Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

NYHET Publicerad

KOMMENTAR LO, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet ordnade nyligen en stor konferens om likvärdighet i skolan. Det hade varit önskvärt att all den kraft och energi som läggs på att förklara och bortförklara låga resultat på grund av elevernas bakgrund, istället läggs på att fokusera på höga kunskapsresultat.

Johan Olsson

Johan Olsson, skolpolitisk expert.

I veckan arrangerade LO, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet en stor konferens om likvärdighet i skolan. Besättningen på scen var namnkunnig: ministrar, partiledare, utbildningspolitiska talespersoner och forskare.

Likvärdighet är ett svårtolkat begrepp. Det skiftar i betydelse beroende på vem som är avsändare och hur det används. Och inte sällan används det som ideologiskt slagträ för olika politiska syften. Bristande likvärdighet används nu exempelvis som argument för att attackera väl fungerande, uppskattade, friskolor som till exempel Internationella Engelska Skolan.

Tänk om skoldebatten istället kunde fokusera på det som i grund och botten är skolans huvuduppgift: att förmedla kunskap. Fokus på kunskapsresultaten är också det mest effektiva sättet att ge alla elever goda förutsättningar på väg ut i vuxenlivet, dvs det som de tre facken säger sig eftersträva. Då måste vi diskutera vad som händer i klassrummet, lärarnas yrkesskicklighet och förutsättningar, ledarskapet i skolan, för att ta några exempel.

När vi har en skola som satsar på kunskap så skapas också bättre förutsättningar för att alla, inte bara några få, ska ha en god kunskapsgrund att stå på. Barn som har föräldrar med god social och ekonomisk bakgrund hittar alltid lösningar även om skolan inte fungerar. De som drabbas särskilt av att skolan förfaller är de barn som kommer från socioekonomiskt svagare hem. Fokus på kunskap, höga förväntningar på alla barn, möjliggör klassresor och minskar sociala skillnader.

Vad är en egentligen en likvärdig skola? Enligt LO och lärarfacken kan det tolkas som en skola som ger alla elever samma chans. Och det är ju toppen, vem vill ha en skola som inte gör det? Men bortsett från det så verkar de tre fackförbundens ”likvärdighetsagenda” mest handla om hur de vill sortera om eleverna. Om en likvärdig skola inte handlar om mer än att organisera kön till populära friskolor så når vi knappast en skola som ger alla elever samma chans.

Det hade varit önskvärt att all den kraft och energi som läggs på att förklara och bortförklara låga resultat på grund av elevernas bakgrund läggs på att fokusera på höga kunskapsresultat. Barbara och Hans Bergström skriver klokt på DI debatt (14/11) ”För att vända svensk skola, måste man titta på skolan som sådan – vad den gör och inte gör. Föreställningen att det mesta bestäms av ingångsvärden som resurser och elevkårens sammansättning är helt enkelt felaktig. Den är därtill också moralsänkande, genom att låta skolor ursäkta sig med omständigheterna.”

Istället för att vilja stoppa och försvåra för framgångsrika skolor, många av dem fristående skolor, borde större kraft och energi läggas på att lära av dem och skapa förutsättningar för dem att växa. För elevernas förutsättningar när de kommer in i skolan är inte i närheten av så intressant som vad de kan när det lämnar.

Mycket i ”likvärdighetsagendan” handlar också om att öka resurserna till skolan. Resurser är självklart viktigt, men till en viss nivå. Den nivån uppnår vi i Sverige. Långt mycket viktigare hur resurserna används. Om det hade varit så att mängden resurser hade löst skolans problem så hade vi inte haft några problem i svensk skola.

Tänk om LO och lärarfacken istället hade haft en konferens där elevernas resultat stod i fokus, tänk om de istället tagit fram en kunskapsagenda.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.