Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret

Utredningen konstaterar att den grundläggande principen för personalförsörjningen av det civila försvaret bör som hittills vara att totalförsvarsviktig civil verksamhet så långt det är möjligt bör bemannas med befintliga arbetstagare och uppdragstagare vid höjd beredskap, vid behov med stöd av den allmänna tjänsteplikten. Det räcker dock inte alltid varför en generell tillämpning av civilplikten föreslås. Svenskt Näringsliv delar denna uppfattning liksom utredningens bedömning att för att inriktning och samordning av personalförsörjningen ska kunna ske behöver en uppdaterad övergripande bild av personalbehoven och de viktigaste behoven av personalförstärkning i hela det civila försvaret återkommande tas fram. Som utredningen konstaterar förutsätter bemanningen av en krigsorganisation att de bemanningsansvariga har en tydlig förståelse för de uppgifter som verksamheten ska utföra vid höjd beredskap. Svenskt Näringsliv vill betona att förutsättningarna för denna tydlighet saknas idag, eftersom staten inte klargjort vad som förväntas. Som utredningen påpekar är begreppen "samhällsviktig verksamhet" och "totalförsvarsviktig verksamhet" otydligt definierade, vilket skapar osäkerhet för företag och försvårar en samordnad beredskapsplanering. Ofta saknas dimensionerande krav och avtal för kris och höjd beredskap, vilket gör det svårt för företagen att veta vad de förväntas leverera och vilka krav som de ska beakta i sin planering. Tydliga avtal med beredskapsperspektiv mellan offentliga aktörer och företag skulle minska oklarheterna och underlätta företagens personalplanering. Regeringen bör skyndsamt uppdra att en tydlig definition av totalförsvarsviktig civil verksamhet tas fram för att därmed möjliggöra analysen av vilka personalbehov som bör prioriteras. Svenskt Näringsliv delar utredningens bedömning att det föreligger ett behov av att aktivera civilplikten generellt i det civila försvaret, liksom mönstring och fullgörande av civilplikt med längre grundutbildning eftersom det är tydligt att det behövs för Sveriges försvarsberedskap. Svenskt Näringsliv tillstyrker utredningens förslag att begreppet beredskapsregistrering bör användas för sådan registrering som Pliktverket gör av totalförsvarspliktiga som placerats i en krigsorganisation i det civila försvaret till följd av avtal om tjänstgöring vid höjd beredskap. Svenskt Näringsliv bedömer det som varande av stor vikt att frågan om registreringens nytta och eventuella rättsverkan skyndsamt klargörs. Utifrån det oklara rättsläget, tillstyrker Svenskt Näringsliv förslaget att beredskapsregistrering endast bör göras i fråga om totalförsvarspliktiga i krigsorganisationen som har ingått avtal om tjänstgöring vid höjd beredskap, dvs. de som tillförs krigsorganisationen utifrån. Svenskt Näringsliv vill emellertid understryka att vi inte vänder oss mot att personal i framtiden krigsplaceras, på riktigt, inom privata företag. Vad avser anvisning av redan anställd personal med allmän tjänsteplikt konstaterar utredningen att detta troligen blir mest aktuellt för arbetskraft till enklare arbetsuppgifter” (s 198). Svenskt Näringsliv vill understryka att för företag som har en stor andel okvalificerade arbeten, kan anvisning av redan anställd personal med allmän tjänsteplikt därmed få betydande konsekvenser.