EU måste träffa rätt mellan öppenhet och självförsörjning
EU har inlett en viktig men svår balansgång. Vår öppenhet gentemot omvärlden har varit en förutsättning för tillväxt i decennier. Samtidigt höjs allt fler röster för att EU ska bli mer självförsörjande som svar på geopolitiska utmaningar. Att landa rätt är angeläget, skriver experterna Fredrik Sjögren och Björn Wedin.
I en tid då EU med rätta fokuserar på att stärka konkurrenskraften kan priset för ökad grad av självförsörjning vara högt. EU:s största motor för ökad produktivitet – vår internationella handel – riskerar att begränsas.
Samtidigt kan vissa kostnader vara motiverade, dels för att undvika skadliga beroenden av till exempel länder som Kina, dels för att säkerställa tillgång till strategisk teknik i EU. Därtill är ökad säkerhet – i form av robusta leveranskedjor, minskade sårbarheter och stärkt resiliens – en grundläggande förutsättning för långsiktig ekonomisk styrka och konkurrenskraft.
Hur ska EU tänka kring dessa möjligen motsägelsefulla mål och hur bör EU agera för att de åtgärdar man vidtar fungerar ömsesidigt förstärkande? Vilka principer ska vara vägledande för att utveckla handeln mot ökad diversifiering och för de offentliga satsningarna som kan krävas när handeln och privata investeringar inte täcker våra behov av strategisk teknik? Hur påverkar det utformningen av EU:s kommande konkurrenskraftsfond?
För att besvara dessa frågor gav Svenskt Näringsliv tankesmedjan Centre for European Reform (CER) i uppdrag att utveckla en lathund för att ge vägledning i dessa avvägningar. Med deras rapport ”Resilient Growth: Aligning Productivity and Security” som grund har Svenskt Näringsliv tagit fram en broschyr med ett förslag till metod för att maximera nyttor och minimera skador i den balansgång som EU har inlett.
