Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

NYHET Publicerad

KOMMENTAR LO, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet ordnade nyligen en stor konferens om likvärdighet i skolan. Det hade varit önskvärt att all den kraft och energi som läggs på att förklara och bortförklara låga resultat på grund av elevernas bakgrund, istället läggs på att fokusera på höga kunskapsresultat.

Johan Olsson

Johan Olsson, skolpolitisk expert.

Foto: Ernst Henry Photography AB

I veckan arrangerade LO, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet en stor konferens om likvärdighet i skolan. Besättningen på scen var namnkunnig: ministrar, partiledare, utbildningspolitiska talespersoner och forskare.

Likvärdighet är ett svårtolkat begrepp. Det skiftar i betydelse beroende på vem som är avsändare och hur det används. Och inte sällan används det som ideologiskt slagträ för olika politiska syften. Bristande likvärdighet används nu exempelvis som argument för att attackera väl fungerande, uppskattade, friskolor som till exempel Internationella Engelska Skolan.

Tänk om skoldebatten istället kunde fokusera på det som i grund och botten är skolans huvuduppgift: att förmedla kunskap. Fokus på kunskapsresultaten är också det mest effektiva sättet att ge alla elever goda förutsättningar på väg ut i vuxenlivet, dvs det som de tre facken säger sig eftersträva. Då måste vi diskutera vad som händer i klassrummet, lärarnas yrkesskicklighet och förutsättningar, ledarskapet i skolan, för att ta några exempel.

När vi har en skola som satsar på kunskap så skapas också bättre förutsättningar för att alla, inte bara några få, ska ha en god kunskapsgrund att stå på. Barn som har föräldrar med god social och ekonomisk bakgrund hittar alltid lösningar även om skolan inte fungerar. De som drabbas särskilt av att skolan förfaller är de barn som kommer från socioekonomiskt svagare hem. Fokus på kunskap, höga förväntningar på alla barn, möjliggör klassresor och minskar sociala skillnader.

Vad är en egentligen en likvärdig skola? Enligt LO och lärarfacken kan det tolkas som en skola som ger alla elever samma chans. Och det är ju toppen, vem vill ha en skola som inte gör det? Men bortsett från det så verkar de tre fackförbundens ”likvärdighetsagenda” mest handla om hur de vill sortera om eleverna. Om en likvärdig skola inte handlar om mer än att organisera kön till populära friskolor så når vi knappast en skola som ger alla elever samma chans.

Det hade varit önskvärt att all den kraft och energi som läggs på att förklara och bortförklara låga resultat på grund av elevernas bakgrund läggs på att fokusera på höga kunskapsresultat. Barbara och Hans Bergström skriver klokt på DI debatt (14/11) ”För att vända svensk skola, måste man titta på skolan som sådan – vad den gör och inte gör. Föreställningen att det mesta bestäms av ingångsvärden som resurser och elevkårens sammansättning är helt enkelt felaktig. Den är därtill också moralsänkande, genom att låta skolor ursäkta sig med omständigheterna.”

Istället för att vilja stoppa och försvåra för framgångsrika skolor, många av dem fristående skolor, borde större kraft och energi läggas på att lära av dem och skapa förutsättningar för dem att växa. För elevernas förutsättningar när de kommer in i skolan är inte i närheten av så intressant som vad de kan när det lämnar.

Mycket i ”likvärdighetsagendan” handlar också om att öka resurserna till skolan. Resurser är självklart viktigt, men till en viss nivå. Den nivån uppnår vi i Sverige. Långt mycket viktigare hur resurserna används. Om det hade varit så att mängden resurser hade löst skolans problem så hade vi inte haft några problem i svensk skola.

Tänk om LO och lärarfacken istället hade haft en konferens där elevernas resultat stod i fokus, tänk om de istället tagit fram en kunskapsagenda.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighetsutredning missar målet

KOMMENTAR Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår ett förändrat skolval. "Svenskt Näringsliv anser att utredningen landar i ett antal mycket problematiska förslag", skriver Magnus Wallerå, chef för utbildning, forskning & innovation.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.