Gör skolrektorn till vd

Inom de närmaste åren går var fjärde rektor i den svenska skolan i pension. Det motsvarar mellan 3 500 och 4 000 skolledare som lämnar sina jobb. Redan idag har landets kommuner stora problem att rekrytera rektorer och med de kommande stora pensionsavgångarna blir situationen akut.

– Jag har träffat rektorer som säger att med nuvarande system kommer vi inte att kunna rekrytera en enda kompetens person.

Det sa Leif Östling, ordförande i Svenskt Näringsliv och en av deltagarna i Näringslivets forskningsberedning. De presenterade igår en rapport med förslag just på hur det nuvarande systemet ska kunna ändras och framför allt: Hur rektorns roll ska stärkas och därmed kvaliteten i skolarbetet ska öka.

– Ledarskapet är avgörande när vi vill uppnå goda resultat och i det fallet är det ingen skillnad mellan en skola och ett företag. Därför menar vi att rektorn måste få mer av vd-status.

Att införa terminologi från näringslivet i skolans verklighet är i vissa läger som att svära i kyrkan. Men Matz Nilsson, ordförande i Sveriges Skolledarförbund, tvekar inte att jämföra skolan och näringslivet.

– Svenskt Näringsliv sätter fokus på den viktigaste frågan i Sverige, ledarskapet inom offentlig verksamhet. En rektor är att jämställa med en vd. När vi gör det kan vi också börja se vad vi ska göra för att förbättra kvaliteten. Vi har en bra skola men den håller på att avprofessionaliseras, sa han.

Ett av de förslag som rapporten från Näringslivets forskningsberedning presenterar, är behovet av att förenkla den så kallade styrkedjan inom skolan. I dagsläget ger staten direktiv till kommunstyrelsen på en ort och till rektorerna på samma ort. Det är dock inte ovanligt att det är direktiv som fastnar i en närmast oändlig kedja av ”mellanhänder”, från kommunfullmäktige till utbildningsnämnd, utbildningsdirektörer, områdeschefer och andra och som alla är med ”och sliter i rektorn” som Matz Nilsson uttrycker det. Att förenkla den komplicerade beslutskedjan, som inte sällan präglas av misstro och konflikter, öppnar för en minskad administrativ börda för rektorn och en möjlighet att fokusera på det som är viktigast av allt: kvaliteten på undervisningen.

Problemet med styrningen av skolan var något som gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic höll med om.

– När OECD skulle analysera den svenska skolan, och då talar vi om Europas främsta experter, kunde de inte med säkerhet identifiera vem som egentligen styr i skolan.

En vd i ett företag är den som ytterst är ansvarig för företagets utveckling. Genom att professionalisera rollen som rektor, gör det till en vd, kan motsvarande utveckling påbörjas inom skolan. Förutsättningarna finns redan. Skolan styrs av både mål och resultatkrav och de är redskap för rektor/VD att använda för att stärka sin position mot sin huvudman. Samtidigt blir det också ett redskap för huvudman att mäta det arbete som rektorn utför.

– Varför ska vi inte kunna mäta både det arbete som rektorn utför och de kunskaper som eleverna tillgodogör sig? Det här är inga konstigheter i näringslivet och borde inte vara det inom skolan, sa Leif Östling.

En satsning på ledarskapet innehåller också ekonomiska styrmedel. Lönerna ska kort sagt bli högre eftersom de ligger betydligt lägre i jämförelse med liknande chefsnivåer. Det var dock inget som Aida Hadzialic kunde utlova. I ögonblicket är det lärarna som får hela det ekonomiska utrymmet. Det är i sig viktigt för en yrkesgrupp som släpat efter lönemässigt i flera år,men Matz Nilsson var ändå kritisk:

– Vi talar gärna om symbol- och signalvärde. Idag satsar vi miljarder på lärarna men ingenting på rektorerna. Vad ger det för signaler i en diskussioner om förbättrat ledarskap?

Leif Östlig höll med:

– Det här fungerar inte. Pengar är ett signalsystem och en sån här utveckling skapar inte den produktivitet i skolan som vi så väl behöver. Det är dags att ge våra rektorer den status, de resurser och det mandat de behöver för att samhället ska kunna ställa de krav på dem som är nödvändiga för att vi ska kunna vända den negativa utvecklingen, sa han.