Motståndskraftig tillväxt i EU: Produktivitet och säkerhet hand i hand

EU har inlett en viktig men svår balansgång. Vår öppenhet gentemot omvärlden har varit en förutsättning för tillväxt i decennier. Samtidigt höjs allt fler röster för att EU ska bli mer självförsörjande som svar på geopolitiska utmaningar.

I en tid då EU med rätta fokuserar på att stärka konkurrenskraften kan priset för en ökad grad av självförsörjning vara att en av EU:s största drivkrafter för ökad produktivitet begränsas - vår internationella handel. Samtidigt kan vissa kostnader för att undvika skadliga beroenden och säkerställa tillgång i EU till bland annat strategisk teknik vara en investering som kan motiveras. Därtill är ökad säkerhet – i form av robusta leveranskedjor, minskade sårbarheter och stärkt resiliens – en grundläggande förutsättning för långsiktig ekonomisk styrka och konkurrenskraft. Utan trygg tillgång till kritiska resurser, teknik och marknader riskerar företag att drabbas av störningar som direkt påverkar deras produktivitet och innovationsförmåga.

Dessa avvägningar är aktuella i utformningen av EU:s nya konkurrenskraftsfond. Fonden är främst avsedd att stärka europeisk konkurrenskraft, vilket antyder att den bör fokuseras på ekonomisk tillväxt genom innovation. EU-kommissionen ser dock resiliens som en viktig del av konkurrenskraftsagendan, och därför kan medel från fonden i stor utsträckning komma att användas för att minska EU:s beroenden av omvärlden, också inom områden där EU idag inte ligger i framkant.

Hur ska EU tänka kring dessa möjligen motsägelsefulla mål? Vilka principer ska vara vägledande för att utveckla handeln mot ökad diversifiering och – i de fall där handeln och privata investeringar inte täcker våra behov – för att garantera att offentliga satsningar för att minska skadliga beroenden inom strategisk teknik görs på rätt projekt, med rätt medel och i rätt fas?

För att besvara dessa frågor gav Svenskt Näringsliv tankesmedjan Centre for European Reform (CER) i uppdrag att utveckla en lathund för att ge vägledning i dessa avvägningar. Med deras rapport ”Resilient Growth: Aligning Productivity and Security” som grund har Svenskt Näringsliv tagit fram denna broschyr med ett förslag till metod för att maximera nyttor och minimera skador i den balansgång som EU har inlett – och som går ut på att identifiera:

1. Vilka skadliga beroenden som finns och hur dessa ska prioriteras

2. Hur EU:s villkor för företagande och/eller handelspolitik kan förbättras för att hantera det skadliga beroendet

3. Om sådana reformer är otillräckliga, hur en välavvägd strategi för intervention i marknaden kan utformas

Konkurrenskraftsfondens potentiella roll, med särskilt fokus på skadliga beroenden