Johan Sjöberg

Vecka 8: Vikande tullintäkter för Trump och ny lag för beredskapslager

I regeringens lagrådsremiss föreslås en ny lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Förslaget innebär att det i Sverige ska finnas beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. I denna lagrådsremiss föreslås en ny lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Förslaget innebär att det i Sverige ska finnas beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Syftet med lagerhållningen ska vara att säkerställa till-gången till nödvändiga livsmedel, exklusive dricksvatten, och livsmedel som har avgörande betydelse för försvarsviljan, för det fall att Sverige är i krig eller krigsfara eller det till följd av en utomordentlig händelse är brist på livsmedel i landet eller finns en betydande risk för att en sådan brist ska uppstå.

Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Det spända säkerhetsläget får stora konsekvenser för Sverige och näringslivet. Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor, ger varje vecka en lägesuppdatering med de viktigaste nyheterna, rapporterna och undersökningarna.

Vecka 7: Gotlandsfärjor, ståltullar och Europas techskifte

Regeringen uppdrar åt Trafikverket att utreda olika alternativ för nästa upphandling av färjetrafiken till och från Gotland. I uppdraget ingår att utreda för- och nackdelar med en sammanhållen upphandling av fartyg och drift alternativt med statligt ägda fartyg och upphandlad drift. I uppdraget ingår också att utreda vissa frågor rörande biljett- och transportpriser. Vid bedömningen av hur statligt ägda fartyg ska utformas och hur många som behöver handlas upp ska Trafikverket ta hänsyn till det militära och civila försvarets behov och den utredning som pågår om en reservhamn i Kappelshamn.

Vecka 6: Rysslands ekonomi bromsar – EU-lån till Ukraina och nya tullspel

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss om en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Förslaget syftar till att möjliggöra för Försvarets radioanstalt att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även under sådana särskilda förhållanden. Det föreslås även ändringar i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, som bland annat innebär ett nytt ändamål som möjliggör signalspaning i övningsverksamhet ett reviderat ändamål om kartläggning av internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen ett undantag för nödliknande situationer från det befintliga förbudet mot att inhämta signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige och från skyldigheten att förstöra sådana signaler.

Remiss: Förslag till nya föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som omfattas av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar

Vecka 5: Klart med gasstopp och innovation ska stärka civilt försvar

Regeringen startar ett långsiktigt samarbete för att stärka det civila försvaret genom nytänkande och innovation. Myndigheten för civilt försvar och Vinnova har i dagarna skrivit under en överenskommelse om ett Nationellt innovationsprogram för civilt försvar. Programmet är på tre år och den första insatsen som startar i vår kommer vara en öppen utlysning som handlar om skydd av civilbefolkningen. Bakgrunden till satsningen är att Myndigheten för civilt försvar fått i uppdrag av regeringen att vidta åtgärder för en stärkt innovationsförmåga inom det civila försvaret. Överenskommelsen signerades av Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar och Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova den 19 januari 2026.

Vecka 4: Innovationer och stärkt konkurrenskraft

Regeringen startar ett långsiktigt samarbete för att stärka det civila försvaret genom nytänkande och innovation. Myndigheten för civilt försvar och Vinnova har i dagarna skrivit under en överenskommelse om ett Nationellt innovationsprogram för civilt försvar. Programmet är på tre år och den första insatsen som startar i vår kommer vara en öppen utlysning som handlar om skydd av civilbefolkningen. Bakgrunden till satsningen är att Myndigheten för civilt försvar fått i uppdrag av regeringen att vidta åtgärder för en stärkt innovationsförmåga inom det civila försvaret. Överenskommelsen signerades av Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar och Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova den 19 januari 2026.

Vecka 3: Ny cyber­säkerhetslag och satsning på rymdförmågor

Cyberattacker och intrång drabbar allt fler företag. Carl Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, underströk på Folk och Försvars rikskonferens att totalförsvaret angår alla. Det kan endast vara framgångsrikt om företag bidrar och förstår vikten av åtgärder. Nu träder en ny lagstiftning i kraft som preciserar krav på cybersäkerhetsåtgärder. De som omfattas får krav på att införa systematiskt cybersäkerhetsarbete med dokumentation av tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, riskanalyser och leverantörskontroller. De ska också rapportera betydande cyberincidenter till ansvarig tillsynsmyndighet. Nya lagen gör cybersäkerhet till en ledningsfråga där ledningen ska förstå risker och övervaka det systematiska säkerhetsarbetet. Verksamhetsutövare sorteras upp som väsentliga eller viktiga. Hur uppdelningen görs preciseras i föreskrift MCFFS 2026:1 om anmälan och identifiering av väsentliga och viktiga verksamhetsutövare. Vilken tillsynsmyndighet som gäller för olika sektorer preciseras i cybersäkerhetsförordningen och föreskrift från myndigheten för civilt försvar, MCF. Varje juridisk person som omfattas av cybersäkerhetslagen ska anmäla sin verksamhet till behörig myndighet, se föreskrift om anmälan och identifiering MCFFS 2026:1. Anmälan sker via en ny portal på MCF:s hemsida som öppnar den 2 februari 2026 och anmälan ska ske utan onödigt dröjsmål. I anmälningsformuläret ska uppgifter om bland annat sektor, klassning som väsentlig eller viktig verksamhetsutövare och kontaktperson uppges. Vägledning från MCF väntas i slutet av januari.

Vecka 51: Skärpta sanktioner mot Ryssland och satsning på drönarbranschen

EU fattade den 18 december beslut att lista ytterligare 41 fartyg som ingår i den ryska skuggflottan. I och med detta beslut omfattas nu totalt 598 fartyg av EU:s sanktioner mot skuggflottan. Åtgärden är en del av EU:s arbete för att öka trycket på Ryssland. De listade fartygen förbjuds bland annat att lägga till vid hamnar inom EU och nekas tillgång till centrala tjänster. – Det är avgörande att vi fortsätter att slå mot den ryska skuggflottan. Genom att lista fler fartyg försvårar vi Rysslands möjligheter att kringgå sanktionerna och finansiera anfallskriget mot Ukraina, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Vecka 50: Företag stärker försvaret och svenska doktorander är en bristvara

Fyra år efter Rysslands invasion av Ukraina saknas fortfarande viktiga strukturer i det civila försvaret. Att totalförsvaret verkar bli ett offer för den svenska statsförvaltningens långsamma processer är oacceptabelt. Sverige har inte råd att vänta. Allt det regeringen hittills har gjort har varit nödvändigt för att återuppbygga grundkapaciteten. På systemnivå är till exempel spannmålslager väldigt viktigt. De kommer att komma till stor nytta när leveranskedjor störs. Men civil beredskap är mer än att rusta Myndighetssverige. Att handel kan ske med omvärlden är fundamentalt. Hur väl vi kan försvara Göteborgs hamn kommer att vara mer avgörande för den långsiktiga beredskapen än beredskapslager. Vi måste även kunna säkerställa att betalsystem fungerar och att Swish eller banktjänster inte ligger nere. Det är därför positivt att regeringen har valt att bredda civilplikten för att även kunna utbilda personer för att skydda svensk digital infrastruktur mot cyberattacker. De allra flesta företag kommer att försöka bedriva sin verksamhet som vanligt om kriget kommer. De har sedan den fullskaliga invasionen 2022 förberett sig på och beaktat säkerhetsrisker. Vad företagen däremot behöver är tydligare styrning från myndigheter. De behöver veta vad staten eventuellt kommer att kräva av dem redan nu. Det krävs besked om vilka företag som kan förväntas säkerställa en viss kapacitet – och få betalt för det.