”Företagen är bottenplattan i svensk beredskap”
En mer osäker omvärld, liksom vårt medlemskap i Nato, ställer stora krav på att stärka den svenska beredskapen inför krig och kriser. Det kommer också skapa nya villkor, och möjligheter, för näringslivet. Det menar Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor på Svenskt Näringsliv, på ett digitalt seminarium om säkerhetsläget.
När Ryssland för två år sedan genomförde sin fullskaliga invasion av Ukraina blev det uppenbart för många att världen befinner sig i ett nytt geopolitiskt läge, med djup misstro mellan flera av stormakterna och stora osäkerheter i omvärlden. Den globala trend som pågått med mer frihandel och samarbeten mellan länder har svängt mot mer statlig styrning och protektionism.
– Det här är egentligen inget som kommit väldigt plötsligt utan trender som förändrats under lång tid. Likväl är det en verklighet som företag måste förhålla sig till, med både risker och möjligheter, säger Johan Sjöberg.
Mycket av den civila beredskapen som fanns under kalla kriget har avvecklats, och nu behöver nya strukturer byggas upp. Under de decennier som gått har också Sverige förändrats, vilket ställer andra krav på hur beredskapen ska byggas upp.
– Näringslivet har alltid spelat en stor roll för Sverige säkerhet, men kommer spela en ännu större roll nu än tidigare. Det är företagen som står för 70 procent av all arbetskraft i Sverige och över 80 procent av all BNP. De kommer både spela en viktig roll direkt som leverantörer av varor och tjänster till försvaret och olika myndigheter men också indirekt genom att skapa välstånd och förmågor som kan upprätthålla vårt samhälle i en kris, säger Johan Sjöberg.
Beredskap är i slutändan en statlig uppgift och vi menar att staten i första hand borde upphandla de olika förmågor som behövs genom långsiktiga och robusta avtal, snarare än att ställa tvingande krav på företagen
På EU-nivå kommer nu många förslag som syftar till att stärka unionens beredskap, men Johan Sjöberg ser en risk i att många av förslagen leder till att handel och relationer med omvärlden begränsas. Konkurrenskraftiga företag som handlar med omvärlden är en stor tillgång, och kommer vara det även i en kris.
– Vi måste naturligtvis titta på vilka delar som det är viktigt att vi skyddar, men utan att vi gör skada på den stora tillgång som näringslivet och handeln utgör, säger Johan Sjöberg.
Han ser också en trend att många av de hot som riktas mot Sverige i ökad utsträckning riktas mot företagen. Det kan handla om cyberangrepp, spionage, underrättelseoperationer, desinformation, med mera. Det ställer nya krav på företagen att skydda sig.
– Mitt råd är att se över sin verksamhet för att se hur den skulle kunna drabbas vid en kris. Vad kommer att hända med vår personal, hur ser våra leverantörskedjor ut, vad gör vi om vårt IT-system slås ut, med mera, säger Johan Sjöberg.
Svenskt Näringsliv för en nära dialog med politiker och andra beslutsfattare om hur den nya beredskapen ska kunna byggas upp. Några av de viktiga utgångspunkterna för organisationen är att upprätthålla företagens konkurrenskraft och att man hittar en lösning för hur beredskapen ska finansieras.
– Beredskap är i slutändan en statlig uppgift och vi menar att staten i första hand borde upphandla de olika förmågor som behövs genom långsiktiga och robusta avtal, snarare än att ställa tvingande krav på företagen, säger Johan Sjöberg.
