NYHET16 november 2017

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

LO, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet ordnade nyligen en stor konferens om likvärdighet i skolan. Det hade varit önskvärt att all den kraft och energi som läggs på att förklara och bortförklara låga resultat på grund av elevernas bakgrund, istället läggs på att fokusera på höga kunskapsresultat.

Johan Olsson, skolpolitisk expert.
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

I veckan arrangerade LO, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet en stor konferens om likvärdighet i skolan. Besättningen på scen var namnkunnig: ministrar, partiledare, utbildningspolitiska talespersoner och forskare.

Likvärdighet är ett svårtolkat begrepp. Det skiftar i betydelse beroende på vem som är avsändare och hur det används. Och inte sällan används det som ideologiskt slagträ för olika politiska syften. Bristande likvärdighet används nu exempelvis som argument för att attackera väl fungerande, uppskattade, friskolor som till exempel Internationella Engelska Skolan.

Tänk om skoldebatten istället kunde fokusera på det som i grund och botten är skolans huvuduppgift: att förmedla kunskap. Fokus på kunskapsresultaten är också det mest effektiva sättet att ge alla elever goda förutsättningar på väg ut i vuxenlivet, dvs det som de tre facken säger sig eftersträva. Då måste vi diskutera vad som händer i klassrummet, lärarnas yrkesskicklighet och förutsättningar, ledarskapet i skolan, för att ta några exempel.

När vi har en skola som satsar på kunskap så skapas också bättre förutsättningar för att alla, inte bara några få, ska ha en god kunskapsgrund att stå på. Barn som har föräldrar med god social och ekonomisk bakgrund hittar alltid lösningar även om skolan inte fungerar. De som drabbas särskilt av att skolan förfaller är de barn som kommer från socioekonomiskt svagare hem. Fokus på kunskap, höga förväntningar på alla barn, möjliggör klassresor och minskar sociala skillnader.

Vad är en egentligen en likvärdig skola? Enligt LO och lärarfacken kan det tolkas som en skola som ger alla elever samma chans. Och det är ju toppen, vem vill ha en skola som inte gör det? Men bortsett från det så verkar de tre fackförbundens ”likvärdighetsagenda” mest handla om hur de vill sortera om eleverna. Om en likvärdig skola inte handlar om mer än att organisera kön till populära friskolor så når vi knappast en skola som ger alla elever samma chans.

Det hade varit önskvärt att all den kraft och energi som läggs på att förklara och bortförklara låga resultat på grund av elevernas bakgrund läggs på att fokusera på höga kunskapsresultat. Barbara och Hans Bergström skriver klokt på DI debatt (14/11) ”För att vända svensk skola, måste man titta på skolan som sådan – vad den gör och inte gör. Föreställningen att det mesta bestäms av ingångsvärden som resurser och elevkårens sammansättning är helt enkelt felaktig. Den är därtill också moralsänkande, genom att låta skolor ursäkta sig med omständigheterna.”

Istället för att vilja stoppa och försvåra för framgångsrika skolor, många av dem fristående skolor, borde större kraft och energi läggas på att lära av dem och skapa förutsättningar för dem att växa. För elevernas förutsättningar när de kommer in i skolan är inte i närheten av så intressant som vad de kan när det lämnar.

Mycket i ”likvärdighetsagendan” handlar också om att öka resurserna till skolan. Resurser är självklart viktigt, men till en viss nivå. Den nivån uppnår vi i Sverige. Långt mycket viktigare hur resurserna används. Om det hade varit så att mängden resurser hade löst skolans problem så hade vi inte haft några problem i svensk skola.

Tänk om LO och lärarfacken istället hade haft en konferens där elevernas resultat stod i fokus, tänk om de istället tagit fram en kunskapsagenda.

Skriven avJohan Olsson
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist