, finska Fortum och franska Danone har fått sina tillgångar och verksamheter i Ryssland beslagtagna. I flera fall har det kallats för ”tillfällig förvaltning”, men förhoppningen på att det blir just tillfälligt är låg.

– Det finns inga tecken på att den här processen kan vändas och när ett företag väl går in i det är dess öde mer eller mindre beseglat, säger S-RM:s riskkonsult Septimus Knox till Reuters.

Den ryska förmögenhetsfondens chef Kirill Dmitriev räknar ändå kallt med att internationella bolag ska återvända till landet redan i år, trots att inget gjorts för att återge förtroende, skriver New York Times.

Ny lag om internationella sanktioner
I propositionen föreslås en ny lag om internationella sanktioner. Genom förslagen genomförs i svensk rätt EU:s sanktionsdirektiv.

Det föreslås i huvudsak att:

• straffen för överträdelser av internationella sanktioner ska skärpas,
• ringa fall av överträdelser av internationella sanktioner ska kriminaliseras,
• nya brottsbeteckningar i form av sanktionsförseelse, sanktionsbrott,
• grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott ska införas,
• försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott ska kriminaliseras,
• och en bestämmelse om anmälningsplikt ska införas som innebär att vissa
• myndigheter ska göra anmälan till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten om det finns anledning att anta att brott enligt den nya lagen har begåtts.

Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 20 maj 2025.

Vecka 9

EU har antagit ett sextonde sanktionspaket mot Ryssland
EU har på den tredje årsdagen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina antagit det sextonde sanktionspaket som antagits sedan februari 2022. Det nya sanktionspaketet innehåller ytterligare åtgärder mot den ryska så kallade skuggflottan och utökade import- och exportförbud mot bland annat ryskt primäraluminium. Paketet innehåller även fler åtgärder mot kringgående av sanktioner. Sverige har varit drivande för att skärpa åtgärderna mot fartyg i den ryska skuggflottan, bland annat genom ett förbud mot att tillfälligt lagra rysk olja i EU:s hamnar. Ett sådant förbud införs nu. Sverige har tillsammans med andra medlemsstater drivit på för åtgärder mot rysk energi (inklusive naturgas), handel, finansiell sektor, kringgående av sanktioner och tredjeländers stöd till Rysslands krigsföring. Genom paketet utökas antalet sanktionslistningar med 74 fartyg samt 53 enheter som på olika sätt stödjer Rysslands militärindustriella komplex, samt 83 enheter och individer som på olika sätt hotar eller undergräver Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Svensk kabel avgörande för baltiska elsystemet
Den svenska kabeln NordBalt är avgörande för det baltiska elsystemet, som nyligen kopplades bort från det ryska. Problemet är att den i nuläget driftas med hjälp av en nödlösning som automatiskt kopplar bort NordBalt vid en störning. Systemoperatören har även fått kraftig kritik av Riksrevisionen för NordBalt – som löper mellan Sverige och Litauen, eftersom den ökat de svenska elpriserna. Men det är skillnad på kablar och kablar och i NordBalts fall är ledningen helt avgörande för det baltiska systemets driftsäkerhet, enligt Second Opinion. Problemet, förutom att kablar i Östersjön de senaste åren utsatt för flera misstänkta sabotage, är att NordBalt driftas med hjälp av en nödlösning som automatiskt kopplar bort den vid en störning, förklaras i artikeln.

Det handlar om en så kallad ”systemvärnslösning” som inte är tillåten i EU för att åtgärda problemet behövs förstärkning i nätet med två nya ledningar; Ekhyddan-Nybro och Nybro-Hemsjö. Projektet Ekhyddan-Nybro påbörjades redan 2012 och 2017 klassades det som ett ”Projekt of Common Interest” av EU. Tanken var att den skulle ha driftsatts 2021 men återkommande överklaganden har försenat processen. Framför allt på grund av överklaganden från olika markägare.

Anställda som röjer företagshemligheter ska straffas
Utländska stater spionerar på svenska företag och det är helt riskfritt att dela med sig av företagshemligheter. Men nu kan luckan i lagen vara på väg att täppas igen. ”Ett mycket glädjande besked”, säger immaterialrättsexperten Christina Wainikka till TN. Som en del i att möta det hot som industrispionage utgör mot den svenska industrin och det svenska samhället presenterades nyligen utkast till lagrådsremiss om ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter.

– Det här är ett mycket glädjande besked. Utländska stater spionerar inte bara på militären och den svenska staten utan de spionerar också på företagen. Och då är det ett problem att vi i dag inte har en tillräcklig lagstiftning i Sverige som kan skydda företagen, säger Christina Wainikka, expert på immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, som under lång tid bevakat lagen om företagshemligheter.

Läs hela artikeln: Beskedet: Anställda som röjer företagshemligheter ska straffas (Tidningen Näringslivet)

Röda hamnar öppnar för maktkamp med USA
Kinesiska bolag driver eller finansierar cirka 125 hamnar världen över, betydligt fler än något annat land. Peking anklagas nu för att använda hamnarna för politiska påtryckningar. ”Vi kommer se en maktkamp om strategiska hamnar mellan USA och Kina”, säger Jacob Gunter, Kinaexpert på tankesmedjan Merics, enligt Di. Kinas investeringsvåg i hamnar är kopplad till Pekings gigantiska infrastrukturinitiativ Nya Sidenvägen. Men även om de kinesiska företagen investerar i kommersiella syften, anklagas de för att vara förlängda armar för Kinas kommunistregim och armé. Den tyska tankesmedjan Mercator Institute for China Studies, Merics, skriver i en rapport att det kinesiska nätverket av hamnar är ”koordinerat” av Peking och kan utnyttjas för politiska ändamål.

Läs hela artikel: Kinesiskt ägda hamnar: Risk för konflikt med USA

Sveriges stöd till Ukraina
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Sverige utökat sitt stöd till Ukraina i flera omgångar. Sverige bistår med både militärt och civilt stöd. Sverige har sedan februari 2022 bidragit med motsvarande cirka 73 miljarder kronor till olika insatser för att stödja Ukraina (24 februari 2025). Tillsammans med EU har Sverige också fattat beslut om omfattande makroekonomiskt stöd och ett flertal sanktionspaket mot Ryssland. Sveriges samlade stöd består av militärt och civilt stöd, varav det militära stödet uppgår till drygt 60 miljarder kronor och det civila stödet uppgår till cirka 11 miljarder kronor. I det civila stödet inkluderas bland annat humanitärt stöd, finansiellt stöd och stöd till Ukrainas uppbyggnad och reformarbete. Hela det biståndsfinansierade stödet ska bidra till Ukrainas EU-anslutning.

Läs mer: Sveriges stöd till Ukraina (regeringen)

Cyberhoten ökar - många chefer saknar resurser

Svenska chefer står inför en allt mer pressad situation när det gäller cybersäkerhet, visar en ny rapport från chefsorganisationen Ledarna inom privat tjänstesektor (LPT). En överväldigande majoritet upplever att hoten mot deras arbetsplats har ökat under de senaste tre åren. Samtidigt rapporterar en betydande andel att deras organisationer redan har drabbats.Attackerna har haft allvarliga konsekvenser. Flest chefer uppger att det lett till avbrott i verksamheten (32%), en ökad rädsla bland medarbetarna (22%) och ekonomiska förluster (21%). Därtill uppger många företag att attackerna har påverkat de anställdas hälsa och välbefinnande negativt (14%) samt att organisationens rykte försämrats (9%).

Läs hela artikeln: Cyberhoten ökar - många chefer saknar resurser

Allt fler upplever en allvarlig hotbild mot Sverige
Enligt cybersäkerhetsföretaget Omegapoints rapport Svenskt Säkerhetsindex 2025 upplever 76 procent av den svenska allmänheten att hotbilden mot Sverige är allvarlig. Den årliga kartläggningen visar en ökning med totalt 15 procent sedan 2021.Trots en växande upplevd hotbild har allmänhetens tilltro till beslutsfattares förmåga att skydda samhällsviktig infrastruktur minskat. I dag uppger 29 procent att de har ett ganska litet eller mycket litet förtroende för beslutsfattares förmåga – en andel som har växt med sex procent de senaste tre åren.Rapporten pekar också på en intressant paradox. Trots att allmänhetens tilltro till beslutsfattares förmåga att skydda samhällsviktig infrastruktur minskar, förväntar sig ändå 85 procent av svenskar att få stöd av en myndighet vid händelse av en kris.

Uppdrag till MSB att ingå samarbete med Ukraina för att förbättra skyddet av kritisk infrastruktur
Regeringen har den 27 februari 2025 beslutat att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att ingå samarbete med Ukraina om kritisk infrastruktur. Samarbetet ger förutsättningar för ett erfarenhetsutbyte mellan Sverige och Ukraina för att förbättra skyddet av kritisk infrastruktur. Uppdraget innebär att MSB kommer att samverka med the State Service of Special Communications and Information Protection of Ukraine (SSSCIP) inom civilskydd och nationell motståndskraft, särskilt vad gäller skydd av kritisk infrastruktur. Uppdraget sker inom ramen för den avsiktsförklaring som Sverige och Ukraina ingick den 5 november 2024 i syfte att stärka och fördjupa samarbetet inom områdena civilskydd och nationell motståndskraft.

Vecka 7

Stödet till Ukraina och säkerhetspolitiskt samarbete i fokus i årets utrikesdeklaration
I Regeringens utrikesdeklaration konstaterades att Sverige, EU och Nato – befinner sig i en långvarig, långtgående konfrontation med Ryssland. Stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift. Sverige har ökat stödet till Ukraina för varje år som kriget har pågått. Sveriges totala stöd sedan den fullskaliga invasionen inleddes uppgår till cirka 70 miljarder kronor. Trycket på Rysslands krigsekonomi ska öka. Europas försvarsförmåga ska stärkas. Och Sveriges militära stöd till Ukraina ska förstärkas. Inom ramen för EU och Nato stärker stärks motståndskraften mot hybridangrepp – antagonistiska aktiviteter som syftar till att destabilisera samhällen. Som cyberattacker, desinformation och sabotage mot kritisk infrastruktur.

Den transatlantiska länken är avgörande för svensk och europeisk säkerhet. Den får aldrig tas för given. Europeiska Natoländer behöver ta ett större ansvar för Europas försvar och säkerhet. Det gäller även stödet till Ukraina. EU är avgörande för att säkra ett långsiktigt och kraftfullt stöd till Ukraina och för att motverka Ryssland. Unionen spelar en allt viktigare roll för att stärka försvarsindustrin, den militära rörligheten och den civila beredskapen i Europa. Att öka tillväxten går hand i hand med att öka Sveriges och Europas säkerhet. Ett ekonomiskt starkt Europa är ett säkrare Europa. Det är EU:s inre marknad och möjligheterna till handelsutbyte som gör oss intressanta för omvärlden.

Regeringen ser fram emot EU-kommissionens strategi för den inre marknaden. Samtidigt ser regeringen med stort allvar på risker när det gäller aktörer som vill utnyttja sårbarheter och ekonomiska beroenden. Regeringen ser ett ökat behov av internationella samarbeten i skärningspunkten mellan teknik, innovation, handel och säkerhet.

Läs hela talet: Utrikesdeklarationen (regeringen.se)

Militärens behov av samverkan med näringslivet i fokus på Näringslivsrådets möte
Onsdag den 5 februari möttes Näringslivsrådet för åttonde gången. Vid mötet lyftes bland annat Försvarsmaktens försvarsplanering med fokus på nationell plan och integrationen med Natos planer samt värdlandsstöd. Regeringens nationella rådgivare för privat-offentlig samverkan deltog också vid mötet. Under den sista delen av mötet redogjorde Försvarets materielverk för ett konkret exempel på hur privat-offentlig samverkan kan ske i praktiken.

– Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt mycket allvarligt och präglas av en stor osäkerhet. Det civila och militära försvaret behöver arbeta tätt tillsammans med näringslivet för att stärka Sveriges motståndskraft, konstaterade Carl-Oskar Bohlin.

Nästa möte för rådet kommer att äga rum i Finland och ha fokus på hur den finska samverkan mellan staten och näringslivet är uppbyggd.

Handelshinder mot Kina från Ryssland
Ryssland har smugit igång vad som kan vara ett handelskrig mot Kina med bland annat straffavgifter på kinesiska bilar, rapporterar Dagens industri. Handeln mellan de båda länderna, som har goda relationer, nådde rekordnivå i fjol och uppgick till motsvarande runt 2 600 miljarder kronor. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har importen av bilar från Kina ökat kraftigt till att utgöra en majoritet av den ryska marknaden. Men nu har Moskva infört skrotnings och återvinningsavgifter, i praktiken indirekta tullar, på importerade bilar. Syftet med handelshindren är enligt analytiker att få kinesiska företag att flytta produktion till Ryssland, skriver Di.

– Kinesiska företag vill inte investera i Ryssland och tycker inte om tekniköverföring. Men de älskar att dumpa sina produkter i Ryssland. Det har naturligtvis gjort Putin och det ryska folket upprörda. Därför måste Ryssland nu demonstrera sitt missnöje, säger Junhua Zhang, tidigare professor vid Shanghai Jiao Tong University, till tidningen.

I höstas infördes även tullar på 55 procent på möbelkomponenter från Kina. Nivån är fem gånger högre än motsvarande tullar mot EU, enligt branschsajten Wood Central. Över 90 procent av Rysslands export av virke går till Kina. Kinesiska myndigheter uppmanar berörda företag att ”utvärdera de potentiella effekterna” av avgifterna och tullarna, enligt Newsweek.

Baltikum har kopplats bort från ryska elnätet
Estland, Lettland och Litauen har nu kopplats bort från Rysslands elnät, och är nu en del av det centraleuropeiska elområdet via Polen och Sverige. Bortkopplingen slutfördes vid 8-tiden på lördagen, meddelar Litauens energimyndigheter.

– Vi går in i en ny fas – där vi bygger en ljus, stark, säker och energisjälvständig framtid, säger energiminister Zygimantas Vaiciunas på X.

Påkoppling till det centraleuropeiska elområdet sker via Polen. Från det att Rysslands storskaliga krig mot Ukraina inleddes, var all elhandel med landet avslutad. Elnäten har dock fortsatt sitta ihop för att upprätthålla stabiliteten i nätet. Länderna är de sista i Europa som varit kopplade till ett gammalt sovjetiskt elnät som leder till Ryssland, den ryska exklaven Kaliningrad och Belarus. Ryssland har då också haft hand om driften. När de gamla kablarna har kopplats från, kopplas näten om till det stora sammanhörande europeiska elnätet. Kablar går dels landvägen till Polen och dels under havet till bland annat Sverige.

IMY godkänner förslag om nya regler för registerkontroller i kommuner
Utredningen Utökade registerkontroller vid anställning i kommun föreslår utökade möjligheter för kommuner att kontrollera uppgifter om tidigare brottslighet för personer som utför vissa insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning samt för personer som ska arbeta med barn. Utredningen föreslår också att kommuner ska ges möjlighet att göra registerkontroller vid anställning till befattningar som är kritiska för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag.

– Utredningen har gjort en lämplig avvägning mellan integritetsintresset och kommunernas behov av att skydda utsatta personer och verksamheten. Vi tillstyrker därför förslaget, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, enligt Aktuell Säkerhet.

IMY anser att det fortfarande finns ett behov av en bred översyn om förutsättningarna för bakgrundskontroller, vilket myndigheten framhåller särskilt i sitt remissvar.

– Det behövs tydlig lagstiftning på området som säkrar behovet av att göra bakgrundskontroller för att skydda enskilda individer mot brott och verksamheter mot skadlig påverkan, samtidigt som integritetsintresset upprätthålls. Utredningens förslag är bra och väl avvägt men det behövs nu även en bredare översyn om förutsättningarna för bakgrundskontroll. Det rör sig om svåra avvägningar som kräver en noggrann analys, säger Eric Leijonram.

För dålig statlig koll på vattennäten
Staten har för dålig koll på de kommunala vatten- och avloppsnäten, enligt en granskning från Riksrevisionen. Regeringen konstaterade 2023 att det finns behov av att staten ska ha koll på kommunernas arbete med underhåll och förnyelse av va-näten. Men regeringen har inte gett någon myndighet det ansvaret, och bara några få av landets länsstyrelser gör planerad tillsyn.

– Rent vatten och fungerande avloppshantering är en förutsättning för människors hälsa och en rad olika samhällsfunktioner. Här behöver statens arbete förbättras, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen uppmanar regeringen att ge någon lämplig myndighet uppdraget att vägleda och följa upp kommunernas arbete, och se till att länsstyrelserna kontrollerar att kommunerna följer vattentjänstlagen.

Nära förbindelserna Kanada – EU i fokus
Kanadas Premiärminister Justin Trudeau, Europeiska rådets ordförande, António Costa, och Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, möttes i Bryssel, Belgien, den 12 februari 2025. De betonade det nära förhållandet mellan Kanada och Europeiska unionen, vilket stöds av ett strategiskt partnerskapsavtal och ett omfattande ekonomiskt och handelsavtal (CETA). Ledarna diskuterade vikten av att samarbeta för att främja global ekonomisk säkerhet och stabilitet. De betonade den starka handels- och investeringsrelationen mellan Kanada och EU och enades om vikten av att förnya ansträngningarna för att främja och diversifiera handeln.

Vecka 6

Arbetsdomstolen har godkänt Svenska Hamnarbetarförbundets (HF) varsel om blockad av krigsmateriel Arbetsdomstolen har godkänt Svenska Hamnarbetarförbundets (HF) varsel om blockad av krigsmateriel på väg till och från Israel. Därmed kommer blockaden att inledas tisdagen den 4 februari 2025 i de hamnar där HF har medlemmar.

– Hamnarna bedriver säkerhetsklassad verksamhet och många är skyddsobjekt. Hamnarnas verksamhet är mycket känslig för störningar och en blockad påverkar transportflödena till och från Sverige. Det är allvarligt, särskilt med tanke på dagens osäkra omvärldssituation, säger Marcus Dahlsten, vd på Sveriges Hamnar.

Svenska Hamnarbetarförbundet har uttalat att de har för avsikt att vägra hantera allt gods som de själva väljer ut. Beroende på vad Svenska Hamnarbetarförbundet hittar genom sin kartläggningsoperation riskerar stridsåtgärderna att få omfattande verkningar för hamnarna.

– Arbetsdomstolens beslut är bekymmersamt utifrån ett säkerhetsperspektiv. Det öppnar dörren för exempelvis HF att kartlägga godsflöden av betydelse för Sveriges försvar och beredskap. Det är information som främmande makt kan ha stort intresse av, säger Marcus Dahlsten.

Arbetsdomstolen har inte behandlat de frågor om säkerhetsrisker som Sveriges Hamnar har lyft fram. Dessa frågor kvarstår och kan komma att bli aktuella för andra rättsvårdande myndigheter.

Goldman Sachs får lämnar Ryssland
Amerikanska investmentbanken Goldman Sachs får tillåtelse av Rysslands president Vladimir Putin om att lämna landet, skriver Financial Times. Goldman Sachs kommer därmed att sälja sitt ryska dotterbolag till en armenisk investeringsfond. Detta innebär att bolaget nu lämnar landet fullt ut, nästan tre år efter att man lovat att göra det. Investeringsfonden heter Balchug Capital och försäljningen görs för en okänd summa.

Sex av tio organisationer har allvarliga brister i sitt säkerhetsarbete
Nästan sex av tio organisationer i offentlig förvaltning saknar de mest grundläggande delarna i ett systematiskt cybersäkerhets­arbete. Det visar resultatet av Cybersäkerhetskollen 2024, en mätning som MSB genomfört för tredje gången. Det säkerhetspolitiska läget innebär att cybersäkerhetsnivån hos samhällsviktiga verksamheter i Sverige måste förbättras och att takten på förbättringsarbetet måste öka drastiskt. Förutom att Cybersäkerhetskollen 2024 visar på allvarliga brister i cybersäkerhetsarbetet hos en majoritet av de samhällsviktiga verksamheterna, visar mätningen också att endast 8 av 120 deltagande myndigheter uppnådde den nivå som MSB definierat som en indikation över huruvida en organisation klarar MSB:s föreskriftskrav. Nästan hälften av organisationerna i offentlig förvaltning deltog i undersökningen. Resultatet är förvisso något bättre jämfört med mätningarna från 2021 och 2023, men nivån på säkerhetsarbetet är tyvärr långt ifrån där det behöver vara.

Läs hela undersökningen: Sex av tio organisationer har allvarliga brister i sitt säkerhetsarbete | Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

EU måste rusta sig för USA:s tullhot
EU måste förbereda sig på bredare konsekvenser än bara handel, varnar Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke, skriver SvD. Donald Trumps tullar mot Mexiko och Kanada har pausats, men hoten om nya åtgärder kvarstår.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke ser tullarna som en del av en bredare förhandlingstaktik och menar att EU behöver säkra sin konkurrenskraft.

– Det som nu händer underbygger det vi har försökt att driva länge, det vill säga hur viktigt det är att vi i Europa bygger vår egen styrka, säger han.

EU-kommissionens kommande handlingsplan för bilindustrin kan påverka krisdrabbade Northvolt, men Jan-Olof Jacke anser att batterimarknaden redan är global och att uppköp av europeiska aktörer är en naturlig del av utvecklingen.

– Det vore bättre med europeiska ägare, men jag är mer strategiskt intresserad av att vi kan behålla den del som har byggts upp av forskning, säger han.

Läs hela artikeln: Svenskt Näringslivs vd: Sverige måste vara redo för Trumps tullar

Näringslivet måste stå upp för demokrati och långsiktig hållbarhet
I dessa populistiska tider får företagen inte låta sig dras med i kortsiktig opportunism. ”En stark demokrati är bra för affärerna” skriver näringslivsprofilen Daniel Sachs på DN Debatt. I en tid av politisk turbulens krävs det att företagen har en tydlig kompass, menar Daniel Sachs. ”Näringslivet kan inte isolera sig från omvärlden – det både påverkar och påverkas av den,” skriver Daniel Sachs. Företag behöver navigera utifrån långsiktiga intressen, där starka samhällsinstitutioner och hållbar tillväxt är avgörande för framtidens konkurrenskraft.

Läs hela artikeln: ”Nu måste näringslivet noga ställa in den moraliska kompassen” (DN.se)

Vecka 5

Regeringen suspenderar skatteavtalet med Ryssland
Regeringen beslutade den 30 jan att suspendera skatteavtalet med Ryssland. Det innebär att skatteavtalet inte kommer gälla från och med 10 februari.Sedan Ryssland meddelat Sverige att man beslutat att suspendera skatteavtalet mellan länderna, har Sverige svarat att det ryska agerandet saknar rättsligt stöd. Sverige har därför med stöd av folkrätten inlett en process för att suspendera avtalet. Den 30 jan tog regeringen det sista steget i den processen och fattat det formella beslutet om att suspendera avtalet. Det innebär att Sveriges befintliga skatteavtal med Ryssland inte kommer att tillämpas, vilket ökar trycket mot Rysslands ekonomi. Det blir svårare för företag i Ryssland att handla med företag i Sverige och investera i Sverige. Exempelvis kommer ryska investerare få dubbelt så hög utdelnings-beskattning på svenska portföljinvesteringar.

Största stödpaketet till Ukraina beslutat
Med ett värde på 13,5 miljarder kronor presenterade regeringen den 30 jan det hittills största militära stödpaket till Ukraina. Stödpaketet stärker också Ukrainas långräckviddiga förmåga. Avsikten är avsätta ca 1 miljard till produktion av ukrainska långräckviddiga robotar och långdistansdrönare. Paketet innehåller också bland annat en dubblering av tidigare 16 donerade Stridsbåt 90 samt pansarvärnsrobotar. Investeringar till stöd för Ukrainas försvarsindustri inkluderas också i paketet.

Läs hela beslutet: (Största stödpaketet till Ukraina presenterat - Regeringen.se)

EU: Återgång till rysk gas som en del av fredsavtalet med Ukraina?
Bakom kulisserna diskuterar EU-länder en återstart av de ryska gasleveranserna till Europa vid ett eventuellt avtal för att avsluta kriget i Ukraina, enligt DN. Enligt källor till Financial Times ska både tyska och ungerska politiker trycka på i den riktningen. Länderna ska också argumentera för att återupptagna gasleveranser ska locka Putin till förhandlingsbordet.Förslaget har kommit upp samtidigt som flera amerikanska leverantörer förhandlar om långsiktiga avtal för att förse EU-länder med flytande gas. USA är den största leverantören till Europa gällande den typen av gas, men siffror över 2024 visar att även de ryska leveranserna med fraktfartyg ökat kraftigt sedan krigsutbrottet.

EU överväger sanktioner mot rysk aluminium
Europeiska unionen föreslår att sanktionerna mot Ryssland även ska inkludera aluminium, skriver Bloomberg. Om sanktionerna godkänns av medlemsländerna får europeiska bolag importera råvaran enligt ett kvotsystem det närmaste året innan det förbjuds helt. Det 16:e sanktionspaketet inkluderar även omkring 15 banker och mer än 70 fartyg i den så kallade ryska skuggflottan.

Sveriges första militära satellit nu uppskjuten i rymden
Den 16 augusti 2024 sköts i hemlighet en svensk militär kommunikationssatellit (GNA-3) upp i rymden. GNA-3 är Sveriges första militära satellit i rymden. Satelliten opereras av Försvarsmakten och fungerar som ett prov- och försöksprojekt inför kommande satellituppskjutningar. Försvarsmakten bedriver flera demonstratorprojekt för att utveckla förmågor inom rymddomänen. Den svensk-danska demonstratorsatelliten Bifrost planeras skjutas upp under sommaren 2025. Syftet är att demonstrera taktisk spaning och övervakning från rymden med hjälp av AI-stödd databehandling i rymden. Demonstratorsatelliten Heimdall är tänkt att skjutas upp från Esrange under 2027 eller 2028. Uppskjutningen av GNA-3 är resultatet av ett samarbete mellan Försvarsmakten, Swedish Space Corporation (SSC), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV).

Informellt möte med EU-ländernas stats- och regeringschefer, 3 februari 2025
EU-ländernas ledare ska diskutera det europeiska försvaret vid ett informellt möte på Palais d’Egmont i Bryssel. Natos generalsekreterare, Mark Rutte, är inbjuden till lunchen och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer till middagen. På grundval av principerna att Europa måste ta större ansvar för sitt eget försvar och att vi har ett gemensamt intresse av ett närmare samarbete på europeisk nivå kommer diskussionen främst att handla om:

• utvecklingen av försvarsförmågan
• finansieringen, inbegripet frågan om privat finansiering, hur man bäst använder EU:s olika instrument och EU-budgeten och ytterligare gemensamma alternativ som skulle kunna övervägas
• förstärkta och fördjupade partnerskap

Diskussionen ska bidra till att förbereda nästa steg mot att göra Europa till en mer motståndskraftig och tillförlitlig aktör vad gäller försvar och säkerhet och därigenom en starkare transatlantisk partner, också i Natosammanhang. Detta ska hjälpa till att vägleda EU-kommissionen och EU:s utrikeschef när de utarbetar förslag om det europeiska försvarets framtid. I detta sammanhang ska ledarna också diskutera kopplingen mellan ökade försvarsinvesteringar och en förstärkning av EU:s övergripande ekonomiska konkurrenskraft och sammanhållning.

Så kan tillståndsprocesserna reformeras – de nya reglerna steg för steg
För första gången på 30 år har en utredning presenterat förslag som helt förnyar och effektiviserar de tungrodda miljötillståndsprocesserna. De svenska tillståndsprocesserna har de senaste 30 åren varit ett gissel för de svenska företagen. Ett antal utredningar har presenterats, med förslag på åtgärder som ofta har angripit ett enskilt problem. Men det är först nu som en utredning har tagit ett helhetsgrepp på lagstiftningen. Det skapas vad man kallar två nya tillståndsspår, ett kortare och ett längre, för företagen. I granskningsspåret görs en bedömning om verksamheten har en betydande miljöpåverkan. I så fall behöver företaget följa det längre tillståndsspåret. I annat fall kan verksamheten få ett tillstånd direkt.– Det utredaren egentligen säger är att vi behöver fokusera våra tillståndsprocesser på de som är svåra och som kan ha stor miljöpåverkan, där ska vi lägga samhällets resurser, säger Nicklas Skår, jurist på Svenskt Näringsliv.

Läs hela artikeln: Så kan tillståndsprocesserna reformeras – de nya reglerna steg för steg

Vecka 4

Rysslands president Vladimir Putin har blivit alltmer bekymrad över det ekonomiska läget
Putin ska ha gett utlopp för frustration över detta vid ett möte med företagsledare den 16 december, enligt Reuters. Detta kom efter att en synbart missnöjd Putin fått veta att privata investeringar minskade på grund av kreditkostnaderna. Efteråt valde Kreml att bara ta med Putins hyllningar av näringslivet i det formella uttalandet. Mötet blev annars uppmärksammat av Putin själv i samband med ett tv-tal på onsdagen, där han sade sig ha diskuterat med företagsledare kring riskerna som en minskad kreditaktivitet skulle ha på den långsiktiga tillväxten.

Ryssland har i spåren av Ukrainakriget dragits med en hög inflation, dels till följd av sanktioner men också på brist av arbetskraft då många män tjänstgör i armén. För att komma till bukt med detta har centralbanken höjt räntan avsevärt, men detta har även medfört kritik på grund av påverkan på icke-militära bolag. Senast valde centralbanken överraskande att avstå en ny väntad räntehöjning på två procent till 23 procent. Enligt källor till Reuters har centralbankschefen Elvira Nabiullina mött press från bland annat vd:ar för bankjättarna Sberbank och VTB kring fler räntehöjningar med oro för att Rysslands ekonomi är på väg mot stagflation. Nabiullina har dock avfärdat denna risk.

Utredning föreslår en generell aktivering av civilplikten
Den 23 januari överlämnade Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning sitt betänkande till Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar. Utredningen föreslår att civilplikten ska aktiveras generellt. Enligt utredningen står det klart att det behövs civilplikt med mönstring och grundutbildning. Först och främst behövs detta inom räddningstjänst, elförsörjning, hälso- och sjukvård, elektroniska kommunikationer och bevakningsverksamhet. Elektroniska kommunikationer och bevakningsverksamhet är helt nya områden för civilplikt. Berörda myndigheter bör enligt utredningen få i uppdrag att föreslå hur civilplikt snarast ska införas inom dessa områden. Utredningen bedömer att det även kan behövas civilplikt efter mönstring på vissa andra områden, exempelvis inom befolkningsskyddet och transportområdet.

Vidare bedömer utredningen att de frivilliga försvarsorganisationernas viktiga roll att bidra med utbildad personal till det civila försvaret bör stärkas. Utredningen lämnar också förslag om bland annat säkerhetsprövning av civilpliktiga, anvisning till kortare utbildning med allmän tjänsteplikt vid höjd beredskap och hur information om vilka som kan vara lämpliga för civilplikt efter annan utredning än mönstring ska kunna tas fram.

Läs betänkandet: Utredning föreslår en generell aktivering av civilplikten (www.regeringen.se)

Regeringen har gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap
Regeringen har gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap och säkerställa en kultur av handlingskraft och proaktivitet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har samtidigt fått i uppdrag att utöka stödet till beredskapsmyndigheterna, genom att lämna ett behovsanpassat metod- och övningsstöd. Metodstödet ska göra det enklare att samverka mellan myndigheterna, dela lägesbilder och åstadkomma gemensam inriktning och samordning inför och under samhällsstörningar. Regeringen kommer även ge en särskild utredare i uppdrag att överväga vilket behov det finns av att modernisera och utöka regeringens och främst sektorsansvariga myndigheters och civilområdesansvariga länsstyrelsers föreskrifts- eller beslutsrätt vid krig och krigsfara. Regeringen kommer även tillsätta en utredning som ska se över hur Sveriges beredskap kan effektiviseras så att rätt beslut ska fattas på rätt nivå och vid rätt tidpunkt.

En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess
Miljötillståndsutredningen har nu lämnat över sitt betänkande till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Uppdraget har varit att ta ett helhetsgrepp om miljöprövningen enligt miljöbalken. Miljötillståndsprocesserna behöver förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Miljötillståndsutredningen lämnar ett stort antal förslag. Några av de viktigaste förslagen från Miljötillståndsutredningen är en ny miljöprövningsmyndighet och ändringar i processen för miljöbedömning. Syftet med uppdraget har varit att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning. Läs betänkandet här:

Läs betänkandet: En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (www.regeringen.se)

NATOs generalsekreterare i Davos: vi måste ändra krigets bana”
Vid en frukost den 23 jan som hölls till stöd för Ukraina, arrangerad av The Victor Pinchuk Foundation och Yalta European Strategy, betonade Mr Rutte att en seger för Putin skulle vara ett nederlag för frihet, säkerhet och global stabilitet. ’Vi måste verkligen öka och inte minska stödet för Ukraina. Vi måste ändra krigets bana,’ insisterade han och tillade att varje avtal som tillfredsställer Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea inte skulle bringa fred utan göra världen till en mörkare plats. Generalsekreteraren betonade vidare det viktiga behovet för européer att öka investeringarna och produktionen inom försvarssektorn, och noterade att detta är avgörande för att NATO ska kunna avskräcka aggression och säkerställa vårt kollektiva försvar i framtiden.

Generalsekreteraren talade också vid ett plenarevenemang om ’Teknologi i världen’ om den roll innovation spelar för att möta globala utmaningar. Mr Rutte klargjorde att utnyttjandet av teknologi och ökade investeringar i försvaret är nyckeln till att hålla de en miljard människor som bor i NATO-länderna säkra. Han uppmanade också NATO-allierade att vara snabbare och mer beslutsamma i att övergå till ett krigstidssinne och sa ’hastighet är av yttersta vikt’.”

Vecka 3

Biden-administrationen har gett en verkställande order rörande cybersäkerhet
Ordern innebär nya standarder för företag som säljer produkter till den amerikanska regeringen, enligt CNBC. Ordern kräver en större öppenhet från leverantörer av programvara. Biträdande nationell säkerhetsrådgivare Anne Neuberger säger att Vita huset avser att införa nya regler för att stärka USA:s digitala fundament. Ett krav är att leverantörerna ska kunna visa att deras utvecklingsmetoder är säkra. Cyberattacker har under de senaste åren orsakat ett antal störningar inom federala myndigheter och företag.

Gör säkerhetsföretagen till en del av försvaret
Hela samhället måste vara en del av det svenska försvaret, och där spelar säkerhetsföretag en viktig roll. Det skriver Cristina Petrescu, vd på Securitas Sverige, på Di Debatt. Cristina Petrescu lyfter att säkerhetsföretagen redan idag spelar en viktig roll i totalförsvaret genom att bidra stort till att skydda kritiska samhällsfunktioner, som energi, vattenförsörjning, sjukvård och IT- infrastruktur. Men de kan bli ännu mer involverade i att skydda Sverige möt yttre hot. Några konkreta förslag på hur vi kan arbeta mer integrerat är: Skapa ett nationellt säkerhetsforum; Infrastruktur i samverkan; Bekämpa infiltration och kriminalitet och Utbildning och kompetenshöjning.

Läs hela artikeln: Gör säkerhetsföretagen till en del av försvaret (DI)

Inför Davos-mötet: Krig det största hotet
Krig mellan stater har seglat upp som det största hotet mot stabilitet och utveckling, enligt en rapport inför Världsekonomiskt forum i Davos. Men klimatförändringar, med extremväder, ses som de långsiktigt största utmaningarna. Nästan var fjärde tillfrågad beslutsfattare ser väpnade konflikter mellan stater som det största orosmolnet under 2025, skriver Världsekonomiskt forum i ett pressmeddelande. Riskrapporten från Världsekonomiskt forum bygger på intervjuer med över 900 tunga beslutsfattare runt om i världen och har med årets upplaga publicerats 20 år i rad. Av riskrapporten inför mötet framgår att globala beslutsfattare ser en allt mer fragmentiserad värld utveckla sig. Förutom geopolitiska utmaningar pekar de på miljöproblem, sociala problem och teknisk utveckling som hotar stabilitet och utveckling. Ekonomiska risker är inte längre lika framträdande, men har kopplingar till sociala och geopolitiska problem, enligt rapporten.

Skogsnäringen viktig för den civila beredskapen
Den råvara vi använder hämtar vi huvudsakligen från svenska skogar, vilket gör att vi kan fortsätta att bygga bostäder, skolor, sjukhus, lagerlokaler, broar, torn och mycket annat som behövs både i krig och fred, utan att vara beroende av främmande, ibland fientliga makter. Förnybara förpackningar blir möjligen ännu viktigare i krig då behovet att paketera och lagra mat liksom behovet av engångsförpackningar inom tex sjukvården lär öka. Vi kommer även att behöva toalettpapper, blöjor och bindor. Alla dessa vardagsförnödenheter kan skogsindustrin fortsätta att producera även i krig, eftersom vi inte är beroende av andra länder för vår produktion. Det är en styrka vi har i Sverige som vi måste värna. Därför är det viktigaste skogsindustrin kan göra i krig att fortsätta att hålla sina produktionsanläggningar igång. Då kan vi även fortsätta att värma alla de tusentals hus och industrier runt om i Sverige som idag värms av industrins restströmmar och spillvärme.

Läs hela artikeln: ”Skogsnäringen viktig för den civila beredskapen” (Tidningen Näringslivet)

Rapport om nordisk-baltiskt säkerhets- och försvarssamarbete
De nordiska och baltiska ländernas stats- och regeringschefer gav den 15 januari Natos förre generalsekreterare Jens Stoltenberg i uppdrag att ta fram en oberoende rapport med policyrekommendationer som syftar till att främja nordisk-baltiskt säkerhets- och försvarssamarbete. Stoltenberg kommer att analysera och presentera rekommendationer om hur det regionala samarbetet kan öka för att ytterligare förstärka regionens avskräckning och försvar. Rapporten kommer främst att fokusera på det militära försvaret, men även på åtgärder för att motverka Rysslands sabotage och andra hybridhot. Rapporten ska presenteras före Natos toppmöte i Haag i juni 2025. Rapportens fokus kommer vara på:

• Enad insats till stöd för Ukraina
• Möjliggörande av allierade operationer och regionalt samarbete inom NDPP-ramverket
• Stöd till partners och internationella säkerhetsoperationer
• Luftkrigföring inklusive IAMD
• Försvarsindustri och innovation
• Motverka hybrida aktiviteter och operationer, inklusive hot i cyberdomänen och mot kritisk undervattensinfrastruktur
• Samhällelig motståndskraft, försörjningstrygghet, robust och interoperabel infrastruktur samt militär rörlighet

Läs om uppdraget: Jens Stoltenberg får i uppdrag att skriva rapport om nordisk-baltiskt säkerhets- och försvarssamarbete - (Regeringen.se)

Vecka 2

Japan: Kinesiska hackare bakom omfattande cyberattacker
Den japanska polisen och landets nationella center för cybersäkerhet pekar nu ut hackergruppen Mirrorface som ansvariga för de omfattande cyberattacker som pågått mot såväl myndigheter som företag i landet sedan 2019. Gruppen uppges ha kopplingar till Kina. Det rapporterar AP. Det primära målet med attackerna uppges ha varit att ”stjäla information med koppling till Japans nationella säkerhet och avancerade teknologi”. Japans utrikes- och försvarsdepartement, politiker, journalister och techbolag har varit några av måltavlorna i cyberattackerna.