Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget – tidigare rapporter

Vecka 5

Regeringen suspenderar skatteavtalet med Ryssland
Regeringen beslutade den 30 jan att suspendera skatteavtalet med Ryssland. Det innebär att skatteavtalet inte kommer gälla från och med 10 februari.Sedan Ryssland meddelat Sverige att man beslutat att suspendera skatteavtalet mellan länderna, har Sverige svarat att det ryska agerandet saknar rättsligt stöd. Sverige har därför med stöd av folkrätten inlett en process för att suspendera avtalet. Den 30 jan tog regeringen det sista steget i den processen och fattat det formella beslutet om att suspendera avtalet. Det innebär att Sveriges befintliga skatteavtal med Ryssland inte kommer att tillämpas, vilket ökar trycket mot Rysslands ekonomi. Det blir svårare för företag i Ryssland att handla med företag i Sverige och investera i Sverige. Exempelvis kommer ryska investerare få dubbelt så hög utdelnings-beskattning på svenska portföljinvesteringar.

Största stödpaketet till Ukraina beslutat
Med ett värde på 13,5 miljarder kronor presenterade regeringen den 30 jan det hittills största militära stödpaket till Ukraina. Stödpaketet stärker också Ukrainas långräckviddiga förmåga. Avsikten är avsätta ca 1 miljard till produktion av ukrainska långräckviddiga robotar och långdistansdrönare. Paketet innehåller också bland annat en dubblering av tidigare 16 donerade Stridsbåt 90 samt pansarvärnsrobotar. Investeringar till stöd för Ukrainas försvarsindustri inkluderas också i paketet.

Läs hela beslutet: (Största stödpaketet till Ukraina presenterat - Regeringen.se)

EU: Återgång till rysk gas som en del av fredsavtalet med Ukraina?
Bakom kulisserna diskuterar EU-länder en återstart av de ryska gasleveranserna till Europa vid ett eventuellt avtal för att avsluta kriget i Ukraina, enligt DN. Enligt källor till Financial Times ska både tyska och ungerska politiker trycka på i den riktningen. Länderna ska också argumentera för att återupptagna gasleveranser ska locka Putin till förhandlingsbordet.Förslaget har kommit upp samtidigt som flera amerikanska leverantörer förhandlar om långsiktiga avtal för att förse EU-länder med flytande gas. USA är den största leverantören till Europa gällande den typen av gas, men siffror över 2024 visar att även de ryska leveranserna med fraktfartyg ökat kraftigt sedan krigsutbrottet.

EU överväger sanktioner mot rysk aluminium
Europeiska unionen föreslår att sanktionerna mot Ryssland även ska inkludera aluminium, skriver Bloomberg. Om sanktionerna godkänns av medlemsländerna får europeiska bolag importera råvaran enligt ett kvotsystem det närmaste året innan det förbjuds helt. Det 16:e sanktionspaketet inkluderar även omkring 15 banker och mer än 70 fartyg i den så kallade ryska skuggflottan.

Sveriges första militära satellit nu uppskjuten i rymden
Den 16 augusti 2024 sköts i hemlighet en svensk militär kommunikationssatellit (GNA-3) upp i rymden. GNA-3 är Sveriges första militära satellit i rymden. Satelliten opereras av Försvarsmakten och fungerar som ett prov- och försöksprojekt inför kommande satellituppskjutningar. Försvarsmakten bedriver flera demonstratorprojekt för att utveckla förmågor inom rymddomänen. Den svensk-danska demonstratorsatelliten Bifrost planeras skjutas upp under sommaren 2025. Syftet är att demonstrera taktisk spaning och övervakning från rymden med hjälp av AI-stödd databehandling i rymden. Demonstratorsatelliten Heimdall är tänkt att skjutas upp från Esrange under 2027 eller 2028. Uppskjutningen av GNA-3 är resultatet av ett samarbete mellan Försvarsmakten, Swedish Space Corporation (SSC), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets materielverk (FMV).

Informellt möte med EU-ländernas stats- och regeringschefer, 3 februari 2025
EU-ländernas ledare ska diskutera det europeiska försvaret vid ett informellt möte på Palais d’Egmont i Bryssel. Natos generalsekreterare, Mark Rutte, är inbjuden till lunchen och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer till middagen. På grundval av principerna att Europa måste ta större ansvar för sitt eget försvar och att vi har ett gemensamt intresse av ett närmare samarbete på europeisk nivå kommer diskussionen främst att handla om:

• utvecklingen av försvarsförmågan
• finansieringen, inbegripet frågan om privat finansiering, hur man bäst använder EU:s olika instrument och EU-budgeten och ytterligare gemensamma alternativ som skulle kunna övervägas
• förstärkta och fördjupade partnerskap

Diskussionen ska bidra till att förbereda nästa steg mot att göra Europa till en mer motståndskraftig och tillförlitlig aktör vad gäller försvar och säkerhet och därigenom en starkare transatlantisk partner, också i Natosammanhang. Detta ska hjälpa till att vägleda EU-kommissionen och EU:s utrikeschef när de utarbetar förslag om det europeiska försvarets framtid. I detta sammanhang ska ledarna också diskutera kopplingen mellan ökade försvarsinvesteringar och en förstärkning av EU:s övergripande ekonomiska konkurrenskraft och sammanhållning.

Så kan tillståndsprocesserna reformeras – de nya reglerna steg för steg
För första gången på 30 år har en utredning presenterat förslag som helt förnyar och effektiviserar de tungrodda miljötillståndsprocesserna. De svenska tillståndsprocesserna har de senaste 30 åren varit ett gissel för de svenska företagen. Ett antal utredningar har presenterats, med förslag på åtgärder som ofta har angripit ett enskilt problem. Men det är först nu som en utredning har tagit ett helhetsgrepp på lagstiftningen. Det skapas vad man kallar två nya tillståndsspår, ett kortare och ett längre, för företagen. I granskningsspåret görs en bedömning om verksamheten har en betydande miljöpåverkan. I så fall behöver företaget följa det längre tillståndsspåret. I annat fall kan verksamheten få ett tillstånd direkt.– Det utredaren egentligen säger är att vi behöver fokusera våra tillståndsprocesser på de som är svåra och som kan ha stor miljöpåverkan, där ska vi lägga samhällets resurser, säger Nicklas Skår, jurist på Svenskt Näringsliv.

Läs hela artikeln: Så kan tillståndsprocesserna reformeras – de nya reglerna steg för steg

Vecka 4

Rysslands president Vladimir Putin har blivit alltmer bekymrad över det ekonomiska läget
Putin ska ha gett utlopp för frustration över detta vid ett möte med företagsledare den 16 december, enligt Reuters. Detta kom efter att en synbart missnöjd Putin fått veta att privata investeringar minskade på grund av kreditkostnaderna. Efteråt valde Kreml att bara ta med Putins hyllningar av näringslivet i det formella uttalandet. Mötet blev annars uppmärksammat av Putin själv i samband med ett tv-tal på onsdagen, där han sade sig ha diskuterat med företagsledare kring riskerna som en minskad kreditaktivitet skulle ha på den långsiktiga tillväxten.

Ryssland har i spåren av Ukrainakriget dragits med en hög inflation, dels till följd av sanktioner men också på brist av arbetskraft då många män tjänstgör i armén. För att komma till bukt med detta har centralbanken höjt räntan avsevärt, men detta har även medfört kritik på grund av påverkan på icke-militära bolag. Senast valde centralbanken överraskande att avstå en ny väntad räntehöjning på två procent till 23 procent. Enligt källor till Reuters har centralbankschefen Elvira Nabiullina mött press från bland annat vd:ar för bankjättarna Sberbank och VTB kring fler räntehöjningar med oro för att Rysslands ekonomi är på väg mot stagflation. Nabiullina har dock avfärdat denna risk.

Utredning föreslår en generell aktivering av civilplikten
Den 23 januari överlämnade Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning sitt betänkande till Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar. Utredningen föreslår att civilplikten ska aktiveras generellt. Enligt utredningen står det klart att det behövs civilplikt med mönstring och grundutbildning. Först och främst behövs detta inom räddningstjänst, elförsörjning, hälso- och sjukvård, elektroniska kommunikationer och bevakningsverksamhet. Elektroniska kommunikationer och bevakningsverksamhet är helt nya områden för civilplikt. Berörda myndigheter bör enligt utredningen få i uppdrag att föreslå hur civilplikt snarast ska införas inom dessa områden. Utredningen bedömer att det även kan behövas civilplikt efter mönstring på vissa andra områden, exempelvis inom befolkningsskyddet och transportområdet.

Vidare bedömer utredningen att de frivilliga försvarsorganisationernas viktiga roll att bidra med utbildad personal till det civila försvaret bör stärkas. Utredningen lämnar också förslag om bland annat säkerhetsprövning av civilpliktiga, anvisning till kortare utbildning med allmän tjänsteplikt vid höjd beredskap och hur information om vilka som kan vara lämpliga för civilplikt efter annan utredning än mönstring ska kunna tas fram.

Läs betänkandet: Utredning föreslår en generell aktivering av civilplikten (www.regeringen.se)

Regeringen har gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap
Regeringen har gett 53 beredskapsmyndigheter i uppdrag att stärka sin beredskap och säkerställa en kultur av handlingskraft och proaktivitet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har samtidigt fått i uppdrag att utöka stödet till beredskapsmyndigheterna, genom att lämna ett behovsanpassat metod- och övningsstöd. Metodstödet ska göra det enklare att samverka mellan myndigheterna, dela lägesbilder och åstadkomma gemensam inriktning och samordning inför och under samhällsstörningar. Regeringen kommer även ge en särskild utredare i uppdrag att överväga vilket behov det finns av att modernisera och utöka regeringens och främst sektorsansvariga myndigheters och civilområdesansvariga länsstyrelsers föreskrifts- eller beslutsrätt vid krig och krigsfara. Regeringen kommer även tillsätta en utredning som ska se över hur Sveriges beredskap kan effektiviseras så att rätt beslut ska fattas på rätt nivå och vid rätt tidpunkt.

En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess
Miljötillståndsutredningen har nu lämnat över sitt betänkande till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Uppdraget har varit att ta ett helhetsgrepp om miljöprövningen enligt miljöbalken. Miljötillståndsprocesserna behöver förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Miljötillståndsutredningen lämnar ett stort antal förslag. Några av de viktigaste förslagen från Miljötillståndsutredningen är en ny miljöprövningsmyndighet och ändringar i processen för miljöbedömning. Syftet med uppdraget har varit att säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning. Läs betänkandet här:

Läs betänkandet: En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (www.regeringen.se)

NATOs generalsekreterare i Davos: vi måste ändra krigets bana”
Vid en frukost den 23 jan som hölls till stöd för Ukraina, arrangerad av The Victor Pinchuk Foundation och Yalta European Strategy, betonade Mr Rutte att en seger för Putin skulle vara ett nederlag för frihet, säkerhet och global stabilitet. ’Vi måste verkligen öka och inte minska stödet för Ukraina. Vi måste ändra krigets bana,’ insisterade han och tillade att varje avtal som tillfredsställer Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea inte skulle bringa fred utan göra världen till en mörkare plats. Generalsekreteraren betonade vidare det viktiga behovet för européer att öka investeringarna och produktionen inom försvarssektorn, och noterade att detta är avgörande för att NATO ska kunna avskräcka aggression och säkerställa vårt kollektiva försvar i framtiden.

Generalsekreteraren talade också vid ett plenarevenemang om ’Teknologi i världen’ om den roll innovation spelar för att möta globala utmaningar. Mr Rutte klargjorde att utnyttjandet av teknologi och ökade investeringar i försvaret är nyckeln till att hålla de en miljard människor som bor i NATO-länderna säkra. Han uppmanade också NATO-allierade att vara snabbare och mer beslutsamma i att övergå till ett krigstidssinne och sa ’hastighet är av yttersta vikt’.”

Vecka 3

Biden-administrationen har gett en verkställande order rörande cybersäkerhet
Ordern innebär nya standarder för företag som säljer produkter till den amerikanska regeringen, enligt CNBC. Ordern kräver en större öppenhet från leverantörer av programvara. Biträdande nationell säkerhetsrådgivare Anne Neuberger säger att Vita huset avser att införa nya regler för att stärka USA:s digitala fundament. Ett krav är att leverantörerna ska kunna visa att deras utvecklingsmetoder är säkra. Cyberattacker har under de senaste åren orsakat ett antal störningar inom federala myndigheter och företag.

Gör säkerhetsföretagen till en del av försvaret
Hela samhället måste vara en del av det svenska försvaret, och där spelar säkerhetsföretag en viktig roll. Det skriver Cristina Petrescu, vd på Securitas Sverige, på Di Debatt. Cristina Petrescu lyfter att säkerhetsföretagen redan idag spelar en viktig roll i totalförsvaret genom att bidra stort till att skydda kritiska samhällsfunktioner, som energi, vattenförsörjning, sjukvård och IT- infrastruktur. Men de kan bli ännu mer involverade i att skydda Sverige möt yttre hot. Några konkreta förslag på hur vi kan arbeta mer integrerat är: Skapa ett nationellt säkerhetsforum; Infrastruktur i samverkan; Bekämpa infiltration och kriminalitet och Utbildning och kompetenshöjning.

Läs hela artikeln: Gör säkerhetsföretagen till en del av försvaret (DI)

Inför Davos-mötet: Krig det största hotet
Krig mellan stater har seglat upp som det största hotet mot stabilitet och utveckling, enligt en rapport inför Världsekonomiskt forum i Davos. Men klimatförändringar, med extremväder, ses som de långsiktigt största utmaningarna. Nästan var fjärde tillfrågad beslutsfattare ser väpnade konflikter mellan stater som det största orosmolnet under 2025, skriver Världsekonomiskt forum i ett pressmeddelande. Riskrapporten från Världsekonomiskt forum bygger på intervjuer med över 900 tunga beslutsfattare runt om i världen och har med årets upplaga publicerats 20 år i rad. Av riskrapporten inför mötet framgår att globala beslutsfattare ser en allt mer fragmentiserad värld utveckla sig. Förutom geopolitiska utmaningar pekar de på miljöproblem, sociala problem och teknisk utveckling som hotar stabilitet och utveckling. Ekonomiska risker är inte längre lika framträdande, men har kopplingar till sociala och geopolitiska problem, enligt rapporten.

Skogsnäringen viktig för den civila beredskapen
Den råvara vi använder hämtar vi huvudsakligen från svenska skogar, vilket gör att vi kan fortsätta att bygga bostäder, skolor, sjukhus, lagerlokaler, broar, torn och mycket annat som behövs både i krig och fred, utan att vara beroende av främmande, ibland fientliga makter. Förnybara förpackningar blir möjligen ännu viktigare i krig då behovet att paketera och lagra mat liksom behovet av engångsförpackningar inom tex sjukvården lär öka. Vi kommer även att behöva toalettpapper, blöjor och bindor. Alla dessa vardagsförnödenheter kan skogsindustrin fortsätta att producera även i krig, eftersom vi inte är beroende av andra länder för vår produktion. Det är en styrka vi har i Sverige som vi måste värna. Därför är det viktigaste skogsindustrin kan göra i krig att fortsätta att hålla sina produktionsanläggningar igång. Då kan vi även fortsätta att värma alla de tusentals hus och industrier runt om i Sverige som idag värms av industrins restströmmar och spillvärme.

Läs hela artikeln: ”Skogsnäringen viktig för den civila beredskapen” (Tidningen Näringslivet)

Rapport om nordisk-baltiskt säkerhets- och försvarssamarbete
De nordiska och baltiska ländernas stats- och regeringschefer gav den 15 januari Natos förre generalsekreterare Jens Stoltenberg i uppdrag att ta fram en oberoende rapport med policyrekommendationer som syftar till att främja nordisk-baltiskt säkerhets- och försvarssamarbete. Stoltenberg kommer att analysera och presentera rekommendationer om hur det regionala samarbetet kan öka för att ytterligare förstärka regionens avskräckning och försvar. Rapporten kommer främst att fokusera på det militära försvaret, men även på åtgärder för att motverka Rysslands sabotage och andra hybridhot. Rapporten ska presenteras före Natos toppmöte i Haag i juni 2025. Rapportens fokus kommer vara på:

• Enad insats till stöd för Ukraina
• Möjliggörande av allierade operationer och regionalt samarbete inom NDPP-ramverket
• Stöd till partners och internationella säkerhetsoperationer
• Luftkrigföring inklusive IAMD
• Försvarsindustri och innovation
• Motverka hybrida aktiviteter och operationer, inklusive hot i cyberdomänen och mot kritisk undervattensinfrastruktur
• Samhällelig motståndskraft, försörjningstrygghet, robust och interoperabel infrastruktur samt militär rörlighet

Läs om uppdraget: Jens Stoltenberg får i uppdrag att skriva rapport om nordisk-baltiskt säkerhets- och försvarssamarbete - (Regeringen.se)

Vecka 2

Japan: Kinesiska hackare bakom omfattande cyberattacker
Den japanska polisen och landets nationella center för cybersäkerhet pekar nu ut hackergruppen Mirrorface som ansvariga för de omfattande cyberattacker som pågått mot såväl myndigheter som företag i landet sedan 2019. Gruppen uppges ha kopplingar till Kina. Det rapporterar AP. Det primära målet med attackerna uppges ha varit att ”stjäla information med koppling till Japans nationella säkerhet och avancerade teknologi”. Japans utrikes- och försvarsdepartement, politiker, journalister och techbolag har varit några av måltavlorna i cyberattackerna.