2. Svenskt Näringsliv välkomnar initiativet att stärka säkerhetsskyddet i Sverige. Det är av största vikt att lagstiftningen anpassas till det försämrade säkerhetsläget och att staten och övriga samhällsaktörer får bättre verktyg för att hantera hot mot Sveriges säkerhet. I det stärkta säkerhetsskyddet ingår ökade befogenheter för tillsynsmyndigheterna, men vi ser samtidigt att förslagen i utredningen medför en rad konsekvenser för näringslivet som inte har analyserats i tillräcklig utsträckning.
3. Utredningen bygger på antagandet att verksamhetsutövare själva, genom bland annat säkerhetsskyddsanalyser, ska kunna avgöra om de omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen och att de därmed ska kunna anmäla sig till tillsynsmyndigheten. Detta förutsätter att företagen redan har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd, något som vi anser inte är fallet i tillräcklig omfattning. Därför bör anmälningsplikten åtföljas av tydliga vägledningsinsatser från tillsynsmyndigheterna så att verksamhetsutövare får det stöd som krävs för att förstå sitt ansvar och undvika rättsliga osäkerheter.
4. Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att utredningen underskattar de kostnader och resurskrav som lagstiftningen kommer att medföra för näringslivet. Särskilt mindre och medelstora företag saknar idag etablerade strukturer för säkerhetsskydd, vilket gör att nya skyldigheter kan skapa oproportionerliga påfrestningar. Den ekonomiska konsekvensanalysen bygger på en översiktlig bedömning av merkostnader och saknar kvantitativa underlag. Vi anser att detta måste åtgärdas genom en självständig analys av företagens merkostnader som en följd av förslagen samt att regeringen säkerställer möjligheter till ekonomisk kompensation för de företag som påverkas av de nya kraven, i jämförelse med de möjligheter som finns kopplade till utvecklingen av Totalförsvaret.
5. Svenskt Näringsliv ställer sig bakom behovet av att stärka säkerhetsskyddet, men det måste ske på ett sätt som är rättssäkert, tydligt och anpassat efter företagens faktiska förutsättningar. Lagstiftningen måste säkerställa en rimlig balans mellan statliga säkerhetsintressen och privata aktörers möjligheter att bedriva verksamhet utan oskälig administrativ och ekonomisk belastning samt påverkan på företagens affärsmässiga och konkurrensutsatta roller.