Gör skolrektorn till vd

NYHET Publicerad

ALMEDALEN Debatten om den svenska skolan fokuserar på lärarna och eleverna. Rektorerna glöms bort och det gör ledarskapet till skolpolitikens blinda fläck. Nu är det dags att ge rektorerna en renässans och vägen dit är att utnämna skolledaren till vd.

Aida Hadzcialic

Aida Hadzcialic, gymnasie- och kunskapsminister.

Foto: SÖREN ANDERSSON
Matz Nilsson

Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledarförbund.

Foto: SÖREN ANDERSSON
Leif Östling 2

Leif Östling, ordförande i Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography

Inom de närmaste åren går var fjärde rektor i den svenska skolan i pension. Det motsvarar mellan 3 500 och 4 000 skolledare som lämnar sina jobb. Redan idag har landets kommuner stora problem att rekrytera rektorer och med de kommande stora pensionsavgångarna blir situationen akut.

– Jag har träffat rektorer som säger att med nuvarande system kommer vi inte att kunna rekrytera en enda kompetens person.

Det sa Leif Östling, ordförande i Svenskt Näringsliv och en av deltagarna i Näringslivets forskningsberedning. De presenterade igår en rapport med förslag just på hur det nuvarande systemet ska kunna ändras och framför allt: Hur rektorns roll ska stärkas och därmed kvaliteten i skolarbetet ska öka.

– Ledarskapet är avgörande när vi vill uppnå goda resultat och i det fallet är det ingen skillnad mellan en skola och ett företag. Därför menar vi att rektorn måste få mer av vd-status.

Att införa terminologi från näringslivet i skolans verklighet är i vissa läger som att svära i kyrkan. Men Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledarförbund, tvekar inte att jämföra skolan och näringslivet.

– Svenskt Näringsliv sätter fokus på den viktigaste frågan i Sverige, ledarskapet inom offentlig verksamhet. En rektor är att jämställa med en vd. När vi gör det kan vi också börja se vad vi ska göra för att förbättra kvaliteten. Vi har en bra skola men den håller på att avprofessionaliseras, sa han.

Ett av de förslag som rapporten från Näringslivets forskningsberedning presenterar, är behovet av att förenkla den så kallade styrkedjan inom skolan. I dagsläget ger staten direktiv till kommunstyrelsen på en ort och till rektorerna på samma ort. Det är dock inte ovanligt att det är direktiv som fastnar i en närmast oändlig kedja av ”mellanhänder”, från kommunfullmäktige till utbildningsnämnd, utbildningsdirektörer, områdeschefer och andra och som alla är med ”och sliter i rektorn” som Matz Nilsson uttrycker det. Att förenkla den komplicerade beslutskedjan, som inte sällan präglas av misstro och konflikter, öppnar för en minskad administrativ börda för rektorn och en möjlighet att fokusera på det som är viktigast av allt: kvaliteten på undervisningen.

Problemet med styrningen av skolan var något som gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic höll med om.

– När OECD skulle analysera den svenska skolan, och då talar vi om Europas främsta experter, kunde de inte med säkerhet identifiera vem som egentligen styr i skolan.

En vd i ett företag är den som ytterst är ansvarig för företagets utveckling. Genom att professionalisera rollen som rektor, gör det till en vd, kan motsvarande utveckling påbörjas inom skolan. Förutsättningarna finns redan. Skolan styrs av både mål och resultatkrav och de är redskap för rektor/VD att använda för att stärka sin position mot sin huvudman. Samtidigt blir det också ett redskap för huvudman att mäta det arbete som rektorn utför.

– Varför ska vi inte kunna mäta både det arbete som rektorn utför och de kunskaper som eleverna tillgodogör sig? Det här är inga konstigheter i näringslivet och borde inte vara det inom skolan, sa Leif Östling.

En satsning på ledarskapet innehåller också ekonomiska styrmedel. Lönerna ska kort sagt bli högre eftersom de ligger betydligt lägre i jämförelse med liknande chefsnivåer. Det var dock inget som Aida Hadzialic kunde utlova. I ögonblicket är det lärarna som får hela det ekonomiska utrymmet. Det är i sig viktigt för en yrkesgrupp som släpat efter lönemässigt i flera år,men Matz Nilsson var ändå kritisk:

– Vi talar gärna om symbol- och signalvärde. Idag satsar vi miljarder på lärarna men ingenting på rektorerna. Vad ger det för signaler i en diskussioner om förbättrat ledarskap?

Leif Östlig höll med:

– Det här fungerar inte. Pengar är ett signalsystem och en sån här utveckling skapar inte den produktivitet i skolan som vi så väl behöver. Det är dags att ge våra rektorer den status, de resurser och det mandat de behöver för att samhället ska kunna ställa de krav på dem som är nödvändiga för att vi ska kunna vända den negativa utvecklingen, sa han.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Likvärdighetsutredning missar målet

KOMMENTAR Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår ett förändrat skolval. "Svenskt Näringsliv anser att utredningen landar i ett antal mycket problematiska förslag", skriver Magnus Wallerå, chef för utbildning, forskning & innovation.
NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Snabbsnack mellan politiker och företagare gav viktiga insikter

ALMEDALEN 2019 Tuffa demografiska utmaningar och problemen med den minutsyrda hemtjänsten var ett par av ämnena som diskuterades då gotländska företagare fick snabbprata med riksdagspolitiker.
NYHET Publicerad:

"I framtiden blir ingen serverad utbildningar"

UTBILDNING Den snabba digitala utvecklingen ökar kravet på ett lärande genom hela yrkeslivet. Men att åka iväg på flerdagarskurser fungerar inte. Lärandet måste ske i stunden – och det är de anställda själva som har ansvaret. Det diskuterades på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Ny modell kan underlätta LAS-förhandlingar

ALMEDALEN 2019 Företagens möjligheter att anställa och växa med rätt kompetens är avgörande för svensk ekonomi och trygghet. Trots det har reformerna för den moderna arbetsmarknaden halkat efter. Svenskt Näringsliv vill se en ny modell för flexibilitet och trygghet i arbetslivet. Det var ämnet under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Bygglov dröjer – Gotlandsföretagare överväger att lämna ön

ALMEDALEN 2019 Kommunens långa handläggningstider fick Gotlandsföretagaren Ulrika Ek att nästan stänga igen butiken. En frustration som delas av många företag runtom i Sverige, visar siffror som presenterades. ”Det här påverkar vår investeringsvilja och chans att skapa jobb”, säger Ulrika Ek.
NYHET Publicerad:

Den svenska konkurrenskraften hackar

ALMEDALEN 2019 Under ett seminarium i Almedalen släppte Svenskt Näringsliv en rapport om den svenska konkurrenskraften. Inte minst är den svaga produktivitetsutvecklingen ett problem.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.