Så påverkas svenska företag av Ukrainakriget – tidigare rapporter

Vecka 36

Ryssland överens med Opec om att förlänga exportneddragningar för olja
Ryssland har kommit överens med oljekartellen Opec om ytterligare neddragningar i sin export, skriver Bloomberg. Åtgärderna ska officiellt tillkännages nästa vecka men meddelades av Rysslands vice premiärminister Alexander Novak på torsdagen, skriver nyhetsbyrån. Tidigare i veckan kom beskedet att Ryssland diskuterade åtgärderna med övriga oljeländer. Ryssland har redan åtagit sig att minska oljeexporten med 300 000 fat per dag i september, men det ser nu ut att förlängas till och med oktober. Oljepriserna stiger på torsdagen. Vid 17-tiden är priset på Brentolja upp med drygt 1 procent till strax över 86 dollar per fat. Även tidigare i veckan har priserna stigit mot bakgrund av oro för produktionsstörningar i orkandrabbade Florida.

Turkiet efter möte med Ukraina: Inga alternativa spannmålsrutter
Det finns inga alternativ till det ursprungliga spannmålsavtalet mellan Ukraina och Ryssland, hävdar Turkiets utrikesminister Hakan Fidal efter ett möte med Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj i Kiev den 25 augusti, enligt Di. Fidal avvisar en alternativ lösning för spannmålstransporter över Svarta havet, som USA aktualiserat.

– Vi vet att man söker efter alternativa rutter, men vi ser inga alternativ till ursprungsinitiativet för de innebär risker. Att återuppliva avtalet prioriteras av Turkiet”, säger Fidan.Zelenskyj i ett uttalande efter mötet. Han uppger att ”många viktiga frågor diskuterades”, särskilt när det gäller ”risker förorsakade av den ryska blockaden mot spannmålskorridoren i Svarta havet”.

Ryssland drog sig i juli ur spannmålsavtalet som förhandlats fram med hjälp av Turkiet och FN, och gjorde det möjligt för Ukraina att exportera över 30 miljoner ton spannmål från tre hamnar vid Svarta havet trots kriget. Sedan dess har Ryssland trappat upp anfallen mot hamnar och hamninfrastruktur i Ukraina. Det första civila fartyget Joseph Schulte från Ukraina nådde nyligen turkisk hamn, trots den ryska blockaden. Transporten, som uppges ha skett med stöd av USA, gick via en alternativ rutt i skydd av Natoländerna Rumänien och Bulgarien. Den nådde aldrig internationellt vatten.

Cyberattacker skenar – största ökningen på två år
Antalet globala cyberattacker har ökat med åtta procent varje vecka under årets andra kvartal, skriver Aktuell Säkerhet. Siffrorna kommer från Check Point Researchs halvårsrapport för 2023 års cybersäkerhetstrender. Rapporten konstaterar att ny AI-teknik kombinerat med etablerade verktyg som USB-enheter har inneburit nya vägar för att kringgå säkerhetssystem. Rapporten noterar också att ransomware-attacker eskalerat under första halvan av 2023.

– De globala cyberhoten har fortsatt öka under första halvan av 2023, den åtta procentiga ökningen under andra kvartalet är den största ökningen vi sett under ett kvartal på två år, säger Mats Ekdahl, säkerhetsexpert hos Check Point Software Technologies.

Debatt: Så stärker vi Sveriges cybersäkerhet
Cyberattackerna ökar för varje år. Utvecklingen av AI-tekniken bäddar för att det kommer att bli värre de kommande åren. Nu måste vi förstärka svensk cybersäkerhet, skriver Moderaterna på Aftonbladet Debatt.

Cybervapnet är så förödande att det diskuteras om det ska klassas som ett massförstörelsevapen. Trots det finns det ont om lagutrymme för att spåra och lagföra cyberkriminella. Svenska företag har stor digital kompetens för egenutvecklade säkerhetslösningar och det borde vi ta tillvara på, skriver Jörgen Berglund, gruppledare försvarsutskottet (M) och Camilla Brunsberg, ansvarig för cybersäkerhet i försvarsutskottet (M).

Några förslag på konkreta och kraftfulla satsningar är att bygga upp navet för Sveriges framtida cybersäkerhet, bygga upp Sveriges nationella samordningscenter för cybersäkerhetsforskning och innovationer. Dessutom behövs det mer resurser till Försvarsmakten som nu stärker sin förmåga att hantera olika typer av attacker.

”Nu har vi fått våra första kadetter inom cyberförsvar och vi fortsätter kraftsamla så att vi står väl rustade inför framtiden. För vår allas trygghet!”, skriver debattförfattarna.

Företagare kopplas till ryska militärprojekt
Den svensk-ryske företagare som står åtalad för grov olovlig underrättelseverksamhet kopplas till flera hemliga ryska militärprojekt, enligt TT. Enligt åklagaren har han skickat eller försökt skicka produkter till Ryssland som kan knytas till byggen av militära fartyg och en ”spionsatellit” .En ”anskaffningsagent” som agerat mellanhand åt ett sanktionsbelagt Ryssland i landets jakt på avancerad teknik från väst för att bygga upp sin krigsmakt. Så beskrev åklagare Henrik Olin den 60-årige man som står åtalad för grov olovlig underrättelseverksamhet när rättegången inleddes den 4 september.

På tisdagen fortsatte åklagaren sin sakframställan med olika exempel på hur mannen, genom sina Stockholmsbaserade bolag, köpt in högteknologiska produkter på uppdrag av den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och med falska uppgifter fört dessa vidare till Ryssland. Mannen, född i Ryssland och invandrad till Sverige runt millennieskiftet, greps i sitt hem utanför Stockholm i november i fjol och har suttit häktad sedan dess.

Mannens affärer, säger Olin med hänvisning till Säpos utredning, kan knytas till flera ryska militära projekt. Däribland bygget av ett fartyg som Ryssland benämner ett forskningsfartyg, men som enligt The Barents Observer bedöms kunna bära mindre ubåtar och bestyckas med kärnvapentorpeder.

Vid husrannsakan i mannens bostad hittades ett avtal som rör utvecklingen av vad västliga underrättelsekällor, enligt Washington Post, pekat ut som en ”spionsatellit”.

Enligt åklagare Olin har mannen försökt införskaffa känslig elektronisk utrustning till projektet. I andra fall finns bara delar av bevis, däribland fraktsedlar där det inte framgår vad som levererats. Ett sådant exempel gäller en last på 700 kilo med slutdestination Snezhinsk.

– Det här är ett avsnitt jag kommer tillbaka till bakom stängda dörrar, men det jag kan säga är att Snezhinsk är en ort som är helt stängd för omvärlden och ett av två center för det ryska kärnvapenprogrammet.

Åklagaren beskriver mannen som en länk mellan Ryssland och utländska företag som genom sina bolag beställt produkter, arrangerat med logistik och betalat fakturor för att dölja att det finns en rysk beställare i bakgrunden.

– Man kan inte nog understryka betydelsen av de här exemplen för att kunna ta till sig olika moment som mannen bedrivit genom sina två företag, säger Olin.

– Mitt påstående är inte att det är själva transaktionerna som utgör den brottsliga gärningen, utan det är bevisning för den brottsliga verksamhet som i sin tur utgör olovlig underrättelseverksamhet.

Rättegången fortsätter under torsdagen med försvarsadvokat Ulrika Borgs sakframställan. Därefter ska mannen själv höras.

– Det är två gärningspåståenden eftersom det gäller Sverige och annan stat, och varje gärningspåstående är uppdelat i olika delar. Han inte bara förnekar brott, utan han förnekar varje del i de påståenden som finns. Han kommer att ge en parallell förklaring till den bevisning som åklagaren presenterar.

Nationell samordning av försörjningsberedskapen
Den sista augusti lämnades betänkande från utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen över till statsrådet Carl-Oskar Bohlin. Som näringslivets expert i utredningen är jag nöjd med de rekommendationer vi lagt fram och det gedigna arbete som sekretariatet under Birgitta Böhlins ledning gjort. Betänkandet slår fast viktiga grundprinciper såsom att staten bär ansvaret för totalförsvaret och försörjningsberedskapen och därmed kostnaderna. Betänkandet föreslår en möjlig modell och inte en detaljerad verkställande plan. Det finns således ett flertal frågor som kommer kräva fortsatt beredning och diskussion. De frågor som nu tar vid och som jag ser som kanske viktigast för oss är:

– Hur regeringen väljer att utveckla frågan om beredskapslager. Detta är en knepig fråga och statliga lager bör endast etableras som en sista utväg och i mycket tydligt avgränsade sektorer./varugrupper. Lagerhållning som på något sätt påverkar marknaden och konkurrensfrågan ska undvikas helt och därmed ska tex omsättningslager inte blir en statlig uppgift alls.

– Att utöka våra och företagens skyldighet att lämna info till myndigheter är en prekär fråga och kommer ställa omfattande krav på när, hur och varför. Här rör det sig om mycket känslig info som få myndigheter kan eller bör hantera

– Vg finansieringsprinciper slår vi i betänkandet fast att det är staten bär huvudansvaret för försörjningsberedskapen. Staten ansvarar därför huvudsakligen för finansieringen av de åtgärder för att stärka försörjningsberedskapen som staten prioriterar och som inte är författningsreglerade. Den del vi måste bevaka här är det som faller utanför ”huvudsakligen”. Rekommendationerna föreslår också att avgiftsfinansiering av viss specifik beredskap är möjlig. Men här är det av synnerligen vikt att detta endast kan utgöra undantag och på intet sätt en regel.

– Slutligen är vi inom utredningen helt överens om att kompetensfrågan är en stor utmaning. MSB och övriga myndigheter behöver tillföras den kompetens som krävs för att kunna göra fullständiga försörjningsanalyser. Här kommer det föreligga ett direkt behov av kompetens från näringslivet. Möjligen bör vi fundera över ett system där tex näringslivet sekunderar experter till MSB m.m. Tror vi behöver leta efter olika nya pragmatiska lösningar.

– Med detta sagt är betänkandet ett ordentligt steg framåt i centrala frågor för att skapa ett mer robust Sverige. Näringslivet är här helt centralt och nu gäller det att utgå från och skapa rätt förutsättningar för näringslivet att vara bottenplattan i totalförsvaret. Det kommer inte kunna ske genom ökad reglering, kontroll eller intervenering i marknaden utan genom att stärka våra företags förutsättningar att göra det dem är bäst på men samtidigt fördjupa samarbetet mellan den privata och offentliga sektorn. Tillsammans blir vi faktiskt starkare och mer uthålliga.

Vecka 25

Ukrainas skamlista hotar sanktionerna mot Putin
Chokladjätten Marabous ägare står på Ukrainas ”skamlista”, över företag som gör affärer med Ryssland. Nu används listan som utpressning när EU ska diskutera nya sanktioner mot Vladimir Putins regim, skriver SvD. Ukrainas lista över ”internationella krigssponsorer” – utländska företag som fortfarande gör affärer med eller i Ryssland – har skapat stor indignation hos både konsumenter och de företag som placerats på den.

Nyligen uppmärksammades det att Marabous amerikanska ägare, livsmedelsjätten Mondelez International, fanns med på denna ”skamlista”. Då valde till exempel SJ, SAS och nöjesparkerna Liseberg och Gröna Lund att bojkotta Marabou. Och nu paralyseras hela EU:s arbete med att ta fram fler, ekonomiska straff mot Vladimir Putins regim av den ukrainska uthängningen av företag. Ungern och Grekland har meddelat att så länge en ungersk bank och några grekiska rederier finns med på den känsliga listan, tänker de inte gå med på nya EU-sanktioner mot Ryssland. Regeringarna i Budapest och Aten menar att uthängningen och klandrandet svärtar ner företagens internationella rykte – precis det som är syftet med listan – och därmed påverkar deras respektive länders ekonomi.

Banken OTP är Ungerns största affärsbank, med närvaro i hela 1 850 städer och byar runtom i Ryssland. Den står för omkring 15 procent av den ryska lånemarknaden. Det har också förekommit rapporter om att OTP i strid med internationell lag erkänner de ryskockuperade områdena Luhansk och Donetsk, och ger ryska soldater särskilt goda lånevillkor på grund av kriget. Ungerns regering förnekar uppgifterna, och understryker att banken offentligt stödjer Ukraina. Men det är ett argument som inte rubbar ukrainska politiker:

– Bankens ledning fortsätter att arbeta i Ryssland, och betala skatt, och dessa pengar går till krig. För de här pengarna tillverkar Putin nya raketer som flyger in i oskyldiga ukrainares hem, sade parlamentsledamoten Alex Goncharenko till Brysseltidningen Euobserver.

Ungern har redan tidigare vägrat att godkänna mer EU-gemensamt, militärt bistånd till Ukraina, om inte banken tas bort från listan.

– Vi kan inte ge grönt ljust så länge OTB är svartlistat, och detsamma gäller sanktioner, sade Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto i Bryssel nyligen.

De grekiska rederierna Delta, Thenamaris och Dynacom, som också finns på listan i Kiev, skeppar bland annat olja och läkemedel till och från Ryssland. Det elfte sanktionspaketet har dragit ut på tiden. EU-kommissonen föreslår bland annat att man slår hårt mot kinesiska företag som tros hjälpa Ryssland att komma runt EU:s försäljningsförbud av exempelvis reservdelar till militären. Företagen tros beställa delarna från Europa, för att sedan direkt sälja dem vidare till ryska köpare. Men länder som Tyskland och Italien, till exempel, som vill hålla kontakterna med Kina goda, vill i stället att EU-länderna nöjer sig med löften från Peking om att inte hjälpa Ryssland.

Andra strider som kan komma att utspela sig mellan EU-länderna i sanktionssamtalen gäller guld, diamanter, uran och flytande gas – andra stora, ryska exportvaror och kassakor för den ryska staten. Men det är också varor som är viktiga för Europas smyckesindustri, kärnkraft och energiförbrukning.

Londonkonferens om Ukrainas uppbyggnad

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell deltar den 21 juni i en konferens för stöd till Ukraina. I fokus står den privata sektorns roll i arbetet med att bygga upp och stärka landet. Konferensen äger rum i London, och samlar representanter för över 100 länder, organisationer och företag.

– Regeringens stöd till Ukraina är långsiktigt och brett. Men för att bygga upp ett starkt Ukraina räcker det inte att bara stater engagerar sig. Det krävs också investeringar från privata aktörer. Näringslivets roll är helt avgörande i uppbyggnaden av Ukraina, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell.

Konferensen arrangeras av Storbritannien och Ukraina. Syftet är att samla omvärldens stöd till Ukraina och motverka konsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion. Diskussionerna kommer inte minst att fokusera på hur den privata sektorns arbete kan underlättas. Det handlar bland annat om hur företag ska kunna försäkra sina investeringar trots att Rysslands aggression pågår. Den 8 juni arrangerade den svenska regeringen en internationell konferens i Stockholm med fokus på näringslivets roll i stödet till Ukraina. Syftet var att lägga grund för en framgångsrik återhämtningskonferens i London. Sedan februari 2022 har Sverige stöttat Ukraina med över 21,5 miljarder kronor genom militärt, civilt och humanitärt stöd.

Försvarsberedningens säkerhetspolitiska bedömning: Allvarstid

Måndagen den 19 juni 2023 överlämnades Allvarstid – Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport 2023 till försvarsminister Pål Jonson. Försvarsberedningen konstaterar att världen befinner sig i en brytningstid. Den regelbaserade världsordningen utmanas av auktoritära stormakter som Ryssland och Kina. Ett storkrig i Europa är en realitet och Ryssland har inriktat sig på en långvarig konflikt med väst. Ett aggressivt Ryssland bör utgöra grund för den långsiktiga utvecklingen av det svenska totalförsvaret. Sverige ska kunna motstå ett väpnat angrepp och försvara det egna territoriet inom ramen för ett kollektivt försvar. Sveriges kommande medlemskap i Nato innebär den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på över 200 år.

På grund av Ryssland rasar ett storskaligt krig i Europa. Krigets verkningar är inte begränsade till Ukraina. Därför har förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik förändrats i grunden. Ryssland anser sig sedan lång tid tillbaka vara i konflikt med hela västvärlden. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina samt Kinas ökade territoriella anspråk visar att konflikter om territorium med militära medel återigen är en realitet. Som en följd av detta genomgår svensk säkerhetspolitik den största förändringen i modern tid. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller ytterligare hot om sådana kan komma att användas mot Sverige.

Den antagonistiska hotbilden mot Sverige är bred och blir alltmer komplex. Hoten inkluderar bland annat otillbörlig informationspåverkan, desinformation, påverkansoperationer, cyberangrepp, illegal underrättelseinhämtning, terrorism och sabotage, hot mot kritisk infrastruktur och utnyttjande av ekonomiska beroenden.

Sverige försvaras bäst inom Nato. Sveriges kommande Natomedlemskap ökar säkerheten både för Sverige och för Nato som helhet. Som medlem i Nato kommer Sverige att omfattas av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Genom medlemskapet blir Nato Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena och Sveriges försvarsförmåga kommer enligt artikel 3 i nordatlantiska fördraget att utgöra en del i det kollektiva försvaret.(…)

Svensk säkerhetspolitik måste beakta risken att Rysslands krig mot Ukraina eskalerar till ett större krig i Europa. Det kan också innebära att kärnvapen eller andra massförstörelsevapen används med katastrofala konsekvenser för säkerheten globalt men särskilt i Europa, inklusive lidande och död för oskyldiga människor. (…)

Kina är en auktoritär, kommunistisk och nationalistisk enpartistat som utmanar den regelbaserade världsordningen, rustar upp militärt och uppträder aggressivt. Parallellt sker en tilltagande övervakning, kontroll och repression av de egna medborgarna i Kina och utomlands. Kinas makt och inflytande globalt bedöms öka under det kommande decenniet, förutsatt att landets ekonomiska styrka upprätthålls. Samtidigt minskar förutsägbarheten i det kinesiska agerandet då landet utvecklas i en alltmer sluten och auktoritär riktning. Kinas geopolitiska ambitioner utmanar långsiktigt den globala säkerheten och den regelbaserade världsordningen, och därmed även svensk och europeisk säkerhet. (…)

Försvarsberedningen anser det viktigt att Sverige inser den breda påverkan på svenska intressen som det kinesiska agerandet innebär. Detta omfattar såväl säkerhets- och försvarspolitiska hänseenden som andra områden, däribland ekonomi, handel, vetenskap, teknik och infrastruktur. (…)

Både privata och offentliga kinesiska aktörer och individer bedriver inhämtning mot svenskt näringsliv, svensk försvars- och rymd[1]industri samt svenska forskningsinstitutioner och universitet. Metoderna omfattar bland annat spionage, cyberangrepp, olovlig teknikanskaffning, strategiska uppköp, olovlig underrättelse[1]verksamhet, påverkanskampanjer samt påtryckningar mot svenska politiska beslutsfattare, forskare och offentliga personer. Läs hela rapporten här: Allvarstid. Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport 2023. (regeringen.se)

Vecka 24

Oväntat lyft för Ukrainas BNP
Ukrainas bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 2,4 procent under årets första kvartal jämfört med kvartalet före, enligt landets statliga statistikbyrå. Ökningen var oväntad. Analytiker hade räknat med en nedgång för landets BNP på 4,7 procent. I årstakt föll Ukrainas BNP med 10,5 procent under första kvartalet. Även det var en bättre siffra än väntat. Analytikernas snittprognos låg på minus 13,7 procent. Den ukrainska ekonomin befinner sig sedan Rysslands anfallskrig mot landet inleddes i februari 2022 i ett undantagstillstånd och jämförelser historiskt och prognoser är svåra att göra på ett träffsäkert sätt.

För att täcka budgetunderskott i krigets skugga tar landet emot stödlån från utlandet, som under perioden januari-maj i år har summerats till 19,8 miljarder dollar, enligt Ukrainas finansdepartement. IMF har inför utbetalningen av nya stödlån uppdaterat sin prognos för Ukrainas ekonomi, som nu uppges peka mot en tillväxt på 1-3 procent i år – men det är jämfört med utvecklingen under 2022, året som präglades av att Vladimir Putins Ryssland inledde sin fullskaliga attack mot landet.

Essity lämnar Ryssland efter svartlistning

Essity säljer verksamheten i Ryssland, skriver företrädare för företaget. Beskedet kommer efter att blöjtillverkaren svartlistats för sin verksamhet i landet.Libero, Tork och Libresse är tre av flera välkända varumärken som ligger under svenska Essity som nu har svartlistats i ett projekt som leds av Kiev School of Economics och volontärer.

Projektet listar företag som bedriver handel i Ryssland. I bedömningarna sker samarbete med flera departement i den ukrainska regeringen. Essity har fabriker i Lilla Edet, Mölnlycke och Falkenberg, men även tre fabriker i Ryssland. Förra våren gick Essity ut med information om att de inom två veckor skulle lämna Ryssland, men så blev det inte. Istället ökade de sin försäljning i Ryssland med 800 miljoner, enligt årsredovisningen.

I ett pressmeddelande på lördagsförmiddagen skriver bolaget att man avyttrar sin verksamhet i Ryssland. Essity har tecknat avtal med en köpare och transaktionen har godkänts av ryska myndigheter, skriver företaget. ”Transaktionen förväntas avslutas vid erhållen slutlikvid under andra kvartalet 2023”.

TT har tidigare rapporterat att den amerikanska livsmedelsjätten Mondelez, som bland annat äger Philadelphia och Marabou, finns med på ukrainska myndigheters svarta lista. Sedan dess har flera organisationer och företag bojkottat produkterna.

Bolagen avgörande för att bygga upp Ukraina
Vattenmassor motsvarande hela Mälaren strömmar sedan förra veckan mot Svarta havet från den förstörda dammen i Kachovka i floden Dnepr, skriver Di. Öar, byar och åkrar ligger redan under vatten. Tusentals människor har evakuerats. Hundratusentals saknar dricksvatten. Dammkollapsen är en katastrof i katastrofen. Den orsakar mänskligt lidande och får förödande konsekvenser för miljön. Att 600 kvadratkilometer ligger under vatten försvårar också Ukrainas militära offensiv som enligt flera bedömare har inletts. Det kommer att ta decennier och kosta åtskilliga miljarder kronor att sanera och bygga upp det som vattnet har förstört.

Ryssland bär ytterst ansvaret för att vattenreservoaren brast. Exakt vad som orsakade kollapsen är inte klarlagt, men det var Putins arméer som invaderade Ukraina och satte i gång det krig som har fördärvat bostäder och infrastruktur. Handelshögskolan i Kiev uppskattade i sin ”skaderapport” i våras värdet på den direkta ryska förstörelsen i Ukraina till 145 miljarder dollar, vilket motsvarar cirka 1 600 miljarder kronor. Den siffran inkluderar inte skadorna på Ukrainas ekonomi. Landets BNP sjönk i fjol med nästan 30 procent.

Egentligen är det en självklarhet att Ryssland ska ta det ekonomiska ansvaret för förödelsen. Att använda ryska frysta tillgångar i väst är en tilltalande tanke men svårt att genomdriva rent juridiskt. Den FN-resolution med innebörden att Ryssland ska betala för skadorna i Ukraina som röstades igenom november i fjol är inte bindande.

Signalvärdet är emellertid viktigt. Det är Ryssland som bär ansvaret för förstörelsen och lidandet i Ukraina. Därför är Europarådets beslut i maj att inrätta ett ”skaderegister” i nederländska Haag viktigt. Registret kommer att ligga till grund för eventuell framtida kompensation till offren för den ryska aggressionen.

Medan kriget pågår är Ukraina beroende av bistånd från väst. Hittills har EU och USA pumpat in närmare 60 miljarder euro, motsvarande 700 miljarder kronor, i finansiellt bistånd, enligt tankesmedjan Kiel Institute. Men kapitalbehovet är fortfarande stort. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har nämnt siffran 1 000 miljarder dollar apropå vad återuppbyggnaden av landet kommer att kosta.

Det är betryggande att ledande finansiella institutioner som Internationella valutafonden, IMF, Världsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, EBRD, har slutit upp bakom Ukraina. Det finns alltså förutsättningar för att få fram det kapital som krävs. Men bara bistånd räcker inte. När kriget är över kommer näringslivet att spela en avgörande roll i återuppbyggnaden av Ukraina, och från svensk sida pågår förberedelser för detta.

Regeringen fattade i slutet av maj ett välkommet beslut om att öppna ett svenskt handelskontor i Kiev. På torsdagen var bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) värd för en internationell konferens om Ukrainas återuppbyggnad. Det ligger inte bara i Ukrainas intresse att västerländska företag etablerar sig i landet. Potentialen är enorm.

Ukraina är ett av Europas största länder med 44 miljoner invånare, fler än Polen. Landet har ansökt om EU-medlemskap och beviljats status som kandidatland. Nato har deklarerat att Ukraina på sikt kommer att bli medlem i försvarsalliansen. I städer som Kiev och Lviv finns en dynamisk it-industri. Landet är rikt på mineraler och andra råvaror. Ett exempel är ädelgasen neon som används för att etsa in mönster i de halvledare som stora delar av världens fordonsindustri skriker efter.

Ukraina borde efter krigets slut vara ett attraktivt land för globala europeiska koncerner som just nu funderar på hur de ska göra sig mindre beroende av långa försörjningskedjor. Samma företag som har fattat det kloka beslutet att lämna Ryssland bör också, när situationen tillåter det, börja investera i och handla med Ukraina.

Försörjningsberedskap i fokus när Näringslivsrådet träffades

Den 12 juni höll Näringslivsrådet för totalförsvar och krisberedskap sitt andra möte. Näringslivsrådet ska bidra till att förbättra den privat-offentliga samverkan i gemensamma frågor som stärker totalförsvaret och krisberedskapen i Sverige. I dagens agenda gavs tillfälle för organisationerna att lyfta de frågor som de bedömer som mest relevanta avseende totalförsvar och krisberedskap.

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar och Näringslivsrådets ordförande, inledde mötet tillsammans med energi- och näringsminister Ebba Busch och Pål Jonson, försvarsminister. Överbefälhavare Micael Bydén och Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) redogjorde sedan för omvärldsläget på det militära respektive civila området. MSB gjorde därefter en genomgång av krigsorganisation och krigsplacering, med särskilt fokus på att tydliggöra att skyldigheten att tjänstgöra under höjd beredskap följer av totalförsvarsplikten. Att krigsplacera anställda är viktigt, och främst relevant för nyckelpersoner som är svåra att ersätta.

Pär Malmberg, utredare för Utredningen Ökad försörjningsberedskap för varor och tjänster från industrin, berättade om erfarenheter och kunskap som kommit av utredningen. Utredningen tillsattes för att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning, säkerställa tillgång till samhällsviktiga varor och tjänster vid kris, höjd beredskap och ytterst krig.

Varje ledamot av rådet fick därefter kortfattat beskriva de viktigaste frågorna med inriktning på totalförsvar och krisberedskap som nu är aktuella. I höst planeras ett nytt möte för att fortsätta rådets diskussioner. Tema för nästa möte kommer att vara fortsatt att vara försörjningsberedskap. Vid det tillfället kommer Birgitta Böhlins utredning om nationell samordning av försörjningsberedskapen vara inrapporterad.

Apotea varnar: Svensk beredskap närmast obefintlig
Apoteas vd Pär Svärdson efterlyser en debatt om den skrala tillgången på läkemedel som är nödvändiga i krig, skriver Di. När Apotea ville hjälpa Ukraina efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina blev han chockad över hur skral läkemedelstillgången var. Företaget beställde läkemedel läkemedel för närmare 1,5 miljoner kronor från två läkemedelsgrossister och fick till svar att det inte var möjligt att beställa så mycket, utan fick nöja sig med hälften.

– Vi fick höra att vi skulle tömma hela Sverigelagret annars. Det ger en bild av svensk katastrofberedskap som är ganska skrämmande, jag känner en påtaglig oro över det om Sverige skulle hamna i någon typ av kris. Ukraina hade säkert velat ha mediciner för 50 eller 100 miljoner, och vi kan bara ge hälften av 1,5 miljoner, säger Pär Svärdson till Di, och efterfrågar en debatt om frågan. Svensk läkemedelsberedskap är närmast obefintlig, understryker han.

Vecka 23

EU utökar importbegränsningarna för ukrainsk spannmål
EU förlängde den 5 juni Importrestriktioner av ukrainskt spannmål och oljeväxter till mitten av september trots protester och överklaganden från Kiev. Förbuden infördes i april av en grupp EU-länder, med Polen i spetsen, i ett försök att begränsa det överflöd som byggts upp i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina förra året och efterföljande blockaden i Svarta havet.

Republiken Moldavien: sju personer till sanktionsförteckningen för destabiliserande handlingar och verksamhet som skadar Ukraina
Europeiska unionens råd har beslutat att införa restriktiva åtgärder mot sju personer inom två olika sanktionsramar: en ny sanktionsordning med inriktning på personer som är ansvariga för handlingar som syftar till att destabilisera, undergräva eller hota Republiken Moldaviens suveränitet och oberoende och en sanktionsordning med inriktning på handlingar som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Avsikten med paketet är att bemöta den känsliga interna situationen i Moldavien och försöken att destabilisera landet, men också vissa moldaviska medborgares deltagande i försöken att undergräva Ukrainas territoriella integritet genom att stödja Rysslands anfallskrig. De personer som har blivit föremål för sanktioner är politiker och affärsmän med moldaviskt eller ryskt medborgarskap som har ägnat sig åt destabiliserande verksamhet. Vissa av dem är kopplade till det så kallade bankbedrägerifallet, som ledde till enorma förluster i Moldaviens statsbudget. Andra är kopplade till handlingar som Ryssland organiserat för att destabilisera Moldavien genom exempelvis planering av våldsamma demonstrationer, finansiell misskötsamhet, otillåten export av kapital och stöd till projekt inom den ryska federala säkerhetstjänsten (FSB).

Dessutom riktar sig de två uppföranden på förteckningen som har koppling till Ukraina mot personer som har gett stöd till ryska militära styrkor och samarbetat med ryska ockupationsmyndigheter. Alla som nu förts upp på EU:s sanktionsförteckningar är föremål för frysning av tillgångar, och det är förbjudet för EU-medborgare och företag i EU att göra medel tillgängliga för dem. De omfattas dessutom av ett reseförbud, som hindrar dem från att resa in i eller passera genom EU:s territorier.

EBM: 180 miljoner tvättades i spökföretag

Kriminella nätverk med rötter i forna Sovjetunionen har ätit sig in i det svenska näringslivet, skriver Di. Nu åtalas två män från Azerbajdzjan och Ryssland för att ha tvättat brottsvinster om drygt 180 miljoner kronor i olika företag. Pengarna tros komma från systematiska skattebrott som slår undan benen för seriösa näringsidkare och hotar välfärden. Spökföretag, kapade bank-id:n, hitresta bulvaner och mängder av nyinköpta bilar som skeppats ut ur landet. Det är några av ingredienserna i två parallella härvor som Ekobrottsmyndigheten, EBM, har nystat upp under våren. Huvudpersonerna är en 48-åring från Ryssland och en 37-åring från Azerbajdzjan. Bägge har vistats i landet i över tio år och under den tiden gått från dömda småbrottslingar till misstänkta ledargestalter inom en organiserad brottslighet som slår mot flera delar av samhället.

”Vår bild är att den här verksamheten leder till ett stort skattebortfall och negativa effekter för seriösa företag, framför allt inom byggbranschen”, säger åklagare Sanna Nesser, som utrett den del som rör 48-åringen.

Fem aktiebolag och tre enskilda firmor ska ha använts för att skriva fejkade fakturor om totalt drygt 180 miljoner kronor. Fakturorna har skickats till närbesläktade företag, vilka fört över motsvarande belopp till de fakturerande bolagens konton.

”Ett känt upplägg för att frigöra medel för att avlöna svart arbetskraft”, konstaterar Sanna Nesser.

Men de svarta lönerna tros inte enbart ha betalats ut i kontanter. För att minska upptäcktsrisken ska en del av uttagen ha dolts i bilaffärer.

”Fakturabolagen har köpt bilar för stora belopp, vilka sedan avregistrerats och exporterats utomlands”, fortsätter åklagaren.

De åtalade männen, som båda nekar till brott, syns inte själva i några bolagshandlingar. I stället ska de ha utnyttjat utländska personers identiteter för att lura Bolagsverket att registrera spökbolag som ingen i praktiken företräder. Utredningarna vittnar om en cynisk raggning av företrädesvis rysktalande personer som förts till Sverige under förespegling av att de skulle få jobb.

Svenskt regemente kan få utländska ägare när SBB försöker sälja

Den militära anläggningen Dalregementet kan få utländska ägare när nuvarande ägaren, det krisande fastighetsbolaget SBB, försöker sälja. Det rapporterar SVT Nyheter. Dalregementet är ett av Sveriges mest anrika och äldsta landskapsregementen och nu varnas det för att regementet kan hamna i utländska händer.

”Utländska intressen ska inte ha den insynen i svenska säkerhetsfrågor”, säger Cecilia Vestin, vd på den statliga pensionsjätten Kåpans fastighetsbolag.

I Sverige finns det i dag få regler som styr vem som får äga svenska säkerhetsklassade byggnader, något Vestin vill se ändring på - eftersom det riskerar resultera i att sådana typer av byggnader hamnar i händerna på ryska eller kinesiska aktörer.

”Vi välkomnar verkligen att man lyfter upp den här frågan och tar den där den behöver vara; på regeringsnivå”, säger hon.

Kåpan köpte nyligen upp ett stort bestånd av SBB:s statliga fastigheter, men om de är intresserade av Dalregementet framgår inte.

Operativ krisledning vid allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorn ska förbättras

– Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina omfattar inte bara drönare och artillerigranater utan även cyberangrepp. Behovet av en stärkt samlad förmåga att stå emot cyberangrepp har därför blivit ännu större, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Som ett led i arbetet med att stärka Sveriges förmåga att hantera olika former av driftstörningar, till exempel vid cyberangrepp, finns ett behov av att se över hur en operativ krisledning vid allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur kan utformas. Syftet med uppdraget är att skapa bättre förutsättningar att vid sådana allvarliga störningar kunna upprätthålla nödvändiga finansiella tjänster, samt ytterst värna den finansiella stabiliteten.

– Finansiella tjänster är en central del av vår vardag och något som vi förutsätter alltid ska fungera. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget leder till ökad risk för olika former av allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur, något som kan få omfattande negativa effekter inte bara för den finansiella sektorn utan även för samhället i stort, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2023. Arbetet ska ske internt inom Finansdepartementet, genom en så kallad bokstavsutredning. Olof Sandstedt, chef för Avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken, är utsedd bokstavstutredare.

Vecka 22

Ukraina: rådet antar förlängning av den tillfälliga liberaliseringen av handeln och andra handelsmedgivanden
Rådet antog den 25 maj en förordning som förlänger upphävandet av alla tullar, kvoter och handelspolitiska skyddsåtgärder för Ukrainas export till EU under ytterligare ett år, till och med juni 2024. Genom att förlänga dessa åtgärder fortsätter EU att visa sitt orubbliga politiska och ekonomiska stöd till Ukraina, som fortfarande står inför Rysslands oprovocerade och obefogade militära angrepp. Dessa åtgärder kommer att hjälpa Ukraina att upprätthålla stabiliteten i sina handelsförbindelser med EU och att hålla igång landets ekonomi under mycket svåra omständigheter. Tillsammans med ett omfattande militärt, finansiellt och humanitärt stöd är detta avgörande för att hjälpa Ukraina att återhämta sig på lång sikt. Den förordning som antas i dag gäller i ett år och omfattar följande:

Alla utestående tullar enligt avdelning IV i associeringsavtalet mellan EU och Ukraina om upprättande av ett djupgående och omfattande frihandelsområde. Detta gäller två produktkategorier: frukt och grönsaker, som omfattas av systemet med ingångspriser, samt jordbruksprodukter och bearbetade jordbruksprodukter, som omfattas av tullkvoter. Uttag av antidumpningstullar på import med ursprung i Ukraina från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Tillämpning av de gemensamma reglerna för import (skyddsåtgärder) av varor med ursprung i Ukraina. Handelsliberaliseringsåtgärderna vidtas i enlighet med åtagandet i artikel 2 i associeringsavtalet, där det fastställs att främjande av respekten för principerna om suveränitet och territoriell integritet, gränsernas okränkbarhet och oberoende utgör grundläggande delar av avtalet.

Bonava tar nästa steg mot att avyttra verksamheten i S:t Petersburg
Bonava avser att avyttra verksamheten i S:t Petersburg och har ingått ett avtal om försäljning med RBI Group. Innan affären kan fullföljas krävs godkännande från myndigheter. Bonava meddelade den 3 mars 2022 att verksamheten i S:t Petersburg skulle avvecklas och har sedan dess arbetat intensivt för att genomföra avvecklingen på ett ansvarsfullt sätt. Ett avtal om försäljning har idag slutits med bostadsutvecklaren RBI Group. Köpeskillingen är cirka 3,3 miljarder RUB (cirka 440 MSEK). Avtalet är villkorat av nödvändiga tillstånd från myndigheter. Detta är en process som under rådande omständigheter är komplicerad och som beräknas kunna slutföras under det tredje kvartalet 2023. Resultateffekten kommer att redovisas och kommuniceras vid den tidpunkt då betalningen har kunnat genomföras.

Sverige öppnar handelskontor i krigets Ukraina
Business Sweden ska öppna ett kontor i krigets Ukraina. Kontrakt för tusentals miljarder hägrar i återuppbyggnaden efter kriget. Och svenska företag behöver redan nu hjälp att bygga upp kontaktnät och hitta rätt strategi. Svensk handel med Ukraina har historiskt varit begränsad. Och för tiotalet år sedan stängde Business Sweden ned sitt kontor i landet. Men all förstörelse av landet i det ryska anfallskriget – som pågått i 15 månader – har förändrat allt. Enligt en kalkyl som gjordes av Världsbanken, EU-kommissionen och Ukrainas regering beräknas den totala kostnaden för återuppbyggnad av landet bli omkring 4 000 miljarder kronor. För Business Sweden finns i och med detta ett helt nytt motiv för att öppna ett kontor i landet igen.

”Det här har både vi och regeringen sett ett behov av länge. Vi har fått pengar för att göra en del förstudier, som visar vilka behov svenska företag kommer att ha. Nu har vi och regeringen landat i att vi behöver permanenta det där”, säger Jan Larsson, vd på Business Sweden.

”Det finns en ganska stor efterfrågan redan nu från företag att komma in och få en kontaktpunkt och resonera hur man ska positionera sig inför den här återuppbyggnaden”, tillägger han.

Stora svenska industriföretag vill positionera sig inför återuppbyggnadskontrakten. Det ska byggas upp allt från bostäder till infrastruktur och nya kommunikationsnät, enligt Larsson.

Elektrifiering är ett annat område som antas bli stort.

”Det kan vara allt från högspänningsöverföring av el till laddstationer och den typen av infrastruktur. Där har vi i Sverige väldigt stark kompetens och rimligen också en stor marknad i Ukraina. När återuppbyggnaden tar fart på riktigt avgörs av hur det går i kriget, som fortfarande pågår för fullt och där Ukraina sedan en tid flaggat för en offensiv mot de ryska trupperna i landet.”

”Vi vet ju inte. Det här kan ju vara slut inom kort, på grund av någon revolutionerande händelse. Men mer sannolikt kommer det att ta sin tid. Om det är ett år, fem år eller vad det blir, det är inte möjligt att veta i dag”, svarar Larsson på frågan om initiativet inte tas för tidigt med tanke på att kriget fortfarande rasar.

Initiativ för försvarsinnovation sjösatt
Den 29 maj inledde försvarsminister Pål Jonson ett initiativ för försvarsinnovation med att samla några av de centrala aktörerna inom civil tekniksektor och försvarssektor till en strategisk dialog. Syftet med försvarsinnovationsinitiativet är bland annat att öka samverkan inom och mellan försvarsindustri, civilt näringsliv och myndigheter. Det ska bidra till att höja Sveriges försvarsförmåga, öka konkurrenskraften i försvarsindustrin och därmed stärka Sveriges säkerhetspolitiska position. Det här är startskottet för ett arbete som ska leda till konkreta åtgärder från regeringen och utvecklingsmöjligheter för försvarsindustrin och näringsliv. Det är ett arbete vi gör tillsammans, sa försvarsminister Pål Jonson.

På mötet lyftes bland annat vikten av att företag i den civila sektorn ges ökade möjligheter att delta försvarsrelaterade projekt. Mer behöver också göras för att skapa möjligheter att tillsammans testa och utveckla koncept och prototyper till färdiga innovationer. En annan fråga rörde hur olika typer av statliga instrument som upphandling kan användas för att stimulera ökade innovationer inom försvarsområdet hos såväl små, medelstora och stora företag.

”Innovation finns hos företag i hela landet, men det behöver gå lättare och snabbare att få fram innovationerna till våra soldater och sjömän. Därför behöver vi nya sätt att arbeta. Regeringens initiativ som sätter fokus på behovet av bättre dialog, bättre samordning och ett bättre nyttjande av resurser är mycket välkommet”, konstaterar Robert Limmergård, generalsekreterare vid Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF).

”Den forskningsintensiva civila teknikindustrin har tagit över en stor del av den innovationsutveckling som tidigare skedde i försvarssektorn. Det finns stora värden med att koppla samman det civila forsknings- och innovationssystemet med försvarsinnovationssystemet. Det blir en kraftig hävstångseffekt för Sverige om ny teknik lättare kan vandra mellan det civila och försvaret”, säger Klas Wåhlberg vd på Teknikföretagen.

Totalt planeras fyra möten som hålls under hösten 2023 fram till och med början av 2024. Resultaten från dialogmötena kommer att ligga till grund för konkreta politiska åtgärder.

Arméchefen öppnar för privat riskkapital till försvaret
Sveriges arméchef Karl Engelbrektson vill öppna för riskkapitalister och ”vanliga svenskar” som medfinansiärer av landets försvar och komplement till regeringens budgetanslag via skattemedel, i en intervju med Di.

”Pengarna finns, viljan finns. Det är bara formerna som saknas”, säger generalmajoren till Di under arméns 500-årsfirande på lördagen på Gärdet i Stockholm.

Riskkapitalet i försvaret av en demokrati bör komma från staten, enligt arméchefen.

”Men om man som vanlig människa vill investera i säkerhetsbolag som bidrar till vår frihet och trygghet så borde man få lov att göra det”, säger han.

”Vad jag menar är att vi måste hitta nya affärsmodeller och nya sätt att lägga de gemensamma samhällsproblemen på bordet. Att försvara vår demokrati är ett gemensamt samhällsproblem.”

Arméchefen har tänkt igenom frågan, men vill i dagsläget inte uttala sig om hur finansiella alternativ skulle kunna se ut.

”Försvarsmakten får statens uppdrag uppgift att utveckla en förmåga, industrin är den som producerar den förmågan och sedan behöver den förmågan finansieras på olika sätt. Vi behöver nya avtal som gör att vi lite snabbare kommer till skott. Man måste hitta en demokratisk kontroll, men vanligt folk har fått vara med och bidra förr, till exempel pansarskeppet Sverige.”

Storbritannien har startat en fond för stödet till Ukraina, så vi håller på att hitta former, menar Arméchefen.

”När små och medelstora bolag i Sverige får möjlighet att producera till en god kund och behöver låna pengar för att kunna starta upp sin produktion, då är det kanske inte oetiskt att få lov att investera i lån till det företaget. Vi – staten, försvarsmakten och andra – behöver tillsammans bygga en logik som medger privat riskkapital.”

”Försvarsmakten är jättemycket att lära från näringslivet till exempel hur man ligger i framkant och utmanar varandra i konkurrenskraft. Samma logik gäller för oss. Man kan inte mäta sig med sig själv, utan med sin motståndare.”

Statsunderstödda hackare siktar in sig på små och medelstora företag
Cybersäkerhetsföretaget Proofpoint har analyserat telemetridata mer än 200 000 kunder bland små och medelstora företag under det senaste året och ser en ökning av nätfiskekampanjer från cyberkriminella grupper knutna till Ryssland, Iran och Nordkorea, enligt Computer Sweden. Slutmålet för attackerna varierade från spionage och stöld av immateriella rättigheter till sabotage, ekonomisk stöld och desinformationskampanjer. Företagens system infekteras så att angriparna kan utge sig för att vara dem i andra attacker och missbruka deras infrastruktur.

Många organisationer som försöker säkra sina nätverk fokuserar på e-postintrång, ransomware och andra skadeprogram, men har mindre förståelse för hur avancerade, välfinansierade hotaktörer agerar, enligt Proofpoints rapport. Cyberkriminella riktar sig också indirekt in sig på små och medelstora företag genom deras it-leverantörer. Proofpoint har sett en ökning av attacker mot regionala, mindre outsourcingleverantörer eftersom deras cybersäkerhet kan vara svagare än större aktörer, men de har ändå hundratals företag som kunder.

Vecka 21

Sverigekopplad oligark misstänks för miljardsvindler
iDen ukrainske oligarken Dmytro Firtasj, som flytt till Österrike, misstänks för att ha förskingrat statlig gas värd motsvarande 4,8 miljarder kronor, uppger Di. Han har tidigare kopplats till ett kontroversiellt Göteborgsföretag. Kraftåtgärder mot korruptionen är ett krav från EU för att Ukraina ska kunna bli medlem i unionen. På måndagen delgav Ukrainas säkerhetstjänst SSU affärsmannen Dmytro Firtasj och ledningen för hans fossilgasbolag YE Energiya och Regional Gas misstanke om brott. Utredarna påstår att de stulit pengarna som avsatts för inköp av gas.

Enligt undersökningen förlorade staten mer än 4,2 miljarder hryvnia, 1,1 miljarder kronor år 2021 på grund av företagens påstått illegala verksamhet. Under 2016-2022 uppskattas det handla om mer än motsvarande 4,8 miljarder kronor, enligt underrättelsetjänsten. Regional Gas förvaltar 20 regionala gasbolag, som tillsammans står för cirka 70 procent av alla gasdistributionsnät i Ukraina.

”Upplägget gick ut på att de regionala gasbolagen som kontrollerades av Firtasj ‘köpte’ bränsle från ett företag som kontrollerades av honom. Men i verkligheten fick de inte mer än 30 procent av den betalda gasvolymen. Underskottet som skapades på grund av detta bedrägeri täcktes av statlig gas – de regionala gasbolagen tog helt enkelt sitt underskott på bränsle från Ukrainas gastransportsystem”, uppger Ukrainas säkerhetstjänst i ett uttalande.

Firtasjs bolag ska i snitt ha betalt 30 procent av värdet av den statliga gasen, med hänvisning till brist på pengar.

Säkerhetsforskare: Sverige utsätts för näst flest hacktivist-attacker i världen

Under 2023 har antalet hacktivist-attacker mot Sverige ökat dramatiskt och Sverige utsätts nu för näst flest attacker i världen. Under årets första månader är det bara Ukraina som utsatts för fler hacktivist-attacker än Sverige. Det framkommer av analyser och forskning som genomförts av OCD Security Research Center, en säkerhetsforskningsenhet inom Orange Cyberdefense.

– Ökningen av hacktivist-attacker mot Sverige är bland de största vi sett då Sverige knappt utsattes för några sådana attacker andra halvan av 2022. Det är viktigt att vi i Sverige börjar ta hacktivism på allvar och även tar in deras motiv och tillvägagångssätt i den övergripande riskanalysen och cybersäkerhetsstrategin, säger Diana Selck-Paulsson, säkerhetsforskare på Orange Cyberdefense i Sverige.

Hacktivism är cybersäkerhetsattacker som främst har ett ideologiskt syfte eller som motverkar en ideologi som hacktivisten upplever som ett hot mot de egna övertygelserna. Hacktivister har en rad olika tillvägagångssätt. Koranbränningarna och NATO-ansökan ses som de största anledningarna till att hacktivist-attackerna riktar sig mot Sverige, men även pro-ryska intressen ligger bakom en viss del av attackerna.

– Även om hacktivism inte är något nytt, har Ukrainakriget tagit detta ekosystem till en ny nivå. De hacktivistgrupper som riktar sig mot Sverige är båda motiverade av ideologi, den nuvarande politiska situationen kopplad till Ukrainakriget samt Sveriges ansträngningar för att gå med i Nato. De senaste attackerna mot Sverige kommer främst från pro-ryska hacktivistgrupper nära kopplade till Natos aktiviteter, vilket indikerar att utvecklingen kommer att hålla i sig, säger Diana Selck-Paulsson.

Energiförsörjning avgörande vid värdlandsstöd

Sveriges förmåga att tillhandahålla värdlandsstöd har aktualiserats av vår ansökan till Nato. En central del av stödet handlar om att lösa energiförsörjningen, vilket är fokus i en ny rapport från FOI. Värdlandsstöd definieras av Nato som det militära och civila stöd ett värdland ger till utländska styrkor eller organisationer på landets eget territorium. Det bygger på ömsesidiga avtal mellan länderna och kan ges i såväl fred som kris och krig. Värdlandsstöd kan ges till styrkor som genomför insatser eller uppehåller sig i landet, eller som transporterar sig genom det. Begreppet värdlandsstöd används inte bara inom Nato, utan även av exempelvis FN och EU. Men i FOI-rapporten Svenskt värdlandsstöd – kunskapsunderlag för civilt försvar med fokus på energi ligger fokus på värdlandsstöd i relation till Nato.

– Sveriges förmåga till värdlandsstöd har varit relevant under en längre tid. Nu blir det förstås än viktigare i och med Sveriges Natoansökan. Själva grunden inom Nato är att kunna ge och ta emot stöd mellan länder, säger Beatrice Reichel, analytiker på FOI:s avdelning för försvarsanalys och tillsammans med forskningsledaren Daniel Jonsson författare till rapporten.

När Sverige blir medlem kan det innebära skärpta krav på vår förmåga att leverera värdlandsstöd, enligt Beatrice Reichel.

– Som Natomedlem skulle det vara av än större betydelse att Sverige lever upp till kraven. Vi startar inte på noll, i viss mån är vårt civila försvar anpassat, men kraven utvecklas ständigt, säger Beatrice Reichel.

Det går att ta emot ett annat lands förband genom ett ad hoc-förfarande, men värdlandsstöd handlar om att i största möjliga mån undvika det eftersom goda förberedelser ger bättre förutsättningar att samverka i skarpt läge, enligt Beatrice Reichel. Värdlandsstödet kan handla om att tillhandahålla resurser i form av bland annat elförsörjning, drivmedel, transport, livsmedel och kommunikation mobiliseras, varor och tjänster som det privata näringslivet ofta står för.

– Det handlar framför allt om civila resurser. Det är de aktörerna som måste se till att saker som telekom och livsmedelsförsörjning fungerar, säger Daniel Jonsson.

Företagens stöd till civilsamhället slår rekord

Företagens gåvor och bidrag till ideella organisationer slår rekord, enligt en ny rapport. Rapporten Givandet i siffror 2022 visar på nytt rekord för företagens gåvor och bidrag till ideella organisationer. Svenska företag bidrog med nästan 1,8 miljarder kronor 2022, en ökning med hela 69 procent jämfört med 2021. Ökningen förklaras framför allt av det stora engagemanget för Ukraina.

– Men vi ser också att många företag bottnar i sitt hållbarhetsarbete och på riktigt vill bidra till en positiv utveckling, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare på branschorganisationen Giva Sverige i ett uttalande.

EU-rådet betonar vikten av att ytterligare stärka EU:s resiliens mot cyberhot

Med cyberrymden som ett område för strategisk konkurrens ökar riskerna för EU:s säkerhet och försvar i en tid som karaktäriseras av [geopolitiska] [ökande] spänningar och ett växande beroende av digital teknik. Mot denna bakgrund har rådet godkänt slutsatser den 23 maj om cyberförsvar där man betonar att EU och dess medlemsländer ytterligare behöver stärka sin resiliens mot cyberhot och höja sin gemensamma cybersäkerhet och sitt gemensamma cyberförsvar mot skadligt beteende och aggressionshandlingar i cyberrymden.

I slutsatserna välkomnas det gemensamma meddelandet från EU-kommissionen och EU:s utrikeschef om EU:s politik för cyberförsvar från november 2022. Man betonar också vikten av att både enskilt och gemensamt göra betydande investeringar i ökad resiliens och användning av heltäckande defensiv cyberförsvarsförmåga. EU:s samarbetsramar och ekonomiska incitament kan vara av central betydelse i detta avseende. I linje med den strategiska kompassen uppmanas medlemsländerna och andra relevanta aktörer i slutsatserna att vidta gemensamma åtgärder för ett starkare cyberförsvar genom att stärka samarbetet och samordningen inom och mellan EU, mellan militära och civila cybergrupper och mellan allmänheten och ett betrott privat ekosystem. Rådet välkomnar förslaget om EU:s samordningscentrum för cyberförsvar för att förbättra samordningen och situationsmedvetenheten, särskilt hos befälhavare för EU:s uppdrag och insatser, samt för att stärka EU:s bredare lednings- och kontrollstruktur.

Rådet uppmanar medlemsländerna att förstärka säkerheten i EU:s försvarsekosystem genom att vidareutveckla sin egen förmåga att genomföra cyberförsvarsinsatser, inbegripet proaktiva åtgärder för att skydda, upptäcka, försvara sig mot och avskräcka från cyberattacker. EU och dess medlemsländer bör minska sitt strategiska beroende i fråga om cyberförsvarsförmåga och i leveranskedjorna samt utveckla och behärska avancerad teknik på området för cyberförsvar. Detta inbegriper att förstärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

Rådet uppmanar dessutom medlemsländerna att investera i interoperabel cyberförsvarsförmåga, bland annat genom att utveckla en uppsättning frivilliga åtaganden för vidareutveckling av nationell cyberförsvarsförmåga och på bästa sätt utnyttja möjligheterna till forskningssamverkan på EU-nivå. Rådet erkänner också den direkta nyttan av samarbetsprojekt på EU-nivå för att stödja utvecklingen av nationell cyberförsvarsförmåga. Dessutom uppmanar rådet medlemsländerna att ta itu med det stora kompetensunderskottet inom cybersäkerhet och utnyttja synergierna mellan militära, civila och brottsbekämpande initiativ.

Slutligen understryker rådet den avgörande betydelsen av partnerskap för att ta itu med gemensamma utmaningar. Det uppmanar EU:s utrikeschef och EU-kommissionen att utforska ömsesidigt fördelaktiga och skräddarsydda partnerskap om cyberförsvarspolitik, inbegripet kapacitetsuppbyggnad på cyberförsvarsområdet genom den europeiska fredsfaciliteten. Cyberförsvar bör därför läggas till som en punkt i EU:s dialoger och samråd om cyberfrågor och i de övergripande samråden om säkerhet och försvar med olika partner.

Vecka 20

EU vill stoppa smuggling till Ryssland
Med EU:s sanktioner mot Ryssland har smugglingen via tredje land ökat. EU:s finansministrar diskuterade den 16 maj hur luckorna ska täppas igen.

”Vi har bett de berörda länder att förklara de onormala flödena och att kraftfullt agera för att förhindra dem”, säger Valdis Dombrovskis, EU-kommissionens vice ordförande.

Ett av huvudämnena under tisdagens möte för EU:s finansministrar har varit hur man ska komma åt att en del länder kringgår sanktionerna mot Ryssland som EU beslutat om. Det är också fokuset i det förslag till ett elfte sanktionspaket som EU-kommissionen lagt fram.

Den svenska finansministern Elisabeth Svantesson konstaterade på väg in till dagens möte att både exporten från och importen till Ryssland har ökat från en del av Rysslands grannländer.

”När vi nu ser att sanktionerna kringgås av vissa länder då är det viktigt att våra tullmyndigheter arbetar ännu bättre, ännu hårdare på att stoppa just det”, sade Svantesson. Mer precist vilka länder det handlar om ville dock Svantesson inte uttala sig om.

Under presskonferensen som följde på finansministermötet uppgav EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis att det är uppgifter från tullen som avslöjat onormala handelsflöden för varor som är på EU:s sanktionslista.

”Detta rör EU-exporter till vissa länder i Rysslands grannskap – särskilt de i Eurasiska ekonomiska unionen, och andra länder utanför EU som inte heller samarbetar kring EU:s sanktioner”, sade han.

Dombrovskis poängterade att problemet inte bara är att Ryssland tjänar på att sanktioner kringgås, utan också att det också leder till att skapa orättvisa handelsfördelar för de länder som kringgår sanktionerna. Dombrovskis sade också att kommissionen har kontaktat de berörda länderna.

”Vi har bett de berörda länderna att förklara de onormala flödena och att kraftfullt agera för att förhindra dem.”

Finansministrarna diskuterade också vad EU:s tullmyndigheter kan göra för att komma åt problemet. Elisabeth Svantesson ville dock inte säga att de missköt sig.

”Jag ska inte recensera tullmyndigheterna runtom utan jag kan bara konstatera att om det här kriget ska sluta så kan vi inte hålla på och göda den ryska krigsekonomin.”

Matbrist hotar om Ryssland bryter avtal

Ryssland hotar att bryta spannmålsavtalet med Ukraina.

”Parterna måste förlänga avtalet. Annars finns ingen möjlighet att förse regionen med mat, för att inte tala om resten av världen”, säger Cindy McCain, chef för FN:s livsmedelsprogram WFP, till brittiska BBC.

Det var i juli förra året som avtalet slöts mellan Ryssland, Ukraina, FN och Turkiet som möjliggjorde export av gödsel och spannmål från Ukraina genom svarta havet. Nu hotar Ryssland med att säga upp avtalet, om de inte får garantier för att rysk ammoniak ska kunna föras genom Ukraina till Svarta havet och att jordbruksbanken Rosselkhozbank ska få tillgång till det internationella betalningssystemet Swift.

”Av vad jag hör så är det femtio-femtio. Det oroar mig mycket. Och det borde också oroa alla andra”, säger Cindy McCain.

Mycket av råvarorna i europeiska elbilsbatterier kommer – trots kriget – fortfarande från Ryssland

Importen av rysk gas till EU-området har minskat kraftigt sedan krigsutbrottet förra året, och på grund av pristaket på rysk olja sjunker Rysslands oljeintäkter. När det gäller metaller och mineral ser det annorlunda ut, skriver Di. De största och bästa tillgångarna av nickel i Europa finns i Ryssland. Även när det gäller aluminium är Ryssland en storproducent. Båda metallerna har fortsatt att exporteras som vanligt till Europa och USA. Likadant ser det ut för viktiga batterimetaller som kobolt, palladium och platina.

”På många andra områden satsar EU på att minska beroendet. Vi tycker inte riktigt att vi ser det i den här näringen. När det gäller mineraler sker det inte i den utsträckning som vi skulle önska”, säger Northvolts hållbarhetschef Emma Nehrenheim.

På energiområdet agerade EU snabbt för att hitta andra leverantörer av gas. Kortsiktiga åtgärder kombinerades med en strategi för att på längre sikt bygga egen fossilfri elproduktion. Northvolt vill att EU gör på samma sätt när det gäller metall och mineral.

”Vi behöver kraftsamla i Europa. Jag ser inte att det arbetet sker på bred front”, säger Emma Nehrenheim.

Northvolt hade före kriget ett samarbete med den ryska nickelproducenten Nornickel där det svenska bolaget skulle köpa nickel och kobolt, vilket Nornickel skulle möta med ökade investeringar i minskade utsläpp, bland annat av svavel. Sedan krigsutbrottet har Northvolt försökt minimera importen från Ryssland och har bland annat inlett ett samarbete med det kanadensiska bolaget Vale. Risken som Northvolt pekar på, är att bolag i jakt på nya leverantörer söker sig till länder med dålig arbetsmiljö och svaga miljökrav. Indonesien har vuxit fram som en ny stark aktör på nickelmarknaden.

”Eftersom det inte finns ett starkt alternativ, eftersom Europa inte tar fram en gemensam plan, så ökar aktiviteterna i Indonesien, där man skövlar och bränner skogar och släpper ut orenat gruvvatten rakt ut i havet”, säger Emma Nehrenheim.

Hon befarar att kriget i Ryssland gör att miljöförstöring i andra delar av världen anses mer acceptabel.

”Jag är lite orolig för att man ska börja se mellan fingrarna på grund av det här. När en industri väl är uppbyggd är det inte så lätt att ändra sig”, säger Emma Nehrenheim.

Northvolt efterlyser att EU-länderna tillsammans börjar leta efter leverantörer av viktiga metaller. För att inte smutsiga batterier ska bli mer accepterade behövs snabbt en gemensam europeisk standard.

Hackerangrepp mot ABB anses ”kreditnegativt”

Hackerangreppet på ABB förra veckan som Di skrev om och som orsakade verksamhetsavbrott är ”kreditnegativ”, det vill säga påverkar kreditvärdigheten negativt. Det anser kreditvärderaren Moody’s i en kommentar som Di har tagit del av.

”Betala så ger vi er det lösenord ni behöver för att återstarta era viktiga system”, är det ungefärliga hot som brukar komma från angriparna.

I en kommentar till Di bekräftade ABB attacken, men avböjde att kommentera omfattningen. Nu kommenterar kreditvärderaren Moody’s däremot händelsen:

”Bolaget uppges utreda incidenten och har kopplat ned några system som en försiktighetsåtgärd, vilket har orsakat operationellt avbrott”, skriver Moody’s chef för investerartjänster Martin Fujerik i ett uttalande, och fortsätter:

”Cybersäkerhetsincidenten som drabbade ABB är kreditnegativ, men hur negativ den är beror på hur många enheter (devices) som påverkades och hur mycket de påverkades, hur länge verksamheten avbröts, och vilka effekter händelsen eventuellt fick på ABB:s kundrelationer.”

Angreppet är det senaste i raden av flera liknande som skett nyligen mot stora multinationella företag enligt Moody’s, som nämner MKS Instruments och Western Digital som andra exempel. Detta, menar kreditvärderaren, indikerar att ingen sektor eller företag är immunt mot det ”växande hotet från cyberattacker”.

Vecka 19

Svensk import från Ryssland har minskat mest i EU

Sedan Ryssland inledde kriget i Ukraina har Sveriges varuimport från Ryssland minskat med 90 procent. Det är den största procentuella minskningen i hela EU. Efter att Ryssland inledde sitt invasionskrig mot Ukraina den 24 februari 2022 har EU stegvis infört tio sanktionspaket med syfte att försvaga den ryska ekonomin och motverka militär uppbyggnad. Men all handel omfattas inte av EU:s sanktioner. Många varor har varit och är fortfarande tillåtna att importera från Ryssland. Många företag har helt slutat handla med Ryssland, till stor del på grund av de tvingande sanktionerna, men också för att de av andra skäl inte vill eller kan fortsätta ha Ryssland som handelspartner. Kommerskollegium har analyserat handelsstatistik från EU:s statistikkontor Eurostat och har jämfört de 27 EU-ländernas varuhandel med Ryssland. Beräkningarna gäller för mars 2022 till och med februari 2023, och jämförelsen är med motsvarande period året före.

– Det är en tydlig trend att svenska företag minskar sin import från Ryssland. Sedan krigets start har importen har gått ner månad för månad och är snart helt utraderad om trenden fortsätter, säger Nils Norell, analytiker vid Kommerskollegium.

Medan EU som helhet endast har minskat sin varuimport från Ryssland med 5 procent, har Sveriges import minskat med 90 procent (från 2,3 miljarder euro till 240 miljoner euro). Sverige är därmed det land som procentuellt sett har minskat sin varuimport från Ryssland mest i hela EU, även om olja och gas räknas bort. En majoritet av EU:s medlemsländer har minskat importen men tolv länder har till och med ökat sin import sedan krigsutbrottet. Exkluderas olja och gas ser det delvis annorlunda ut, men det förklarar inte hela bilden.

– Till viss del kan den skilda utvecklingen förklaras av att flera EU-länder har haft och har ett stort beroende av rysk olja och gas, som präglats av kraftiga prisökningar. Utöver detta har länderna haft olika svårt att byta leverantörer även för andra varor och väljer därför att fortsätta importera ryska varor som inte omfattas av sanktionerna. Det är också tänkbart att trycket att begränsa handeln med Ryssland skiljer sig åt mellan EU-länderna, säger Nils Norell.

När det i stället gäller att exportera varor till Ryssland, vilket också i betydande grad omfattas av sanktioner, har den svenska exporten minskat med 65 procent, vilket placerar Sverige på en sjätteplats (efter Malta, Luxemburg, Tjeckien, Rumänien och Danmark). EU som helhet har minskat exporten med 48 procent.

Lokala företag vinnare när Sverige rustar upp

Byggbranschen hör till en av de stora vinnarna när Sverige rustar upp, skriver Di. De närmsta åren beräknas militärens renoveringar och nybyggnationer kosta 32 miljarder kronor. Men långt fler sektorer kommer att påverkas. Sverige rustar upp. På bara två år har landet fått flera nya regementen. I Falun, Kristinehamn, Sollefteå och Östersund behöver de byggas upp från grunden, med nya lokaler och övningsfält.

För att sätta det i perspektiv kan man ta regementet på Gotland som exempel. Det återupprättades 2018 och väntas ha kostat nära 3 miljarder kronor att bygga när allt står klart senast 2026. Utöver nyetableringarna renoverar Fortifikationsverket, som äger och förvaltar landets försvarsfastigheter, både befintliga fastigheter samtidigt som de gör både ut- och tillbyggnader på bred front. Myndigheten räknar med att investera 32 miljarder kronor de närmsta fyra åren. Just nu pågår byggen på ett tiotal orter och nära 20 befinner sig i projekteringsfasen.

”Det handlar om många projekt som är spridda över hela landet”, säger Johanna Holst, pressekreterare på Fortifikationsverket.

Försvarsmakten ska utbilda fler och skala upp organisationen kraftigt. Det innebär att även lokalerna måste växa. En utökad officersutbildning kräver till exempel att Militärhögskolan Karlberg i Stockholm renoveras och byggs ut, medan en nästintill dubblering av antalet värnpliktiga per år kräver att nya sovsalar, kontorsplatser och förråd byggs i skånska Revinge.

”Byggsektorn gynnas såklart när man bygger, och infrastrukturtjänster, VVS och telekom”, säger Michael Malm, strateg vid Försvarsmakten.

Fortifikationsverket kan ha ramavtal för mindre renoveringar och underhåll på sina fastigheter, men för större byggprojekt sker en central upphandling. Även om det finns en huvudentreprenör kan den ha lokala underentreprenörer som får ta del av uppdragen. Men det är inte bara de initiala investeringarna i fastigheter som påverkar näringslivet. Ett utökat försvar innebär också större behov av kringtjänster som catering, renhållning, vägunderhåll och skogsröjning. Försvarets Materielverk beräknas också fördubbla kostnaderna för anskaffning av materiel, från cirka 20 miljarder kronor till 43 miljarder 2026. Enligt Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, påverkas hittills mestadels de bolag som tillverkar varor som donerats till Ukraina.

De svenska bolagen är huvudsakligen exportföretag där 9 av 10 kunder finns utanför Sverige, men den nationella upprustningen kommer ändå få konsekvenser för alltifrån fordons-, vapen- och tekniktillverkare till sådana som gör ryggsäckar och uniformer. Den växande försvarsverksamheten påverkar också näringslivet indirekt. I Sollefteå, där regementet I 21 är på väg att byggas upp på nytt, räknar försvaret med att ytterligare två personer per anställd flyttar till kommunen.

Tech­branschens förslag för att möta cyberhoten

I en debattartikel i SvD den 10 maj skriver ett flertal tunga näringslivsföreträdare att cyberbrottsligheten blivit vanligare, farligare och dyrare för svenska företag att hantera. Nu krävs åtgärder för att inte brottslingarna ska hindra samhällets utveckling. Hög säkerhet behövs för att öka tryggheten och för att vi ska kunna tillvarata digitaliseringens alla möjligheter. Det hotas nu av cyber­attacker från organiserad brottslighet och aktörer som stöds av främmande makt.

Regeringen aviserade nyligen en ny ansvars­fördelning på området och presenterade några lovvärda initiativ för att stärka skyddet mot cyber­attacker. Mer kommer dock att krävas och politiken behöver ha en bredare syn.

Attackerna har blivit vanligare. Cyberattacker ökade globalt i fjol med 38 procent jämfört med 2021 och i Sverige var statliga och militära mål de mest utsatta, med i genomsnitt 1 440 attacker per verksamhet i veckan (Check Point Research 2023). Attackerna har blivit farligare. Företag och andra organisationer oroar sig mest för cyberhot från organiserad brottslighet och aktörer som stöds av främmande makt (Radar Ecosystem Specialists 2021). Utpressnings­attacker ökade med 25 procent 2021–2022 och det är nu organiserade och avancerande aktörer bakom dem (Truesec 2023).

Attackerna har ökat kostnaderna. Säkerhetsinvesteringarna har inte gått i takt med den ökade digitaliseringen. Hela 44 procent av svenska it-besluts­fattare uppger att deras organisation inte har investerat tillräckligt (Radar Ecosystem Specialists 2021). It-brottsligheten har gjort det dyrare att skydda sig. Premierna för cyber­försäkringar har ökat och är tre gånger så höga som 2014. Vidare är skade­kostnaden orsakad av angrepp hög och uppskattades till 30 miljarder kronor 2021, en fördubbling sedan 2019 (Stockholms Handels­kammare 2022). För att stärka säkerheten behövs högre medvetenhet om hoten, mer samverkan, förbättrad kompetens­försörjning och bättre förmåga att bekämpa it-brott.

Bransch- och arbets­givar­organisationen Techsverige har i rapporten ”Techbranschens förslag för att möta cyberhoten” lämnat flera förslag. Här är några exempel:

• Öka medvetenheten om informations- och cybersäkerhetshoten. En effekt av de senaste årens uppmärksammade incidenter är ökad medvetenhet men den kommer behöva höjas ytterligare på alla nivåer. Det krävs ett långsiktigt arbete – punktinsatser och kampanjer räcker inte. Staten kan bidra med unik information inom flera områden.
• Höj förtroendet och intensifiera samarbetet mellan myndigheter och företag. Techbranschen kan bidra med produkter och tjänster som höjer säkerheten både före, under och efter en attack men, ingen aktör kan själv lösa informations- och cybersäkerhetsproblemen. Den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin behöver ta större hänsyn till näringslivets behov och vad branschen kan bidra med. Stöd från myndigheter är välkommet där dessa besitter unik kunskap eller kompetens, i övrigt ska myndigheter inte konkurrera med privata aktörer på området. Myndigheter, kommuner och regioner bör öka förmågan inom området, bland annat i upphandlingar och i samarbete med den privata sektorn om it-drift.
• Stärk kompetenstillgången inom informationssäkerhet. Techsveriges rapport it-kompetens­bristen visar att behovet av kompetens inom informationssäkerhet är stort. Staten är en viktig utbildnings­aktör. Att stärka kompetens­tillgången är något av det viktigaste staten kan göra för att öka säkerheten. Skapa en lägesbild över kompetens­behoven, det kan ske med hjälp av branschen i ett samverkansråd. Regeringen och utbildnings­anordnare måste säkerställa att det finns utbildningar på efter­gymnasial nivå som svarar mot efterfrågan. Utbudet behöver tas fram i samverkan med näringslivet.
  Stärk förmågan att möta cyberbrottsligheten.
• Stärk förmågan hos brottsbekämpande myndigheter och rättsväsendet att förhindra, utreda och lagföra it-brott. Det kräver lagstiftning och resurser som följer med i den snabba utvecklingen samt internationellt samarbete. Nationellt forensiskt center (NFC) inom polisen behöver stärkas för att snabba på brotts­utredningar och det bör bli möjligt för privata it-forensiker att bistå myndigheterna. Bekämpningen av gisslan­program bör nu vara i fokus för internationellt samarbete, lagstiftning och brottsbekämpning. Med en stark techsektor och ett samhälle som tar till sig digitaliseringen öppnas möjligheter för Sveriges konkurrens­kraft, välfärd och klimatomställning. Låt inte cyber­brottslingarna hindra utvecklingen.

Vecka 18

Svenskt bistånd blir it-miljoner till Ukraina

Sverige investerar tillsammans med ett antal andra länder motsvarande 2,5 miljarder kronor i den ukrainska it-sektorn. Avtalet skrevs under i närvaro av president Volodymyr Zelenskyj i huvudstaden Kiev.

”Han betonade i sitt introduktionstal vikten av förtroende, hur viktigt det är för Ukraina att det finns investerare som är villiga att gå före och visa vägen, att det finns möjligheter att göra investeringar i Ukraina och att det går att genomföra”, säger Maria Håkansson, vd på det statliga bolaget Swedfund, till TT på telefon från tåget hem efter fredagens ceremoni i presidentpalatset.

Swedfund är en så kallad utvecklingsfinansiär som investerar svenskt bistånd i utvecklingsländers privata sektorer. Investeringen på totalt 2,5 miljarder kronor sker i den ukrainska fonden Horizon. Sveriges bidrag uppgår till cirka 153 miljoner kronor. Pengarna är vikta för främst små och medelstora it-mjukvarubolag i Ukraina, men även i Moldavien. Ukraina har en livskraftig it-bransch som trots Rysslands storskaliga invasion står sig stark.

”Det är en sektor där Ukraina har mycket kompetens, och som är otroligt viktig både för jobbskapande och exportintäkter. Det har också visat sig vara en sektor som har lyckats ställa om under kriget och som fortfarande kan växa”, säger Maria Håkansson.

Landets it-sektor expanderade med 6 procent i fjol, till över 7,3 miljarder dollar i tjänsteexport. Den bidrog med 1,5 miljarder dollar i skatter och avgifter, enligt Swedfund.

”Vi vill stödja att ekonomin fortfarande ska fungera och bidra till att skapa fler jobb. Företag som fungerar betalar skatt och skapar skatteunderlag. En stor del för oss är att det här är en viktig del av Ukrainas exportintäkter, så det bidrar till att landet får in mer medel och hårdvaluta.

Kort innan avresan hem via Polen fick Maria Håkansson kasta sig in i ett skyddsrum när flyglarmet gick i den ukrainska huvudstaden. Besöket varade en stor del av fredagen och hon träffade även representanter från olika departement, från fonden och några av bolagen.

”Jag har ett oerhört positivt intryck av Ukraina. Det finns en oerhörd drivkraft och vilja”, säger hon och fortsätter:

”Men jag har ju också varit med om en situation där jag har fått gå in i ett skyddsrum. Jag har stor respekt för hur man kan hantera ett läge med ett pågående krig och samtidigt lyckas fortsätta driva företag och verksamheter framåt. Utvecklingsfinansiärerna i USA, Frankrike, Finland och Danmark samt Europeiska banken för återuppbyggnad EBRD och Världsbankens IFC bidrog också till fonden”.

Marinchefen Ewa Skoog Haslum varnar för en potentiell rysk attack mot det svenska elnätet

Ryska fartyg har setts vid svenska vindkraftsparker och undervattenskablar, enligt Skoog Haslum. I en intervju med finska Iltalehti, återgiven i DN, säger den svenska marinchefen att Sverige löper risk att drabbas av ryskt undervattenssabotage. Hon säger att ”vi är övertygade” om att Ryssland ”kartlagt målen” på något sätt.

”Absolut. Det är ett sätt att genomföra en operation mot oss”, säger Ewa Skoog Haslum om huruvida Ryssland riskerar att sabotera exempelvis undervattenskablar.

Ryska fartyg har setts till vid bland annat svenska vindkraftsparker, enligt Iltalehti. Skoog Haslum är kritisk till att Ryssland kartlägger information på svenskt vatten.

”Öppen information kan kartläggas, men när man går ut i ett annat lands vatten och gör det är det förbjudet”, säger hon.

Försvarsmaktens presskommunikatör Henrik Lundqvist Rådmark bekräftar att ryska fartyg observerats i anslutning till svensk undervatteninfrastruktur. Han tonar samtidigt ner varningen.

”Vi har ständig sjöövervakning och har gjort den typen av observationen under en tid. Vi är medvetna om att Ryssland kartlägger undervattensinfrastruktur, det är ingenting nytt.

Han vill inte svara på var observationerna har gjorts.

”Det ska jag inte säga. Men att det förekommer ryska fartyg i Östersjön vet vi. Enligt Iltalehti är både Sverige och Finland i högsta beredskap för att kunna förhindra en möjlig attack. Beredskapsnivån är densamma som den varit under en längre tid”, säger Henrik Lundqvist Rådmark.

”Vi har inte höjt beredskapen eller gjort några förändringar inom organisationen. Däremot bedriver vi ständig sjöövervakning, dygnet runt under årets alla dagar”.

Regeringen vill utreda hur civilplikten kan utökas till fler samhällsviktiga branscher och verksamheter

Regeringen avser i närtid tillsätta en utredning som ska titta på hur civilplikten kan utökas. Utredningen ska analysera civilplikten för alla samhällsviktiga sektorer och se över behovet av personalförsörjningen av det civila försvaret. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin vid en pressträff under den 27 april i samband med ett besök vid Medelpads Räddningstjänstförbund och utbildningsplatsen MSB Sandö.

Regeringen avser i närtid tillsätta en utredning som ska titta på hur civilplikten kan utökas. Utredningen ska analysera civilplikten för alla samhällsviktiga sektorer och se över behovet av personalförsörjningen av det civila försvaret. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin vid en pressträff under onsdagen i samband med ett besök vid Medelpads Räddningstjänstförbund och utbildningsplatsen MSB Sandö.

”Regeringen ser ett stort behov av att se över personalförsörjningen av hela totalförsvaret och att bredda det civila försvaret. Vi avser därför tillsätta en utredning som ska titta på förutsättningarna för att kraftigt utöka civilplikten. I praktiken innebär det att fler branscher, fler verksamheter och fler personer skulle kunna komma att omfattas”, säger statsminister Ulf Kristersson.

I utredarens uppdrag kommer även ingå att föreslå åtgärder och nödvändiga författningsändringar.

”Den här regeringen genomför just nu den största satsningen på civilt försvar på mycket lång tid. I januari fick MSB i uppdrag att utreda återaktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst. Nästa steg blir nu att utreda hur civilplikten kan användas bredare i fler samhällssektorer. Att säkerställa personalförsörjningen i hela totalförsvaret är en mycket angelägen uppgift och något vi nu arbetar vidare med”, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar.

Vecka 17

Europeiska samhällsbyggnadssektorn vill bidra till återuppbyggnaden av Ukraina

Kriget i Ukraina har inneburit tusentals dödsoffer, förstörda städer och miljontals människor som tvingats fly sina hem. Återuppbyggnadsbehovet är enormt och kostnaden för återuppbyggnad beräknas har stigit till 138 miljarder dollar. Enligt världsbanken uppgår det totala investeringsbehovet i landet till drygt 350 miljarder dollar. Den växande globala byggmarknaden i kombination med brist på arbetskraft i byggbranschen, har lett till att ett antal europeiska samhällsbyggnadsorganisationer gått samman för att uppmana det internationella givarsamfundet att skapa attraktiva ekonomiska och juridiska ramvillkor för företag så att de på ett enklare sätt kan bidra till återbyggnaden av Ukraina. Innovationsföretagen är medlem i både den europeiska branschorganisationen för teknikkonsulter EFCA samt den europeiska arkitektorganisationen ACE, vilka båda undertecknat dokumentet.

”Kriget i Ukraina har lett till stor förödelse och det är av största vikt att skapa bästa möjliga förutsättningar för en snabb och hållbar återuppbyggnad. Bristen på ingenjörer är stor, inte bara i Sverige utan i hela Europa och därför är det viktigt att göra det attraktivt för europeiska företag att kunna prioritera ett deltagande i återuppbyggnaden”, säger Elin Lydahl förbundsdirektör Innovationsföretagen.

Putin skriver under dekret om vedergällning mot sanktioner

Rysslands president Vladimir Putin har skrivit under ett dekret som gör att landet tillfälligt kan ta kontroll över utländska tillgångar om ryska tillgångar blir beslagtagna av ”fientliga länder”, skriver den statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar CNN. Dekretet, som publicerats på Kremls sajt, fastslår att tillfällig förvaltning av utländska tillgångar endast kan avslutas om presidenten beslutar det. Liknande dekret har tidigare också diskuterats och beslutats i ryska Duman men utan att de har verkställs. Det återstår således att se huruvida detta är ”vapenskrammel” eller ett reellt hot.

Den finländska tidningen Helsingin Sanomat skriver att Ryssland redan har tagit i beslag energibolaget Fortums egendom i Ryssland vilket då skulle kunna indikera att man kommer verkställa dekretet. Helsingin Sanomat skriver att Fortum har försökt lämna Ryssland, men har hamnat i ett dödläge med sina lokala enheter. Enligt tidningen vill Fortum även sälja sin ryska verksamhet. Tyska Unipers tillgångar i landet ska också redan ha beslagtagits.

Danmark oroas för risken för vindkraftssabotage

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen ser ökade hot mot vindkraftparker, efter att nordiska public service-medier rapporterat om misstänkte ryska kartläggningsresor till havs.

”För några år sedan tog vi helt klart för givet att vi kunde bygga ute till havs, och vi kunde lägga ned kraftledningar och så var det bra med det. Nu utgör det en säkerhetsrisk”, säger Lars Løkke Rasmussen till Danmarks Radio.

Han säger att vi lever i en osäker tid där Ryssland intresserar sig för de nordiska ländernas infrastruktur.

”Det tar vi på stort allvar, och det är därför vi har beslutat att nu höja försvarsbudgeten”, säger ministern.

Försvarsberedningens delrapport, Kontrollstation 2023, överlämnad till regeringen

Idag den 26 april 2023 överlämnade en enig Försvarsberedning delrapporten, Kontrollstation 2023, till försvarsminister Pål Jonson. I Kontrollstation 2023 ingår tre delar: utvärdering av totalförsvarsbeslutet 2020, Försvarsberedningens syn på redovisningen av försvarsutgifter till Nato och inriktningen för en planeringsram för det militära försvaret. Försvarsberedningen konstaterar att försvarsbeslutsperioden 2021–2025 genomförs i en mycket allvarlig och omvälvande tid. Detta medför stora osäkerheter i genomförandet av inriktningen för det militära försvaret i nuvarande försvarsbeslut. Beredningen föreslår därför att nästa totalförsvarsbeslut tidigareläggs ett år för att börja gälla från första januari 2025.

Utvärderingen har handlat om att säkerställa att förstärkningen och kostnadsutvecklingen är i fas med riksdagens beslut om inriktning och ekonomisk ram. Försvarsberedningen konstaterar att myndigheterna arbetar intensivt med att omsätta utökade medel och inriktning för materiel som följer av totalförsvarsbeslutet 2020. Samtidigt har covid-19-pandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, det viktiga militära stödet till Ukraina, ökad efterfrågan på försvarsmateriel och anslutningen till Nato påverkat möjligheterna att genomföra försvarsbeslutet 2020 inom den ekonomiska ram och de tidsförhållanden som förutsattes 2020. Mot denna bakgrund drar Försvarsberedningen slutsatsen att nästa försvarsbeslut behöver tidigareläggas ett år, från 2026 till 2025.

Försvarsberedningen har också lämnat förslag på vilka utgifter som bör ingå i den redovisning som Sverige lämnar till Nato. Försvarsberedningen föreslår att redovisningen till Nato bör omfatta fler ekonomiska poster än enbart anslagen till det militära försvaret för att bidra till likvärdighet och jämförbarhet med övriga allierade. Redovisningen till Nato bör innehålla utgifter som exempelvis moms, allmän pensionsavgift och utgifter för statlig ålderspensionsavgift samt utgifter för Försvarsdepartementet. I rapporten förtydligas att de försvarsutgifter som utgör rapportering till Nato inte är likvärdig med anslagen till det militära försvaret. Därmed finns en skillnad mellan det som anges i överenskommelsen från 16 mars 2022 om att nå två procent av BNP i anslag till det militära försvaret och de försvarsutgifter som Försvarsberedningen föreslår ska ingå i redovisningen till Nato enligt alliansens gemensamma definition. Försvarsberedningen konstaterar att Sverige bör eftersträva likvärdighet med övriga länders tillämpning av definitionen.

Enligt anvisningarna till Försvarsberedningen ska också ett förslag lämnas om planeringsramen inför det att regeringen i budgetpropositionen för 2024 ska lämna förslag om hur planeringsramen för perioden 2026–2030 ska hanteras. Försvarsberedningen konstaterar att överenskommelsen från den 16 mars 2022 innebär att det finns en bred politisk enighet om viktiga och betydande ekonomiska satsningar för att höja Sveriges försvarsförmåga. Anslagen till det militära försvaret ska i och med överenskommelsen öka för att nå två procent av BNP så snart det är praktiskt möjligt, det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i stärkt försvarsförmåga. Försvarsberedningen föreslår att tidigare överenskommelse i samband med totalförsvarsbeslutet 2020 om ekonomiskt tillskott till försvaret ska ligga till grund för förslag i budgetpropositionen 2024 rörande planeringsram för det militära försvaret.

Försvarsberedningen kommer i en slutrapport den 26 april 2024 att behandla totalförsvarets, inklusive det militära och civila försvaret, fortsatta inriktning och utformning till och med 2030 och även övergripande inriktning för den efterkommande perioden till och med 2035. I samband med detta avser beredningen återkomma till såväl planeringsramen för det militära försvaret som de ekonomiska förutsättningarna för det civila försvaret. Läs hela rapporten här.

Fördubblad orderingång för SAAB

”Ett fruktansvärt tragiskt krig i Europa leder till ett kraftigt uppvaknande hos länder som behöver öka sitt försvar”, säger vd SAAB:s Micael Johansson. Han ser att många länder som Saab säljer till nu börjar bygga upp sin försvarsförmåga, och att det kommer att ta lång tid innan det är klart. Marknadstillväxten är stor i Europa, säger han.

Dessutom ger ett svenskt framtida Nato-medlemskap fler affärsmöjligheter för Saab, då nya dörrar öppnas, förklarar han. Saab har satt rubriken ”I en tid av hög efterfrågan” på sin delårsrapport, och det är nästan en underdrift om man kikar på orderingången för kvartalet. Den blev drygt 17 miljarder kronor, mot 8,1 under samma tid i fjol. Särskilt är det affärsområdena Dynamics, som gör bland annat markstridsvapen som granatgeväret Carl Gustaf, och Surveillance, som gör övervaknings- och radarsystem. Saab tillverkar också ammunition, bland annat till Saabs storsäljare Carl Gustaf, som skickats till Ukraina. Ukraina ropar efter mer ammunition av olika slag i kriget mot Ryssland. EU har lovat att göra gemensamma upphandlingar för att stötta Ukraina, och enskilda länder lovar också att skicka mer ammunition.

”Vi har en stor tillverkning. Vi säljer inte ammunition direkt till Ukraina. Vi säljer till länder, och vad de sedan gör med den vet vi inte. Det är upp till dem. Men för Saab är det förstås bra att EU vill förstärka Ukrainas försvarsförmåga med mer ammunition, konstaterar han.

”Saab växer nu dramatiskt för att hinna med alla nya beställningar. Under fjolåret nyanställdes runt 1 000 personer, och bara hittills i år har 500 anställts på Saab. Vi växer 15 procent det här året, och vi kommer att fortsätta att växa. Fast det tar tid att bygga ut kapaciteten. Finns kanske risken att Saab får ”växtvärk” när efterfrågan ökar så snabbt? Micael Johansson försäkrar att Saab klarar av att bli större. Det är utmanande att växa så mycket, men vi har duktiga chefer som klarar av att hantera det. Jag har stor respekt för deras kunskap”, avslutar Micael Johansson.

Förordningen om halvledare: rådet och Europaparlamentet når preliminär överenskommelse

Rådet och Europaparlamentet har nått en preliminär politisk överenskommelse om förordningen om att stärka Europas halvledarekosystem, mer känd som förordningen om halvledare. Därmed hoppas man kunna skapa rätt förutsättningar för en industriell bas som kan fördubbla EU:s globala marknadsandel för halvledare från 10 till minst 20 procent fram till 2030. Kommissionen föreslog tre huvudsakliga handlingslinjer, eller pelare, för att uppnå målen i rättsakten om halvledare:

1. 1.
   Initiativet chip för Europa, för att stödja storskalig teknisk kapacitetsuppbyggnad
2. 2.
   En ram för att säkerställa försörjningstrygghet och resiliens genom ökade investeringar
3. 3.
   Ett övervaknings- och krishanteringssystem så att försörjningsbrister kan förutses och åtgärder vidtas vid kriser.

Initiativet chip för Europa väntas frigöra 43 miljarder euro i offentliga och privata investeringar, varav 3,3 miljarder euro kommer från EU:s budget. Dessa åtgärder ska i första hand genomföras genom det gemensamma företaget för halvledare, ett offentlig-privat partnerskap som omfattar unionen, medlemsländerna och den privata sektorn.

När det gäller den första pelaren förstärks befogenheterna för det gemensamma företaget för halvledare, som kommer att ansvara för urvalet av kompetenscentrum, som en del av dess arbetsprogram. När det gäller den andra pelaren utvidgas tillämpningsområdet för de anläggningar som tillhandahåller förmåga för tillverkning av halvledare som är den första av sitt slag , till att också omfatta anläggningar som tillverkar utrustning som används vid tillverkning av halvledare. Dessa anläggningar bidrar till försörjningstryggheten på den inre marknaden och kan dra nytta av påskyndade tillståndsförfaranden.

Dessutom kan designcentrum som avsevärt stärker unionens kapacitet när det gäller innovativ utformning av chip få en europeisk utmärkelse som ”spetsdesigncentrum”, som kommer att beviljas av kommissionen. Medlemsländerna får tillämpa stödåtgärder för designcentrum som får denna utmärkelse, i enlighet med befintlig lagstiftning. I kompromissen understryks också vikten av internationellt samarbete och skydd av immateriella rättigheter som två nyckelfaktorer vid skapandet av ett ekosystem för halvledare.

Vecka 16

EU-strid om stoppad import från Ukraina
Polen, Ungern och kanske även Bulgarien stoppar jordbruksimport från Ukraina för att skydda bönderna på hemmaplan, skriver TT.

Skarpa reaktioner kommer från både Kiev och Bryssel. Bland polska bönder har missnöjet grott en längre tid över vad man anser vara otillbörlig konkurrens från det krigshärjade grannlandet i öster. I lördags valde regeringen att sätta stopp för flödet. Spannmål, socker, ägg, kött, frukt, grönsaker, mjölk och andra mejeriprodukter ska inte få importeras från Ukraina fram till åtminstone den 30 juni.

”Den ökande importen av jordbruksprodukter från Ukraina orsakar allvarliga missförhållanden på marknaden i våra länder, skadar producenter och orsakar social oro”, sade Polens jordbruksminister Robert Telus vid ett möte i förra veckan med kollegor från andra östländer i EU, enligt nyhetsbyrån AP.

Det polska beslutet följdes snabbt i helgen av liknande åtgärder från Ungern. Även Bulgarien överväger att göra samma sak.

”Bulgariska intressen måste skyddas. Om inte vi gör likadant när två EU-länder agerar så här kan ansamlandet (av ukrainska produkter) på bulgarisk mark bli ännu större”, sade jordbruksminister Javor Getjev i söndags, enligt nyhetssajten Euractiv.

Besluten är dock inte populära i vare sig Kiev eller Bryssel. EU-länderna tog gemensamt beslut i fjol om att öppna upp gränserna för ukrainska jordbruksprodukter som ett sätt att hjälpa landet och dess invånare med anledning av kriget.

”Polska bönder står inför en svår situation, men vi vill betona att det är värre för de ukrainska”, enligt ett uttalande från Ukrainas jordbruksdepartement, enligt nyhetsbyrån AFP.

Från EU betonas i sin tur att handelspolitiken är gemensam i hela unionen.

”Beslut tagna på egen hand kan inte accepteras. I så här utmanande tider är det nödvändigt att samordna och anpassa alla åtgärder med EU”, sades i ett uttalande från en av EU-kommissionens talespersoner via mejl till nyhetsbyrån Reuters i lördags.

Även i Polen finns samtidigt kritik mot regeringens agerande. Enligt AP anklagar vissa oppositionspolitiker och jordbruksorganisationer polska företag för att spä på problemen genom att köpa upp billigt ukrainskt spannmål och sälja det till polska bagerier och pastafabriker.

Wagnergruppen och nyhetsbyrån Ria Fan läggs till på EU:s sanktionsförteckning
Rådet har beslutat att lägga till Wagnergruppen och nyhetsbyrån Ria Fan på förteckningen över enheter som omfattas av EU:s restriktiva åtgärder mot verksamhet som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Beslutet kompletterar Wagnerpaketet, som antogs den 25 februari och som understryker den internationella dimensionen och allvaret i gruppens verksamhet och den destabiliserande inverkan gruppen har på de länder där den är verksam.

Wagnergruppen – som redan omfattas av EU:s sanktioner enligt det globala systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter – är en Rysslandsbaserad privat militär styrka som grundades 2014 och leds av Dmitrij Utkin och finansieras av Jevgenij Prigozjin. Wagnergruppen deltar aktivt i Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ledde angreppen mot de ukrainska städerna Soledar och Bachmut. Nyhetsbyrån Ria Fan ingår i Patriot Media Group, en rysk mediekoncern där Jevgenij Prigozjin är styrelseordförande. Ria Fan medverkar i regeringsvänlig propaganda och desinformation om Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Sammantaget är EU:s restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende tillämpliga på totalt 1 473 personer och 207 organisationer och företag. De som är uppförda på förteckningen är föremål för frysning av tillgångar, och EU-medborgare och företag i EU är förbjudna att göra medel tillgängliga för dem.

SBB-blankaren anklagas för att vara rysk spion
Blankarfirman Viceroy Researchs grundare Fraser Perring, som ligger bakom flera uppmärksammade blankningsanalyser rörande bland annat svenska SBB och Truecaller, dementerar ett utspel från en brittisk parlamentsledamot om att han ska vara Kremlkopplad spion, enligt Di.

Uttalandena om Fraser Perring fälldes i samband med en parlamentsdebatt i det brittiska underhuset där Labour-ledamoten Liam Byrne antydde att Fraser Perring har misstänkta kopplingar till Ryssland och bör utredas.

Fraser Perring är en icke-ovanlig besökare i Moskva och nu har han gett sig på Home REIT, som förser hemlösa med tjänster, inklusive åt hemlösa veteraner.

”Vi måste försäkra oss om att blankarfirmor inte är ännu ett vapen i Putins arsenal. Där det finns kopplingar mellan blankarattackfirmor och Kreml måste vi vara underrättade om detta”, sade Liam Byrne i en parlamentsdebatt den 16 mars.

Viceroy ifrågasatte den 24 november Home REIT, ett fastighetsinvesteringsbolag, och betalningsförmågan hos dess hyresgäster. Home REIT förvärvar fastigheter och hyr ut till välgörenhetsaktörer som upplåter plats åt hemlösa, men enligt Viceroy är dessa aktörer bedragare och Fraser Perring lät meddela att en polisanmälan om investeringsbedrägeri förbereds.

Fastighetsbolaget dementerade anklagelserna, men aktien har handelsstoppats under en utredning av de finansiella förhållandena i bolaget och misstänkt bedrägeri, mutor och luftfakturering via överpriser för fastighetsförvärv. Utöver anklagelserna rörande blankningen av Home REIT anklagades också Fraser Perring för att arbeta nära en annan blankarfirma, Boatman Capital, för att sätta en blankningsattack i verket mot det brittiska försvarsföretaget Babcock. Babcock-attacken ska ha initierats lagom till dess att bolaget genomförde en översyn av Storbritanniens atomdrivna ubåtar, enligt Liam Byrne.

Natten mot torsdagen dementerade Fraser Perring att han är rysk spion i ett Twitterinlägg, efter att han också gjort en intervju med tidningen Daily Mail.

”Det här är nonsens, jag är inte rysk spion. Min familj kunde ha tagit allvarlig skada av det här”, sade Fraser Perring.

I ett brev som skickats till Liam Byrne med Fraser Perrings advokater som avsändare tillkännages att något samarbete med Boatman Capital aldrig funnits och att Viceroy aldrig varit involverade i någon blankningskampanj mot Babcock. Home REIT var dessutom aldrig någon ”måltavla”, som Liam Byrne ska ha uttryckt det. Fraser Perring lyfte endast frågeställningar kring bolaget och avslöjade brister.

Vidare låter advokaterna meddela att Fraser Perring aldrig varit i Moskva och att det inte finns några som helst kopplingar till Kreml.

”Anklagelserna rörande att Fraser Perring skulle göra smutsjobb åt Putin samt ryska regeringen, att han därigenom utgör ett hot mot vårt land och att det fordrar en parlamentsutredning är mycket allvarliga, särskilt givet att de är löjliga och uppenbart falska”, skriver advokaterna enligt Daily Mail.

Uppdrag att studera otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar

Brottsförebyggande rådet (Brå) får i uppdrag att studera otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar i Sverige mot enskilda förtroendevalda, politiska partier och beslutande församlingar på alla nivåer. Särskilt fokus ska vara på otillåten påverkan från aktörer och grupperingar inom den organiserade brottsligheten och i kriminella nätverk.

Därutöver ska Brå ge en bild av några delar av de kommunala verksamheter som är särskilt sårbara för otillåten påverkan. Brå ska också lämna förslag på åtgärder som kan vidtas av relevanta aktörer. I uppdraget ska Brå inhämta synpunkter och erfarenheter från relevanta myndigheter, ett urval av kommuner och regioner och andra aktörer. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 14 december 2023. Delredovisningen avser en fördjupad analys av systemhotande aktörer och grupperingar utifrån data från Politikernas trygghetsundersökning (PTU). Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 april 2025.

Regeringen stärker försörjningsberedskapen inom livsmedels- och dricksvattenområdet
Regeringen föreslår en satsning på 20 miljoner kronor till Livsmedelsverket och 3 miljoner kronor till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Satsningen möjliggör åtgärder som kan bidra till en snabb förmågehöjning inom uppbyggnaden av det civila försvaret vad gäller livsmedelsberedskap och dricksvattenförsörjning. Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde anser regeringen att tempot i uppbyggnaden av försörjningsberedskapen inom livsmedel- och dricksvattenområdet bör öka.

”Tillgång till säkra livsmedel och rent dricksvatten är centralt. Det gäller såväl i fredstid som vid höjd beredskap och ytterst krig. Den här satsningen skulle innebära att myndigheterna redan i år kan genomföra viktiga åtgärder som inköp av förstärkningsresurser, beredskapsövningar, stärka förmågan att analysera och även hantera farliga ämnen i livsmedelskedjan”, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Livsmedelsverket och SVA har sedan ett antal år tillbaka uppdrag inom uppbyggnaden av det civila försvaret när det gäller livsmedelsberedskap och dricksvattenförsörjning. De föreslagna satsningarna kan bidra till en förmågehöjning inom försörjningsberedskapen redan under 2023. Regeringen har överlämnat detta förslag till riksdagen i vårändringsbudgeten för 2023. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Vecka 15

Ungern förhandlar gasavtal med Moskva
Ungern har skrivit under avtal som säkrar tillgång till rysk energi, enligt den ungerske utrikesministern Péter Szijjártó som är på besök i Moskva.

Ungern väljer därmed, till skillnad från de allra flesta EU-länderna, att behålla handelskontakter med Ryssland under det pågående ryska angreppskriget mot Ukraina.

Szijjártó säger att uppgörelsen med energibolaget Gazprom innebär att Ungern får ökad tillgång till rysk gas om man så begär.

Avtalet är ett tillägg till ett kontrakt som skrevs i fjol. Gasen ska levereras via gasledningen Turkstream, och ska ha ett pristak på 150 euro per kubikmeter. Det ungerska Moskvabesöket ses med misstro av flera EU-länder, som helst vill se att unionens länder drastiskt minskar beroendet av rysk gas. Ungerns regering anser å sin sida att energitillförsel från Ryssland är nödvändig för Ungerns nationella säkerhet. Olja som skeppas från Ryssland ingår i de sanktionspaket som EU har antagit.

Vodkajätten Absolut återupptar export till Ryssland
Absolut Vodka-tillverkaren Absolut Company kommer tillsammans med moderbolaget Pernod Ricard att börja exportera alkohol till Ryssland igen. Det uppger bolaget till Kristianstadsbladet.

Exporten stoppades för drygt ett år sedan på beslut av Pernod Ricard. Men nu är alltså bojkotten över. ”Inom ramen för de sanktioner som råder så levererar koncernen produkter i en utsträckning som kan skydda lokala medarbetare och säkra den lokala organisationens ekonomiska hållbarhet”, heter det i ett mejlat uttalande.

Sämre villkor för ukrainska flyktingar i Sverige än i övriga Norden
Fram till november 2022 hade drygt 158 000 ukrainska flyktingar sökt skydd i de nordiska länderna.

Enligt en rapport från Nordiska rådet skiljer sig villkoren stort beroende på vilket land de hamnat i. Sverige sticker ut i flera avseenden. Här folkbokförs inte ukrainska flyktingar och de får inget personnummer vilket gör att de inte har rätt att delta i arbetsmarknadspolitiska program.

Bland de nordiska länderna har Sverige lägst ersättning – 71 kronor om dagen – och vuxna ukrainare har bara rätt till vård som inte kan anstå (vad som ska räknas som ”vård som inte kan anstå” avgörs i det enskilda fallet av den behandlande läkaren).

I de andra länderna får de vård på samma villkor som medborgarna. Till skillnad från grannländerna har Sverige tidigare inte heller erbjudit någon språkutbildning motsvarande SFI, svenska för invandrare. Detta har kritiserats av bland andra Sveriges kommuner och regioner och nu har regeringen beslutat att avsätta 100 miljoner kronor till SFI för ukrainare i vårbudgeten.

Läs hela artikeln här:

Allt fler ryssar på den årliga listan över dollarmiljardärer
Antalet ryska dollarmiljardärer ökar igen. 105 ryssar, som framför allt tjänat pengar på olja, gas och metaller, finns numera på Forbes årliga lista, enligt Di.

Teslaägaren Elon Musk har återigen tappat sin topplacering. När affärstidningen slutförde sin lista 2022 över världens dollarmiljardärer såg prognoserna för den ryska ekonomin dystra ut till följd av Moskvas kostsamma invasionskrig och västvärldens sanktioner. Då registrerade Forbes 83 ryska miljardärer, vilket var en minskning jämfört med 2021 då siffran uppgick till 117. I takt med att ryska råvaror som olja och energi upplever en global återhämtning dyker 105 ryssar upp på Forbes topplista med en total förmögenhet på 474 miljarder dollar, motsvarande drygt 5 000 miljarder kronor.

Andrej Melnitjenko är den rikaste ryssen och landar på plats 58 med en förmögenhet på 25,2 miljarder dollar, jämfört med 11,1 miljarder dollar föregående år. Melnitjenko är grundare till företaget Eurochem, en av världens största producenter av konstgödsel, som har blivit allt dyrare på grund av kriget.

Oro för att främmande makt påverkar genom spel
Extremistgrupper använder spel för att sprida propaganda och rekrytera, rapporterar TT.

Gamingsfären är även sårbar för påverkan av främmande makt, visar en pågående studie.

”Vi har hittat 30–35 enskilda sårbarheter”, säger forskaren James Pamment.

Terrorister och högerextrema grupper använder chattar i spel för att skapa relationer och rekrytera nya medlemmar, visar tidigare forskning. Inom spelvärlden finns även risk för informationspåverkan från främmande makt, enligt Myndigheten för psykologiskt försvar.

”Vi kan se sårbarheter, som utnyttjande av användardata och finansiella faktorer som kopplas till gamingsfären”, säger Andrea Liebman, senior analytiker på myndigheten.

Forskare i Lund gör nu en kunskapsöversikt där de tittar på exempel från hela världen. Påverkan genom spel och spelplattformar kan ske på olika sätt, genom exempelvis hackning, kodning eller spelets utformning.

”Det kan handla om att försöka påverka uppfattningar om saker som händer i verkligheten, och skapa olika grupperingar som kan polariseras”, säger James Pamment, forskare vid forskningsinstitutet för psykologiskt försvar vid Lunds universitet.

I samband med Ukrainakriget har flera spel ifrågasatts. Två spel från spelplattformen Roblox – som hade kriget som tema – fick plockas bort. Ukrainas regering har även nyligen krävt att spelet ”Atomic heart” – där speltillverkaren Mundfish har ryska kopplingar – ska stoppas.

Filmklipp och videor från spel har använts av länder under förevändning att de är hämtade ur verkligheten. Det kan även finnas en risk att chattar i spel används för kontaktförsök av främmande makt. Forskarna i Lund har identifierat 30–35 enskilda sårbarheter som har utnyttjats för informationspåverkan inom spel och spelplattformar. En av dem är användardata.

Vecka 14

Ukrainarna kan avhjälpa svenska kompetensbristen
”Det är hög tid att på ett mer organiserat sätt möjliggöra en bättre utbildning för de ukrainska flyktingarna”, skriver Tobias Wikström i en Di-ledare.

”Det är klokt att de ukrainska flyktingarna nu får möjlighet att ta del av svenska för invandrare, SFI. Läget har varit alltför oklart alltför länge. Det finns ett fullgott komplement till SFI, nämligen att lära sig svenska på jobbet. Företag som anställer ukrainare stöder indirekt detta folks kamp för frihet. För Sverige kan ukrainarna vara ett bidrag till att avhjälpa den svenska kompetensbristen”, fortsätter han i Di.

Det är klokt att de ukrainska flyktingarna nu får möjlighet att ta del av svenska för invandrare, SFI. Läget har varit alltför oklart alltför länge. Nu när det har gått 13 månader sedan Rysslands fullskaliga invasion och det tyvärr inte kan skönjas något slut, är det hög tid att på ett mer organiserat sätt möjliggöra en bättre utbildning. Flyktingarna kommer sannolikt att stanna lång tid. Ukrainarna har hittills endast fått möjlighet att delta i ”Svenska från dag ett”, som organiseras av studieförbunden och folkhögskolorna och betalas av staten.

Det är en betydligt kortare utbildning som från början riktade sig till dem som ännu inte fått uppehållstillstånd. När flyktingarna från Ukraina började komma utvidgades svenska från dag ett även till dessa. De som har kommit från Ukraina får uppehållstillstånd enligt EU:s massflyktsdirektiv. De får arbeta men de blir inte folkbokförda. Det är alltså ingen kommun som har ansvar för de enskilda personerna. En del kommuner har erbjudit SFI för denna grupp, men problemet är inte bara att de inte har fått ersättning för detta. Man har dessutom riskerat att bryta mot kommunallagen eftersom man då ger insatser till personer som inte formellt sett är kommuninvånare.

Nu undanröjer regeringen detta laghinder samt lovar kommunerna ersättning för SFI-platserna. Men det viktigaste är ändå inte vilken språkutbildning som erbjuds, utan att hela samhället tar till sig av den kompetens som ukrainarna för med sig. Det är drygt 50 000 som har kommit, tre fjärdedelar av dem är vuxna. Endast var tionde av de vuxna har passerat pensionsåldern. Det är alltså en demografiskt mycket intressant grupp för det svenska näringslivet.

Men 66 procent saknar ändå jobb, enligt en undersökning från Ukrainian Professional Support Center, som grundats av Novare-chefen Fredrik Hillelson.

Undersökningen visar också att 74 procent av ukrainarna har högskoleutbildning, 57 procent talar engelska och 60 procent vill stanna kvar i Sverige. För att denna potential ska utnyttjas bättre räcker det inte med SFI. Arbetsgivarna bör också öppna upp mer för ukrainarna och prioritera ned språkkraven. För det finns ett fullgott komplement till SFI – att lära sig svenska på jobbet. Företag som anställer ukrainare stöder indirekt detta folks kamp för frihet. För Sverige kan ukrainarna vara ett bidrag till att avhjälpa den svenska kompetensbristen. Win-Win.

EU inför undantag från sanktioner för att underlätta leveranser av bistånd
Europeiska unionens råd har beslutat att ändra flera rådsakter om EU:s restriktiva åtgärder med beaktande av FN:s säkerhetsrådsresolution 2664 (2022) om ett humanitärt undantag för åtgärder om frysning av tillgångar i FN:s sanktionssystem.

Till följd av det humanitära undantaget kan vissa kategorier av humanitära aktörer, däribland FN-program och icke-statliga organisationer som deltar i FN:s humanitära åtgärdsplaner, inleda transaktioner med personer och enheter som är uppförda på förteckningen utan förhandstillstånd, om syftet är att leverera humanitärt bistånd eller stödja annan verksamhet som stöder grundläggande mänskliga behov. Genom ett beslut i rådet slutförs införandet av detta undantag i 14 FN-sanktionssystem som har införlivats i unionsrätten. Undantaget gäller också EU:s befintliga autonoma förteckningar, som kompletterar FN:s uppföranden på sin förteckning. Detta ger en tydlig ram för aktörerna, eftersom de kommer att kunna dra nytta av det humanitära undantaget utan att göra någon åtskillnad mellan EU:s och FN:s förteckningar.

Detta beslut sänder en stark signal till humanitära och ekonomiska aktörer: EU:s sanktioner hindrar inte tillhandahållandet av humanitärt bistånd. Beslutet visar att EU är fast beslutet att undvika sanktionernas oavsiktliga negativa konsekvenser för humanitär verksamhet, och den vikt som fästs vid fullständig efterlevnad av internationell rätt i EU:s sanktionspolitik.

Europeiska unionens råd antar mål om att minska efterfrågan på gas med 15 procent
I den nya förordningen fastställs ett frivilligt mål för medlemsländerna att minska sin naturgasförbrukning med 15 procent mellan den 1 april 2023 och den 31 mars 2024, jämfört med deras genomsnittliga förbrukning under perioden 1 april 2017–31 mars 2022.

Medlemsländerna kan välja vilka åtgärder de vill använda för att nå målet. Genom den nya förordningen ändras rapporteringsreglerna för medlemsländerna. De ska fortsätta att rapportera uppgifter om de besparingar som gjorts, åtminstone varannan månad, med möjlighet att lämna in rapporterna tidigare. Om en unionsberedskap utlöses ska de rapportera uppgifterna varje månad. Fördelningen av energiförbrukningen per sektor får också rapporteras. Förordningen innehåller en ny bestämmelse som avser den specifika frågan om ökad gasförbrukning i ett medlemsland till följd av en övergång från kol till gas inom fjärrvärme, vid fastställandet av referensgasförbrukningen. Den flexibilitet som planeras för EU-länderna för att uppnå det frivilliga minskningsmålet förblir oförändrad.

Rådet har antagit en förordning som förlänger medlemsländernas frivilliga mål att minska efterfrågan på gas med 15 procent med ett år. I förordningen behålls rådets möjlighet att utlösa unionsberedskap för försörjningstrygghet, vilket innebär att det blir obligatoriskt att minska efterfrågan på gas.

Vecka 13

Credit Suisse och UBS utreds för brott mot sanktioner
De schweiziska bankerna UBS och Credit Suisse, som nyligen beslutade sig för att gå ihop, utreds av amerikanska justitiedepartementet DOJ rörande brott mot sanktioner riktade mot Ryssland. Det rapporterar Bloomberg News.

Utredningen rör finansiell rådgivning och hjälp till ryska oligarker som är att likställa med att bankerna bistått finansmän med att undgå sanktioner. Credit Suisse och UBS delgavs stämningsansökningar innan affären där UBS köpte Credit Suisse förra helgen, enligt nyhetsbyrån.

Utredningar ska nu fastställa vilka banktjänstemän som arbetat med sanktionsbestraffade kunder och hur dessa kunder granskats av bankerna de senaste åren. Därefter kan ytterligare undersökningar vidtas för att belysa om bankerna eller deras anställda brutit mot lagen, skriver Bloomberg News.

Europeiska rådets slutsatser om Ukraina 23 mars
I slutsatserna konstaterar Rådet bland annat att Ryssland omedelbart måste upphöra med åtgärder som äventyrar säkerheten vid och det fysiska skyddet av civila kärntekniska anläggningar i Ukraina.

Därutöver att EU står fast vid sitt åtagande att i samordning med sina internationella partner stödja Ukrainas återställande, återhämtning och återuppbyggnad. I detta sammanhang upprepar Europeiska rådet EU:s fulla stöd för inrättandet av en internationell mekanism för att registrera de skador som Ryssland har orsakat.

Europeiska unionen kommer tillsammans med sina partner att fortsätta att intensifiera arbetet för att använda Rysslands frysta och immobiliserade tillgångar till återuppbyggnaden av Ukraina och till gottgörelse, i enlighet med EU-rätten och folkrätten.

Läs samtliga slutsatser här.

Privata företag med samhällsviktig verksamhet krigsplacerar personal
Det finns ett ökat intresse från både myndigheter och företag att ianspråkta personal inom privata bolag för att kunna fortsätta sin verksamhet under höjd beredskap och ytterst krig, rapporterar SR Ekot den 29 mars.

Sen Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har allt fler privata företag börjat krigsplacera sin personal, enligt Plikt- och prövningsverket.

”Hittills handlar det mest om företag som levererar åt försvarsmakten, men på sikt kan det även gälla företag inom transport, energi, telecom och livsmedel”, säger Johan Sjöberg på Svenskt Näringsliv i inslaget.

Krigsplacering är en frivillig planeringsåtgärd för att verksamheten ska kunna fortsätta även vid höjd beredskap.

Hör reportaget här.

Regeringen uppdrar till MSB att erbjuda effektivare informationssäkerhetsarbete till näringslivet
Regeringen ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i uppdrag att utvidga sin struktur för uppföljning av systematiskt informationssäkerhetsarbete, Infosäkkollen, till det privata näringslivet. Myndigheten ska även erbjuda aktörer i näringslivet en struktur för uppföljning av it-säkerhet.

– Antalet it-angrepp har fördubblats i Sverige det senaste året och cybersäkerhet är ett kärnuppdrag i det civila försvaret. MSB får nu i uppdrag att utvidga uppföljningen av Infosäkkollen till att på frivillig basis även kunna erbjudas näringslivet, så att även näringslivet mer effektivt kan stå bättre rustade. Alla aktörer måste göra sin hemläxa på cybersäkerhetsområdet och staten ska bidra till att förenkla och möjliggöra det arbetet, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Behovet att utveckla samhällets informations- och cybersäkerhet är stort och det finns en efterfrågan från civil sektor på kvantifierad information om cybersäkerhetsarbetet i Sverige. Regeringen ger därför MSB i uppdrag att utvidga sin struktur för uppföljning av det systematiska informationssäkerhetsarbetet inom offentlig sektor, Infosäkkollen, så att den från 2023 även kan användas av näringslivet.

Infosäkkollen är ett helt frivilligt verktyg och syftar till att erbjuda en struktur för uppföljning för att förbättra aktörers förmåga att arbeta med informations- och cybersäkerhet och därigenom stärka totalförsvaret. Genom uppföljningen ska aktörerna kunna se vilken nivå deras informations- och cybersäkerhet ligger på och få stöd kring vad som kan göras för att förbättra säkerheten.

De aktörer som deltar i Infosäkkollen ska även erbjudas en struktur för uppföljning av it-säkerhet, it-säkerhetskollen. Infosäkkollen ska kunna erbjudas främst de aktörer som omfattas av lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster och det nyligen antagna NIS 2 direktivet.

Dessutom ska myndigheten, från och med år 2025, börja erbjuda aktörerna som valt att delta i Infosäkkollen en struktur för uppföljning av it-säkerhet, it-säkerhetskollen.tur för uppföljning av it-säkerhet.

Vecka 12

Spannmålsavtal förlängs
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan tillkännagav förra veckan att spannmålsavtalet för att tillåta export av spannmål från Ukraina har förlängts.

”Efter samtal med de två parterna, har vi säkrat förlängningen av avtalet som skulle gått ut den 19 mars”, sa presidenten i en tv-sänd kommentar dagen innan avtalet skulle ha löpt ut, enligt TT och Di.

Tidigare under förra veckan kom uppgifter om att Ryssland förlänger avtalet, men med en ny tidsfrist på 60 dagar. Då sade Ukraina att det ryska beskedet stred mot tidigare avtal, men förkastade inte förlängningen.

Enligt Ukraina är det nu 120 dagar som gäller, och landets infrastrukturminister tackar FN och Turkiet efter helgens besked.

”Svartahavsavtalet är förlängt i 120 dagar. Är tacksam gentemot António Guterres, FN, president Recep Tayyip Erdogan, minister Hulusi Akar (Turkiets försvarsminister) och våra partner för att ha hållit sig till överenskommelsen”, skrev den ukrainske infrastrukturministern Oleksandr Kubrakov på Twitter.

Spannmålsavtalet slöts för första gången mellan Ukraina och Ryssland på initiativ av FN och Turkiet i slutet av juli i fjol. Avtalet innebar att spannmål, olja och majs får lämna jordbrukslandet Ukraina genom tre ukrainska hamnar – Odessa, Pivdennyj och Tjornomorsk.

Kina uppges ha skickat vapen till Ryssland
Kina har skickat automatvapen, skyddsutrustning och drönardelar till Ryssland, rapporterar Politico med hänvisning till tulluppgifter.

Exporten ska ha pågått mellan juni och december förra året. Bland annat ska automatvapen märkta som ”civila jaktgevär” ha skickats från Kinas största statsägda försvarskoncern till ett ryskt företag som handlar med den ryska Försvarsmakten.

Tolv laster med drönardelar och över tolv ton skyddsutrustning uppges ha exporterats via Turkiet i slutet av förra året. Andra laster ska ha skickats via Förenade arabemiraten. USA har de senaste veckorna anklagat Kina för att överväga att sälja vapen till Ryssland för användning i kriget i Ukraina. Om Politicos uppgifter stämmer vore det den första bekräftade exporten av vapen och skyddsutrustning.

Staten måste ta ansvar för drivmedelsberedskapen
Kriget i Ukraina har aktualiserat frågan kring hur den svenska drivmedelsförsörjningen är vid kris. Det anser Jessica Alenius och David Sällh på Drivkraft Sverige i en debattartikel i SvD.

De menar att drivmedelsbranschen under lång tid har tagit stort ansvar för beredskapen. Men nu pågår en stor omställning från fossilt till fossilfritt.

”Samtidigt står det militära och civila försvaret för ökade och nya behov av drivmedel för att kunna hantera en kris- eller krigssituation. Det leder till en ohållbar situation när kostnaderna för branschen väntas öka i takt med högre krav på robustheten i drivmedelsförsörjningen”, skriver de.

För att säkerställa en långsiktig resurs- och kostnadseffektiv försörjningsberedskap har de tre förslag. Det handlar om att regeringen bör etablera en nationell plan, att sektorsmyndigheterna får ökat mandat och staten tar det fulla finansiella ansvaret.

”Rysslands invasion av Ukraina påvisar att vi lever i en allt oroligare omvärld och att vi behöver stärka vår beredskap. Beredskapen får inte äventyras av kortsiktiga lokala beslut, utan här måste staten ta ett tydligt nationellt ansvar”.

Drivkraft Sveriges rapport Förstärkningsresurser för drivmedelsberedskapen – En del av totalförsvaret går att läsa här.

Två av tre företag utsatta för dataintrång utanför kontorsmiljön
En global forskningsstudie presenterad i Aktuell Säkerhet från cybersäkerhetsföretaget Fortinet visar att en klar majoritet av företagen upplevt dataintrång vid arbete utanför kontoret. Samtidigt finns en ambition att investera mer i cybersäkerhet anpassad för hybridarbete. Covid-19 pandemin resulterade i en förändrad arbetsstruktur för företag och deras anställda. När rekommendationerna mildrades återvände många till kontoren, samtidigt som fler tillät sina anställda att fortsätta arbeta på valfri plats.

Men hybridarbete är också något som medför risker kring cybersäkerheten. I en nyligen publicerad undersökning från Fortinet uppger 62 procent av respondenterna att de råkat ut för någon form av säkerhetsincident under de senaste åren som i någon mån beror på medarbetare som befunnit sig utanför kontorets nätverk.

Undersökningen bygger på svar från 570 företag med fler än 100 anställda över hela världen.

”Ur ett säkerhetsperspektiv innebär hybridarbete att organisationen får ytterligare attackvektorer att hantera och att det introduceras nya faktorer som säkerhetsavdelningen inte har kontroll över, till exempel medarbetarnas egna nätverk. Det krävs ett strukturerat cybersäkerhetsarbete för att hantera det på ett tillförlitligt sätt”, säger Lars Berggren, Sverigechef på Fortinet.

Undersökningen visar att fyra av tio (40 procent) har återinrättat regelverk som inte tillåter distansarbete, att 3 procent valt att inte öppna sina kontor igen efter pandemin. Övriga respondenter tillåter följaktligen distansarbete i någon mån. Det är i ljuset av dessa siffror man behöver se utvecklingen mot en allt större flexibilitet, det som tidigare var en lyx för somliga har i det närmaste blivit norm för en majoritet av företagen. 94 procent av de tillfrågade företagen uppger också att de kommer utöka sin säkerhetsbudget för att kunna hantera det ökade distansarbetet.

”Det är bra att man ser behovet, men bakom den ökade budgeten finns den utbredda bristen på kompetens som gör det svårt för företag och organisationer att nå sina mål gällande cybersäkerhetsarbetet”, säger Lars Berggren.

Försvarsmakten och FMV ska upphandla effektivare
Regeringen föreslår i en proposition att Försvarsmakten ska få samma möjlighet som Försvarets materielverk, FMV, att i vissa fall besluta om undantag från bestämmelserna i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS, när det är nödvändigt med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.

Beloppsgränsen för när Försvarsmakten och FMV får besluta föreslås höjas till 200 miljoner kronor. Mot bakgrund av det säkerhetsläge som Europa befinner sig i, så behöver Försvarsmaktens och FMV:s upphandlingsmöjligheter förenklas och effektiviseras. Därför ska Försvarsmakten ges samma möjlighet som FMV, att i vissa enskilda fall besluta om undantag från LUFS som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. I vanliga fall hade dessa beslut krävt regeringens godkännande. Regeringen föreslår också att beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen, ska höjas till 200 000 000 kronor.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2023.

Vecka 11

Ryssland uppger att man vill förlänga det avtal som är tänkt att möjliggöra export av ukrainskt spannmål.
Men förlängningen blir enligt förslaget hälften så lång som väntat, något som får Ukraina att reagera. Uppgifterna om att Ryssland vill förlänga Svartahavsavtalet kom efter att landets vice utrikesminister Sergej Versjinin samtalat med FN-företrädare på måndagen.

”Ryssland motsätter sig inte ytterligare en förlängning av spannmålsavtalet när uppgörelsen löper ut en andra gång den 18 mars. Men förlängningen görs bara för 60 dagar”, skriver han i ett uttalande.

Inför veckans förhandlingar har den ryska delegationen skickat blandade signaler om huruvida man skulle gå med på en förlängning. Bland annat meddelades att inget avtal kommer slutas innan vissa sanktioner mot ryskt jordbruk hävs. På tisdagen meddelade Kremls talesperson att de villkoren i avtalet måste förtydligas innan avtalet skrivs på. Ukrainas infrastrukturminister Oleksandr Kubrakov skriver på Twitter att han är missnöjd med att avtalet endast förlängs med 60 dagar.

”Det motsäger det tidigare avtalet som skrevs under av FN och Turkiet”, skriver han.

De enskilda samtalen med vardera parten avslutades på måndagen och nu kommer förhandlingar med samtliga parter hållas innan ett slutligt avtal skrivs under, rapporterar DN och Reuters.

Robur försökte rädda ryska värdepapper – fick tummen ned
Robur har försökt att rädda ryska värdepapper genom att begära undantag från EU:s sanktioner, skriver Di.

Men manövern föll platt – och nu kastar Swedbanks fondbolag in handduken i myndighetsprocessen. Innan invasionen av Ukraina var Robur en av de större spelarna gällande Rysslandsfonder på den svenska marknaden. Vid utgången av 2021, knappt två månader före krigsutbrottet, hade fondbolagets Rysslandsfond ett förvaltat kapital på 6,6 miljarder kronor. Efter invasionen tvingades fonden stänga för uttag då den ryska aktiemarknaden i praktiken skars av från västerländska investerare.

Hårda sanktioner följde i krigets spår – men också motangrepp från Kreml. Förutom att förbjuda utlänningar från så kallade ovänligt sinnade nationer från att föra ut pengar från Ryssland antog landet i fjol också en lag som stipulerar att de ryska företagens depåbevisprogram ska avvecklas. Det innebär att depåbevisen, alltså certifikat som är listade utanför Moskvabörsen, måste konverteras till de underliggande ryska aktier som de representerar. Problemet är att den ryska värdepapperscentralen NSD, som sköter konverteringen, är föremål för EU:s sanktioner. Av det skälet skickade Robur i höstas in en ansökan till Kommerskollegium om att få göra ett undantag från sanktionerna.

”En konvertering av depåbevis med stöd av tillståndsbestämmelsen hade underlättat en framtida avveckling av våra ryska investeringar när den ryska marknaden blir tillgänglig för utländska ägare igen”, skriver Roburs presschef Carina Sesser Nylund i ett mejl.

Men försöket att konvertera de ryska depåbevisen föll platt. I februari kom myndigheten fram till att kraven för att få göra ett undantag från sanktionerna inte var uppfyllda. Tiden för att överklaga avslaget har nyligen löpt ut.

”Vi respekterar Kommerskollegiums beslut och vår bedömning är att ett eventuellt överklagande skulle ha lett till ett likadant avslag”, skriver Carina Sesser Nylund.

Inget annat fondbolag har gjort någon motsvarande ansökan hos myndigheten.

Livsmedel för världen
Rysslands invasion av Ukraina har förvärrat den globala livsmedelskrisen. Att upprätthålla leveranserna av spannmål från Ukraina till utvecklingsländerna är fortfarande helt centralt för att trygga den globala livsmedelsförsörjningen. EU och EU-länderna står enade mot Ryssland och stöder de länder där livsmedelsbrist råder.

Läs mer om vad EU:s medlemsstater vidtar för åtgärder för att mildra de negativa effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Food for the world (europa.eu).

Försvarets materielverk – värd för Nato Industry Forum 2023
Regeringen ger Försvarets materielverk i uppdrag att vara värd för evenemanget Nato Industry Forum 2023. Forumet ska arrangeras under hösten 2023.

Nato Industry Forum är Natos viktigaste plattform för samarbete med industrin, ett samarbete som är långvarigt och viktigt. Det är ett evenemang som samlar många deltagare från medlemsländernas försvarsmakter, industrin, regeringar, Natos ledningsstrukturer med flera. Det är ett centralt forum för den strategiska dialogen mellan Nato, dess medlemsländer och industrin i frågor om Nato:s förmågeplanering och förmågeutveckling och hur dessa konkret kan realiseras.

Sverige har av Nato tillfrågats om att stå värd för Nato Industry Forum 2023. Forumet kan komma att innehålla seminarier och diskussioner med talare, inklusive medlemsländers ministrar, Nato-ambassadörer, försvarsmaterieldirektörer samt representanter på koncernnivå från större och mindre företag inom såväl försvarsindustrin som från andra högteknologiska företag.

Forumet arrangeras av Nato men med Sverige som värdland. Nato kommer att bära huvuddelen av kostnaden, men vissa kostnader kommer att falla på Sverige. Det kan röra sig om transporter, vissa säkerhetsfrågor, viss infrastruktur med mera.

Vecka 10

Flera drönarincidenter vid skyddsobjekt senaste året
En rad känsliga skyddsobjekt har haft incidenter med drönare sedan invasionen av Ukraina. Händelserna har skett vid såväl militära anläggningar som vid andra viktiga samhällsfunktioner.

”Vi bygger nu upp vår förmåga att hantera hotet”, säger Carl-Johan Edström, chef för operationsledningen vid Försvarsmakten till DN.

Dagens Nyheter har granskat drönarincidenter i Sverige under 2022 med hjälp av offentliga polisanmälningar. Kartläggningen visar 35 fall där drönare flugit över skyddsobjekt. Det rör sig om skyddsvärda verksamheter inom flera olika sektorer, till exempel försvarsindustrin, energiförsörjning, kommunikation, fängelser och militära anläggningar.

I Karlskoga, försvarsindustrins hjärta, finns en rad dokumenterade fall vid olika företag. På Bofors Test Center testas vapensystem, till exempel artillerisystemet Archer som regeringen lovat skicka till Ukraina. Sedan januari 2022 har Bofors Test Center haft ett tiotal överflygningar av drönare. De utgör en av anmälningarna i DN:s underlag.

”Observationerna hos oss började i fjol, strax före Ukraina-kriget. De iakttagelser vi haft är sådana som vi bedömer som verifierade. Det handlar inte om budgetprylar, utan om större och dyrare drönare. De har flugit på relativt låg höjd över vårt område”, säger Stefan Krol, vd på Bofors Test Center.

Även inom energisektorn finns flera drönarincidenter, enligt DN:s genomgång.

I oktober 2022 anmälde statliga Vattenfall en händelse vid Stornorrfors i Västerbotten, den anläggning som producerar mest el av alla Sveriges vattenkraftverk. Ett annat exempel är från Västergötland. I juni 2022 fick en polispatrull i Alingsås syn på en drönare som flög över en transformatorstation. Även Svenska kraftnät finns bland de drabbade. En incident i mars 2022 dokumenterades på film av två anställda: ”Drönaren flög fram till skyddsobjektet och svävade en stund innan den flög iväg”, står det i polisanmälan. ”Efter några minuter kom drönaren tillbaka i hög hastighet för att stanna tvärt vid skyddsobjektet”.

66 procent av ukrainarna i Sverige har inte fått jobb
Efter Rysslands invasion av Ukraina har 24 000 vuxna ukrainare fått uppehållstillstånd i Sverige via massflyktsdirektivet. 66 procent av dessa har fortfarande inte ett arbete, enligt en ny undersökning. Undersökningen visar även att 91 procent av ukrainarna söker jobb och 3 procent har fått jobb via Arbetsförmedlingen.

”Det finns kompetent ukrainsk arbetskraft, hela 74 procent av dem är högskoleutbildade, som inget hellre vill än att börja arbeta omgående och bidra till det Sverige som generöst tagit emot dem. Här finns en möjlighet att med genomtänkta insatser snabbt råda bot på den skriande kompetensbrist många branscher lider av”, säger Fredrik Hillelson, vd Novare och initiativtagare till Ukrainian Professional Support Center, i ett pressmeddelande.

Svenska bolag som stöttar Ukraina
När kriget i Ukraina bröt ut för ett år sedan följde en lång rad utmaningar för många svenska företagare. Men många bolag har också använd entreprenörskapet för att stötta landet och dess invånare. Di har träffat tre företagare runt om i Sverige som bidragit med allt från att anställa krigsflyktingar till att hålla företag i Ukraina i gång.

Läs hela artikeln här:

Omfattande globalt beroende av Kina vad avser spetsteknologier
Australian Strategic Policy Institute har sammanställt de länder som leder utvecklingen av spetsteknologier. Sammanställningen visar att demokratierna i västvärlden är på väg att förlora den globala tekniska konkurrensen, inklusive kapplöpningen om vetenskapliga och forskningsgenombrott, samt förmågan till kompetensförsörjning.

Sammanställningen visar att Kina har skapat förutsättningar för att positionera sig som världens ledande vetenskaps- och tekniksupermakt, genom att etablera ett ibland omfattande försprång inom spetsforskning inom de flesta kritiska och framväxande teknikområdena. Kinas globala försprång inkluderar 37 av 44 teknologier och täcker en rad viktiga teknikområden som spänner över försvar, rymd, robotik, energi, miljö, bioteknik, artificiell intelligens (AI), avancerade material och nyckelområden inom kvantteknologi.

Sammanställningen visar att, för vissa områden, är de 10 ledande forskningsinstitutionerna baserade i Kina och genererar tillsammans nio gånger mer relevanta forskningsartiklar än det land som rankas tvåa (oftast USA). Sammanställningen visar också att Kinas teknikutvecklingen i stor omfattning är kopplat till en effektiv talang- och kunskapsimport. En femtedel av de mest relevanta publicerade rapporterna inom spetsteknologi är författade av kinesiska forskare som har sin forskarutbildning från Australien, Kanada, Nya Zeeland, Storbritannien eller USA.

USA vill kunna sanktionera Kina om de förser Ryssland med militärt stöd
USA håller på att sondera med sina allierade om möjligheterna att införa sanktioner mot Kina om Peking förser Ryssland med militärt stöd till kriget i Ukraina, skriver Di med hänvisning till Reuters.

Samtalen, som är i ett tidigt skede, sker främst inom G7-länderna. Det är inte känt vilken typ av sanktioner som kan bli aktuellt. Washington och dess allierade har under de senaste veckorna varnat för att Kina överväger att ge vapen till Ryssland, vilket Peking förnekar. Medarbetare till president Joe Biden har ännu inte lagt fram bevis för detta. Varningarna har även framförts direkt till Kina vid flera tillfällen, bland annat vid det globala säkerhetsmötet i München. En talesperson för det nationella säkerhetsrådet sade att Rysslands krig försvårar relationen mellan Kina och Europa och andra, och att det är ett möjligt ”slag mot deras internationella relationer som de inte vill ha”.

Vecka 9

Beslut om nya EU-sanktioner mot Ryssland
Som tidigare rapporterats i denna uppdatering har nu EU formellt tagit beslutet att införa ett tionde sanktionspaket mot Ryssland. Det är det första sanktionspaketet som antas under Sveriges EU-ordförandeskap. De nya sanktionerna består bland annat av en utökning av exportförbudet på teknik och industrivaror som är vitala för den ryska ekonomin eller krigsförmågan. Sanktionerna utökas till att omfatta komponenter som kan användas i ryska vapensystem. Sanktionerna riktas nu inte bara mot Ryssland utan även mot Iran. För att försäkra att dessa komponenter inte hittar andra vägar till Ryssland utökas exportförbudet även till att omfatta bland annat delar av Irans revolutionsgarde som har levererat de robotar som används i attackerna mot civil infrastruktur i Ukraina.

Utöver de ekonomiska sanktionerna utvidgas sanktionslistningarna med nästan 100 personer och enheter. Sanktionerna riktas mot bland annat militära och politiska beslutsfattare, företag som stödjer eller verkar inom militärindustrin samt befälhavare inom Wagnergruppen. Dessutom förbjuds transaktioner med några av Ryssland största banker.

Belarusisk Ikea-kopia vill etablera sig i Ryssland
Den belarusiska inrednings- och möbelkedjan Swed House som säljer Ikea-liknande produkter planerar att öppna tio butiker i Moskva, rapporterar den statligt kontrollerade ryska nyhetsbyrån Tass, återgivet i internationell media.

Med en gul och blå logga och välbekanta produktnamn planerar Ikea-kopian Swed House att etablera sig i Ryssland. Det belarusiska bolaget har tecknat avtal med ett ryskt bolag, som samlar landets köpcentrum, om att öppna upp till tio butiker i Moskva under 2023, skriver Tass.

Under kommande år finns planer på att öppna upp till 50 butiker runt om i landet och förhandlingar pågår gällande hyresavtal med köpcentrum under varumärket Mega, enligt nyhetsbyrån.

Mega-varuhusen drivs av Ikea-sfären genom Ingka Centres. Swed House beskrivs som ett bolag som tillverkar produkter som liknar Ikeas vilket också blir tydligt vid en titt på vad som verkar vara bolagets konto på appen Instagram. Där är Ikeas logga synlig i Swed Houses profilbild. I inlägg postade under de senaste veckorna finns bland annat den välkända Ikea-byrån Malm och förvaringslösningen Trofast. Det framgår inte om det är faktiska Ikea-produkter som säljs eller produkter som tillverkats för att likna Ikeas.

Säpo: Ryssland försöker placera insiders i totalförsvaret
Just nu pågår arbetet med att bygga upp och stärka det svenska totalförsvaret som en reaktion på det förändrade säkerhetsläget. Det är något Ryssland prioriterar i sitt spionage mot Sverige, uppger Säpo enligt Ekot.

”Man vill kartlägga vad Sverige kommer ha för förmåga vad gäller både de militära och civila delarna”, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage på myndigheten.

”Ryssland använder sig av en rad metoder för att försöka få insyn i arbetet – däribland cyberangrepp, signalspaning, värvning av agenter och kartläggning av terräng, vägar och broar. Därtill försöker man placera insiders i totalförsvarets olika delar”, tillägger Stenling.

Det ryska intresset avser hela regionen, Östersjöregionen och Arktis. Sverige är enligt SÄPO en mycket intressant arena för Ryssland att skaffa den teknik de behöver för att bygga upp sin krigsmakt, enligt Daniel Stenling.

Svenska företag är möjliga mål för spionage och teknologianskaffning, och på dem vilar ett tungt ansvar. Sedan 2019 har Sverige en ny säkerhetsskyddslag som skärptes på flera punkter i slutet av 2021. Där hittar man en rad krav på anmälningsskyldighet, processer och funktioner i företag med säkerhetskänslig verksamhet.

Enligt SÄPO:s chef Charlotte von Essen har dock företag en stor hemläxa att göra.

”Det finns väldigt mycket mer att göra”, säger hon.

”Det handlar om brister i flera olika avseenden. Till en börja med att man inte gjort en ordentlig säkerhetsskyddsanalys och då vet man inte riktigt vad som är skyddsvärt. Men sedan kan det vara brister i informationssäkerheten, i personalsäkerheten och i den fysiska säkerheten”, säger Charlotte von Essen.

Utmaningar för ukrainare i Sverige
I en artikel i Di intervjuas Anna och Oleksii Martynenko från Ukraina. De flydde tillsammans med sina fyra barn samma dag som Ryssland invaderade Ukraina. Efter några veckor hamnade de i Sverige. Men trots att båda har funnit arbete känner de sig inte helt välkomna.

Bland problemen Anna Martynenko lyfter fram är att ukrainare inte erbjuds undervisning i svenska. De erbjuds endast tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige, enligt massflyktsdirektivet.

Det berättigar dem inte till personnummer, utan endast samordningsnummer. Därmed får de inget bank-id, vilket är en nyckel för att fungera fullt ut i det svenska samhället.

”Vi kan till exempel inte ställa oss i bostadsköer”, säger Anna Martynenko.

Läs hela artikeln här:

Regeringen bjuder in till det nya tvärsektoriella näringslivsrådet
Regeringen skickade under tisdagen ut inbjudan till nyligen inrättade Näringslivsrådet. Ett mycket viktigt och lovande steg i den fortsatta utvecklingen av Sveriges krisberedskap och totalförsvar.

Förväntningarna och ambitionerna är höga hos de deltagande aktörerna för att detta råd ska bli konkret och tillföra en ny dimension av samarbete. Näringslivsrådets syfte är att öka kunskapen hos deltagarna om tvärsektoriella frågor och om de olika förutsättningar som gäller för näringslivet, arbetstagarorganisationerna och staten, till exempel genom att utbyta lägesinformation med varandra.

Rådet leds av ministern för civilt försvar och regeringen representeras även av försvarsministern, energi- och näringsministern samt landsbygdsminstern. Även Försvarsmaktens överbefälhavare samt generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ingår i rådet. När det gäller vilka övriga aktörer som bjudits in att delta har utgångspunkten för regeringen varit att skapa en balans mellan arbetsgivarorganisationer, branschorganisationer och arbetstagarorganisationer samt att det finns en representation från de nya beredskapssektorerna.

Inbjudan har skickats till följande aktörer:

• Almega
• Byggföretagen
• Energiföretagen
• Lantbrukarnas Riksförbund
• Lif – de forskande läkemedelsföretagen
• LO – Landsorganisationen i Sverige
• SACO – Sveriges akademikers centralorganisation
• SOFF – Säkerhets- och försvarsföretagen
• Svenska Bankföreningen
• Svensk Handel
• Svenskt Näringsliv
• Transportföretagen
• TCO – Tjänstemännens centralorganisation
• Teknikföretagen

Deltagarna utgör en bred representation av organisationer, som alla kan bidra med ömsesidigt informationsutbyte och rådgivning i frågor avseende totalförsvar och krisberedskap. Ytterligare organisationer kan komma att bjudas in till rådets möten när detta påkallas och beroende av vilka områden som diskuteras. De aktörer som tackar ja till att medverka i Näringslivsrådet kommer att bli inbjudna till ett första möte den 29 mars 2023. Regeringen fattade beslut om att inrätta Näringslivsrådet på regeringssammanträdet den 12 januari 2023.

Vecka 8

Rysk ekonomi överraskar – trots sanktioner
Sanktioner mot Ryssland ska dränera Vladimir Putins krigskassa och bestraffa de ansvariga för Ukrainakriget. Men den ryska krigsmaskinen maler på och BNP-nedgången blev mindre än väntat i fjol skriver Tidningen Näringslivet.

I år tror en del till och med på rysk tillväxt – även om det råder delade meningar om framtidsutsikterna.

”Sanktionerna ger effekt. Det ser vi. Men det finns länder som fortfarande är väldigt villiga att göra stora affärer med Ryssland, på energisidan till exempel”, säger sanktionsexperten Mattias Hedwall, partner på advokatbyrån Baker McKenzie.

”Kina och andra asiatiska länder fortsätter ju att göra affärer med Ryssland i stor utsträckning. Det gör även länder i Sydamerika och en del europeiska länder – utanför EU. Det pågår ganska mycket ryska affärer fortfarande2, tillägger han.

Inför det tionde sanktionspaketet från EU har mycket av diskussionerna kretsat kring hur man ska få ett mer enhetligt sanktionssystem på plats. Det finns kryphål i form av tolkningsutrymme på nationell nivå, bland annat vad som gäller för att få undantag från sanktionerna. Dessutom ser regelverket olika ut i olika EU-länder när det gäller straff och böter för sanktionsbrott. Samma sanktionsbrott kan till exempel ge fängelse i Sverige, men bara böter i andra EU-länder, enligt Hedwall.

I teorin kan det vara så, ja, säger han, men påminner om att det än så länge finns väldigt få rättsfall att gå på när man gör denna bedömning. Han tror att årtionden av globalisering och frihandel kulminerat. Numera krävs det att svenska företag, som är vana vid frihandelsmiljön, har beredskap och resurser att hantera snabba geopolitiska förändringar och nya handelsrestriktioner.

”Detta är en omställning”, säger han.

Läs hela artikeln här:

Ryska och turkiska hackare samverkade efter koranbränning
Efter Rasmus Paludans bränning av en koran utanför Turkiets ambassad i Sverige förra månaden, har Sverige hamnat under attack från turkiska och ryska hackare, enligt Microsoft som gjort spårningen, rapporterar Aftonbladet.

Teknikjätten har noterat att det rört sig om koordinerade aktiviteter.

”Vi har sett kopplingen mellan turkiska och ryska hackare i olika communities, hur de har samverkat som svar på koranbränningen och agerat ihop i närmast gemensamma överbelastningsattacker mot svenska företag och myndigheter”, säger Mikael Tofvesson, avdelningschef för operativa avdelningen på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Attackerna har fortsatt under helgen och drabbat flera sajter, däribland Kivra, Vattenfall och PTS, Post- och telestyrelsen. Anonymous Sudan har tagit på sig attackerna som ett svar på koranbränningen.

Men enligt cybersäkerhetsexperten Marcus Murray är det sannolikt ryska hackergruppen Killnet som ligger bakom Anonymous Sudan.

”Vår teori är att ryska staten använder sig av Killnet eller andra kriminella grupperingar och låtsas vara Sudan som i sin tur angriper Sverige”, säger han till SVT.

Så hanterade svenska företag den ryska invasionen
När ryska trupper anföll Ukraina 24 februari 2022 flydde miljontals ukrainare utomlands. Snart ett år senare är läget ett annat: mer än hälften har återvänt och i Kiev har företagen anpassat sig till den nya normaliteten.

”Har vi klarat av 2022 så ska vi också klara 2023 och 2024”, säger Andreas Flodström på it-företaget Beetroot.

Läs hela artikeln här:

USA: Kina överväger vapenstöd till Ryssland
USA oroas över uppgifter om att Kina funderar på att skicka vapen till Ryssland som kan användas i kriget i Ukraina. Utrikesminister Antony Blinken säger till NBC News att Kina åtminstone överväger flera typer av stöd, inklusive vapen. Blinken träffade den kinesiska toppdiplomaten Wang Yi i samband med säkerhetskonferensen i München på lördagen. Den amerikanske utrikesministern varnade då Kina för att stöd till Ryssland skulle leda till allvarliga konsekvenser för relationen USA–Kina, skriver Reuters.

Ministern var tydlig när han varnade för vad som kan ske om Kina ger materiellt stöd till Ryssland eller hjälper Ryssland att systematiskt undvika sanktionerna”, sade en talesperson vid utrikesdepartementet till flera medier, enligt Reuters.

Relationen har redan försämrats efter att Washington anklagat Kina för att ha flugit en spionballong över USA, som sköts ned av amerikanskt stridsflyg på order av president Biden.

Wang Yi, tidigare kinesisk utrikesminister, sade till Blinken vid mötet att USA måste reparera skadan på relationen som uppkommit efter att USA använt ”urskillningslöst våld”, enligt det kinesiska utrikesdepartementet.

USA har på senare tid sett en oroväckande trend när det gäller Kinas stöd till Rysslands militär och det finns tecken på att den kinesiska ledningen vill trappa upp detta i det fördolda, säger även källor till CNN.

Vad det handlar om för uppgifter är oklart, men det ska vara så pass oroande att underrättelserna har delats med andra länder i München. Även den amerikanske vicepresidenten Kamala Harris tog upp Kina vid sitt tal i Tyskland på lördagen.

”Vi oroas över att Peking har fördjupat sin relation med Moskva sedan kriget inleddes”, sade hon.

Wang Yi har under konferensen i München sagt att Kina vill se en fredlig lösning i Ukraina. Samtidigt har Kina inte velat fördöma kriget eller kalla det en invasion.

Försvarsmakten: Fem prioriterade områden för det civila försvarets förmåga
Det civila försvaret ska ha förmåga att bidra till det militära försvaret vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Det civila försvaret behöver öka sin samlade förmåga att stödja det militära försvaret. Den kraftsamlingen kommer att medföra betydande investeringar, förmågeutvecklingen kommer att ta tid och därför är det mycket viktigt med tydliga prioriteringar av vad som behöver påbörjas redan här och nu.

Detta konstaterar Försvarsmakten i sitt svar till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Uppdraget var att redovisa synpunkter på rapporten Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans som skrivits av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB). Försvarsmakten har utifrån krigsorganisationsvärderingen och krigsorganisationsprognosen 2021-2022 och MSB:s rapport identifierat fem områden som är av särskild vikt:

Energiförsörjning och reservkraft

Transporter

Personalförsörjning

Sjukvård

Elektroniska kommunikationer

Försvarsmakten visar på att Sveriges kommande medlemskap i Nato kommer att innebära en övergång till gemensam försvarsplanering, där Sverige kommer att ingå i ett av Natos operationsområden. Det lägger grunden för den militära uppgiften, vilket kommer att påverka behovet av civilt stöd till Försvarsmakten. Prioriteringen av åtgärdsförslag kan behöva kompletteras.

”Det är viktigt att Försvarsmakten tydliggör sitt behov av stöd från det civila försvaret. I takt med att det civila försvaret ökar sin förmåga att bidra till det militära försvaret kommer vår operativa förmåga att öka. Detta gäller särskilt vid mobilisering, värdlandsstöd eller vid höjd beredskap”, säger Jenny Marklund, sektionschef för totalförsvar och samhällsplanering på Försvarsmaktens försvarsstab.

Även kommunernas roll och ansvar behöver tydliggöras.

”Ett exempel är i de fall båda vårdnadshavarna är krigsplacerade, då behöver barnomsorg finnas tillgänglig dygnet runt för att vår personal ska kunna tjänstgöra tryggt och uthålligt”, säger Jenny Marklund.

Övriga områden som bör prioriteras är att lyfta kommuners kärnverksamhet men också deras förutsättningsskapande roll vad gäller det militära försvarets möjlighet att bedriva operationer, som till exempel evakuering, skydd av civilbefolkningen och omhändertagande av befolkningsförflyttningar. Kommunernas och regionernas uppgifter inom det civila försvaret behöver prioriteras högre och rekommenderas därför föras över till lag och förordning, i stället för som idag regleras genom överenskommelser.

För att genomföra den önskade förstärkningen av det civila försvarets stöd är ansvarsprincipen en viktig del, där ordinarie budgetprocess bör användas för effektiv styrning och fördelning av medel för att öka den samlade förmågan. Värdlandsstöd, försörjningsberedskap och näringslivets deltagande i totalförsvarsplaneringen är andra prioriterade områden för att stärka Sveriges försvar.

Finland föreslår gemensamma beredskapslager med Sverige
Finland och Sverige kunde framöver komplettera respektive lands nationella försörjningsberedskap med hjälp av gemensamma lager som utplaceras i bägge länderna. Försörjningsberedskapscentralen gjorde en initial utredning om saken under fjolåret och ska i år fortsätta med att utreda den juridiska och avtalsmässiga aspekten av gemensamma lager i två länder.

”Det ska också utredas vad det skulle kosta, hur allt skulle fungera i praktiken och vilka förnödenheter som det vore ändamålsenligt att lagra gemensamt”, säger Försörjningsberedskapscentralens vd Janne Känkänen till STT, rapporterar svenska Yle.

Enligt Känkänen inverkar det förändrade säkerhetsläget på att man planerar dylikt tillsammans med svenska civilberedskapsmyndigheten MSB.

”Frågan om gemensamma lager för förnödenheter har dryftats länge och det slutliga initiativet kom från Finland”, säger Känkänen.

Utgångspunkten är den gemensamma nyttan. För Finlands del är nyttan framför allt att lagringen av kritisk materiel sprids ut geografiskt. En annan fördel är att materiel inte kommer åt att föråldras lika lätt och att materiel kan återanvändas effektivare. Nu funderar man på lämplig materiel att lagra tillsammans, och en av utgångspunkterna i det arbetet är att se vilka företag inom försörjningskritiska branscher som fungerar i bägge länderna.

Lämpliga kandidater finns inom den kemiska industrin och möjligen inom primärproduktion och livsmedelsförsörjning. Också läkemedel kunde samförvaras. Finland har upprätthållit sin försörjningsberedskap även i fredstid på grund av sin krigsbakgrund. Sverige som nedmonterat sitt system har nu börjat utveckla det på nytt.

”Det är bra att vår nära samarbetspartner bygger upp ett fungerande försörjningsberedskapssystem till en sådan nivå som det nuvarande säkerhetsläget förutsätter”, säger Känkänen.

I och med Natomedlemskap kommer de två ländernas försvar att samarbeta ännu tätare samman och därmed är det enligt Känkänen naturligt att man samarbetar intimt också kring frågor som gäller civilsamhället. Det är till Finlands fördel, påpekar han.

I beredskapslagren förvaras bland annat läkemedel och medicinsk utrustning, importerat bränsle samt spannmål. Finlands försörjningsberedskap baserar sig på samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn. Samarbetet med Sverige i denna fråga skulle enligt experter ge en ytterligare säkerhetsdimension vid kriser och andra samhälleliga störningar.

Kinesiska militärforskare på svenska universitet
Svenska skattemedel ska inte gå till projekt med forskare från kinesiska militärinstitut. Det säger utbildningsminister Mats Persson (L) om SvD:s granskning.

Han utesluter inte nya riktlinjer till myndigheterna. Svenska lärosäten har bedrivit forskningssamarbeten med kinesiska forskare från försvarsuniversitet och militära forskningsinstitut. Vissa har haft militärgrad, andra har vunnit armépriser i Kina. En del av dem har varit på plats på svenska universitet. Det har SvD kunnat visa i en granskning.

”Jag ser väldigt allvarligt på detta. Det är uppenbart att vi vet att Kina utgör ett säkerhetspolitiskt hot och det är uppenbart att det har funnits en naivitet i Sverige gällande synen på Kina”, säger Mats Persson.

SvD har även avslöjat att svenska skattemedel har gått till forskningsprojekt där en eller flera forskare kommit från kinesiska försvars- eller militärinstitutioner. Pengarna har kommit från bland andra Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet.

”Det visar på problematiken med den naivitet som har funnits. Det har saknats en strategi att hantera den här typen av frågor. Politiken har varit för passiv i den här typen av frågor och nu är det slut med det”, säger Mats Persson.

Vecka 7

Ett eventuellt tionde sanktionspaket mot Ryssland
Rysslands största privata bank, asfaltsexportörer och Kremlvänliga journalister ingår bland dem som EU-kommissionen vill få in i ett tionde sanktionspakt kring kriget i Ukraina. Hur det blir med kärnkraft och diamanter är mer oklart. Arbetet med paket nummer tio sattes i gång under helgen i hopp om att nå enighet bland EU:s medlemsländer i god tid till årsdagen av den förnyade ryska invasionen, den 24 februari.

Enligt nyhetssajten Politico Europe har Björn Seibert, kabinettschef hos kommissionsordförande Ursula von der Leyen, informerat ländernas ambassadörer gruppvis under helgen. Nu ligger bollen hos dem för att förhandla fram resultatet.

Paketet kommer att innehåll ytterligare exportförbud till ett värde av mer än tio miljarder euro. Det här kommer att ytterligare svälta den ryska militära maskinen och fortsätta skaka om grundvalarna i dess ekonomi, lovade von der Leyen på en av presskonferenserna under förra veckans EU-toppmöte i Bryssel.

Läckta uppgifter till Politico talar bland annat om sanktioner mot storbanken Alfa Bank, grundad av oligarken och mångmiljardären Michail Fridman. På listan över personer och företag vars eventuella EU-tillgångar ska frysas föreslås ytterligare minst 130 namn, bland andra i form av militära ledare och ryska journalister från statliga medier men också personer i Mali och Iran med kopplingar till Wagnergruppen och vapenförsäljning till Ryssland.

Mer kontroversiellt är förslaget om att också slå mot ett befraktningsbolag i Förenade arabemiraten som utpekas för att ha köpt upp ett stort antal ryska oljetankfartyg för att på så vis kunna kringgå förbudet för ryska företag att skicka olja till EU. På handelssidan föreslås åtgärder också mot ryska gummi- och asfaltsexportörer och exporten från EU av lastbilar och allehanda maskiner i byggsektorn. Däremot är det fortsatt oklart om EU kommer att slå mot den ryska diamantindustrin. Inte heller kärnkraften nämns i nuläget, trots ukrainska påtryckningar om att EU ska agera mot åtminstone ryska kärnkraftsmyndigheten Rosatom, som anklagas för att tvångsanvända sig av ukrainsk personal.

”Det är ett sorts modernt slaveri. De tvingar dem att byta nationalitet. De tar deras barn som gisslan och skickar dem till Ryssland”, sade president Volodymyr Zelenskyj i Kiev i början av februari när von der Leyen och EU:s rådsordförande Charles Michel besökte Ukraina.

Under ett inledningsanförande den 10 februari av försvarsminister Pål Jonson, vid konferensen om säkerhet och försvar inom ramen för Sveriges ordförandeskap i EU, konstaterade försvarsministern att det är tydligt att försvarsindustrin i Europa spelar en allt viktigare bidragande roll i fråga om att göra EU till en starkare geopolitisk aktör. Sverige är redo att ta vidare arbetet med förhandlingarna om instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (EDIRPA).

Under det svenska ordförandeskapet kommer regeringen att belysa vikten av väl avvägda förslag i trepartssamtalen med Europaparlamentet och kommissionen. Vi kommer att verka för en starkare försvarsindustribas i Europa som präglas av spetskompetens. Det bästa sättet att nå dit är genom konkurrensutsättning och mångfald. En konsolidering kommer att äga rum, om och när kundbeteendet ändras. Försvarsministern konstaterade att det Sverige behöver just nu är en dynamisk försvarsindustribas som kan säkra försörjningstryggheten och snabb och punktlig leverans av plattformar och system.

Läs anförandet här:

Brå ska kartlägga hur kriminella påverkar beslutsfattare
Brottsförebyggande rådet ska få i uppdrag att utreda hur kriminella påverkar beslutsfattare, sa justitieminister Gunnar Strömmer under en pressträff på den 14 februari.

Sverige står inför en unik situation på så sätt att demokratin hotas från flera olika håll, konstaterade justitieminister Gunnar Strömmer. Bland annat yttre hot, till exempel i form av terror och påverkanskampanjer från andra länder.

Men det finns även inre hot, som kommer från den grova organiserade brottsligheten som visar sig genom olika uttryck, enligt justitieministern.

Han sa vidare att problemen kan vara större än vad som redan är sant, men att det redan i dag finns exempel på hur myndigheter och partier drabbats av otillbörlig påverkan. Därför kommer Brottsförebyggande rådet få i uppdrag att analysera vilka systemhotande aktörer som finns i Sverige och försöker påverka förtroendevalda och politiska församlingar.

EU-stöd till Ukraina
EU fortsätter att ge Ukraina starkt politiskt, ekonomiskt, militärt, finansiellt och humanitärt stöd så länge det behövs. Hittills har EU:s medlemsländer gett minst 67 miljarder euro i bistånd till Ukraina och dess befolkning.

EU står fast vid sitt åtagande att stödja den makroekonomiska stabiliteten i Ukraina. Europeiska rådet välkomnade under ett extra möte i Europeiska rådet den 9 februari det arbete som Europeiska kommissionen och europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Världsbanken har gjort med projekt för att snabbt öka användningen av solidaritetskorridorerna och för att förbättra handelsmöjligheterna inom alla sektorer. Europeiska rådet upprepade vid mötet också sitt åtagande att stärka stödet för fördrivna personer, både i Ukraina och i EU, bland annat genom lämpligt och flexibelt finansiellt stöd till de medlemsländer som bär den största bördan i fråga om sjukvårds-, utbildnings- och levnadskostnader för flyktingar.

Nya jordartsmetaller gör stor skillnad för svensk industri
De sällsynta jordartsmetaller som LKAB nyligen meddelade att de hade hittat skulle göra stor skillnad för svensk industri. Det konstaterar flera näringslivsföreträdare i Magasin t:.

”Att kunna köpa råmaterial som har tagits fram i Sverige skulle göra stor skillnad. Vi skulle då kunna ha en ökad spårbarhet och transparens för hur dessa material har tagits fram”, säger Linnea Petersson, ansvarig för hållbart material på Volvo Cars, till Magasin t:.

Jordartsmetallerna behövs bland annat för elbilstillverkning. Men den ökande osäkerheten i världen gör att många företag ser över sina leveranskedjor.

”Det globala säkerhetsläget har skärpts och covid visade vilka sårbarheter som finns. Där vi tidigare hade en fungerande global världshandel finns det nu en rörelse mot att skaffa sig kontroll, lokal försörjning men även ökat krav kopplat till hållbarhet”, säger Christina Jönsson som är avdelningschef på forskningsinstitutet RISE till Magasin t:.

Stora brister i skydd av samhällsviktiga verksamheter
I säkerhetsföretagets Basalts årliga rapport ”Svensk Säkerhetsindex” svarar 7 av 10 beslutsfattare att de upplever en allvarlig hotbild mot den egna verksamheten. Det skriver Basalt i ett pressmeddelande.

Samtidigt som hotbilden är tydlig spår 8 av 10 att den kommer att öka än mer framöver. Och, skriver organisationen, ”paradoxalt nog saknar fortfarande tre av fyra samhällsviktiga verksamheter ett heltäckande verksamhetsskydd för att motverka inre och yttre hot”.

Det allmänna säkerhetsläget är en högt prioriterad fråga. Senaste tiden har vi bevittnat en rad cyberattacker mot samhällsviktig verksamhet och bristerna är stora, visar årets kartläggning.

Årets index visar även att allmänhetens förtroende för beslutsfattarnas förmåga är rekordlågt. ”Endast 3 procent har mycket stor tilltro till att beslutsfattarna klarar att skydda viktig infrastruktur”, framgår av pressmeddelandet.

Basalt är ett säkerhetskonsultbolag specialiserade inom verksamhets- och säkerhetsskydd och gick i somras samman med cybersäkerhetsbolaget Omegapoint, för att, som företagen själva beskriver det, bättre kunna möta de mer sofistikerade och tekniskt avancerade cyberhoten. Svenskt Säkerhetsindex 2023 har tagits fram av Kantar Sifo på uppdrag av Basalt. 200 beslutsfattare har intervjuats och 1 000 personer ur allmänheten.

Vecka 6

EU enas om pristak för ryska petroleumprodukter
Rådet beslutade den 4 februari om två pristak för petroleumprodukter som omfattas av KN-nummer 2710 och som har sitt ursprung i eller exporteras från Ryssland. Detta är det högsta pris per fat vid vilket Ryssland får leverera petroleumprodukter via sjötransport till länder utanför EU och ge tekniskt bistånd, förmedlingstjänster eller finansiering eller finansiellt bistånd när det gäller sjötransport av petroleumprodukter till länder utanför EU.

Det första pristaket för petroleumprodukter som handlas under priset på råolja är 45 dollar per fat, medan det andra pristaket för petroleumprodukter som handlas över priset på råolja är 100 dollar per fat. Taket fastställdes i nära samarbete med pristakskoalitionen och börjar tillämpas den 5 februari 2023. En övergångsperiod på 55 dagar planeras för de fartyg som transporterar ryska petroleumprodukter som köpts och lastats på fartyget före den 5 februari 2023 och lossats före den 1 april 2023.

Dessutom kommer rådet att återuppta översynen av pristaksmekanismen för råolja i mitten av mars, och översynen kommer att göras regelbundet varannan månad. Gentemot Rysslands anfallskrig står EU beslutsamt på Ukrainas och ukrainarnas sida. EU står också fast vid sitt orubbliga stöd för Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser, samt Ukrainas naturliga rätt till självförsvar mot det ryska angreppet.

Ryska oljeexporten ökar med hjälp av ”spökflotta”
Trots sanktionerna ökar den ryska oljeexporten, skriver SvD. En hel industri har byggts upp för att kringgå de europeiska importförbuden. Bland annat har hundratals ”skuggskepp” börjat frakta ryska drivmedel. Den 4 februari införde EU ett totalstopp för raffinerade ryska oljeprodukter som fraktas till havs, ett beslut som man hoppas ska sänka den ryska krigskassan. Sedan i december är det förbjudet att skeppa rysk råolja till unionen. Samtidigt har G7-länderna, EU och Australien infört ett pristak på 60 dollar fatet för bolag som vill handla med rysk olja. På kort sikt var det ett slag i magen på den ryska ekonomin. Men nu är den på väg att återhämta sig.

Enligt Economist var den ryska oljeexporten uppe i 3,7 miljoner fat per dag i januari 2023, den högsta nivån sedan juli i fjol – och mer än vid något tillfälle under 2021. Ryssland stod för 10 procent av världens export av olja i fjol, skriver tidningen.

Det finns flera förklaringar till detta. Först och främst finns det gott om andra villiga köpare. Sedan kriget i Ukraina började har den ryska exporten till Kina och Indien ökat markant, två länder som tar emot över hälften av all rysk olja.

”Indien köper våldsamma mängder rysk olja”, säger energianalytikern Christian Kopfer på Handelsbanken.

Priset på den ryska oljan är i dag omkring 35 procent lägre än för riktmärket Brent-oljan, så den ryska staten tjänar inte lika mycket som den kunde hoppas. Men enligt Economist handlas oljan i allt högre grad utanför de vanliga, observerbara kanalerna, så det är svårt att veta vad den egentligen kostar.

Sanktionerna har blivit en guldgruva för en del oljerederier, eftersom den ryska oljan nu måste fraktas till havs, och inte via ledningar till Europa, som i huvudsak var fallet före kriget.

Enligt Ben Luckock, chef för oljehandel på bolaget Trafigura, har antalet oljeskepp som sysslar med ”uppenbart ryska affärer” ökat till över 600 stycken.

”20 procent av alla tankfartyg handlar främst med rysk olja”, säger han till Bloomberg.

Samtidigt har en hel gråzonsindustri uppstått kring sanktionerna. Äldre oljefartyg har köpts upp och gjorts om till ”spökskepp” av affärsmän som vill sko sig på sanktionerna. Över 200 bulkfartyg bytte ägare i fjol, enligt skeppsmäklaren SSY.

Spökskeppen kan färdas utan transponders, byta namn mitt på havet och målas om flera gånger under sina rutter. Liknande metoder användes tidigare för att kringgå embargon mot Venezuela och Iran.

”Du har de gamla dagarna med Venezuela och Iran, med ganska små skuggflottor. Men det ryska flödet är betydligt större. Det är enormt”, säger Ben Luckock till Bloomberg.

Exakt var den ryska oljan hamnar i slutändan är oklart. Enligt Economist brukar spökskeppen anlöpa större, välbesökta hamnar där den ryska oljan blandas med andra leveranser, så att den blir svårare att upptäckta. Ute på havet utanför Gibraltar har även mindre fartyg lastat över råolja till oljetankers från Gulfländerna, skriver tidningen, och länder som Förenade Arabemiraten och Oman har börjat importera rysk olja – som sedan blandas upp och säljs till Europa.

Före kriget brukade den ryska oljan säljas av ryska producenter och västerländska olje- och råvarujättar. Men i dag handlas den i högre grad av nystartade bolag i Dubai och Hongkong, som misstänks vara fronter för ryska bolag, skriver Economist.

”Sanktionerna utgör också en möjlighet för länder utanför EU att köpa rysk olja, raffinera den till diesel eller bensin och sen sälja den vidare till Europa”, säger Christan Kopfer.

Det kan bli så att EU köper in rysk olja ändå, men via Indien. Men sanktionerna är en balansgång för västländerna. De ska vara kännbara för Rysslands ekonomi, men för att oljepriset ska vara stabilt behövs ändå den ryska oljan på världsmarknaden, enligt Christian Kopfer.

”Ryssland är en otroligt viktig spelare för den globala balansen på oljemarknaden. Den senaste tiden har oljepriset minskat, vilket haft en mildrande effekt på inflationen. Men om Ryssland helt skulle sluta exportera skulle priserna skjuta i höjden, vilket skulle leda till att inflationen tar fart igen. Väst vill absolut inte ha någon skenande inflation igen”, säger Christian Kopfer.

Han tror att det nya importstoppet inte behöver leda till att Ryssland exporterar mindre olja, utan att handelsmönstren ritas inom.

”Det kan bli så att Europa köper mer från länder i Mellanöstern, och att de säljer mindre till Kina.

Kina hjälper Ryssland med militär spetsteknologi
Kina skickar högteknologiskt militärt bistånd till Ryssland som kan användas i kriget i Ukraina, uppger Wall Street Journal.

Enligt tidningen sker exporten i strid med internationella sanktioner. En granskning av data från den ryska tullen som den amerikanska finanstidningen Wall Street Journal har gjort visar på stor handel med militärt användbar materiel från Kina till Ryssland.

Enligt genomgången har statsägda kinesiska bolag inom sektorn krigsmateriel exporterat navigationsutrustning, störsändare och delar till stridsplan till Ryssland. Om mindre än tre veckor har det gått ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina, den 24 februari. Den ideella organisationen C4ADS har för Wall Street Journals räkning gått igenom tiotusentals sändningar av produkter med dubbla användningsområden som Ryssland har importerat sedan invasionen.

Kina stod för merparten av materielen. Landets militära stöd till Ryssland var tänkt att tas upp på ett möte mellan USA:s försvarsminister Antony Blinken och hans kinesiska motparter under helgen. Besöket i Beijing ställdes emellertid in efter att USA upptäckt en kinesisk höghöjdsballong på amerikansk mark tidigare i veckan.

Ryssland är beroende av avancerad teknologi som halvledare för att komplettera den egna vapenproduktionen. Länder som Turkiet och Förenade Arabemiraten anklagas för att bryta den internationella blockaden mot Moskvas krigsmaskin.

Cyberkriget mot Sverige trappas upp – så skyddar du dig
Redan innan turerna kring Natomedlemskapet så trappades cyberattackerna mot Sverige upp. Nästa fas i hybridkriget är här och skyddet måste stärkas, menar experter.

”Det är inte slumpen som avgör vem som angrips”, säger digitaliseringsexperten Patrik Sandgren till Tidningen Näringslivet.

Sverige halkar efter när det gäller cybersäkerhet. I och med att fler system både kopplas upp mot nätet och samman med varandra ökar även sårbarheterna i system som är samhällskritiska. Med kriget i Ukraina som spiller över mer på Europa ökar risken för allvarliga cyberattacker. Sverige har också på kort tid hamnat i omvärldens blickfång i och med det uppseglande medlemskapet i Nato och en rad händelser, däribland en uppmärksammad koranbränning och avbildning av Turkiets ledare.

Sverige befinner sig i en allt skörare säkerhetspolitisk situation. Säkerhetsfrågor har hamnat högre upp på många organisationers agendor under senare tid. Den globala cyberbrottsligheten kostar mycket för företag och samhällen. Här i Sverige har självbilden av att vara en ledande it-nation fått sig en törn då den höga digitaliseringsgraden inte har matchats av ett robust cyberskydd.

Sverige rankas återkommande i den absoluta toppen av mätningar som rör digitalisering medan vi halkar efter i flera säkerhetsindex som till exempel Global Cyber Security Index, där Sverige kommer på 26:e plats globalt och 15:e plats i Europa. Detta är något som också Stockholms Handelskammare lyft i rapporten ”Cyberbrott mot svenska företag” (2022).

En majoritet av Teknikföretagens medlemsföretag har under det senaste året drabbats av digitala angrepp av olika slag och mönstret är sannolikt likartat för hela näringslivet, enligt Patrik Sandgren, digitaliseringsexpert på Teknikföretagen.

”De konsekventa underinvesteringar som gjorts i säkerhet under en lång rad av år gör att vi idag har genuint osäkra produkter och vidöppna system på marknaden. Det skapar allvarliga sårbarheter”, säger han.

Läs hela artikeln här:

Vecka 5

Förlängda EU-sanktioner med anledning av det fortsatta anfallskriget mot Ukraina
Rådet har beslutat att förlänga de restriktiva åtgärderna mot vissa ekonomiska sektorer i ryska federationen med sex månader, till och med den 31 juli 2023. Sanktionerna infördes 2014, med anledning av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina, och har utvidgats kraftigt efter februari 2022, till följd av Rysslands oprovocerade och oberättigade militära angrepp mot Ukraina.

De består för närvarande av en lång rad sektorsvisa åtgärder, bland annat restriktioner vad gäller handel, finansiering, teknik och varor med dubbla användningsområden, industri, transport och lyxvaror. I sanktionerna ingår även ett förbud mot import eller överföring av råolja sjövägen och vissa petroleumprodukter från Ryssland till EU. Dessutom har flera ryska banker stängts av från Swift, och ett tillfälligt stopp för sändningsverksamhet och licenser har införts för flera Kreml-stödda mediekanaler som sprider desinformation.

Italien i historiskt gasavtal med Libyen
Italiens premiärminister Giorgia Meloni reste i helgen till Libyens huvudstad Tripoli tillsammans med Claudio Descalzi, vd för det italienska olje- och gasbolaget Eni, för att underteckna avtalet, som är värt 8 miljarder dollar, motsvarande 83 miljarder kronor, skriver Dagens Industri.

Överenskommelsen mellan Libyens nationella olje- och gasbolag NOC och Eni är ytterligare ett steg på Italiens väg mot att frigöra sig från beroendet av rysk gas och kallas för historiskt.

”Det är vår största affär inom energisektorn på 25 år, ett stort ögonblick”, sa Fahrat Bengdara, vd för NOC, till media.

”Italien kan och vill spela en viktig roll i att hjälpa de afrikanska länderna att utvecklas. Det här är en del i det”, kommenterade Giorgia Meloni.

Libyen har störst gastillgångar i Afrika efter Nigeria, Algeriet, Mocambique och Egypten och avtalet innebär att Eni kommer att göra stora investeringar i Libyens gasanläggningar. Det finns redan nu en gasledning mellan staden Mellitah och Gela, på Sicilien, som heter Green Stream och som byggdes 2003.

Enligt beräkningarna i det nya avtalet ska Libyen kunna leverera 8,7 miljarder kubikmeter gas om året till Italien, de kommande 25 åren.

”Det här avtalet kommer att möjliggöra viktiga investeringar i Libyens energisektor och bidra till lokal utveckling och arbetstillfällen”, säger Enis vd Claudio Descalzi.

Italien importerar hela 95 procent av sin gas och före kriget i Ukraina kom 42 procent av den från Ryssland. Nu vill den nya italienska regeringen bli helt oberoende av rysk gas och har redan tidigare slutit nya gasavtal med Algeriet och Qatar.

I höstas meddelade man också att man på nytt ska börja utvinna mer av den egna gasen som finns på havsbotten i Adriatiska havet. Det nya gasavtalet med Libyen får både ris och ros på hemmaplan i Italien. Även den tidigare regeringen, under ledning av Mario Draghi, fick kritik för att den slöt överenskommelser med länder med bristande demokrati och politisk instabilitet och samma sak hörs nu kring regeringen Meloni.

”Vi kommer att arbeta för en stabilare situation och demokratiska val i Libyen”, försäkrar den italienska premiärministern som svar.

Nya amerikanska sanktioner mot Ryssland
Den 27 januari tillkännagav USA:s finansdepartementet nya sanktioner mot åtta individer och 16 entiteter och fyra flygbolag. Sanktionerna riktar sig mot infrastruktur som nyttjas för ryska operationer mot Ukraina. Att notera är att USA dessutom nu kategoriserar Wagnergruppen som en transnationell brottslig organisation.

IEA räknar med rekord i efterfrågan på olja
Efterfrågan på olja är på väg upp till en historisk rekordnivå senare i år, enligt en månadsrapport från den internationella energirådgivaren IEA.

Kinas slopade covid-19-restriktioner pekas ut som en avgörande faktor. IEA:s prognos är att efterfrågan ökar med 1,9 miljoner fat per dag i år, upp till rekordhöga 101,7 miljoner fat per dag. Utbudet väntas dock överstiga efterfrågan med omkring 1 miljon fat per dag under årets första tre månader, men sedan tar efterfrågan fart i Kina. Kina måste först ta sig igenom vad som väntas bli några tuffa månader ekonomiskt och både med- och motvind på vägen ut ur nästan tre års covid-19-restriktioner, enligt IEA.

Ryssland fortsätter samtidigt att producera nästan som vanligt, trots Ukrainakriget. I december uppmättes den ryska oljeproduktionen till nästan 11 miljoner fat per dag, trots att en del av EU-sanktionerna mot ryska oljeprodukter redan trätt i kraft. Under årets första kvartal – när fler sanktioner mot ryska oljeprodukter träder i kraft – väntas den ryska produktionen falla med 1,5 miljoner fat per dag. Detta kan i kombination med ökad efterfrågan i Kina senare i år snabbt förändra förhållandena mellan utbud och efterfrågan på oljemarknaden globalt, enligt IEA, som varnar för prislyft.

Bland större producenter räknar IEA att oljeproduktionen ökar i länder som USA, Brasilien, Norge och Kanada i år, medan de så kallade Opec-plusländerna – där länder som Saudiarabien och Ryssland ingår – sammantaget väntas minska produktionen med 870 000 fat per dag. Råoljepriset på världsmarknaden steg kraftigt våren 2022, i skuggan av den ryska attacken mot Ukraina. Utvecklingen toppade i september, varefter priserna har pressats nedåt och pendlat kring 80 dollar per fat i år. I onsdagens handel kostar ett terminskontrakt för leverans av så kallad brentolja nästa månad drygt 87 dollar per fat, vilket kan jämföras med bottennapp i december, under 77 dollar per fat.

Påverkanskampanjerna mot Sverige blivit fler och varit mer aggressiva
Vid regeringens pressträff den 31 januari om säkerhetsläget i Sverige deltog Mikael Tofvesson, chef för operativa avdelningen på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Enligt Tofvesson har kampanjerna mot Sverige blivit fler och varit mer aggressiva nu än i våras. Det handlar om hat och hot och vilseledande budskap. Han bedömer att det kommer fortsätta, ”en lång tid framöver”, även om det i dagsläget inte föreligger en tydlig eskalation av situationen.

Vecka 4

Indien fortsätter köpa den ryska oljan

Indien har 33-faldigat importen av rysk olja sedan Ryssland invaderade Ukraina. Att Ryssland får avsättning för sin olja i Indien försvagar effekten av västvärldens sanktioner – men Indien har sina skäl att köpa, skriver Dagens Industri.

Bränslepriserna har varit relativt stabila i Indien det senaste halvåret. En anledning är att Indien köper rysk olja till rabatterat pris, när den bojkottas av andra länder på grund av kriget i Ukraina. Så i takt med att EU:s import av rysk olja minskat, så har den ökat till Indien. Ryssland är nu Indiens största leverantör och de senaste sju månaderna har Indien betalt lika mycket oljepengar till Ryssland som under de senaste tio åren.

”Indiens ekonomi är extremt känslig för priset på olja, eftersom vi importerar nästan allt. Därför kan indiska val vinnas eller förloras på grund av just oljepriset”, säger finansmannen Ramesh S Damani när Di träffar honom på hans kontor i bankkvarteren i Bombay.

”Så när det finns chans att köpa olja till 30 eller 40 procents rabatt vore det politiskt självmord att inte passa på”, säger Ramesh S Damani.

Olja är Indiens största importvara, och historiskt har prishöjningar fått den indiska ekonomin att braka samman. Så när kriget i Ukraina fick priserna att stiga, var den indiska finansministern Nirmala Sitharaman tydlig med att importen av billig rysk olja var en del av Indiens inflationshantering. Från indiskt håll försvarar man också beslutet med att eftersom Ryssland är en av världens största oljeproducenter, går det inte att plötsligt ta bort den ryska oljan från världsmarknaden utan att riskera ekonomiskt kaos.

Kina kritiseras av USA för fortsatt stöd till Ryssland

Vita huset sa den 24 januari att man kommer att fortsätta utöva påtryckningar på Kina när det gäller stöd till Ryssland.

Enligt Time Magazine finns det tecken på att kinesiska statligt ägda företag skickar pengar och material till Ryssland. Tidningen skriver vidare att Bidenadministrationen anser att de statligt ägda företagen förser Ryssland med vad som kallas ”icke-dödliga vapen” och ekonomiska medel, något som skulle kunna ses som ett brott mot de sanktioner som väst lagt mot Ryssland. Kina har valt att gå en egen väg och sagt sig stå neutralt i kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Enligt nyhetsbyrån Reuters har USA kommit fram till att vissa statligt ägda kinesiska företag skickar materiel till Ryssland som sedan används i kriget mot Ukraina. Enligt källor till nyhetsbyrån är det inte klart om den kinesiska regimen känner till företagens stöd.

Frågan om stödet till Ryssland har tagits upp av USA i kontakterna med Kina och Vita huset har varnat för de återverkningar ett sådant stöd skulle kunna få, skriver Time.

Enligt källor nära Bidenadministrationen, som tidskriften talat med, kan det röra sig om ett aktivt stöd från de statliga företagen. På tisdagskvällen svensk tid sa Vita huset i ett uttalande, som relaterades av Reuters, att man kommer att ”fortsätta föra fram vilka återverkningar ett stöd i form av materiel till den ryska krigsinsatsen mot Ukraina” kan komma att få.

Nedskrivning av nettotillgångar av verksamheten i S:t Petersburg i det fjärde kvartalet 2022

Den tilltänkta köparen av den ryska verksamheten, G-Group, har inte erhållit nödvändiga tillstånd från ryska myndigheter varför kontraktet har annullerats. Bonava beskrev att denna risk var högst sannolik i ett pressmeddelande den 17 november 2022. Beslutet att lämna Ryssland ligger fast och försäljningsprocessen har återstartats. Osäkerheten avseende både tid och belopp för en sådan försäljning gör att Bonava fattat beslutet att skriva ned nettotillgångar av verksamheten i S:t Petersburg i det fjärde kvartalet till noll.

De projektfinansieringsgarantier som Bonava AB ställt till förmån för sitt dotterbolag i S:t Petersburg regleras i samband med överlämning av bostäder och minskar enligt plan varför ingen reservering av dessa poster bedöms nödvändig. Detta är majoriteten av de garantier som Bonava AB utställt.

Svenska banker lyckas inte ta sig ur Ryssland

Det har blivit svårare för västerländska banker att avveckla sina filialer i Ryssland. Varken SEB eller Ikea-sfärens Ikano Bank har ännu lyckats stänga sina verksamheter, trots avsiktsförklaringar för länge sedan. Trots att snart ett år har passerat sedan Ryssland invaderade Ukraina har bara ett fåtal banker med säte i västländer lyckats avsluta sina affärer i Ryssland.

Enligt Financial Times har också ett dekret nyligen utfärdats där försäljningar av utländsk bankverksamhet måste godkännas av president Vladimir Putin själv.

”Mäktiga ryssar med nära band till Kreml försöker utnyttja sitt inflytande för att roffa åt sig verksamheter från flyende utlänningar”, säger en källa med insyn i förhandlingar till FT.

Från Sverige är det bara SEB, av de fyra storbankerna, som har kvar verksamhet i landet.

SEB håller fortfarande på att ”skala ned” verksamheten, uppger Niklas Magnusson, pressansvarig för banken, i ett mail.

”Detta är en process som fortgår, och som behöver ske på ett ansvarsfullt och ordnat sätt och i enlighet med regulatoriska och legala skyldigheter. Den kommer därför att ta viss tid”, skriver han till Di.

I oktober 2022 informerade Ikano Bank Ryssland på sin hemsida kunderna att deras skulder måste regleras senast den 20 november och att korten skulle sluta att fungera den 26 december. Men affären har ännu inte godkänts, och den ryska hemsidan upplyser om kundtjänstens bemanning under januari, vilket indikerar att verksamheten pågår som tidigare.

”Vi kan bekräfta att Ikano Banks ägare har ansökt om tillstånd att sälja banken till Credit Europe Bank i Ryssland. För närvarande fortsätter Ikano Bank att operera och fullgöra alla skyldigheter gentemot kunder”, uppger Marie Gällstad, koncernansvarig för kommunikation på Ikano till Di.

Konferens den 31 januari om uppbyggnad och investeringar i Ukraina

Den 31 januari organiserar Ukraine-Luxembourg Business Club (ULBC) en internationell konferens om återuppbyggnaden av Ukraina med deltagande från både näringsliv, politiken och organisationer. För eventuellt deltagande, registrering på följande länk:

Stabila godsmängder 2022 enligt Sjöfartsverket

Trots krig, inflation och skenande bränslepriser var 2022 ett stabilt år för sjöfarten, för både gods- och passagerartrafik. Hamnarna i Helsingborg och Göteborg toppar Sjöfartsverkets statistik. Trots skenande bränslepriser, hög inflation och krig i Europa står sjöfarten stabilt när det gäller godsleveranser till och från de svenska hamnarna. Även passagerartrafiken har återhämtat sig efter nedgången till följd av pandemin.

Två hamnar toppar Sjöfartsverkets statistik för sjöfarten 2022. Efter en kraftig nedgång på grund av pandemin ser Sjöfartsverket att trenden är uppåtgående när det gäller passagerartrafiken.

”Passagerartrafiken har börjat öka igen de senaste två åren och börjar nu närma sig de nivåer vi såg innan pandemin. Det är färjetrafiken som står för den största delen av ökningen”, säger Niclas Härenstam, kommunikationsdirektör på Sjöfartsverket.

Sett till antal överstiger fjolårets kryssningar 2019 års volym. Men antalet passagerare på kryssningar är ännu inte tillbaka på samma nivåer. Detta skulle kunna vara en konsekvens av att färre turister utanför Europa väljer kryssningar i Sveriges närområde efter Rysslands invasion av Ukraina. De senaste åren har sjöfarten utsatts för prövningar. Containerbrist efter pandeminedstängningar av kinesiska hamnar, försenade leveranser efter stopp i Suezkanalen, krig i Ukraina med sanktioner mot Ryssland, brist på bemanning och drivmedelspriser som vissa dagar varit uppe på nivåer som motsvarar det tredubbla än för ett år sedan. Trots detta visar Sjöfartsverkets siffror att godsvolymerna varit stabila, med endast små förändringar, från 2008 och framåt.

”Sammantaget över åren ser vi tydligt att viljan att använda sjöfart inte påverkas. Nio av tio varor går via sjöfart till och från Sverige och det är glädjande att leveransen av basvaror fungerar så väl trots allt”, säger Niclas Härenstam.

Det totala antalet anlöp ökade något under 2022, från 71 264 året innan till 75 083. Mest trafikerad bland Sveriges hamnar var Helsingborg, följt av Göteborg, Trelleborg och Ystad. Störst antal passagerare hade Helsingborgs hamn, följt av Stockholm, Ystad och Strömstad. När det gäller gods är det i Göteborg som störst mängd lastas och lossas, därefter Brofjorden, Trelleborg och Helsingborg.

Företag utgör kärnan i det svenska totalförsvaret men har ingen skyldighet att krigsplacera i fredstid

I takt med att allt fler svenskar krigsplaceras ökar frågorna bland arbetstagare och arbetsgivare. Under veckan har bland annat MSB intervjuats av media avseende krigsplaceringar inom privata bolag vilket föranlett behov av förtydliganden från Svenskt Näringsliv.

Under måndagen intervjuades jag av SVT där jag underströk att privata företag, till skillnad från civil- och värnplikt, inte har några skyldigheter att förbereda verksamheten under fredstid. Det som dock är möjligt idag är att man på frivillig basis ser över resurssättning av personal i händelse av kriser och krig. Det är först när regeringen beslutar om höjd beredskap och föreskriver allmän tjänsteplikt som företag är skyldiga att anpassa verksamheten, vilket kan innebära såväl krigsplacering av anställda som omprioriteringar.

Ordet krigsplacering är ett begrepp som syftar till plikt och tvång, med strafföreläggande om man bryter mot det. Den möjligheten föreligger inte i fredstid. Näringslivet spelar en central roll i totalförsvaret och har en skyldighet att delta i planering och tillhandahållande av information. I händelse av ett försämrat säkerhetsläge är det viktigt att företagen har en tydlig uppfattning om hur verksamheten ska prioriteras. Här är det emellertid fortfarande väldigt mycket som återstår i dialogen med ansvariga myndigheter. Behovsbilden till företagen behöver fortsatt tydliggöras. Företagen vet att de har en roll och är beredda att bidra. Inte minst under pandemin såg vi att väldigt många företag gjorde bra mycket mer än vad man hade förväntat sig gällande omställning av produktion.

Se intervjun här:

Vecka 3

Efter juluppehåll kommer Svenskt Näringsliv åter att publicera uppdateringar kring konsekvenser av Rysslands krig i Ukraina och uppbyggnaden av totalförsvaret i Sverige med relevans för näringslivet. För dem som inte hade möjlighet att följa Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen i januari kan de olika anförandena ses på Folk och Försvars webbplats.

Mild vinter dämpar Rysslands energikrig mot Europa

En mild vinter och säkrade lager av flytande naturgas, LNG, har dämpat Rysslands energikrig mot Europa. Men än är faran inte över, menar energianalytiker Samuel Cisuk, enligt Bloomberg. Europa har haft medvind i vinter vad gäller energifrågan. De exceptionellt milda vintern har lett till ett mindre energibehov än väntat. Dessutom har Europa kunnat säkra leveranser av flytande naturgas, LNG. Mycket tack vare minskat konkurrens från Kina och i spåren av landets restriktiva covid-politik.

Nu har vi tagit oss förbi den första fasen, men än återstår frågetecken hur vi löser energibehovet för 2023 och 2024, menar Samuel Cisuk, medgrundare till energianalysfirman ELS analytics. ”Vi kanske kan hoppas på att första kapitlet inte blir så katastrofalt som det skulle kunna bli, men då måste vi börja förbereda oss till kapitel två som är 2023. Och sedan kommer kapitel 2024. Då kanske vi har en ekonomisk tillväxt igen”, säger han.

Även om energikrisen har sporrat flera europeiska länder att påskynda sina satsningar på förnybara och alternativa energilösningar, kommer LNG att vara en av de viktigaste lösningarna på kort sikt. Men säkringen av LNG-lagren kommer inte vara lika självklar som tidigare. I takt med Kinas återkomst i ekonomin måste Europa konkurrera alltmer om leveranserna. Dessutom riskerar vi att se mindre leveranser från den stora gasexportören Norge då landet förr eller senare måste ta itu med nödvändigt underhåll som har skjutits fram under en längre tid.

Ukraina uppmanar till skapandet av ett ”Cyber ​​United Nations”

Yurii Shchyhol, chef för Ukrainas statliga tjänst för särskild kommunikation och informationsskydd, föreslog i en intervju med Politico att FN inrättar en global organisation för cybersäkerhet i syfte bidra till informationsdelning om cyberhot. Det föreslagna ”Cyber ​​United Nations” är ett av ett antal förslag som ukrainska tjänstemän hoppas att det globala samfundet kommer att utveckla som följd av det ryska angreppet på Ukraina.

Brittiska stridsvagnar till Ukraina

Storbritannien kommer att skicka stridsvagnar av typen Challenger 2 till Ukraina, bekräftar premiärminister Rishi Sunak enligt BBC. Det handlar om runt tolv stridsvagnar och beskedet ska ha lämnats av premiärministern till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i förra helgen. ”Jag tackar för detta beslut som inte bara kommer att göra oss starkare på slagfältet, utan även skicka rätt signaler till andra samarbetspartner”, kommenterar Zelenskyj på Twitter.

De två ledarna talade också om vikten av att fortsätta trycka tillbaka Ryssland på slagfältet och sänka den ryska moralen. Därutöver ska Storbritannien förse det krigsdrabbade landet med ytterligare artillerisystem. Ukraina hoppas också det brittiska beslutet ska göra att Tyskland till slut godkänner att andra länder exporterar deras Leopard 2-stridsvagn.

Gasterminal i Finland ersätter rysk gas

Ett fartyg för att ta emot flytande fossilgas (LNG) anlände i början av januari till Ingå hamn väster om Helsingfors. Den flytande terminalen har hyrts in av Finland för att ersätta den gas som tidigare har importerats från Ryssland. Det 291 meter långa och 43 meter breda fartyget har en kapacitet på 68 000 ton flytande gas. Fartyget kommer att ta emot och omvandla LNG till gas som sedan matas in i det finländska nätet för distribution främst till industrin samt energiproduktion. Terminalen väntas vara i drift i mitten av januari 2023.

”Finland kommer permanent att fasa ut sitt beroende av rysk gas och kommer att avsevärt förbättra samhällets försörjningstrygghet”, säger Olli Sipilä, vd för statliga Gasgrid Finland, som har hyrt in terminalen från amerikanska Excelerate Energy.

Terminalen kommer också att möjliggöra gasleveranser till de baltiska staterna och möjligtvis även till Polen genom en rörledning i Östersjön mellan Finland och Estland. Ryssland stoppade gasleveranserna till Finland i maj. Anledningen var att Finland vägrat betala i rubel efter Rysslands invasion av Ukraina. Fram tills dess importerades nästan all gas från Ryssland. Fossil gas står för cirka fem procent av den totala energiförbrukningen i landet.

Energikrisen ännu värre nästa vinter

Energikrisen blir svår i vinter, men nästa kan bli ännu mycket värre. Varningen kommer från IEA:s chef Fatih Birol i en intervju med SvD som lägger ett stort ansvar på Sverige under ordförandeskapet i EU.

Det är lätt att missa det internationella energiorganet IEA:s betydelse. Organisationen sitter i en märkligt brutal betongbyggnad med en oansenlig entré mitt bland Paris vackra klassiska arkitektur, i skuggan av Eiffeltornet. Dess högsta chef, ekonomen Fatih Birol, är en timid man som talar eftertänksamt och tystlåtet. Han höjer sällan rösten. Men när han talar lyssnar världens ledare. När SvD intervjuar Fatih Birol har han precis haft den japanske premiärministern på besök och nästa vecka är han en av huvudtalarna på det ekonomiska toppmötet World Economic Forum i Davos.

IEA bildades 1974 för att hantera oljekrisen, men idag har organisationen synpunkter om det mesta från kärnkraft (att vi behöver mer), solpaneler (att Kina tillåtits dominera den marknaden fullständigt) och klimatet (att utsläppen måste minska mycket snabbare än de gör idag). Den fråga alla ställer just nu är dock hur vi ska hantera energikrisen som uppstod i samband med Rysslands invasion av Ukraina.

Fatih Birol varnade redan förra våren för att världen stod inför den svåraste energikrisen i historien. ”Till skillnad från oljekrisen handlar den här inte bara om olja utan också om naturgas och kol”, sa han i en intervju med SvD före sommaren. Och om det känns tufft med skyhöga priser på el och drivmedel har Fatih Birol inga lugnande besked att komma med. Det kommer snarare att bli värre.

Just nu har vi tur mitt i allt elände, menar IEA-chefen och pekar på att vi haft en ovanligt mild vinter, konkurrensen om flytande naturgas är svag globalt på grund av låg efterfrågan i Kina och Ryssland exporterar ändå en del gas även i år. ”Nästa vinter kan komma att bli mycket tuffare om vi får mer normala temperaturer, om den kinesiska ekonomin kommit igång efter covid och om importen från Ryssland stoppat helt”.

Han har ett tydligt budskap till den svenska energiministern Ebba Busch, som ska leda EU:s arbete med frågan under det svenska ordförandeskapet det kommande halvåret: ”Sverige har en viktig uppgift i att förbereda Europa för nästa vinter. Europa måste vidta kortsiktiga åtgärder för att så långt som möjligt minska gapet mellan utbud och efterfrågan”, säger Fatih Birol och fortsätter: ”Det kan handla om åtgärder för energieffektivisering och ni måste accelerera penetrationen av förnybar energi och värmepumpar som kan ersätta gas för uppvärmning”.

Och så återkommer han till en av sina käpphästar: ”Länder som vill stänga ner kärnkraft bör behålla den i drift ytterligare några månader”. Han förutspår att det kommer att ta flera år för Europa att helt bygga bort beroendet av rysk energi, men redan vintern 2024/25 kan bli lite bättre. ”Det pågår redan nu en massa projekt som vi kommer att se resultatet av ganska snart. Till exempel har Tyskland imponerande snabbt ökat takten i utbyggnad av vind”, säger Fatih Birol.

LKAB:s gruva gör Sverige till stormakt igen – om spaden får sättas i marken

LKAB:s nya gruvfyndighet kan göra Sverige till en stormakt på kritiska mineraler och snabbt minska beroendet av Kina, menar Maria Sunér, vd på Svemin. Men svensk byråkrati kan sätta stopp, varnar experter. Sverige har fått en gruvfyndighet som kan förse elbilsindustrin med nya jordartsmetaller utan bli beroende av Kina. Problemet är att det tar 10-15 år till att gruvan är i drift.

Enligt LKAB är fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller det största fyndet i Europa. En miljon ton kan komma att brytas invid LKAB:s gruva i Kiruna. Jan Moström, vd för statligt ägda gruvjätten LKAB, anser att de sällsynta jordartsmetallerna blir helt nödvändiga för att kunna göra bland annat batterier och elmotorer. I Kiruna handlar det om Per Geijer-området, som är tänkt att bli LKAB:s nästa brytningsplats. ”Det är Europas största nu kända fyndighet. Fyndet vid Norra kärr vid Vättern är stort, men det här är större”, säger Jan Moström.

Järnmalmen vid Per Geijer-området i Kiruna innehåller ovanligt rikliga mängder av de sällsynta jordartsmetallerna. Totalhalten i fyndet är 0,18 procent. Eftersom dessa metaller brukar räknas i ppm, som innebär miljondelar, så är det lätt att förstå att fyndet är stort. De sällsynta jordartsmetallerna är helt nödvändiga för att kunna genomföra skiftet från fossil energi till el, förklarar Jan Moström.

De finns i allt från batterier till vindkraftssnurror. Men som det är nu kommer de nödvändiga metallerna från Kina. ”I dag finns ett utbudsproblem, men utbudet måste nu öka”, säger Jan Moström och fortsätter. ”Kina är helt dominerande, både för gruvdrift och raffinering”.

Beroendet innebär en risk, som LKAB nu hoppas kunna hjälpa till att undanröja. Jan Moström berättar att EU-kommissionen i mars ska lägga fram en plan för hur tillgången på kritiska råvaror ska säkras, Caritical Raw Material Act. Tillgången på ämnena är helt avgörande, konstaterar Jan Moström, och Europa är sårbart. Idag kommer cirka 90 procent av alla jordartsmetaller från Kina.

Även Maria Sunér lyfter fram betydelsen av den framtida Per Geijer-gruvan. Det handlar om att säkra sällsynta jordartsmetaller som är centrala för klimatomställningen, men även för till exempel försvarsändamål. Idag har Kina monopol på dessa råvarumaterial. ”Europa är helt beroende av kinesisk import i dagsläget. Det finns en stor riskfaktor kopplat till det. Den här fyndigheten får stor betydelse för Europas självförsörjningsförmåga när det gäller just sällsynta jordartsmetaller”, säger hon.

Om man räknar in fyndet vid Norra kärr så förstår man omfattningen av de sällsynta jordartsmetaller som LKAB nu har funnit: ”Tillsammans med fyndigheten i Norra kärr skulle Sverige kunna vara en stormakt på jordartsmetaller”, säger Maria Sunér. En annan fördel med den framtida gruvan är det har hittats fler mineraler där: ”När man kan utvinna de sällsynta jordartsmetallerna samtidigt med järn så är det mycket lättare att få ekonomi i projektet”, säger Maria Sunér.

Ett tvärsektoriellt näringslivsråd ska tillsättas för att stärka försörjningsberedskapen

För att stärka försörjningsberedskapen i landet har regeringen för avsikt att fatta beslut om att inrätta ett tvärsektoriellt näringslivsråd för totalförsvar och krisberedskap. Rådet kommer att vara ett forum på strategisk nivå för informationsutbyte och rådgivning i frågor som är av gemensam vikt för näringslivet, arbetstagarorganisationer och staten om totalförsvar och krisberedskap.

”En väl fungerande försörjning av varor och tjänster till befolkningen är centralt för samhällets motståndskraft. Ett näringslivsråd för samverkan och informationsutbyte mellan offentliga och privata aktörer har efterfrågats och kommer att underlätta beredskapen både för fredstida kriser och vid krig”, säger ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

Rådets syfte är att öka kunskapen hos deltagarna i rådet om tvärsektoriella frågor avseende de olika perspektiv och förutsättningar som gäller för näringslivet, arbetstagarorganisationerna och staten till exempel genom att utbyta lägesinformation och lägesbilder med varandra både på kort och lång sikt. Det kan till exempel handla om frågor som rör lagerhållning, försörjningskedjor och produktionsomställning. Det kan också beröra andra områden som är relevanta om återuppbyggnaden av totalförsvaret och utformningen av krisberedskapen.

Ministern för civilt försvar ska vara ordförande i det tvärsektoriella näringslivsrådet för totalförsvar och krisberedskap. Från regeringen ska även försvarsministern, energi- och näringsministern och landsbygdsministern ingå. Om frågor inom andra statsråds ansvarsområden ska behandlas vid rådets möten ska även dessa statsråd få möjlighet att närvara. I näringslivsrådet ska vidare deltagare ingå som är verksamma inom bland annat arbetsgivarorganisationer, branschorganisationer och arbetstagarorganisationer av vikt för totalförsvaret och krisberedskapen och som kan bidra med olika sektorers perspektiv.

Generaldirektören vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt överbefälhavaren för Försvarsmakten ska också ingå i rådet. Regeringen har för avsikt att fatta beslut om att inrätta näringslivsrådet på regeringssammanträdet på torsdag 12 januari. Ett första möte med rådet ska sammankallas så snart som möjligt under början av 2023.